Kvinnor och sociala system

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för orientaliska språk Avdelningen för Mellanösternstudier Hemtentamen A i Mellanösterns och Nordafrikas samhällen Ht 2005 Peter Barth Tfn: E-post: peter.barth@telia.com En studie om Kvinnor och sociala system i Mellanöstern Handledare: Hülya Demirdirek Elie Wardini

2 Sammanfattning...3 Syfte...3 Metod...3 Bakgrund...3 Kvinnor och män i Mellanöstern...4 Socialisation och könsroller...5 Uppväxt och uppfostran... 5 Kvinnor, män och sexualitet... 5 Hijab (a)... 7 Kvinnlig könsstympning (b)... 8 Heder och anständighet (c)... 9 Slutsatser...10 Referenser

3 Sammanfattning Kvinnans roll i Mellanöstern, som i övriga världen, rör områden med många dimensioner. Det tycks som om detta ämne alltid väcker starka känslor, kanhända beroende på att människor har så vitt skilda åsikter i frågan. En självklar och uttalad strävan efter jämlikhet mellan könen står till synes högt på agendan i många länder men åsikterna verkar gå isär när det gäller vilka metoder som ska användas för att nå målet. Framgångar blandas med bakslag och i vissa länder verkar det som de ansvariga inte är övertygade om att jämlikhet är ett bra sätt att nå framgång. Jag har avgränsat studien till att omfatta tre rubriker: (a) bärandet av slöja, (b) kvinnlig könsstympning samt (c) heder och anständighet. Sammantaget ska arbetet ge en, om än ytlig, bild av kvinnors, och oundvikligen också mäns, sociala villkor i Mellanöstern. Syfte Syftet med detta arbete är att inom ramen för kursen MENA:s samhällen (5 p, Hülya Demirdirek och Elie Wardini), instudera ett frivilligt valt ämnesområde och att objektivt återge resultatet i en promemoria eller kortare uppsats. Som utgångspunkt har jag valt kapitlet Women and the Social Order i boken Peoples and Cultures in the Middle East av Bates & Rassam (se referenser), vilken ingår som kurslitteratur. Denna pm gör inte anspråk på att ha några lösningar men är ett försök att belysa situationen för nämnda kategorier och delvis undersöka hur kvinnor lever i regionen och varför rådande villkor gäller. Metod Materialet har inhämtats genom att studera den litteratur som ingår i kursen, annan litteratur och Internet samt egna och andras praktiska erfarenheter (se referenser). Studielitteraturen har varit grundstommen till arbetet men för att få en så bred belysning som möjligt, och därigenom följa författarna Bates & Rassams råd om objektivitet, har även andra källor och annan litteratur använts. Författarnas åsikter har synats genom att ex. i Koranen, hitta texter som stöder jämlikhet mellan kvinna och man och som också bekräftar tesen om att det inte är religion, även om det förekommer, som ligger bakom ojämlikhet mellan könen. Bakgrund Kultur, historia och religion påverkar människor på olika sätt. Som svensk och med värderingar från vår del av världen kan extrema tolkningar som ex. hedersbegrepp och anständighet i Mellanöstern te sig väldigt främmande liksom vår liberala inställning till nakenhet ses väldigt störande om man är uppväxt där. Eftersom utgångspunkten är jämlikhet mellan könen och lika värde för människor över huvud taget torde det inte vara någon tvekan om att vissa länder i regionen har svårt att hävda framgångar på det området. Därmed är det inte sagt att det är omöjligt att påverka. Ett slående ex är fotbollslandskampen mellan Sverige och Saudiarabien i januari 2006 där regimen först vägrade att låta kvinnor se matchen 3

4 från läktarplats, valde att göra en helomvändning, troligen efter påtryckningar, och ändra sin policy till kvinnornas fördel. Kulturer, nationer och enskilda människor har på ett varierande sätt visat att kvinnor haft ett lägre värde än män, något som inte bara har uttryckts av män. Vissa kulturer har kommit längre än andra i strävan att göra något åt jämlikhetsfrågan. Andra befinner sig i början på en mödosam uppförsbacke på väg mot en social samvaro där lika värde anses vara en förutsättning för ett framgångsrikt samhälle. B&R hävdar att traditionell manlig dominans och kvinnlig segregation nu ifrågasätts överallt i Mellanöstern och att synen på detta ändras snabbt även om det finns religiösa konservativa krafter som tycks vinna en del mark och härmed bromsa utvecklingen. B&R varnar för att inte vara objektiv vid studier och forskning av det här slaget. 