Kvinnor och sociala system

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvinnor och sociala system"

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för orientaliska språk Avdelningen för Mellanösternstudier Hemtentamen A i Mellanösterns och Nordafrikas samhällen Ht 2005 Peter Barth Tfn: E-post: En studie om Kvinnor och sociala system i Mellanöstern Handledare: Hülya Demirdirek Elie Wardini

2 Sammanfattning...3 Syfte...3 Metod...3 Bakgrund...3 Kvinnor och män i Mellanöstern...4 Socialisation och könsroller...5 Uppväxt och uppfostran... 5 Kvinnor, män och sexualitet... 5 Hijab (a)... 7 Kvinnlig könsstympning (b)... 8 Heder och anständighet (c)... 9 Slutsatser...10 Referenser

3 Sammanfattning Kvinnans roll i Mellanöstern, som i övriga världen, rör områden med många dimensioner. Det tycks som om detta ämne alltid väcker starka känslor, kanhända beroende på att människor har så vitt skilda åsikter i frågan. En självklar och uttalad strävan efter jämlikhet mellan könen står till synes högt på agendan i många länder men åsikterna verkar gå isär när det gäller vilka metoder som ska användas för att nå målet. Framgångar blandas med bakslag och i vissa länder verkar det som de ansvariga inte är övertygade om att jämlikhet är ett bra sätt att nå framgång. Jag har avgränsat studien till att omfatta tre rubriker: (a) bärandet av slöja, (b) kvinnlig könsstympning samt (c) heder och anständighet. Sammantaget ska arbetet ge en, om än ytlig, bild av kvinnors, och oundvikligen också mäns, sociala villkor i Mellanöstern. Syfte Syftet med detta arbete är att inom ramen för kursen MENA:s samhällen (5 p, Hülya Demirdirek och Elie Wardini), instudera ett frivilligt valt ämnesområde och att objektivt återge resultatet i en promemoria eller kortare uppsats. Som utgångspunkt har jag valt kapitlet Women and the Social Order i boken Peoples and Cultures in the Middle East av Bates & Rassam (se referenser), vilken ingår som kurslitteratur. Denna pm gör inte anspråk på att ha några lösningar men är ett försök att belysa situationen för nämnda kategorier och delvis undersöka hur kvinnor lever i regionen och varför rådande villkor gäller. Metod Materialet har inhämtats genom att studera den litteratur som ingår i kursen, annan litteratur och Internet samt egna och andras praktiska erfarenheter (se referenser). Studielitteraturen har varit grundstommen till arbetet men för att få en så bred belysning som möjligt, och därigenom följa författarna Bates & Rassams råd om objektivitet, har även andra källor och annan litteratur använts. Författarnas åsikter har synats genom att ex. i Koranen, hitta texter som stöder jämlikhet mellan kvinna och man och som också bekräftar tesen om att det inte är religion, även om det förekommer, som ligger bakom ojämlikhet mellan könen. Bakgrund Kultur, historia och religion påverkar människor på olika sätt. Som svensk och med värderingar från vår del av världen kan extrema tolkningar som ex. hedersbegrepp och anständighet i Mellanöstern te sig väldigt främmande liksom vår liberala inställning till nakenhet ses väldigt störande om man är uppväxt där. Eftersom utgångspunkten är jämlikhet mellan könen och lika värde för människor över huvud taget torde det inte vara någon tvekan om att vissa länder i regionen har svårt att hävda framgångar på det området. Därmed är det inte sagt att det är omöjligt att påverka. Ett slående ex är fotbollslandskampen mellan Sverige och Saudiarabien i januari 2006 där regimen först vägrade att låta kvinnor se matchen 3

