Bro över Pankens utlopp

Transkript

1 TEKNISK RAPPORT Bro över Pankens utlopp Mätning före och efter förstärkning Björn Täljsten Markus Bergström Georg Danielsson

2

3 Bro över Pankens utlopp Mätning före och efter förstärkning Björn Täljsten Markus Bergström Georg Danielsson Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Byggkonstruktion Luleå tekniska universitet

4 Tryck: Universitetstryckeriet, Luleå ISSN: ISBN Luleå

5 Innehållsförteckning INLEDNING... TILLSTÅNDSBEDÖMNING... 3 FÖRSTÄRKNING TEORETISK KAPACITETSÖKNING KAPACITETSÖKNING FRÅN MÄTNING... 6 ÖVRIGA RESULTAT FRÅN MÄTNING SLUTSATSER... 6 APPENDIX A - MÄTRESULTAT... 7

6

7 Inledning Vägverkets bro över Pankens utlopp, figur, är en balkbro i betong som återfinns efter E8 ungefär 3 km öster om Karlstad. Den 7 meter långa bron består av sex spann, där spannen närmast upplag är 3.5 meter och de mellanliggande spannen meter. Den nominella tryckhållfastheten hos betongen är 4 MPa och nominell sträckgräns hos armeringsstålet 6 MPa. Figur. Bron över Pankens utlopp. Tillståndsbedömning Bron byggdes 977 och användes under sjutton år fram till 994 utan några märkbara problem. Under en periodisk visuell inspektion 994 noterades dock en mängd sprickor både i brospann och fundament. På grund av denna upptäckt utfördes en detaljerad utvärdering av J&W (nuvarande WSP) under. Utvärderingen styrkte att bron var uppsprucken i samtliga spann. Sprickorna gick i de flesta fall hela vägen upp till broplattan och misstänktes vara genomgående med en sprickvidd omkring. till.3 mm. I vissa gjutfogar var sprickvidden ända upp till. mm. I figur visas ett typiskt sprickmönster längs ett av spannen. Över pelare sträckte sig sprickorna genom plattan och vidare genom större delen av balkarna. Trots att sprickvidderna var acceptabla under givna förutsättningar fanns en oro för att isoleringen under bitumenskiktet skulle ha tagit skada, och att det i sin tur ökar tillträdet för vatten och klorider ner genom betongen in till stålarmeringen. Ett resultat av den detaljerade utvärderingen var att en klassificeringsberäkning utfördes 4 av WSP, vilken resulterade i en böjkapacitet på 76 kn. På grund av att

8 resterande broar längs vägsträckningen var klassificerade för 3 kn beslutade broägaren, Vägverket, att uppgradera bron över Pankens utlopp. Metoden som valdes för uppgradering var förstärkning med pålimmade kolfiberlaminat. Bron förstärktes i september 6 genom pålimning av laminat Sto FRP Plate S5C för att möta det nya brottgränsvillkoret, men också för att ge en gynnsam effekt på brukgränskraven med fokus på bland annat böjstyvhet, sprickvidder och minskade deformationer. Mätning utfördes således före och efter förstärkningen för att verifiera förstärkningseffekten i form av global och lokal krökning, sprickvidder och nedböjning. Resultaten från mätningen registrerades vid belastning motsvarande en lastbil fullastad med grus, och kan således betraktas utifrån ett brukgränsperspektiv. Spann 5-6 i figur 3 valdes ut som representativ del av bron där mätning utfördes. Figur. Sprickmönster på brobalk längs ett av spannen. Lägesgivare och töjningsgivare placerades på två av de tre balkarna i mittsnitt av spannet, se figur 4. Under var och en av balkarna placerades en lägesgivare (Lvdt_N och Lvdt_S). Dessa användes för bestämning av krökning över en sträcka om 6 meter. Vidare monterades töjningsgivare på dragna armeringen på båda balkarna (SgS_N och SgS_S). Två sprickgivare på olika höjd monterades också på varsin balk (Cod_N och Cod_N samt Cod_S och Cod_S). Utöver dessa givare mättes även töjning i tryckta armeringen och betongen på den södra balken (SgC_S och SgS_S). Efter förstärkning kompletterades mätuppställningen med töjningsgivare på kolfiberlaminat på båda balkarna (SgF_N och SgF_S).

