Ansökan om att ingå i en fyraårig pilotverksamhet inom ramen för en samordnad, långsiktig och människorättsbaserad strategi för romsk inkludering

Transkript

1 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING ANSÖKAN 2011/12:56 SID 1 (7) Handläggare: Lars-Gunnar Winsa Telefon: Till Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Stockholm e-post: registrator@employment.ministry.se Ansökan om att ingå i en fyraårig pilotverksamhet inom ramen för en samordnad, långsiktig och människorättsbaserad strategi för romsk inkludering Bakgrund Stadsledningskontoret är kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens förvaltning i Stockholm. Kontoret biträder kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i deras uppdrag att effektivt leda och samordna hela den kommunala verksamheten. Stadsledningskontoret är ledningsfunktion för Stockolms stads samlade förvaltning och organisation samt driver på och följer upp genomförandet av kommunfullmäktiges beslut. Stadsledningskontoret ska även säkerställa sunda finanser i staden på både kort och lång sikt genom en aktiv ekonomistyrning samt arbeta med strategisk utveckling och omvärldsbevakning. Chef för stadsledningskontoret är stadsdirektören. Såväl stadsdirektören som de två biträdande stadsdirektörerna tillsätts av den politiska majoriteten. Stockholms stad har samlat alla aktiva insatser som görs för att rusta människor för jobb och nya utmaningar till arbetsmarknadsförvaltningen. Arbetsförmedlingen är till för alla som söker arbete. Stockholms stad satsar särskilt på de arbetslösa som har försörjningsstöd till sitt uppehälle. Inom arbetsmarknadsförvaltningen finns Jobbtorg Stockholm som servar stadsdelförvaltningarna med insatser för arbetslösa med försörjningsstöd. Insatserna består bl.a. av personlig coaching till arbete eller utbildning, individuellt anpassat stöd i form av en kompetensinventering, möjlighet till arbetspraktik efter egna önskemål och förutsättningar, arbetsförberedande aktiviteter i grupp, öppna dörrar för unga och nyanlända samt samordningen med andra nämnder av det kommunala uppföljningsansvaret för åringar. Arbetsmarknadsnämnden har dessutom för 2012 fått samordningsansvaret för de nationella minoriteterna. Johanneshov. Björkhagsplan 6 Telefon Fax kjell.johansson@stockholm.se

2 SID 2 (7) Utbildningsförvaltningen Stockholms stad ansvarar för kommunal förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, samt skolbarnsomsorg för hela staden. Ansvaret omfattar även skolhälsovård, elevvård, modersmålsundervisning samt insatser och tjänster för elever i behov av särskilt stöd. Socialförvaltningen Stockholms stad ansvarar för stadsövergripande verksamheter inom socialområdet, säljer tjänster, framför allt till stadens stadsdelsnämnder, samt bereder frågor till kommunstyrelsen om hela stadens socialtjänst, förutom äldreomsorg samt arbetsmarknadsfrågor. De 14 stadsdelsförvaltningarna i Stockholms stad har hand om kommunal service och omsorg för dem som bor i stadsdelen. Några av de frågor stadsdelarna ansvarar för är kommunal förskola, äldreomsorg, stöd och service till personer med funktionsnedsättning, stadsmiljöarbete, socialpsykiatri, individ- och familjeomsorg, konsumentvägledning samt fritids- och kulturverksamhet. I budgeten fördelas medel till stadsdelsnämnderna genom ett system som beslutats av kommunfullmäktige. Resursfördelningssystemet utgår från stadsdelsnämndernas verksamhetsansvar och befolkningens struktur. Stadsdelsnämnderna får resurser i relation till det beräknade behovet av kommunal service och inte till sina faktiska kostnader. Detta ger stadsdelsnämnderna frihet att själva organisera sin verksamhet, så länge målen och riktlinjer som fastställts av kommunfullmäktige följs. Stockholms stad ansöker om att ingå i pilotverksamheten Arbetsmarknadsförvaltningen söker tillsammans med utbildningsförvaltningen och en av stadsdelarna, Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, om att få ingå i pilotverksamheten i syfte att kunna vidareutveckla den befintliga strukturen i staden för att förbättra romers möjligheter till inkludering i majoritetssamhället. Målsättningen är att denna utveckling ska inkludera hela staden. Eftersom antalet romskt boende är högt i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning kommer Skarpnäck att påbörja denna utveckling. Detta utvecklings- och förankringsarbete till staden i övrigt kommer att göras av arbetsmarknadsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Utbildningsförvaltningens ambitioner inom pilotverksamheten Kommunens ökade ansvar i den senaste lagstiftningen om Nationella minoriteter har medfört att utbildningsförvaltningen särskilt uppmärksammat romska elevers skolgång. Initialt har förvaltningen konstaterat att den samlade kunskapen om skolsituationen är för dålig och att en ökad kunskap måste erhållas för att skapa adekvata insatser. Förvaltningen har påbörjat en kartläggning över romska elevers