4 från läktarplats, valde att göra en helomvändning, troligen efter påtryckningar, och ändra sin policy till kvinnornas fördel. Kulturer, nationer och enskilda människor har på ett varierande sätt visat att kvinnor haft ett lägre värde än män, något som inte bara har uttryckts av män. Vissa kulturer har kommit längre än andra i strävan att göra något åt jämlikhetsfrågan. Andra befinner sig i början på en mödosam uppförsbacke på väg mot en social samvaro där lika värde anses vara en förutsättning för ett framgångsrikt samhälle. B&R hävdar att traditionell manlig dominans och kvinnlig segregation nu ifrågasätts överallt i Mellanöstern och att synen på detta ändras snabbt även om det finns religiösa konservativa krafter som tycks vinna en del mark och härmed bromsa utvecklingen. B&R varnar för att inte vara objektiv vid studier och forskning av det här slaget. 1 Det är alltför vanligt att människor som har ringa eller liten kunskap om Mellanöstern, kan vara benägna att generalisera när det gäller mäns dominans, sexuell segregation och tyranni relaterat till normer gällande ära, heder och anständighet. Många ser kvinnans roll endast ur ett islamistiskt perspektiv vilket kan medföra att betraktaren utgår från religionen som förklaringsmodell till olika företeelser. När man undersöker detta ämne är det väsentligt att undvika teologisk reduktionism 2 eller att göra vare sig islam, kristendom eller någon annan religion, till den enda eller primära orsaken till att förklara faktorer i relationerna mellan könen. 3 Religioner har haft och fortsättningsvis har en inverkan, som överallt, på samhället i stort. Så också i Mellanöstern. För att inte hemfalla åt stereotyper bör man se de specifika socioekonomiska mönster och politiska sammanhang som råder i regioner, både lokalt och nationellt. Kvinnor och män i Mellanöstern För att beskriva ett så omfattande ämne är det också nödvändigt att se på relationerna mellan kvinnor och män och på hur de samverkar i samhället. Jag har valt att inleda med en anekdot som beskriver en självupplevd händelse i Jordaniens huvudstad Amman Jag hade förmånen att få arbeta i Mellanöstern under en längre tid vilket bl.a. innebar att jag skulle hyra bostad. I detta sammanhang kontaktades en lokal mäklarfirma. Min fru och jag hade stämt möte med mäklaren för att titta på en hyresbostad. Vi träffades på gatan utanför och skulle hälsa. Mannen tog mig i 1 Daniel G. Bates och Amal Rassam (B&R), 2001, The People and Cultures of the Middle East, s Nationalencyklopedin (NE): reduktionism, åsikten att en viss vetenskaplig teori kan översättas till, eller härledas från en annan, mer fundamental, teori. Här avses att vara försiktig med att härleda olika mönster från Islam, trots att det mycket väl går att hitta specifik text i ex. Koranen som uttrycker ojämlikhet mellan kvinna och man, är det inte nödvändigtvis det som är skälet till att människor lever i överensstämmelse med ett sånt påbud. Det kan likväl vara helt andra orsaker som seder och bruk som är den verkliga anledningen. Man ska alltså undvika att förenkla och ta första bästa lösning till hjälp vid seriös forskning. 3 B&R: s.227 4

5 hand och presenterade sig men min fru varken tittade han åt, tog i hand eller tilltalade. Vi tyckte båda att mäklaren burit sig oartigt åt, speciellt min fru kände att hon inte hade något värde, som om hon var luft? Mäklaren var där för att hyra ut en bostad och göra affärer. Han hade knappast något annat motiv till att träffa oss. Oavsett plats på vår jord försöker parter att göra avtal i en god anda och det finns inget som talar för att detta var ett undantag. Varför uppträdde då mäklaren på det här sättet och var han oartig? Denna pm är ett försök att besvara den och andra frågor om kvinnor och mäns relationer i Mellanöstern. Socialisation och könsroller Uppväxt och uppfostran Ett sätt att söka orsakerna till ett samhälles sociala strukturer är att titta på hur barnen uppfostras. Barn påverkas mest i sina unga år och att det är svårt att ändra på inlärda beteenden redan efter 15 till 20-årsåldern. Vissa påstår t.o.m. att det är upp till 10-årsåldern som den mesta av social kunskap inhämtas. Hur det än är med den saken så skiljer det sig i vart fall inte mellan folkslag, om man växt upp urbant eller ruralt eller i olika kulturer. Barn tar till sig sociala mönster i unga år oavsett var de är födda. B&R visar på forskning 4 som gjorts i Mellanöstern där man tydligt kan se hur flickor och pojkar tidigt får olika uppfostran. Pojkar favoriseras och redan som små lär de sig att uppträda annorlunda. Detta är mera tydligt på landsbygden än i städer och på samma sätt mera förekommande bland fattiga än välbeställda, men utgör ändå ett mönster som i olika grader präglar samhället i stort. Pojkar får lära sig att de har mer rätt till familjens resurser, där systern kan vara en del av den resursen, d.v.s. att brodern befinner sig högre i familjens hierarki och därmed har rätten att bestämma över systern. En rättighet som också åtföljs av skyldigheten att ansvara för henne vilket vi ska se tydligare i avsnittet om heder och anständighet. Flickan får istället lära sig att hjälpa till i hemmet och att ha en låg profil. Någon högre utbildning är inte självklar, om alls tänkbar, och för flickan har det lägre prioritet än för brodern i samma familj. Andra källor som visionären Qasim Amins The Liberation of Women, förvisso från 1899 men ändå skriven som om den kunde vara aktuell idag, ger också en bild av stora skillnader mellan män, kvinnor och vilken utbildning barn ska få beroende på om de är flickor eller pojkar. 5 Kvinnor, män och sexualitet Den komplicerade frågan om sexualitet är ett omfattande ämne och svårt att beskriva på några få rader. Språkbruket kan ibland ge vägledning till hur man ser på en företeelse. I det arabiska språket används ofta benämningen faten eller 4 B&R, s. 228 (Wikan, 1982; Delaney, 1991) 5 Mansoor Moaddel och Kamran Talattof, 2002, Palgrave Macmillan, Modernist and Fundamentalist Debates in Islam, s (The Liberation of Women, Qasim Amin) 5