9 7 m 3.5m.m.m.m.m 3.5m 3.m Figur3. Bron sedd från sida och sektion. Lastbilen som användes som belastning placerades nära norra vägräcket, vilket medför störst påkänning på den norra balken. Hur mycket av lasten som går ner till norra balken beror på brons rotationsstyvhet. I det fall där rotationsstyvheten är mycket hög fördelas lasten jämnt mellan balkarna, medan påkänningen på norra balken blir betydande relativt de andra balkarna i det fall rotationsstyvheten är låg. I de fall där rotationsstyvheten inte är av intresse kan utvärderingen av sådana mätdata förenklas ifall lasten fördelas relativt jämnt över brons bredd. Det är speciellt vid jämförelse med teoretiska beräkningar som osäkerhet kring vilken modell som ska användas kan minimeras med detta förfarande. En skiss på brotvärsnittet med last och givare är illustrerad i figur 4, med en mer detaljerad beskrivning av givarna i figur 5. Norr Lastbilsaxel SgC_S SgS_N Cod_S Cod_S SgC_N Cod_N Cod_N SgS_S SgS_N SgF_S SgF_N Lvdt_S Lvdt_N Figur 4. Mätutrustningens och lastens placering i studerat tvärsnitt. I figur 5 redovisas samtliga typer av sensorer som användes i samband med mätningen. På stålarmeringen i under och överkant svetsades töjningsgivare. Givarna skyddades med gummimassa samt aluminiumfolie innan de gjöts in i betongen. 3

10 I figur 5 visas givare på armeringsjärn placerat i överkant. För att mäta töjningen på betongen limmades givare direkt mot en slipad och väl rengjord betongyta. Givarna skyddades därefter mot väder och vind, vilket visas i figur 5 som SgC_N. Nedböjningen vid belastning uppmättes med LVDT-givare, nedre vänstra fotot, vilka placerades med referenspunkt mot marken. Krökningen registrerades även den med en LVDT-givare, i detta fall monterade på en 6 meter lång rätskiva, vilket visas i fotot längst ner till höger. Töjningen i kolfiberlaminatet mättes såväl under lasten som vid änden av ett av laminaten. Skyddade pålimmade töjningsgivare visas i mittenfotot till höger i figur 5. Slutligen registrerades förändring i spricköppning med såkallade CODgivare (Crack Opening Displacement-givare). En monterad COD-givare visas i fotot längts upp till höger i figur 5. Figur 5 Schematisk beskrivning av givarnas placering. I tabell och redovisas placeringen av givarna i höjdled i den belastade sektionen, mätt från underkant norra respektive södra balken. Givarbeteckningar är angivna både på svenska och engelska. Engelska givarbeteckningar är använda för redovisade mätdata längre bak i rapporten. Änden på avkortade laminatet förankrades, se nästa avsnitt, förutom för ett laminat som då lämnades oförankrat. Anledningen till detta var att undersöka skjuvspänningar i laminatet. I figur 5 och i figur 6 visas placeringen av dessa givare. 4

11 Tabell. Placering av givare norra sidan, x = 3,8 m från östra upplaget. Höjden på balken är 5 mm, varav flänsen 5 mm. Givarnamn angivet både på svenska och engelska. Engelska beteckningar använda i redovisade mätdata. Givare x i (mm) y (mm) Beteckning Övre töjningsgivare stål (steel top north) ca 44 SgS_N Nedre töjningsgivare stål (steel bottom north) ca 5 SgS_N Töjningsgivare betong (concrete north) 97 8 SgC_N Sprickgivare insida Cod_N Sprickgivare utsida Cod_N Nedböjning (deformation north) ca 53 LvdtD_N Krökning (curvature) ca 975 LvdtC_N Kolfiber mitten (plate F5 middle north) ca -3 SgF5_N Kolfiber -5 vid ände på laminat (Plate F- F4) Se nedan -3 SgF_N- SgF4_N Tabell. Placering av givare södra sidan, x = 3,8 m från östra upplaget. Höjden på balken är 5 mm, varav flänsen 5 mm. Givare x i (mm) y (mm) Beteckning Nedre töjningsgivare stål 94 ca 5 SgS_S Töjningsgivare betong SgC_S Sprickgivare insida Cod_S Sprickgivare utsida Cod_S Nedböjning 95 LvdtD_S Krökning LvdtC_S Kolfiber - mitten ca SgF_S 5