3 SID 3 (7) skolgång. Tillsammans med representanter för olika romska grupper och rektorerna i grundskolan avser förvaltningen att ta fram antalet romer på respektive skola, tillgång och efterfrågan av modersmål, närvaro och skolresultat. Meningen är att romska representanter ser att kartläggningen kan medföra en positiv skolutveckling för den romska gruppen och inte ett led i myndighetsutövning av den enskilde individen. Resultatet av kartläggningen ska visa vid vilka skolor som behovet av s.k. brobyggare är störst. I Skarpnäcks stadsdel har utbildningsförvaltningen kännedom om att Skarpabyskolan/Tätorpskolan har många romska elever. Det är därför lämpligt att hitta en romsk lärarassistent som kan arbeta med skolenheten och med förskolorna i området. Anställningen bör ske i samarbete med Jobbtorget och arbetsförmedlingen. Diskussioner kan också föras med Sundbybergs folkhögskola om en kombination av arbete och utbildning. Anställningen bör helt eller delvis rymmas inom projektet. De romska eleverna i Skarpnäck har nästan ingen modersmålsundervisning. Det är få elever som önskar modersmål samtidigt som det finns få modersmålslärare att tillgå i romani chib. Pilotverksamheten kan öka intresset för modersmålet och underlätta rekryteringen av lärare. Förvaltningen har sedan tidigare samarbete med Södertörns högskola och om den förväntade utbildningen av romska lärare hamnar på deras lärarutbildning så är Skarpnäck en naturlig plats för verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Skarpaby- och Tätorpskolans elever och personal kommer genom projektet att få en generellt större kunskap om romernas kultur, historia och situationen idag. Den kunskapen kommer att vara viktig för att sprida en positivare syn på romer till invånare i Skarpnäck. Stadsdelsförvaltningen har ett nära samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningens enhet Gymnasieslussen. Arbetet med att följa upp elever över 16 år fortsätter och därigenom kommer också de romska elevernas situation efter grundskolan att stödjas. Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings ambitioner inom pilotverksamheten Skarpnäcks stadsdelsförvaltning har skapat ett nära samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen i Stockholms stad i arbetet med att stödja ungdomar och vuxna med eller utan arbetshinder till arbete eller arbetsförberedande aktiviteter. Förvaltningens erfarenhet i det arbetet har visat att det är bra att komplettera den kompetens som finns bl. a. med en kulturkompetens som bättre kan överbrygga de brister på tillit som romer upplever för myndigheter och myndighetspersoner i majoritetssamhället. Förvaltningen menar även att det behövs ett aktivare romskt