6 fatina, båda med ursprung från fitna 6, för att beskriva en vacker o/e förförisk kvinna. Översatt från arabiska till engelska/svenska har ordet flera betydelser som frestelse, lockelse, prövning, fängslande, blind förälskelse, uppvigling, uppror och osämja eller rentav kaos. ( The Hans Wehr Dictionary of Written Arabic; fourth edition ). Kvinnan kan, för den som väljer att se det så eller är uppfostrad i den andan, m.a.o. ses som ett hot eller störning mot den allmänna ordningen. I det perspektivet ligger det nära till hands att försöka kontrollera faran vilket innebär att kvinnan måste isoleras från det offentliga livet. Män anser sig ha bättre kontroll över sina behov och därmed stå över kvinnan. Kvinnans menstruation betraktas som förorenande, ( pollution ) vilket ger henne ett handikapp. 7 Genom graviditet och sexualitet anses kvinnan förlora kontrollen över sin kropp och på så sätt också sitt oberoende och sin självkontroll. Detta stärker männens åsikt om att kvinnan är underordnad mannen. Återigen skall det nämnas att det är fel att generalisera och att det inte alls finns någon liktydig syn som täcker alla klasser och grupper men viss forskning ger, i vart fall i ett exempel, lokalt en föreställning om hur män kan se på kvinnor. B&R skriver: A research project which began in 1997 provides a rare glimpse into male views of sexuality and gender among a group of Egyptian men. Interviews with 50 men revealed a shared view that was independent of differences in age and educational levels. Nadia Wassef reports that the survey revealed a deep-rooted anxiety over women s assumed power and strength. Men felt that they constantly needed to engage in a struggle with women to defend and assert their masculinity. Domination was the weapon of victory; sex, the battleground (1999, p.1). Respondents expressed the belief that women were sexually insatiable; women s sexuality was considered to be of such power that unless satisfied and controlled, it threatened the stability of the family and the social order. To assert their power over their wives and keep them from cheating, husbands have the duty to satisfy them. Thus sex within marriage was considered a duty and hence not fun but in the context of an extra-marital or pre-marital relationship, men felt they could enjoy sex more since they were not terribly concerned about their partner s pleasure (ibid., p.2). The respondents also said that were they to become impotent, they would divorce their wives to avoid the disgrace of the inevitable infidelity. Det är i sammanhanget viktigt att nämna hur Koranen behandlar ämnet sexualitet. Enligt Koranen är det tydligt att jämlikhet mellan kvinnor och män ska råda på det här området samt att kvinnan på samma sätt som mannen har rätt till ett regelbundet sexualliv. B&R hänvisar till annan forskning där Profeten instruerat männen att vara känslo- och omtänksamma i sin relation till kvinnor och att inte kasta sig över sina hustrur som djur. 8 6 fitna (oordning), ordet används i diskursen om Islam där det generellt sägs att det är bättre med en ledare som håller samman landet (även om han inte följer islam till 100%) än fitna som leder till anarki i samhället; se också Koranen: S. 8:38-40, där fitna översätts till otrogen (mot Gud); Jan Hjärpe, 2002, Prisma, Araber och arabism, s 68-73: den stora fitna, vilket avser oredan, upproret eller inbördeskriget när Uthman dödades, Ali utsågs till kalif och de strider som utbröt i kampen om makten. 7 B&R, s. 243 [vilket i det här fallet i alla fall delvis emanerar från islam men också ifrån judendom och kristendom, min anm.] 8 B&R hänvisning till Mernissi, 1975, s. 10 6