12 x y y Upplag Öster Balk Norr 3 4 x Figur 6. Placeringen av givare vid ände på laminat. Laminat är 5 mm brett, del av laminat visas. Placeringen redovisas i tabellen ovan i [mm]. I tabell 3 är uppmätt last, temperatur och datum för fem mätningar redovisade. Två av mätningarna är från tiden före förstärkning (659 och 673) och resterande tre (69 och 694 samt 799) efter förstärkning. Såväl statiska (stat), som dynamiska (dyn) och trafiklast (T) har mätts upp. Statisk och dynamisk last har använt sig av fordon med specificerad vikt medan trafiklasten endast registrerat påkänningar från passerande fordon. Tabell 3 Datum samt last och temperaturdata Före Förstärkning Datum: 659 Last: 4 76 kg Fram: I.U Bak: I.U Temp:.8 C Före Förstärkning Datum: 673 Last: 5 kg Fram: 7 Bak: 8 kg Temp: 6. C kg Efter Förstärkning Datum: 69 Last: 6 4 kg Fram: 6 9 kg Bak: 8 9 kg Temp: 9. C Efter Förstärkning Datum: 694 Last: 6 3 kg Fram: 6 7 kg Bak: 9 3 kg Temp: 4.4 C Efter Förstärkning 3 Datum: 799 Last: 5 kg Fram: 8 34 kg Bak: 7 9 kg Temp: 9. C 6

13 3 Förstärkning Vald förstärkningsmetod var utanpålimmade kolfiberlaminat placerade i underkant av balkarna. Dimensionering av förstärkning bottnade i de nya kraven i brottgränstillstånd. Även om förbättrade broprestanda i brukgränstillståndet var förväntade fanns inga uppställda krav definierade i form av ökad styvhet, minskad sprickvidd eller minskade nedböjningar. Två till fyra kolfiberlaminat, Sto FRP Plate S5C, 5.4 mm, med E-modul på 7 GPa, brottspänning på 5 MPa och brottöjning ca 5 limmades på varje balk. Det lim som används var Sto BPE Lim 456 (A+B). Innan montering av laminaten hade betongytan slipats av in till ballasten, rengjorts och primats med Sto BPE Primer 5 Super (A+B). Primern används för att öka vidhäftning mot betongen och kan även appliceras på fuktiga ytor. Temperaturen under limning var mellan 3 C och C mätt per dygncykel med relativa fuktigheten RH understigande 7 %, vilket ligger inom de för krav uppsatta godtagbara gränser. Styvhetsförhållandet mellan kolfiberlaminaten och befintlig dragarmering var omkring 5 %. En ökad styvhet hos den dragna delen av tvärsnittet är således i den storleksordningen. En mer detaljerad beräkning måste dock utföras för att bestämma hur förstärkningen påverkar exempelvis neutrala lagrets position. I figur 7 visas några bilder från förstärkningen. För att spara en del kolfibermaterial beslutades att kompositen skulle avkortas, detta gjordes och laminaten förankrades med vinkeljärn av aluminium som limmades över laminaten samt in i uppsågade spår i betongen. Detta kan även noteras i figur 7, nedre vänstra hörnet samt i figur 8. 7

14 Figur 7. Brobalkar förstärkta med pålimmade kolfiberlaminat. Övre vänstra hörnet: Betongyta preparerad för limning. Övre högra hörnet: Avslutning av laminat mot pelare. Lägre nedre vänstra hörn: Avkortning av armering samt förankring med vinklar av aluminium. Högre nedre hörn: Förstärkning i mitten av de långa spannen. Figur 8. Förankring av laminat vid förkortning. Till vänster visas uppsågade spår bredvid laminat och till höger inlimmade vinkeljärn för förankring. 8