4 SID 4 (7) deltagande i inkluderingsarbetet för att finna former som gynnar romernas inkludering bäst. Förvaltningens erfarenhet är att många romer saknar en komplett grundskoleutbildning och har därför stora svårigheter att få fotfäste på arbetsmarknaden. På olika sätt stödjer förvaltningen, mer eller mindre framgångsrikt, de romer som under åren hamnat i beroende av försörjningsstöd till utbildning eller arbete samt att motivera föräldrar till att barnen ska få fullständig grundskoleutbildning. Förvaltningens mening är att förbättringar för den romska gruppen måste utvecklas mot egenmakt, i betydelsen att romerna för sin egen talan vilket inte minst gäller de unga romerna. Förvaltningen har som mål genom pilotverksamheten att med stöd av arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen, i samarbete med övriga intresserade stadsdelar samt socialförvaltningen, skapa en struktur inom befintlig organisation anpassad den romska problematiken som inkluderar en metod och arbetssätt som stödjer romer till etablering till utbildningsväsendet och arbetsmarknaden. Denna utveckling inbegriper att tillföra kulturkompetens inom organisationen, skapa en referensgrupp med romer som blir delaktiga i arbetet med att göra en helhetlig analys av problematiken samt att skapa en metod för helhetligt stöd inklusive hälsoaspekten. Metodutvecklingen ska innehålla hälsobefrämjande och arbetsförberedande åtgärder, relevanta utbildningsmöjligheter samt att skapa en struktur för olika möjliga ingångar till att nå arbetsmarknaden. Förvaltningen har en förstudie igång med vårdcentraler och psykiatrin vad gäller stödet till sjukskrivna med försörjningsstöd. Förvaltningen har i förstudien även anställt hälsocoach för att med medicinskt ansvariga stödja rehabilitering för dem som är motiverade för detta. Många av de sjukskrivna är romer vilket innebär att kulturkompetensen behöver utvecklas även inom detta område. Stadsdelsförvaltningens svar till de olika frågeställningar som arbetsmarknadsdepartementet ställer upp som urvalskriterier Politisk förankring och politisk vilja Stadsdelsnämnden har stort och brett intresse över partigränserna av att stödja en utveckling mot att finna former för att långsiktigt stödja romers möjligheter att inkluderas i majoritetssamhället samt att detta ska inbegripas i kommunens ordinarie strukturer och verksamheter. Företrädare för stadsdelsnämnden har tillsammans med förvaltningsledningen samt socialförvaltningen i Stockholms stad träffat bl.a. Arbetsmiljöforum samt olika romska företrädare i syfte att kunna ingå i något projekt som skulle kunna medföra en långsiktig inkludering av stadsdelens romer i majoritetssamhället. Tyvärr har dock inget av de tidigare

5 SID 5 (7) föreslagna projektbeskrivningarna kunnat tillfredsställa förvaltningsledningens och stadsdelsnämndens ambitioner inom detta målområde. Denna pilotverksamhet, så som den är beskriven av arbetsmarknadsdepartementet, har emellertid den profil som passar för den organisation och samverkansstruktur som Skarpnäcks stadsdelsförvaltning byggt upp. Kommunal organisation Stockholms stad har en väl uppbyggt organisation anpassad för arbete med personer som av olika anledningar har behov av försörjningsstöd och har arbetshinder av något slag. Staden har även en väl uppbyggt organisation för det behövliga samarbetet mellan förskolor, skolor och socialtjänsten. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning har byggt upp ett nära samarbete med skolorna, Jobbtorg, socialförvaltningen och polisen i det förebyggande arbetet med att motverka att ungdomar hamnar i arbetslöshet och utanförskap samt att stödja ungdomar att nå utbildning eller arbete. Ett trygghetsskapande arbete riktat till ungdomar inom stadsdelen stöttas även ekonomiskt och verksamhetsmässigt av allmännyttan samt Söderortsvisionen. Söderortsvisionen är en del av Stockholms stads vision Ett Stockholm i världsklass och beskriver hur Stockholms söderort ska utvecklas fram till Visionen syftar till att utveckla Söderort för dem som bor och verkar här genom att förbättra och utveckla tryggheten, utbildningsmöjligheter, näringsliv, arbetsmarknad, infrastruktur- och stadsbyggnad. Genomförandekapacitet (att bedriva utvecklingsarbete i samarbete med flera myndigheter) Jobbtorg stödjer alla arbetslösa som har sin försörjning genom försörjningsstöd och som bedöms ha minst 50 % arbetsförmåga. Jobbtorg Resurs erbjuder särskilda insatser för försörjningsstödstagare som under en tid haft försörjningsstöd av andra skäl än arbetslöshet. Jobbtorgen har aktivt samarbete med andra aktörer än stadsdelsförvaltningarna, bl.a. arbetsförmedlingen, försäkringskassan, utbildningsförvaltningen och privata anordnare samt föreningsliv. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning har väl uppbyggt samarbete med vårdcentraler och psykiatrin i arbetet med att stödja sjukskrivna personer med försörjningsstöd som efterfrågar samordnad medicinsk- och arbetsrehabilitering med målet att närma sig möjligheter att nå arbetsförberedande insatser genom arbetsförmedlingen eller Jobbtorg resurs. Stadsdelsförvaltningen har i internt samarbete mellan enheten för ekonomiskt bistånd, utredningsenheten för vuxna samt enheten för arbetsverksamheter samt medicinskt ansvariga startat en förstudie i att stödja motiverade sjukskrivna till rehabiliteringsåtgärder. I de fall det visar sig att permanent helhetlig arbetsoförmåga föreligger ger förstudien