7 Andra källor visar också hur det geografiskt kan skilja sig märkbart. Bland druserna i Libanon har kvinnan en förhållandevis starkare ställning där männen tycks respektera jämlikhet på ett annat sätt än på andra närliggande platser i regionen. 9 Hijab (a) Frågan är om bärandet av slöja är ett tecken eller bevis på att det patriarkala samhället tvingat kvinnan till det eller om det finns andra skäl? Vid en helt ovetenskaplig undersökning genom att fråga flera personer i omgivningen (här i Sverige och inför denna pm) råder det inga tvivel om att många tror att det står i Koranen. På min arbetsplats i Jordanien bar min assistent hijab. Efter en tid hade vi lärt känna varandra så väl att jag för att skingra min egen nyfikenhet (eller fördomar), helt enkelt frågade varför. Assistenten svarade att det var av religiösa skäl och att det var påbjudet i Koranen. Följdfrågan blev direkt var i Koranen detta står skrivet? Utan något vägledande svar kunde jag efter egna studier konstatera att det inte explicit står skrivet i Koranen att kvinnor ska dölja sitt hår. Vad det däremot står är att kvinnorna ska dölja sin barm och sina behag. 10 Som med mycket annat 11 är det en tolkning av vad som står skrivet och i det här fallet betydde detta för henne att det stod att läsa i Koranen. Efter många tillfällen till diskussion om ämnet visade det sig att det också fanns andra orsaker. Enligt B&R finns det flera skäl till att kvinnor bär slöja. De kan i huvudsak delas in i tre helt skilda kategorier. De som bär slöjan på det (1 sedvänja) gamla traditionella sättet, d.v.s. täcker sitt huvud och sin kropp, gör detta som en del av allmän kod och sexuell anständighet. Andra (2 politiskt) använder slöjan för att kunna delta i det offentliga livet. Genom att bära slöja undviker de att dra till sig kritik från män som annars fått tillfälle att hindra deras ambitioner. De kan på det sättet legitimt beträda områden både i arbetslivet och socialt utan att män med konservativ syn på islam, som helst vill förpassa kvinnan innanför hemmets väggar, förses med argument. En tredje kategori (3 mode) är de som bär slöja som ett mode. Det har utvecklats en hel industri som ekiperar kvinnor som vill blanda traditionell klädsel med västerländska inslag. 12 Det ena behöver inte 9 Mordechai Nisan, s Koranen, Zettersten, Sura 24:31, Och de må kasta sin slöja över sin barm och ej visa sina behag annat än för sina män eller [sina närmaste släktingar, min anm.]. I Bernströms Koranens budskap ges i förklaringen till samma sura i fotnot 37: De traditionella uttolkarna av den islamiska lagen har genom århundradena varit benägna att uppfatta vad som [anständigtvis] kan vara synligt som avseende enbart ansikte, händer och fötter. (Några har dock tolkat det så att även ansikte och händer skall täckas.) De helt avgörande orden i denna föreskrift är den till både män och kvinnor riktade maningen att sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet. I fotnot 38 fortsätter Bernström: Enligt flertalet klassiska kommentatorer bars denna slöja före Islam mer eller mindre som prydnad, löst hängande ned på ryggen, och eftersom kvinnodräkten enligt det då rådande modet omfattade ett framtill djupt urringat liv, lämnades bysten delvis bar. Kvinnorna uppmanas därför här att dölja den med hjälp an en khimar (denna för Profetens samtida välkända persedel) 11 Tolkning av lagrum är ett omfattande arbete även i svensk rättstradition 12 Det är inte heller ovanligt att i vissa områden i dagens storstäder i MÖ se unga hårt sminkade kvinnor med väl så åtsittande och utmanande klädsel (missförstånd är inget alternativ) kombinerat med en strikt buren hijab 7