1 Det är alltför vanligt att människor som har ringa eller liten kunskap om Mellanöstern, kan vara benägna att generalisera när det gäller mäns dominans, sexuell segregation och tyranni relaterat till normer gällande ära, heder och anständighet. Många ser kvinnans roll endast ur ett islamistiskt perspektiv vilket kan medföra att betraktaren utgår från religionen som förklaringsmodell till olika företeelser. När man undersöker detta ämne är det väsentligt att undvika teologisk reduktionism 2 eller att göra vare sig islam, kristendom eller någon annan religion, till den enda eller primära orsaken till att förklara faktorer i relationerna mellan könen. 3 Religioner har haft och fortsättningsvis har en inverkan, som överallt, på samhället i stort. Så också i Mellanöstern. För att inte hemfalla åt stereotyper bör man se de specifika socioekonomiska mönster och politiska sammanhang som råder i regioner, både lokalt och nationellt. Kvinnor och män i Mellanöstern För att beskriva ett så omfattande ämne är det också nödvändigt att se på relationerna mellan kvinnor och män och på hur de samverkar i samhället. Jag har valt att inleda med en anekdot som beskriver en självupplevd händelse i Jordaniens huvudstad Amman Jag hade förmånen att få arbeta i Mellanöstern under en längre tid vilket bl.a. innebar att jag skulle hyra bostad. I detta sammanhang kontaktades en lokal mäklarfirma. Min fru och jag hade stämt möte med mäklaren för att titta på en hyresbostad. Vi träffades på gatan utanför och skulle hälsa. Mannen tog mig i 1 Daniel G. Bates och Amal Rassam (B&R), 2001, The People and Cultures of the Middle East, s Nationalencyklopedin (NE): reduktionism, åsikten att en viss vetenskaplig teori kan översättas till, eller härledas från en annan, mer fundamental, teori. Här avses att vara försiktig med att härleda olika mönster från Islam, trots att det mycket väl går att hitta specifik text i ex. Koranen som uttrycker ojämlikhet mellan kvinna och man, är det inte nödvändigtvis det som är skälet till att människor lever i överensstämmelse med ett sånt påbud. Det kan likväl vara helt andra orsaker som seder och bruk som är den verkliga anledningen. Man ska alltså undvika att förenkla och ta första bästa lösning till hjälp vid seriös forskning. 3 B&R: s.227 4

5 hand och presenterade sig men min fru varken tittade han åt, tog i hand eller tilltalade. Vi tyckte båda att mäklaren burit sig oartigt åt, speciellt min fru kände att hon inte hade något värde, som om hon var luft? Mäklaren var där för att hyra ut en bostad och göra affärer. Han hade knappast något annat motiv till att träffa oss. Oavsett plats på vår jord försöker parter att göra avtal i en god anda och det finns inget som talar för att detta var ett undantag. Varför uppträdde då mäklaren på det här sättet och var han oartig? Denna pm är ett försök att besvara den och andra frågor om kvinnor och mäns relationer i Mellanöstern. Socialisation och könsroller Uppväxt och uppfostran Ett sätt att söka orsakerna till ett samhälles sociala strukturer är att titta på hur barnen uppfostras. Barn påverkas mest i sina unga år och att det är svårt att ändra på inlärda beteenden redan efter 15 till 20-årsåldern. Vissa påstår t.o.m. att det är upp till 10-årsåldern som den mesta av social kunskap inhämtas. Hur det än är med den saken så skiljer det sig i vart fall inte mellan folkslag, om man växt upp urbant eller ruralt eller i olika kulturer. Barn tar till sig sociala mönster i unga år oavsett var de är födda. B&R visar på forskning 4 som gjorts i Mellanöstern där man tydligt kan se hur flickor och pojkar tidigt får olika uppfostran. Pojkar favoriseras och redan som små lär de sig att uppträda annorlunda. Detta är mera tydligt på landsbygden än i städer och på samma sätt mera förekommande bland fattiga än välbeställda, men utgör ändå ett mönster som i olika grader präglar samhället i stort. Pojkar får lära sig att de har mer rätt till familjens resurser, där systern kan vara en del av den resursen, d.v.s. att brodern