15 4 Teoretisk kapacitetsökning På grund av typ av belastning (kan anses som bruksgränslast) fokuseras förstärkningseffekterna på brukgränsparametrarna; nedböjning, sprickvidd samt styvhet. Att dra slutsatser om brons prestanda i brottgränstillstånd utifrån den genomförda mätningen är inte direkt möjligt och ska inte heller göras. Dock kan man teoretiskt beräkna denna utifrån den applicerade förstärkningsmängden kolfiber, vilket ger en momentkapacitet motsvarande en last på 3 kn på bron enligt Vägverkets nya krav. För att uppskatta förstärkningens effekt i brukgränstillståndet studeras hur böjstyvheten har påverkats grundad på mätta resultat och en analytisk modell baserad på figur 9. Här kommer medverkande flänsbredd, b f, in som en osäkerhet kring hur lasten fördelas genom konstruktionen. Det antagande som beräkningen baseras på är att den medverkande flänsbredden sträcker sig norrut ut till kantbalken och söderut till den punkt mittemellan norra och mellersta balken. Detta förfarande skiljer sig något från BBK 4, men är mer realistiskt i detta specifika fall baserat på numeriska beräkningar. Norr b f d s b A s h d s h b A s Figur 9. Modell för beräkning av tröghetsmoment för norra balken. Följande ekvationer används för att beräkna tröghetsmomentet för ett godtyckligt T- tvärsnitt med geometrier enligt figur 9 ovan. Först bestäms neutrala lagrets, y, position. y h h bh bh h s Ad s s s Ad s s bh bh A A s s s s [] I det fallet neutrala lagret i osprucket tvärsnitt, y, är placerat nedanför plattan uttrycks tröghetsmomentet som: 9

16 3 3 bh h bh h c s s I I I bh y b h y h.... A d y A d y s s s s s s När tvärsnittet är sprucket bestäms neutrala lagrets position, x, genom att lösa kraftjämvikten. I det fallet då neutrala lagret är placerat i broplattan blir ekvationen [] bx s s s s s s A x d A d x I det andra fallet, då neutrala lagret är placerat nedanför plattan, blir ekvationen [3] h x h s s s s s s bh x h b A x d A d x Beräkning av tröghetsmomentet uttrycks nu i de två fallen, först när x är i plattan och sedan när det ligger under. [4] 3 bx x c s s s s s s s s I I I bx A d x A x d eller [5] 3 3 bh h b x h x h c s s I I I bh x x h b.... A x d A d x s s s s s s Vid beräkning av tröghetsmomentet för bron över Panken sätts måttet b lika med brons bredd (3 m), och b lika med tre gånger en individuell balks bredd (3.9=.7 m). Den totala mängden armering beaktas i beräkningen. Slutligen divideras resultatet med tre för att uppskatta varje balks bidrag till brons totala tröghetsmoment. Jämför med modellen illustrerad i figur 9. I BBK4 (4) föreskrivs att betongens E-modul i utomhusmiljö ska reduceras för att beakta långtidsdeformationer. Detta görs genom ett kryptal,, vilket väljs till, eller i ekvationen nedan. E ce Ec Långtid är i fortsättningen då kryptalet sätts till, och korttid då det sätts till. En sammanfattning av beräknade tyngdpunkter och tröghetsmoment i olika situationer är presenterad i tabell 4. [6] [7]