8 utesluta det andra. Vissa ser säkert flera motiv till bärandet av huvudduk. Vad som är viktigt att veta är att många muslimska kvinnor inte alls ser något problem med att bära slöjan medan andra gör det för familjefreden och andra inte alls. Slöjan innebär också ett skydd mot mäns blickar och fula kommentarer. På så sätt kan kvinnan betraktas mer objektivt och utan [mäns] förutfattade meningar bedömas utifrån sin kompetens och inte efter sitt utseende. Om jag enligt ovanstående indelning skulle kategorisera tillhörighet för min assistent, skulle hon falla i grupp två; välutbildad yngre kvinna med ambitioner som vägrade acceptera släktens (framförallt männens) försök att ge henne en passiv och traditionellt kvinnlig roll i familjen; för att okomprometterad kunna konkurrera med bl. a. män på ett jämlikt sätt använde hon bl.a. slöjan för nå ett mål; detta ska på intet sätt förringa den religiösa tro på islam som också var tydlig i just det här nämnda fallet. Kvinnlig könsstympning (b) En vanlig tro är att alla muslimska kvinnor är utsatta för könsstympning (KKS). Enligt B&R stämmer inte detta. Det är vanligast i nordöstra Afrika men inte förekommande bland muslimer i allmänhet. Det är ett okänt kapitel bland perser, turkar och araber från arabiska halvön. Det finns inte heller någon nämnt i Koranen. 13 I den här kursens avgränsade geografiska område (MENA, Middle East & North Africa) är KKS praktiserat i Egypten och Sudan och där både bland kristna och bland muslimer. Detta är indikationer på att utövandet av KKS är en lokal och inte en islamsk tradition. Orsakerna bör därför sökas i patriarkaliska livsmönster och inte av religiösa orsaker. UNICEF 14 rapporterar förekomst av KKS (female genital mutilation eller FGM) i ett 40-tal länder varav 28 i Afrika och några få i Mellanöstern och Asien. Mellan 100 och 140 miljoner idag levande kvinnor beräknas ha utsatts för KKS och fortfarande, varje år, drabbas ca 2 miljoner 15 flickor, vanligen mellan fyra och tolv år av detta enligt WHO:s rapportering. 16 Den värsta formen, s.k. infibulation eller faraonisk omskärelse, innebär att klitoris, både inre och yttre blygdläppar, skärs bort varefter de senare sys igen förutom en liten öppning som lämnas för menstruationsblodet. Vid graviditet och födsel måste kvinnan skäras upp för att senare sys ihop igen. Den nämnda värsta varianten av KKS är vanligast i Djibouti, Somalia och norra Sudan. De andra formerna av KKS är mildare varianter eller mindre ingrepp. Svenska NE skriver att könsstympning förbjöds i Egypten Detta motsäges av svenska Socialstyrelsen som uppger att det i Egypten inte finns någon explicit tal_mutilation.pdf 15 Enligt UNICEF 3 miljoner: stympas_arligen/ 16 WHO: World Health Organization: 8

9 lag mot KKS. Däremot finns en allmän lag mot att göra [kropps] -skada, vilken använts med viss framgång. 17 I Egypten finns också en s.k. ministerdeklaration mot KKS. I praktiken är KKS vanligt. Hela 97% av gifta Egyptiska kvinnor i åldern år och 78% av flickor i utsätts för KKS (2000). Nämnas bör, enligt UNICEF, att KKS också praktiseras i begränsade omfattning på Rödahavskusten i Jemen. Ytterligare finns rapporterat men inte bevisat, om begränsad förekomst i Jordanien, Oman, Palestina ( Occupied Palestinian Territories, Gaza) och vissa kurdiska samhällen i Irak. Detta skulle i så fall delvis motsäga B&R. UNICEF:s rapportering är daterad 2005 medan B&R bok publicerades 2001 (second edition) vilket kan vara förklaringen till avvikelsen. Skälet till att det över huvud taget förekommer sägs vara föreställningen om att det är rätt att begränsa kvinnans möjligheter till sexuell njutning och att bevara hennes oskuld fram till äktenskapet. Heder och anständighet (c) För att söka klarhet på detta område kan det vara till hjälp att förstå något av de mekanismer som styr hedersbegreppet. Detta är något mycket komplicerat och kräver speciell uppmärksamhet vilket inte kan utredas i en kort pm. Några väsentliga punkter kan dock beröras. Heder är något man kan vinna och inneha samt på ett motsatt sätt förlora. Det är en uppsättning värden som har valts ut och givits överordnad betydelse. I sammanhanget är dessa värden liktydigt med normer eller varför inte grundvärderingar. Om normerna bryts förloras hedern. Genom olika åtgärder kan hedern återupprättas där våld (ex hedersmord ) inte nödvändigtvis måste tillämpas. Som brukligt i andra konflikter kan man också i hedersrelaterade motsättningar använda sig av medling för att främja fred och försoning. Heder kräver respekt och ska förvaltas enligt definierade regler. Heder är en rättighet en person har, rätten att bli behandlad med värdighet. Den här typen av heder är knuten till ett kollektiv, familjen, släkten, klanen eller stammen och innebär därmed att alla i familjen också kollektivt bär på eller innehar, förlorar eller återupprättar hedern. Det är nödvändigtvis inte familjens överhuvud som måste utföra den handling som återställer hedern. Däremot kan man inte hyra en exekutor. Det är en familje- och släktangelägenhet. Precis som när hedern smutsades, d.v.s. när något blev till allmän egendom, måste hedern återtas så samma allmänhet blir vittnen. Hedern kan aldrig återskapas i det tysta. Det ligger i hela sakens natur att händelsen måste ske till allmänhetens beskådande. Det är sålunda ur en utomstående betraktares syn som hedern värderas. Detta har nödvändigtvis inget att göra med verkligheten utan hedern kan skadas av ett rykte. Om en kvinna ex bor ensam i en egen lägenhet kan ett rykte uppstå och leda till att kvinnan uppfattas som om hon vore sexuellt frigjord. Det i sin tur kan betyda att hon är prostituerad. Därför är det relativt ovanligt att kvinnor bor ensamma i Mellanöstern, även om det pågår en förändring på det området B&R, s

