Statusrapport - romsk inkludering våren 2016

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Projektledare Sofia Gullberg Dnr: KS/2015: Kommunstyrelsen Statusrapport - romsk inkludering våren 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning av ärendet Projektet för romsk inkludering startades i februari 2015 efter att en behovsanalys genomförts och beslut togs i kommunstyrelsen. Syftet med arbetet är bland annat att bygga upp tillit och förtroende hos romska medborgare för kommunen. Ett mål för effekten av arbetet är att minska välfärdsgapet mellan romer och andra grupper och att säkerställa att romers rättigheter blir tillgodosedda i praktiken. I januari anställdes en romsk samhällsvägledare/brobyggare inom projektet för att arbeta kommunövergripande som en länk mellan romer och olika kommunala verksamheter. Brobyggaren är en kontakt in till olika kommunala verksamheter för romer och ger samhällsvägledning till de som behöver. Utifrån arbetet identifieras olika behov och tänkbara insatser att jobba vidare med. Under våren har brobyggaren haft regelbundna träffar och aktiviteter med en ungdomsgrupp och med en grupp av unga vuxna utan sysselsättning. Brobyggaren och samordnaren har också spridit information till olika kommunala verksamheter om vad som är syftet med att arbeta särskilt med romers inkludering, hur ett sådant arbete kan gå till och vad brobyggaren kan stödja personalen i. En informationsbroschyr på svenska och finska har tryckts upp. Det finns ett stort behov bland olika kommunal verksamheter av att dels få information generellt om romer och andra minoriteter kultur och rättigheter och dels få råd och stöd i olika individfrågor (till exempel stöd till för enskilda handläggare inom utredningsenheten barn och ungdom). Den 8 april firades romernas nationaldag i Scenhuset i Messingen. Firandet var lyckat och symboliskt viktigt som ett erkännande av romers kultur och närvaro i Upplands Väsby. Flera samrådsmöten har hållits med romer, både inom ramen för Samrådet för romsk inkludering och informellt via brobyggarens nätverk. 1

2 Upplands Väsby kommun har också sökt och blivit beviljat ett statligt bidrag som är öronmärkt för att kommunens brobyggare ska kunna genomgå en så kallad brobyggarutbildning. Utbildningen är en högskoleutbildning och kommer behandla brobyggaruppdraget och interkulturella förhållningssätt med särskild inriktning mot skola, förskola och socialtjänst samt till viss del även hälsosjukvård. Utbetalningen av bidrag kommer ske årligen och efter genomgången utbildning förväntas kommunen skriva en redovisning till departementet om hur brobyggarverksamheten genomförts och vilka resultat verksamheten har gett. Brobyggaren kommer starta utbildningen i slutet av september 2016 och studierna pågår under halvtid fram till och med sommaren Den andra halvan arbetar brobyggaren i kommunen. Andra kommuner som kommer ingå i satsningen på en brobyggarutbildning är Västerås, Haninge, Örebro, Sundsvall och Stockholm. Ett förslag till fortsatt arbete inom området romsk inkludering är att arbetet fortsätter i projektform och i den kontorsöverskridande arbetsgrupp som byggts upp under år Detta för att arbetet spänner över flera områden, allt från att synliggöra romers kultur till att förbättra närvaron för romer i skolan. För att säkra långsiktigheten i arbetet är det dock viktigt att satsningar sker även utanför projektet inom ordinarie verksamhet. Projektet kan fungera som en motor som sitter inne med stor kunskap, men satsningar behöver också genomföras inom ramen för den ordinarie verksamheten. Här bör arbete och utbildning vara prioriterade områden för att förbättra villkoren för romer. En inriktning är att undersöka en särskild arbetsmarknadssatsning för romer. Flera satsningar genomförs i dagsläget i Stockholm stad, såsom bland annat en utbildning med efterföljande praktik inom kallkök, och en liknande satsning har efterfrågats av romer bosatta i Upplands Väsby. Inom utbildningsområdet handlar det framförallt om att hitta sätt för en bättre dialog mellan lärare och annan skolpersonal och romska föräldrar. Till exempel om vikten av att delta i föräldramöten och öka elevernas närvaro i skolan. Ekonomiska konsekvenser Medel är avsatta inom kommunstyrelsens ram för arbetet under resten av 2016 samt Inga ytterligare ekonomiska konsekvenser tillkommer. Barnrättsperspektivet Här beskriver du hur barnchecklistan använts och hur barnens synpunkter tagits tillvara. Följande frågor ska besvaras: Har barn getts möjlighet att uttrycka sin åsikt? Ja, genom möten med romska ungdomar mellan 9-17 år har barns åsikter tagits tillvara. Har barns åsikter beaktats? Ja, det som barnen beskriver ligger delvis till grund för det fortsatta arbetet inom skolan. 2