17 Tabell 4. Sammanfattning av beräknade värden för oförstärkt samt förstärkt bro Ursprunglig bro Förstärkt bro Korttid Långtid Korttid Långtid y [mm] y [mm] I [mm 4 ] I [mm 4 ] Den teoretiska förstärkningseffekten, se tabell 5, kan ses både som en ökning av betongens tryckta zon samt tröghetsmoment. Slutsatserna är att förstärkningen i sig gör mer nytta vid spruckna förhållanden jämfört med ospruckna. Tabell 5. Teoretisk förstärkningseffekt [%]. Korttid Långtid y.4. y I.8.3 I Kapacitetsökning från mätning Resultaten presenterade här registrerades under tiden då en lastbil fullastad med grus belastade bron i mittsnitt över norra balken. Vikten på bak- respektive framaxlarna samt utomhustemperaturen under försöken före och efter förstärkning visas här igen i tabell 6. Tabell 6. Laster och temperatur under belastningarna. Före förstärkning Datum Total last 5 kg Främre last 7 kg Bakre last 8 kg Temperatur 6 C Efter förstärkning Datum Total last 6 3 kg Främre last 6 7 kg Bakre last 9 3 kg Temperatur 4 C I beräkning av mätdata har endast lastbilens vikt beaktats, vilket medför att den mätta krökningen relateras till det böjmoment som lastbilen förorsakat. Detta innebär att det böjmoment och krökning som egenvikten skapat bortses ifrån. Denna förenkling kan påverka de resulterande nivåerna på böjstyvheten, men möjliggör fortfarande en jämförelse mellan före och efter förstärkning.

18 Mätning visar att böjstyvheten har ökat på grund av förstärkningen. Det globala tröghetsmomentet över en sträcka om 6 meter ökade från 6 9 till 75 9 mm 4 (+5 %), och det lokala tröghetsmomentet ökade från 9 till 5 9 (+5 %). Uppmätt globalt tröghetsmoment tillsammans med beräknade tröghetsmoment visas i figur. Antagande om uteblivet tvång i upplagen under utvärderingen förväntas överskatta uppmätt böjstyvhet eftersom beräknade momentet är i verkligheten något lägre. En jämförelse mellan teori och försök visar att tröghetsmomentet ligger nära spruckna förhållanden, samt att förstärkningseffekten är signifikant. Båda dessa resultat visar på att bron över Pankens utlopp har genomgående sprickor, vilket också delvis kan verifieras av den visuella inspektionen. Temperaturdifferensen på C anses inte påverka brons beteende. Både sprickvidder och nedböjning i mittsnitt reducerades av förstärkningen i storleksordning 5% respektive % vilket visas i figur..x Analytisk I efter förstärkning I före förstärkning Tröghetsmoment [mm 4 ].x Uppmätt styvhet Efter förstärkning Före förstärkning Analytisk I efter förstärkning I före förstärkning.x 3 4 Tid [s] Figur. Uppmätt och teoretiskt globalt tröghetsmoment före och efter förstärkning.

19 .4 Före förstärkning Sprickvidd [mm].3.. Före förstärkning Efter förstärkning Cod_N Cod_N Cod_N Cod_N Nedböjning mittsnitt [mm] Efter förstärkning 3 4 Tid [s] 3 4 Tid [s] Figur. Vänster: Sprickvidd före och efter förstärkning. Höger: Nedböjning i mittsnitt före och efter förstärkning. 6 Övriga resultat från mätning De genomförda mätningarna visar på ett tydligt positivt resultat av förstärkningen. Nedan har jämförelser gjorts av normaliserade laster för respektive töjningsgivare före och efter förstärkning, där vi börjar med att redovisa givare SgS_N och fortsätter därefter med samtliga givare på den norra respektive södra balken i studerad sektion. I jämförelsen studeras endast statisk belastning. 673 StatN Steel Top North StatN Steel Top North Figur. Vänster: Givare SgS_N före förstärkning. Höger: Givare SgS_N efter förstärkning. 3

20 673 StatN Steel Bottom North StatN Steel Bottom North Figur 3. Vänster: Givare SgS_N före förstärkning. Höger: Givare SgS_N efter förstärkning. 673 StatN3 Concrete North 694 StatN Concrete North Figur 4. Vänster: Givare SgC_N före förstärkning. Höger: Givare SgC_N efter förstärkning StatN3 COD StatN COD Figur 5. Vänster: Givare Cod_N före förstärkning. Höger: Givare Cod_N efter förstärkning. 4