10 Familjens heder är ofta sammanflätat med kvinnans sexualitet. Eftersom det är mannen, eller männen i familjen som ansvarar för kvinnan och följaktligen också hennes anständighet, känner sig samma män tvingade eller skyldiga att ingripa när hedern står på spel. Slutsatser Jag har avsiktligt valt tre kontroversiella frågor som alla har det gemensamt att de undertrycker friheten att bestämma över sin egen kropp och själ. Samtidigt är de helt olika genom att slöjan är ett klädesplagg som döljer utseendet, d.v.s. ett yttre klädesplagg som ger en ofullständig bild av henne. Könsstympning är ett fysiskt ingrepp som för alltid ska radera ut en lustkänsla och till sist hedern som är ett abstrakt begrepp. Gemensamt för frågorna är att de är ämnade att vara återhållande, dölja, behärska eller mildra något som är synnerligen naturligt och reellt för livets fortbestånd, nämligen lust eller åtrå. 19 Vid en närmare eftertanke är det alls inget ologiskt med arabiskans faten eller franskans möjliga motsvarighet femme fatale. Kan inte alla män, och även kvinnor, vara överens om att en utmanande och vacker kvinna, eller man, faktiskt kan vara socialt störande i människors samexistens. Koncentrationen kan störas när fel sak kommer i fokus. Oftast är den här företeelsen föremål för skämtsamma varianter men det finns också en allvarlig sida som behöver granskas. Det är existentiella frågor som berörs här. Ingen har hittills hittat ett bättre koncept än kärnfamiljen att bygga samhället på. Det är alltså ingen händelse att människor på olika sätt försökt få till stånd en ordning i detta kaos genom att förespråka anständighet och förkastandet av promiskuitet (i första hand kvinnans) eftersom det kan störa det fundament familjen bygger på. De tre frågorna jag tagit upp var i bruk innan våra religioner såg sitt ljus och dessa seder och bruk traderades snarare till våra religioner än tvärtom. Av nämnda skäl kan man spekulera i om mannen inte kände sig tvingad att på något sätt få kvinnan att vänta på honom och inte ta någon annan, under de långa perioder som han tvingades vara hemifrån, i krig eller på jakt. För att män och kvinnor skulle känna trygghet, trots att de levde separerade, krävdes detaljerade livsregler att ta fasta på. Avgörande för männens försprång och möjlighet att bestämma i klansamhället kan vara att de var fysiskt starkare och kunskapsmässigt överlägsna eftersom det låg på mannens lott att sköta det som rörde angelägenheter utanför hemmet, medan kvinnan hade sitt ansvar med bo och barn. Det framstår som ganska naturligt, under rådande omständigheter, att männen tillskapade regler, som nedvärderade kvinnans egen styrka. Om inte annat så för att själva känna sig och framstå som bättre. 19 NE: köttets lust eller sinnlig åtrå (litterärt eller bibliskt) 10