befinner sig högre i familjens hierarki och därmed har rätten att bestämma över systern. En rättighet som också åtföljs av skyldigheten att ansvara för henne vilket vi ska se tydligare i avsnittet om heder och anständighet. Flickan får istället lära sig att hjälpa till i hemmet och att ha en låg profil. Någon högre utbildning är inte självklar, om alls tänkbar, och för flickan har det lägre prioritet än för brodern i samma familj. Andra källor som visionären Qasim Amins The Liberation of Women, förvisso från 1899 men ändå skriven som om den kunde vara aktuell idag, ger också en bild av stora skillnader mellan män, kvinnor och vilken utbildning barn ska få beroende på om de är flickor eller pojkar. 5 Kvinnor, män och sexualitet Den komplicerade frågan om sexualitet är ett omfattande ämne och svårt att beskriva på några få rader. Språkbruket kan ibland ge vägledning till hur man ser på en företeelse. I det arabiska språket används ofta benämningen faten eller 4 B&R, s. 228 (Wikan, 1982; Delaney, 1991) 5 Mansoor Moaddel och Kamran Talattof, 2002, Palgrave Macmillan, Modernist and Fundamentalist Debates in Islam, s (The Liberation of Women, Qasim Amin) 5

6 fatina, båda med ursprung från fitna 6, för att beskriva en vacker o/e förförisk kvinna. Översatt från arabiska till engelska/svenska har ordet flera betydelser som frestelse, lockelse, prövning, fängslande, blind förälskelse, uppvigling, uppror och osämja eller rentav kaos. ( The Hans Wehr Dictionary of Written Arabic; fourth edition ). Kvinnan kan, för den som väljer att se det så eller är uppfostrad i den andan, m.a.o. ses som ett hot eller störning mot den allmänna ordningen. I det perspektivet ligger det nära till hands att försöka kontrollera faran vilket innebär att kvinnan måste isoleras från det offentliga livet. Män anser sig ha bättre kontroll över sina behov och därmed stå över kvinnan. Kvinnans menstruation betraktas som förorenande, ( pollution ) vilket ger henne ett handikapp. 7 Genom graviditet och sexualitet anses kvinnan förlora kontrollen över sin kropp och på så sätt också sitt oberoende och sin självkontroll. Detta stärker männens åsikt om att kvinnan är underordnad mannen. Återigen skall det nämnas att det är fel att generalisera och att det inte alls finns någon liktydig syn som täcker alla klasser och grupper men viss forskning ger, i vart fall i ett exempel, lokalt en föreställning om hur män kan se på kvinnor. B&R skriver: A research project which began in 1997 provides a rare glimpse into male views of sexuality and gender among a group of Egyptian men. Interviews with 50 men revealed a shared view that was independent of differences in age and educational levels. Nadia Wassef reports that the survey revealed a deep-rooted anxiety over women s assumed power and strength. Men felt that they constantly needed to engage in a struggle with women to defend and assert their masculinity. Domination was the weapon of victory; sex, the battleground (1999, p.1). Respondents expressed the belief that women were sexually insatiable; women s sexuality was considered to be of such power that unless satisfied and controlled, it threatened the stability of the family and the social order. To assert their power over their wives and keep them from cheating, husbands have the duty to satisfy them. Thus sex within marriage was considered a duty and hence not fun but in the context of an extra-marital or pre-marital relationship, men felt they could enjoy sex more since they were not terribly concerned about their partner s pleasure (ibid., p.2). The respondents also said that were they to become impotent, they would divorce their wives to avoid the disgrace of the inevitable infidelity. Det är i sammanhanget viktigt att nämna hur Koranen behandlar ämnet sexualitet. Enligt Koranen är det tydligt att jämlikhet mellan kvinnor och män ska råda på det här området samt att kvinnan på samma sätt som mannen har rätt till ett regelbundet sexualliv. B&R hänvisar till annan forskning där Profeten instruerat männen att vara känslo- och omtänksamma i sin relation till kvinnor och att inte kasta sig över sina hustrur som djur. 8 6 fitna (oordning), ordet används i diskursen om Islam där det generellt sägs att det är bättre med en ledare som håller samman landet (även om han inte följer islam till 100%) än fitna som leder till anarki i samhället; se också Koranen: S. 8:38-40, där fitna översätts till otrogen (mot Gud); Jan Hjärpe, 2002, Prisma, Araber och arabism, s 68-73: den stora fitna, vilket avser oredan, upproret eller inbördeskriget när Uthman dödades, Ali utsågs till kalif och de strider som utbröt i kampen om makten. 