21 StatN3 COD. 694 StatN COD Figur 6. Vänster: Givare Cod_N före förstärkning. Höger: Givare Cod_N efter förstärkning. 673 StatS Concrete South 4 69 StatS Concrete South Figur 7. Vänster: Givare SgC_S före förstärkning. Höger: Givare SgC_S efter förstärkning StatS COD StatS COD Figur 8. Vänster: Givare Cod3_S före förstärkning. Höger: Givare Cod3_S efter förstärkning. 5

22 7 Slutsatser Sprickmönstret visar att sprickorna uppstått av böjmoment, mest troligt skapat av egenvikten i kombination med överlast. Dock finns ingen information att tillgå rörande ifall bron utsatts för någon överlast eller ej under brukstiden. Bron över Pankens utlopp var inte instrumenterad efter att den byggts. Om detta hade gjorts hade det kunnat vara möjligt att dra slutsatser om när och varför bron spruckit upp. Mätning visar på att bron över Panken har genomgående sprickor, vilket påverkar dess verkningssätt. Dels var uppmätt tröghetsmoment nära det för spruckna förhållanden, dels var förstärkningseffekten i storleksordning för sprucket tvärsnitt. Dessa slutsatser grundas på att resultaten från en analytisk modell har jämförts med uppmätta värden.förstärkningen var mycket effektiv och en förstärkningseffekt av ca 5 % kunde påvisas. En jämförelse mellan beräknad styvhet och uppmätt lokal samt global styvhet visar på bra överensstämmelse. 6

23 Appendix A - Mätresultat I följande appendix redovisas ett stort antal kurvor från de genomförda mätningarna. Mätdata märkta med Dyn avser mätning av trafiklast här har då ingen vikt på fordonen mätts upp, och vi erhåller mätdata i absoluta belopp. Det är även här vi finner de största mätvärdena i samband med passage av tunga fordon. Därefter redovisas statiska värden (Stat), vilket då är mätvärden relaterat till belastningsfordon, dvs lastbil med grus/sand. Sist presenteras mätningar under trafiklast, dvs då godtycklig trafiklast passerar bron. Resultat från dynamisk, statisk och trafik är dessutom sorterade så att mätdata före förstärkning redovisas före mätningar efter förstärkning. Givarnamn är presenterade i tabell 7 nedan. För redovisade mätdata har engelska beteckningar använts. Tabell 7. Placering av givare norra sidan, x = 3,8 m från östra upplaget. Höjden på balken är 5 mm, varav flänsen 5 mm. Givarnamn är angivet både på svenska och också engelska. Engelska beteckningar använda i redovisade mätdata. Givare x i (mm) y (mm) Beteckning Övre töjningsgivare stål (steel top north) ca 44 SgS_N Nedre töjningsgivare stål (steel bottom north) ca 5 SgS_N Töjningsgivare betong (concrete north) 97 8 SgC_N Sprickgivare insida Cod_N Sprickgivare utsida Cod_N Nedböjning (deformation north) ca 53 LvdtD_N Krökning (curvature) ca 975 LvdtC_N Kolfiber mitten (plate F5 middle north) Kolfiber -5 vid ände på laminat (Plate F-F4) ca -3 SgF5_N Se nedan -3 SgF_N- SgF4_N 7

24 Norr Lastbilsaxel SgC_S SgS_N Cod_S Cod_S SgC_N Cod_N Cod_N SgS_S SgS_N SgF_S SgF_N Lvdt_S Lvdt_N Figur. Mätutrustningens och lastens placering i studerat tvärsnitt. Figur. Schematisk beskrivning av givarnas placering. 8

25 Före förstärkning 659 Statisk 559 StatN4 Steel Top North StatN4 COD StatN4 COD StatN4 COD StatN4 Concrete North StatN4 Concrete South

26 StatN4 Curvature 659 StatN4 Deformation StatN4 Steel Bottom North 659 StatN4 Steel Bottom South Time[s] 659 StatS Steel Top North. 659 StatS COD

27 StatS COD StatS COD StatS Concrete North 659 StatS Concrete South StatS Curvature 659 StatS Deformation

28 659 StatS Steel Bottom North 659 StatS Steel Bottom South StatS Steel Top North StatS COD.8.4 Crack opening [mmr] StatS COD StatS COD3 Crack opening [mmr] Crack opening [mmr]