11 Den mystik som omger mäns lust är vid närmare eftertanke betydligt mer komplicerad eftersom mannen, i princip, inte själv kan påverka den. Den är styrd av mekanismer utanför hans kontroll och därför, egentligen, helt och hållet oförutsägbar. Logiskt sett borde det av detta skäl istället vara mannen som hade restriktioner. 20 Det ligger utanför ramen för den här studien att forska i hur utvecklingen sett ut om kvinnorna varit fysiskt starkare och kunnat styra över männen, men hypotetiskt vore det, med samma argument som männen använt, mer logiskt att beskära männens frihet. Frågan om mannen som inte hälsade, var oartig eller inte, återstår? Muslimska män undviker generellt att ta kvinnor i hand över huvud taget, speciellt om man inte känner varandra. Som utlänning får man ex. lära sig att hälsa på kvinnor genom att lägga handflatan mot sitt eget bröst istället för att ta i hand. Det har med den allmänna återhållsamheten att män och kvinnor inte ska beröra varandra. Av egen erfarenhet kan jag säga att många kvinnor ryggar tillbaka om man sträcker fram handen för att hälsa på samma sätt som en svensk är van vid här. Det finns något implicit i att män ska vara restriktiva vid kontakten med kvinnor. Mot den bakgrund jag beskrivit här vill jag påstå att mäklaren visade respekt. Han handlade utifrån övertygelsen om att det bästa sättet att visa mig respekt var att förvissa mig om att han inte var intresserad av min kvinna. Genom att inte beröra henne, se henne i ögonen eller tala till henne, undvek han att riskera att utlösa något av de tre känsliga sinnen som otvetydigt är kopplade till den lust som är nämnd ovan. En lust som enligt honom skulle kunna drabba min fru som kvinna och som sekundärt skulle störa familjens trygghet. Som kuriosa kan också nämnas att det är vanligt att se hur promenerande unga män på gatan håller varandra i handen. Som västerlänning kan det uppfattas som om de vore homosexuella, vilket är helt fel. Män visar också varandra sin vänskap genom att omfamna och pussa varandra på kind. Förvisso inte som man traditionellt kysser en person som man visar fysisk kärlek, mer symboliskt. Detta till trots är det ändå med fysisk kontakt. Det senare är mer eller mindre otänkbart mellan en man och en muslimsk kvinna eftersom beröring, om man inte är gift, är ett så känsligt kapitel. Ändå är beröring otroligt viktigt för människor vilket eventuellt tar sig i uttryck att just unga män håller varandra i handen eftersom det är strikt socialt kontrollerat att de inte berör flickor. Som B&R beskriver är ämnet stort, omfattande och svårt att få grepp om. Forskning försvåras genom att familjeangelägenheter är just det de är inte för allmänheten och många frågor blir därför obesvarade. 20 Könsstympning av män, till skillnad från omskärelse, har praktiserats vid haremspalatsen, bl.a. vid Topkapi-seraljen i Istanbul där de s.k. eunuckerna fick sina genitalier bortopererade för att inte ha möjlighet till sexuella förbindelser med haremets kvinnor. 11

12 Referenser Bates, Daniel G. and Rassam, Amal, 2001, Prentice-Hall, USA: Peoples and Cultures of the Middle East, Second Edition Nisan, Mordechai, 2002, McFarland & Company, Inc., Publishers: Minorities in the Middle East, A History of Struggle and Self-Expression Wikan, Unni, 2003, Ordfronts förlag: En fråga om heder van Eck, Clementine, 2003, Amsterdam University Press: Purified by Blood Moaddel, Mansoor; Talattof, Kamran, 2002, Palgrave Macmillan: Modernist and Fundamentalist Debates in Islam Hjärpe, Jan, 2002, Prisma, Araber och arabism Zetterstéen, K.V., 1917, Wahlström och Widstrand, Koranen (nytryck 2004) Bernström, Mohammed Knut, 2000, Proprius förlag, Koranens budskap (andra reviderade upplagan, andra tryckningen, 2003) Svenska Nationalencyklopedin 2006 (NE) Internet, Internet, WHO: Internet, UNICEF: och Internet, 12

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej! En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte

Läs mer

Samt skyddade identitet frågor

Samt skyddade identitet frågor Beteendevetare och fil. mag i psykologi Sakkunnig i hedersproblematik Samt skyddade identitet frågor ü Föreläsare ü Konsult ü Handledare Kontakt: telefon 0708 955 182 Mail: fam_persson@ektv.nu Delar av

Läs mer

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett slags all täckande plagg, bärs av muslimska kvinnor där endast ögonen lämnas exponerade har hamnat i rubrikerna igen! Frankrikes president Nicolas Sarkozy

Läs mer

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde Könsstympning av flickor och kvinnor Kultur och öde Sveriges 30 års arbete mot kvinnlig könsstympning 1982 infördes lagen mot kvinnlig könsstympning i Sverige. 1998-1999 skärptes lagen. Förbudet gäller