3 Innebär beslutet att barnets bästa sätts i främsta rummet? Ja, arbetet syftar bland annat till att säkra romska barns rätt till skolgång. Tillgodoses barnets rätt till utveckling genom beslutet? Ja. Har det analyserats om några barn diskrimineras av beslutet? Ja, genom att lyssna på berörda barn inom den romska gruppen säkras att deras erfarenheter tas på allvar. Beslutet skickas till: Samtliga nämnder Beslutsunderlag 1. Tjänsteutlåtandet , Dnr KS/2015:129 Ärendet i sin helhet Bakgrund Projektet för romsk inkludering startades i februari 2015 efter att en behovsanalys genomförts och beslut togs i kommunstyrelsen. Projektet ska utveckla arbetssätt och lokala strategier för att arbeta efter regeringens strategi för romsk inkludering och ta fram en handlingsplan för att nå målen i strategin. Syftet med arbetet är bland annat att bygga upp tillit och förtroende hos romska medborgare för kommunens anställda och kommunen som myndighetsutövare. Ett av effektmålen är att minska välfärdsgapet mellan romer och andra grupper och att säkerställa att romers rättigheter blir tillgodosedda i praktiken. Prioriterade målgrupper inom ramen för satsningen är romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap samt barn, unga och kvinnor. Genomförda aktiviteter våren 2016 I januari anställdes en romsk samhällsvägledare/brobyggare inom projektet för att arbeta kommunövergripande som en länk mellan romer och olika kommunala verksamheter. Brobyggarens uppdrag är att dyka djupare i romers levnadsvillkor i kommunen och hur de får information om samhället och olika kommunala verksamheter. Brobyggaren är också en kontakt in till olika kommunala verksamheter för romer och ger samhällsvägledning till de som behöver. Utifrån arbetet identifieras olika behov och tänkbara insatser att jobba vidare med. Arbetet fokuserar främst på ungdomar och unga vuxna. Under våren har brobyggaren haft regelbundna träffar och aktiviteter med en ungdomsgrupp om 14 romska ungdomar i åldrarna mellan 9-17 år. 3

4 Brobyggaren har förmedlat mycket information till ungdomarna om olika kommunala verksamheter, såsom ungdomsmottagningen och Vägval ungdom, samt annan samhällsinformation såsom vikten av att slutföra sin skolgång. Brobyggaren har även haft träffar med 24 unga vuxna romer utan sysselsättning, varav merparten är kvinnor. Deltagarna i gruppen har getts samhällsinformation, uppmuntrats till att söka arbete eller studier och fått hjälp med inskrivning vid arbetsförmedlingen. Brobyggaren har lyssnat på vad de önskar hitta för typ av för sysselsättning. Brobyggaren och samordnaren har också spridit information till olika kommunala verksamheter om vad som är syftet med att arbeta särskilt med romers inkludering, hur ett sådant arbete kan gå till och vad brobyggaren kan stödja personalen i. Brobyggaren och samordnaren har under våren besökt flera verksamheter inom individ- och familjeomsorgen samt några skolor och fritidsgårdar. Arbetet med att nå ut med information till romer såväl som till olika kommunala verksamheter - samt berörda privata huvudmän - fortsätter under hösten. Gensvaret från olika verksamheter talar för att det finns ett stort behov av att få information generellt om romer och andra minoriteter kultur, livsvillkor och rättigheter och råd och stöd i olika individfrågor (till exempel stöd till för enskilda handläggare inom utredningsenheten barn och ungdom). En broschyr med information om arbetet med romsk inkludering har tagits fram på svenska och finska för spridning internt och externt i kommunen. Informationen om romsk inkludering och brobyggarens uppdrag har även spridits via kommunens externa webb och kommunens intranät. Under våren 2016 hölls två samrådsmöten med romska representanter inom ramen för Samrådet för romsk inkludering. Samrådet är en viktig kanal för att ge formellt inflytande till romer i kommunen och som kompletteras med de informella nätverk som brobyggaren skapar. Den 8 april firades romernas nationaldag i Upplands Väsby för första gången i Scenhuset i Messingen. Nära 150 personer deltog och i samband med firandet hölls en mindre utställning av romska kläder under två veckors tid i biblioteket. Forandet och utställningen genomfördes i samarbete med föreningen Öppet hus för unga romer. Enligt en utvärdering med föreningen så mottogs firandet positivt. Ett förslag till förbättring är dock att göra firandet ännu synligare till nästa år. Det bör tydligt framgå att det är öppet för alla i kommunen att delta i. Samrådet tyckte även att det var bra att den romska flaggan hissades då det är symboliskt och tyder på ett erkännande av romer i Upplands Väsby. Sigtuna kommun har visat intresse av att genomföra gemensamma insatser eller evenemang för att synliggöra romers kultur och historia. Den 11 maj bjöds romska brobyggare från andra kommuner i Sverige in till en nätverksträff i Upplands Väsby. Då brobyggare är en relativt ny yrkeskategori så är det viktigt för dem att träffas för att utbyta erfarenheter och tips på fungerande arbetssätt. 4