7 B&R, s. 243 [vilket i det här fallet i alla fall delvis emanerar från islam men också ifrån judendom och kristendom, min anm.] 8 B&R hänvisning till Mernissi, 1975, s. 10 6

7 Andra källor visar också hur det geografiskt kan skilja sig märkbart. Bland druserna i Libanon har kvinnan en förhållandevis starkare ställning där männen tycks respektera jämlikhet på ett annat sätt än på andra närliggande platser i regionen. 9 Hijab (a) Frågan är om bärandet av slöja är ett tecken eller bevis på att det patriarkala samhället tvingat kvinnan till det eller om det finns andra skäl? Vid en helt ovetenskaplig undersökning genom att fråga flera personer i omgivningen (här i Sverige och inför denna pm) råder det inga tvivel om att många tror att det står i Koranen. På min arbetsplats i Jordanien bar min assistent hijab. Efter en tid hade vi lärt känna varandra så väl att jag för att skingra min egen nyfikenhet (eller fördomar), helt enkelt frågade varför. Assistenten svarade att det var av religiösa skäl och att det var påbjudet i Koranen. Följdfrågan blev direkt var i Koranen detta står skrivet? Utan något vägledande svar kunde jag efter egna studier konstatera att det inte explicit står skrivet i Koranen att kvinnor ska dölja sitt hår. Vad det däremot står är att kvinnorna ska dölja sin barm och sina behag. 10 Som med mycket annat 11 är det en tolkning av vad som står skrivet och i det här fallet betydde detta för henne att det stod att läsa i Koranen. Efter många tillfällen till diskussion om ämnet visade det sig att det också fanns andra orsaker. Enligt B&R finns det flera skäl till att kvinnor bär slöja. De kan i huvudsak delas in i tre helt skilda kategorier. De som bär slöjan på det (1 sedvänja) gamla traditionella sättet, d.v.s. täcker sitt huvud och sin kropp, gör detta som en del av allmän kod och sexuell anständighet. Andra (2 politiskt) använder slöjan för att kunna delta i det offentliga livet. Genom att bära slöja undviker de att dra till sig kritik från män som annars fått tillfälle att hindra deras ambitioner. De kan på det sättet legitimt beträda områden både i arbetslivet och socialt utan att män med konservativ syn på islam, som helst vill förpassa kvinnan innanför hemmets väggar, förses med argument. En tredje kategori (3 mode) är de som bär slöja som ett mode. Det har utvecklats en hel industri som ekiperar kvinnor som vill blanda traditionell klädsel med västerländska inslag. 12 Det ena behöver inte 9 Mordechai Nisan, s Koranen, Zettersten, Sura 24:31, Och de må kasta sin slöja över sin barm och ej visa sina behag annat än för sina män eller [sina närmaste släktingar, min anm.]. I Bernströms Koranens budskap ges i förklaringen till samma sura i fotnot 37: De traditionella uttolkarna av den islamiska lagen har genom århundradena varit benägna att uppfatta vad som [anständigtvis] kan vara synligt som avseende enbart ansikte, händer och fötter. (Några har dock tolkat det så att även ansikte och händer skall täckas.) De helt avgörande orden i denna föreskrift är den till både män och kvinnor riktade maningen att sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet. I fotnot 38 fortsätter Bernström: Enligt flertalet klassiska kommentatorer bars denna slöja före Islam mer eller mindre som prydnad, löst hängande ned på ryggen, och eftersom kvinnodräkten enligt det då rådande modet omfattade ett framtill djupt urringat liv, lämnades bysten delvis bar. Kvinnorna uppmanas därför här att dölja den med hjälp an en khimar (denna för Profetens samtida välkända persedel) 11 Tolkning av lagrum är ett omfattande arbete även i svensk rättstradition 12 Det är inte heller ovanligt att i vissa områden i dagens storstäder i MÖ se unga hårt sminkade kvinnor med väl så åtsittande och utmanande klädsel (missförstånd är inget alternativ) kombinerat med en strikt buren hijab 7