29 659 StatS Concrete North StatS Concrete South StatS Curvature StatS Curvature. Deformation [mmr].8.4 Deformation [mmr] StatS Steel Bottom North StatS Steel Bottom South

30 8 659 StatS3 Steel Top North StatS3 COD StatS3 COD StatS3 COD StatS Concrete North 659 StatS3 Concrete South

31 StatS3 Curvature 659 StatS3 Deformation StatS3 Steel Bottom North Dynamisk 659 DynN Steel Top North DynN COD

32 DynN COD3 659 DynN Concrete North DynN Concrete South DynN Curvature DynN Deformation 659 DynN Steel Bottom North

33 659 DynN Steel Bottom South DynS Steel Top North DynS COD. 659 DynS COD DynS COD3 659 DynS Concrete North

34 659 DynS Concrete South DynS Curvature DynS Deformation 659 DynS Steel Bottom North DynS Steel Bottom South

35 Trafik 659 T Steel Top North T COD T COD T COD T Concrete North 659 T Concrete South

36 T Curvature T Deformation T Steel Bottom North 659 T Steel Bottom South

37 Före förstärkning 673 Statisk 673 StatN Steel Top North StatN COD StatN COD StatN COD StatN Concrete North 673 StatN Concrete South

38 StatN Curvature 673 StatN Deformation North StatN Deformation South StatN Steel Bottom North StatN Steel Bottom South StatN Steel Dummy

39 673 StatN3 Steel Top North StatN3 COD StatN3 COD StatN3 COD StatN3 Concrete South StatN3 Concrete North

40 . 673 StatN3 Curvature 673 StatN3 Deformation North StatN3 Deformation South. 673 StatN3 Steel Bottom North StatN3 Steel Bottom South StatN3 Dummy

41 673 StatN4 Steel Top North StatN4 COD StatN4 COD StatN4 COD StatN4 Concrete North 673 StatN4 Concrete South

42 . 673 StatN4 Curvature 673 StatN4 Deformation North StatN4 Deformation South StatN4 Steel Bottom North StatN4 Steel Bottom South StatN4 Steel Dummy

43 673 StatS Steel Top North StatS COD StatS COD StatS COD StatS Concrete North StatS Concrete South

44 . 673 StatS Curvature 673 StatS Deformation North StatS Deformation South StatS Steel Bottom North StatS Steel Bottom South StatS Steel Dummy

45 673 StatS Steel Top North. 673 StatS COD StatS COD StatS COD StatS Concrete North StatS Concrete South

46 . 673 StatS Curvature 673 StatS Deformation North StatS Deformation South 673 StatS Steel Bottom North StatS Steel Bottom South StatS Steel Dummy

47 673 StatS3 Steel Top North StatS3 COD StatS3 COD StatS3 COD StatS3 Concrete North 673 StatS3 Concrete South

48 . 673 StatS3 Curvature 673 StatS3 Deformation North StatS3 Deformation South 673 StatS3 Steel Bottom North StatS3 Steel Bottom South StatS3 Dummy

49 Dynamisk 673 DynN Steel Top North DynN COD DynN COD DynN COD DynN Concrete North 673 DynN Concrete South

50 . 673 DynN Curvature 673 DynN Deformation North DynN Deformation South DynN Steel Bottom North DynN Steel Bottom South DynN Steel Dummy

51 673 DynS Steel Top North DynS COD DynS COD DynS COD DynS Concrete North DynS Concrete South

52 . 673 DynS Curvature 673 DynS Deformation North DynS Deformation North 673 DynS Steel Bottom North DynS Steel Bottom South 673 DynS Steel Dummy

53 Trafik 673 T Steel Top North T COD T COD T COD T Concrete North T Concrete South

54 . 673 T Curvature 673 T Deformation North T Deformation South T Steel Bottom North T Steel Bottom South T Steel Dummy

55 Efter förstärkning 69 Statisk 69 StatN Steel Top North.4 69 StatN COD StatN COD.8 69 StatN COD StatN Concrete North 69 StatN Concrete South