5 Upplands Väsby kommun ansökte under våren till regeringskansliet om två olika statliga bidrag. En av ansökningarna om medel beviljades och bidraget är öronmärkt för att kommunens brobyggare ska kunna genomgå en så kallad brobyggarutbildning. Utbildningen är en högskoleutbildning på uppdrag av Skolverket och Socialstyrelsen och kommer behandla brobyggaruppdraget och interkulturella förhållningssätt med särskild inriktning mot skola, förskola och socialtjänst samt till viss del även hälso- sjukvård. Villkoret för bidraget är att Upplands Väsby kommun anställer brobyggaren på heltid för att sedan få halva lönen inkl. sociala avgifter för tjänsten ersatt av ett statsbidrag. Utbetalningen av bidrag kommer ske årligen och efter genomgången utbildning förväntas kommunen skriva en redovisning till departementet om hur brobyggarverksamheten genomförts och vilka resultat verksamheten har gett. Utbildningen kommer starta i slutet av september 2016 och pågå fram till sommaren Andra kommuner som kommer ingå i satsningen är Västerås, Haninge, Örebro, Sundsvall och Stockholm. Den 1 juni 2016 deltog ansvarig politiker och två tjänstemän ur projektgruppen i en nationell konferens om strategin för romsk inkludering och det arbete som gjorts nationellt de första fyra åren med strategin. Strategin löper fram till och med år Kommande aktiviteter hösten 2016 Under hösten kommer samordnare, brobyggare och till viss del övriga inblandade i projektet att fortsätta sprida information och kunskap om romers villkor och rättigheter till olika verksamheter inom kommunen. De verksamheter som främst är berörda med tanke på målgrupp finns inom individ- och familjeomsorgen och skolan. Ett fördjupat samarbete kan komma att utvecklas med några särskilt berörda aktörer. En idé är att hålla en workshop med barn vid Sverigefinska skolan. Som nämnts kommer kommunens brobyggare genomgå en utbildning för romska brobyggare på halvtid med start hösten 2016 till och med sommaren Ansvariga inom projektet kommer fortsätta bevaka vad som händer på nationell nivå och på lokal nivå i andra kommuner. Det görs bland annat inom ramen för nätverket av kommuner för romsk inkludering. Nätverket har legat nere under 2016 i brist på finansiering, men kommer att återupptas i höst under ledning av Länsstyrelsen i Stockholm. Att jobba tillsammans med föreningen Öppet hus för unga romer och andra inom civilsamhället är viktigt och samarbetet kommer fortsätta att fördjupas under hösten. 5

6 Förslag till fortsatt arbete och prioriteringar Eftersom romernas tillvaro i Sverige (och flera andra länder) under en väldigt lång tid präglats av diskriminering och utanförskap är det också viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv i arbetet med att vända utanförskapet och förbättra villkoren för romer. Strategin för romsk inkludering tar sikte på att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Ett förslag till fortsatt arbete inom området romsk inkludering är att arbetet fortsätter i projektform och i den kontorsöverskridande arbetsgrupp som byggts upp under år Detta för att arbetet spänner över flera områden, allt att synliggöra romers kultur till att förbättra närvaron för romer i skolan. För att säkra långsiktigheten i arbetet är det dock viktigt att satsningar sker även utanför projektet inom ordinarie verksamhet. Projektet kan fungera som en motor som sitter inne med stor kunskap. Dock behöver lämpliga satsningar genomföras inom ramen för den ordinarie verksamheten också. Här bör som nämnts arbete och utbildning vara prioriterade områden för att förbättra villkoren för romer. En satsning som efterfrågats av de romer som kommunens brobyggare haft en dialog med är någon typ av särskild arbetsmarknadssatsning för romer. Exempelvis har Jobbtorget, en verksamhet inom Stockholm stads arbetsmarknadsförvaltning, satsat på en yrkesutbildning inom kallkök med efterföljande praktik (12 månaders visstidsanställning). Satsningen har varit mycket uppskattad och lett till fortsatt anställning för flera av deltagarna. Önskemålet från romerna om en arbetsmarknadssatsning kommer att tas vidare till Vägval vuxen för att undersöka förutsättningarna att genomföra en satsning i Upplands Väsby. Det är viktigt att titta på de lokala förutsättningarna och se om det går att hitta lösningar inom det arbete som redan görs för att öka sysselsättningen i kommunen. Det arbete som påbörjats med att informera och uppmuntra romer utan sysselsättning att till exempel uppsöka Vägval vuxens verksamheter och skriva in sig vid arbetsförmedlingen bör fortsätta. Inom utbildningsområdet handlar det framförallt om att jobba med hur lärare och annan skolpersonal kan förbättra dialogen med föräldrar och tydliggöra vikten av att delta i föräldramöten och öka elevernas närvaro i skolan. Detta är något som brobyggaren och utbildningskontoret har till uppgift att stödja skolorna i. Ett första steg är att under hösten 2016 genomföra en workshop vid Sverigefinska skolan för att ta reda på mer om romska elevers skolsituation och vad eleverna har för framtidsdrömmar och studiemotivation. Kommunledningskontoret Hillevi Engström Kommundirektör Per-Ola Lindahl Utvecklingsdirektör 6