6 SID 6 (7) möjligheter till samordnad ansökan med medicinskt ansvariga och Jobbtorg om sjukersättning till Försäkringskassan. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, inklusive förskolorna, har även byggt upp ett strukturerat samarbete med skolorna, bl.a. genom det kommunala uppföljningsarbetet samt i det förebyggande arbetet med tidig upptäckt och tidiga insatser. Parterna träffas i många olika samarbetsforum och har goda relationer med varandra. Ekonomiska och personella förutsättningar Inom Skarpnäcks stadsdelsförvaltning är andelen långvariga ärenden inom försörjningsstöd bland de allra högsta i staden, drygt 43 % av hushållen med försörjningsstöd har varit aktuella för försörjningsstöd i minst 40 månader. På grund därav har stadsdelen en förhållandevis i staden hög andel handläggare som handlägger ekonomiskt bistånd i syfte att förvaltningen mer framgångsrikt kan arbeta med andra aktörer och myndigheter med samordnad stöd till personer med långvarigt behov av försörjningsstöd. Dessutom har förvaltningen satsat personella och ekonomiska extra resurser till förstudien som pågår under 2012 för sjukskrivna personer med försörjningsstöd. Behov (antal romer i kommunen) En uppskattning har gjorts att det i Stockholm finns mellan och romer. Stadsdelsförvaltningen har kontaktats av olika romska företrädare, bl.a. romska delegationen, som uppgett att Skarpnäck har det högsta antalet romer boende i stadsdelen. Utbildningsförvaltningen bekräftar detta genom sin bedömning att grundskolorna i Skarpnäck har fler romska elever än genomsnittet i staden. Romer har funnits i Stockholm sedan 1500-talet vilket idag inte är synligt varken på arbetsmarknaden eller i Stockholms kultur- och föreningsliv. Romerna är inte representerade heller i kulturella arrangemang varför staden även tillsammans med romska företrädare behöver bereda väg för romer inom kulturlivet. Romsk förankring Förvaltningens mening är att utan romsk förankring är förutsättningarna till framgång inte stora i ett dylikt pilotprojekt. Det krävs en delaktighet från romska organisationer i analysen kring utformandet av pilotverksamheten under de fyra åren samt en kulturkompetens inom organisationen i det dagliga arbetet. Ansökan om att ingå i en fyraårig pilotverksamhet inom ramen fö r en samordnad, långsiktig och

7 SID 7 (7) Samarbetspartners (att kommunerna arbetar tvärsektoriellt och i samarbete med till exempel den ideella sektorn, har samarbete och har samråd med romska organisationer och företrädare) Förvaltningen har haft sporadisk kontakt med romska företrädare, bl.a. Romskt kulturcentrum i Gubbängen. Förvaltningen ämnar i pilotverksamheten upparbeta en varaktig samarbetskontakt med Romskt kulturcentrum i syfte att uppnå en hållbar romsk förankring till en reell utveckling anpassat det romska behovet. Långsiktigt perspektiv och möjlighet att integrera utvecklingsarbetet i kommunens ordinarie strukturer och verksamheter Skarnäcks stadsdelsförvaltning ser inga svårigheter med att integrera utvecklingsarbetet i den struktur som förvaltningen redan har i sin organisation och i det uppbyggda samarbete som redan är med nämnda interna aktörer inom Stockholms stad. Det som förvaltningen idag ser behöver byggas upp på sikt är en förtroendefull och därmed varaktig förankring till romska organisationer och föreningar. Möjligheter till systematisk kunskapsinhämtning, metodutveckling och genomförande Eftersom arbetsmarknadsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen påbörjar pilotprojektet gemensamt med Skarpnäcks stadsdelsförvaltning i målsättningen att pilotprojektet ska införlivas i stadens samtliga stadsdelar sker det systematiska arbetet automatiskt och med hela staden i fokus. Gunnar Björkman Bitr stadsdirektör Stockholms stad