8 utesluta det andra. Vissa ser säkert flera motiv till bärandet av huvudduk. Vad som är viktigt att veta är att många muslimska kvinnor inte alls ser något problem med att bära slöjan medan andra gör det för familjefreden och andra inte alls. Slöjan innebär också ett skydd mot mäns blickar och fula kommentarer. På så sätt kan kvinnan betraktas mer objektivt och utan [mäns] förutfattade meningar bedömas utifrån sin kompetens och inte efter sitt utseende. Om jag enligt ovanstående indelning skulle kategorisera tillhörighet för min assistent, skulle hon falla i grupp två; välutbildad yngre kvinna med ambitioner som vägrade acceptera släktens (framförallt männens) försök att ge henne en passiv och traditionellt kvinnlig roll i familjen; för att okomprometterad kunna konkurrera med bl. a. män på ett jämlikt sätt använde hon bl.a. slöjan för nå ett mål; detta ska på intet sätt förringa den religiösa tro på islam som också var tydlig i just det här nämnda fallet. Kvinnlig könsstympning (b) En vanlig tro är att alla muslimska kvinnor är utsatta för könsstympning (KKS). Enligt B&R stämmer inte detta. Det är vanligast i nordöstra Afrika men inte förekommande bland muslimer i allmänhet. Det är ett okänt kapitel bland perser, turkar och araber från arabiska halvön. Det finns inte heller någon nämnt i Koranen. 13 I den här kursens avgränsade geografiska område (MENA, Middle East & North Africa) är KKS praktiserat i Egypten och Sudan och där både bland kristna och bland muslimer. Detta är indikationer på att utövandet av KKS är en lokal och inte en islamsk tradition. Orsakerna bör därför sökas i patriarkaliska livsmönster och inte av religiösa orsaker. UNICEF 14 rapporterar förekomst av KKS (female genital mutilation eller FGM) i ett 40-tal länder varav 28 i Afrika och några få i Mellanöstern och Asien. Mellan 100 och 140 miljoner idag levande kvinnor beräknas ha utsatts för KKS och fortfarande, varje år, drabbas ca 2 miljoner 15 flickor, vanligen mellan fyra och tolv år av detta enligt WHO:s rapportering. 16 Den värsta formen, s.k. infibulation eller faraonisk omskärelse, innebär att klitoris, både inre och yttre blygdläppar, skärs bort varefter de senare sys igen förutom en liten öppning som lämnas för menstruationsblodet. Vid graviditet och födsel måste kvinnan skäras upp för att senare sys ihop igen. Den nämnda värsta varianten av KKS är vanligast i Djibouti, Somalia och norra Sudan. De andra formerna av KKS är mildare varianter eller mindre ingrepp. Svenska NE skriver att könsstympning förbjöds i Egypten Detta motsäges av svenska Socialstyrelsen som uppger att det i Egypten inte finns någon explicit tal_mutilation.pdf 15 Enligt UNICEF 3 miljoner: stympas_arligen/ 16 WHO: World Health Organization: 8

9 lag mot KKS. Däremot finns en allmän lag mot att göra [kropps] -skada, vilken använts med viss framgång. 17 I Egypten finns också en s.k. ministerdeklaration mot KKS. I praktiken är KKS vanligt. Hela 97% av gifta Egyptiska kvinnor i åldern år och 78% av flickor i utsätts för KKS (2000). Nämnas bör, enligt UNICEF, att KKS också praktiseras i begränsade omfattning på Rödahavskusten i Jemen. Ytterligare finns rapporterat men inte bevisat, om begränsad förekomst i Jordanien, Oman, Palestina ( Occupied Palestinian Territories, Gaza) och vissa kurdiska samhällen i Irak. Detta skulle i så fall delvis motsäga B&R. UNICEF:s rapportering är daterad 2005 medan B&R bok publicerades 2001 (second edition) vilket kan vara förklaringen till avvikelsen. Skälet till att det över huvud taget förekommer sägs vara föreställningen om att det är rätt att begränsa kvinnans möjligheter till sexuell njutning och att bevara hennes oskuld fram till äktenskapet. Heder och anständighet (c) För att söka klarhet på detta område kan det vara till hjälp att förstå något av de mekanismer som styr hedersbegreppet. Detta är något mycket komplicerat och kräver speciell uppmärksamhet vilket inte kan utredas i en kort pm. Några väsentliga punkter kan dock beröras. Heder är något man kan vinna och inneha samt på ett motsatt sätt