56 69 StatN Deformation North 69 StatN Deformation South StatN Plate F 3 69 StatN Plate F StatN Plate F StatN Plate F

57 69 StatN Plate F5 Middle North 6 69 StatN Plate F6 Middle South StatN Steel Bottom North 69 StatN Steel Bottom South StatN Plate F6 Middle South 69 StatN Plate F

58 3 69 StatN Plate F 6 69 StatN Plate F StatN Plate F4 69 StatN Plate F5 Middle North StatS Steel Top North StatS COD

59 .4 69 StatS COD.4 69 StatS COD StatS Concrete North. 69 StatS Concrete South StatS Curvature 69 StatS Deformation North

60 69 StatS Deformation South StatS Plate F StatS Plate F 69 StatS Plate F StatS Plate F4 69 StatS Plate F5 Middle North

61 69 StatS Plate F6 Middle South Dynamisk 69 DynS Steel Top North DynS COD DynS COD.5 69 DynS COD

62 69 DynS Concrete North 6 69 DynS Concrete South DynS Curvature 69 DynS Deformation North DynS Deformation South.5 69 DynS Plate F

63 .5 69 DynS Plate F 69 DynS Plate F DynS Plate F5 Middle North 3 69 DynS Plate F6 Middle South DynS Steel Bottom North 4 69 DynS Steel Bottom South

64 69 DynN Steel Top North.4 69 DynN COD DynN COD.8 69 DynN COD DynN Concrete North 8 69 DynN Concrete South

65 . 69 DynN Curvature 69 DynN Deformation North DynN Deformation South.8 69 DynN Plate F DynN Plate F 6 69 DynN Plate F

66 6 69 DynN Plate F4 69 DynN Plate F5 Middle North DynN Plate F6 Middle South 3 69 DynN Steel Bottom North Efter förstärkning 694 Statisk 694 StatN Steel Top North StatN COD

67 . 694 StatN COD 694 StatN Concrete North StatN Concrete South StatN Curvature StatN Deformation North StatN Plate F

68 3 694 StatN Plate F StatN Plate F StatN Plate F4 694 StatN Plate F5 Middle North StatN Plate F6 Middle South StatN Steel Bottom North

69 694 StatN Plate F6 Middle South StatN Plate F StatN Plate F StatN Plate F StatN Plate F4 694 StatN Plate F5 Middle North

70 Dynamisk 694 DynN Steel Top North 694 DynN Deformation North DynN COD 694 DynN Concrete North DynN Concrete South DynN Curvature

71 694 DynN Deformation North DynN Plate F DynN Plate F DynN Plate F DynN Plate F4 694 DynN Plate F5 Middle North

72 694 DynN Plate F6 Middle South DynN Steel Bottom North DynN Steel Bottom South Efter förstärkning 799 Statisk 799 StatN4 Steel Top North 799 StatN4 Steel Bottom North

73 799 StatN4 Deformation StatN4 Curvature StatN4 Concrete South StatN4 Concrete North StatN4 COD StatN4 COD

74 StatN4 COD 799 StatS Steel Top North StatS Steel Bottom South StatS Steel Bottom North StatS Deformation 659 StatS Curvature

75 799 StatS Concrete South 799 StatS Concrete North StatS COD StatS COD StatS Steel Top North. 799 StatS Steel Bottom South

76 799 StatS Steel Bottom North StatS Curvature StatS Concrete South StatS Concrete North StatS COD StatS COD

77 4 799 StatS Concrete North Dynamisk 799 DynN Steel Top North 799 DynN Steel Bottom South DynN Steel Bottom North 799 DynN Deformation

78 DynN Curvature 799 DynN Concrete South DynN Concrete North DynN COD DynN COD DynN COD

79 799 DynS Steel Bottom South DynS Steel Bottom North DynS Deformation DynS Curvature DynS Concrete South 799 DynS Concrete North

80 DynS COD DynS COD DynS COD Trafik 799 T Steel Top North 799 T Steel Bottom South

81 799 T Steel Bottom North T Deformation T Curvature 799 T Concrete South T Concrete North T COD

82 T COD T COD

83

84