förlora. Det är en uppsättning värden som har valts ut och givits överordnad betydelse. I sammanhanget är dessa värden liktydigt med normer eller varför inte grundvärderingar. Om normerna bryts förloras hedern. Genom olika åtgärder kan hedern återupprättas där våld (ex hedersmord ) inte nödvändigtvis måste tillämpas. Som brukligt i andra konflikter kan man också i hedersrelaterade motsättningar använda sig av medling för att främja fred och försoning. Heder kräver respekt och ska förvaltas enligt definierade regler. Heder är en rättighet en person har, rätten att bli behandlad med värdighet. Den här typen av heder är knuten till ett kollektiv, familjen, släkten, klanen eller stammen och innebär därmed att alla i familjen också kollektivt bär på eller innehar, förlorar eller återupprättar hedern. Det är nödvändigtvis inte familjens överhuvud som måste utföra den handling som återställer hedern. Däremot kan man inte hyra en exekutor. Det är en familje- och släktangelägenhet. Precis som när hedern smutsades, d.v.s. när något blev till allmän egendom, måste hedern återtas så samma allmänhet blir vittnen. Hedern kan aldrig återskapas i det tysta. Det ligger i hela sakens natur att händelsen måste ske till allmänhetens beskådande. Det är sålunda ur en utomstående betraktares syn som hedern värderas. Detta har nödvändigtvis inget att göra med verkligheten utan hedern kan skadas av ett rykte. Om en kvinna ex bor ensam i en egen lägenhet kan ett rykte uppstå och leda till att kvinnan uppfattas som om hon vore sexuellt frigjord. Det i sin tur kan betyda att hon är prostituerad. Därför är det relativt ovanligt att kvinnor bor ensamma i Mellanöstern, även om det pågår en förändring på det området B&R, s

10 Familjens heder är ofta sammanflätat med kvinnans sexualitet. Eftersom det är mannen, eller männen i familjen som ansvarar för kvinnan och följaktligen också hennes anständighet, känner sig samma män tvingade eller skyldiga att ingripa när hedern står på spel. Slutsatser Jag har avsiktligt valt tre kontroversiella frågor som alla har det gemensamt att de undertrycker friheten att bestämma över sin egen kropp och själ. Samtidigt är de helt olika genom att slöjan är ett klädesplagg som döljer utseendet, d.v.s. ett yttre klädesplagg som ger en ofullständig bild av henne. Könsstympning är ett fysiskt ingrepp som för alltid ska radera ut en lustkänsla och till sist hedern som är ett abstrakt begrepp. Gemensamt för frågorna är att de är ämnade att vara återhållande, dölja, behärska eller mildra något som är synnerligen naturligt och reellt för livets fortbestånd, nämligen lust eller åtrå. 19 Vid en närmare eftertanke är det alls inget ologiskt med arabiskans faten eller franskans möjliga motsvarighet femme fatale. Kan inte alla män, och även kvinnor, vara överens om att en utmanande och vacker kvinna, eller man, faktiskt kan vara socialt störande i människors samexistens. Koncentrationen kan störas när fel sak kommer i fokus. Oftast är den här företeelsen föremål för skämtsamma varianter men det finns också en allvarlig sida som behöver granskas. Det är existentiella frågor som berörs här. Ingen har hittills hittat ett bättre koncept än kärnfamiljen att bygga samhället på. Det är alltså ingen händelse att människor på olika sätt försökt få till stånd en ordning i detta kaos genom att förespråka anständighet och förkastandet av promiskuitet (i första hand kvinnans) eftersom det kan störa det fundament familjen bygger på. De tre frågorna jag tagit upp var i bruk innan våra religioner såg sitt ljus och dessa seder och bruk traderades snarare till våra religioner än tvärtom. Av nämnda skäl kan man spekulera i om mannen inte kände sig tvingad att på något sätt få kvinnan att vänta på honom och inte ta någon annan, under de långa perioder som han tvingades vara hemifrån, i krig eller på jakt. För att män och kvinnor skulle känna trygghet, trots att de levde separerade, krävdes detaljerade livsregler att ta fasta på. Avgörande för männens försprång och möjlighet att bestämma i klansamhället kan vara att de var fysiskt starkare och kunskapsmässigt överlägsna eftersom det låg på mannens lott att sköta det som rörde angelägenheter utanför hemmet, medan kvinnan hade sitt ansvar med bo och barn. Det framstår som ganska naturligt, under rådande omständigheter, att männen tillskapade regler, som nedvärderade kvinnans egen styrka. Om inte annat så för att själva känna sig och framstå som bättre. 19 NE: köttets lust eller sinnlig åtrå (litterärt eller bibliskt) 10

11 Den mystik som omger mäns lust är vid närmare eftertanke betydligt mer komplicerad eftersom mannen, i princip, inte själv kan påverka den. Den är styrd av mekanismer utanför hans kontroll och därför, egentligen, helt och hållet oförutsägbar. Logiskt sett borde det av detta skäl istället vara mannen som hade restriktioner. 20 Det ligger utanför ramen för den här studien att forska i hur utvecklingen sett ut om kvinnorna varit fysiskt starkare och kunnat styra över männen, men hypotetiskt vore det, med samma argument som männen använt, mer logiskt att beskära männens frihet. Frågan om mannen som inte hälsade, var oartig eller inte, återstår? Muslimska män undviker generellt att ta kvinnor i hand över huvud taget, speciellt om man inte känner varandra. Som utlänning får man ex. lära sig att hälsa på kvinnor genom att lägga handflatan mot sitt eget bröst istället för att ta i hand. Det har med den allmänna återhållsamheten att män och kvinnor inte ska beröra varandra. Av egen erfarenhet kan jag säga att många kvinnor ryggar tillbaka om man sträcker fram handen för att hälsa på samma sätt som en svensk är van vid här. Det finns något implicit i att män ska vara restriktiva vid kontakten med kvinnor. Mot den bakgrund jag beskrivit här vill jag påstå att mäklaren visade respekt. Han handlade utifrån övertygelsen om att det bästa sättet att visa mig respekt var att förvissa mig om att han inte var intresserad av min kvinna. Genom att inte beröra henne, se henne i ögonen eller tala till henne, undvek han att riskera att utlösa något av de tre känsliga sinnen som otvetydigt är kopplade till den lust som är nämnd ovan. En lust som enligt honom skulle kunna drabba min fru som kvinna och som sekundärt skulle störa familjens trygghet. Som kuriosa kan också nämnas att det är vanligt att se hur promenerande unga män på gatan håller varandra i handen. Som västerlänning kan det uppfattas som om de vore homosexuella, vilket är helt fel. Män visar också varandra sin vänskap genom att omfamna och pussa varandra på kind. Förvisso inte som man traditionellt kysser en person som man visar fysisk kärlek, mer symboliskt. Detta till trots är det ändå med fysisk kontakt. Det senare är mer eller mindre otänkbart mellan en man och en muslimsk kvinna eftersom beröring, om man inte är gift, är ett så känsligt kapitel. Ändå är beröring otroligt viktigt för människor vilket eventuellt tar sig i uttryck att just unga män håller varandra i handen eftersom det är strikt socialt kontrollerat att de inte berör flickor. Som B&R beskriver är ämnet stort, omfattande och svårt att få grepp om. Forskning försvåras genom att familjeangelägenheter är just det de är inte för allmänheten och många frågor blir därför obesvarade. 20 Könsstympning av män, till skillnad från omskärelse, har praktiserats vid haremspalatsen, bl.a. vid Topkapi-seraljen i Istanbul där de s.k. eunuckerna fick sina genitalier bortopererade för att inte ha möjlighet till sexuella förbindelser med haremets kvinnor. 11

12 Referenser Bates, Daniel G. and Rassam, Amal, 2001, Prentice-Hall, USA: Peoples and Cultures of the Middle East, Second Edition Nisan, Mordechai, 2002, McFarland & Company, Inc., Publishers: Minorities in the Middle East, A History of Struggle and Self-Expression Wikan, Unni, 2003, Ordfronts förlag: En fråga om heder van Eck, Clementine, 2003, Amsterdam University Press: Purified by Blood Moaddel, Mansoor; Talattof, Kamran, 2002, Palgrave Macmillan: Modernist and Fundamentalist Debates in Islam Hjärpe, Jan, 2002, Prisma, Araber och arabism Zetterstéen, K.V., 1917, Wahlström och Widstrand, Koranen (nytryck 2004) Bernström, Mohammed Knut, 2000, Proprius förlag, Koranens budskap (andra reviderade upplagan, andra tryckningen, 2003) Svenska Nationalencyklopedin 2006 (NE) Internet, Internet, WHO: Internet, UNICEF: och Internet, 12