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN PSYKOLOGENHETEN HISINGEN Shirin Fazel-Zandy Leg. psykolog shirin.fazel-zandy@vastrahisingen.goteborg.se LIVET I EXIL OCH DESS EFFEKTER PÅ FAMILJESTRUKTUR OCH FÖRÄLDRAR-BARN RELATION. 1 PROBLEM SOM KAN

Läs mer

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Könsstympning av flickor

Könsstympning av flickor Könsstympning av flickor Lars Almroth Barnkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Karolinska Institutet Stockholm Könsstympning av flickor Stockholm 9 maj 14 Vad, var och varför? Kan en djup tradition omvärderas

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM Eftersom Gud är människornas och universums absolute och ende Härskare, så är Han den högste Herren, Upprätthållaren, Livgivaren och den Barmhärtige, vars barmhärtighet omfattar

Läs mer

Pris 96:- inklusive porto

Pris 96:- inklusive porto Pris 96:- inklusive porto Sätt in beloppet på Hanaförlagets postgiro konto: 60 83 45-5 och uppge namn och adress. Boken får du inom 3 dagar efter det att betalningen är oss till handa. Du kan också beställa

Läs mer

Islam en livshållning Islams uppkomst

Islam en livshållning Islams uppkomst Islam Islam en livshållning Islam är en religion, men för muslimer har ordet religion en vidare innebörd än det i regel har för kristna. Muslimer anser att islam betecknar en livshållning, en grundläggande

Läs mer

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken TRIS- tjejers rätt i samhället Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation ISBERGET Akuta fasen? Socialisation Farfar Morfar De äldre männen Pappa/Morbror/ Farbror Denna generationens män Söner/Manliga kusiner Farmor/Mormor De äldre kvinnorna Mamma Döttrar Funktionshindrade Annan

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Kunskapsbakgrund Växthuset

Kunskapsbakgrund Växthuset Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Broschyren har givits ut med stöd av EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Innehållet

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2015-01-01 1 Vision Skellefteå strävar efter att vara en kommun där mänskliga rättigheter omfattar alla och där barn, ungdomar

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Daniel Sjöman Politisk Teori

Daniel Sjöman Politisk Teori :Politisk teori 2 Daniel Sjöman 2014-03-10 930423-9719 PM Del 1 egen fråga Tes Min tes är att den så kallade omsorgsetiken skulle brytas ned i ett kommunistiskt samhälle. Analys och förklaring av tesen

Läs mer

En kränkning av barns och ungas rätt till integritet?

En kränkning av barns och ungas rätt till integritet? Hedersrelaterat våld och förtryck mot barn och unga En kränkning av barns och ungas rätt till integritet? Anna Kaldal och Emelie Kankaanpää Juridiska institutionen, Stockholms universitet Bakgrund Två

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Kulturella skillnader

Kulturella skillnader Kulturella skillnader Sida 1 Kulturella skillnader mellan länder är tydliga, de finns även mellan organisationer och grupper. Kulturella skillnader kan förklaras som skillnader i folks så kallade mentala

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen?

Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen? Av: Tishka Meresene Samhällsvetenskapliga institutionen Sexualitet och samhällsanalys Örebro Universitet. 2006 Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen? En

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19 Bokförlaget thales replik till lisa furberg:»feminism, perfektionism och surrogatmoderskap», tpf 2014:3 Simon Rosenqvist i en intressant artikel i Tidskrift

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2013-01-01 Mål Arbeta för att mänskliga rättigheter skall gälla alla invånare i Skellefteå. Arbeta förebyggande för att motverka

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15.

Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15. Skrivning på delkurs 1 den 24 oktober 2007 Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15. 1. Vad innebär det som Said kallar orientalism?

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Sv Kort orientering Alla religioner i världen har fått sitt namn antingen efter deras grundare eller efter det samhälle och nation i vilket respektive religion föddes. Kristendomen, till exempel, har fått

Läs mer

Identitet - vilka är du?

Identitet - vilka är du? Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16 Fördjupningsuppgift Välj en av de Abrahamitiska religionerna och en av de mindre (storlek) religiösa rörelserna och gör en jämförelse. Välj en rörelse som du tycker verkar intressant. Vill du ha tips på

Läs mer

ISLAM. Historia Heliga texter Heliga platser Utbredning

ISLAM. Historia Heliga texter Heliga platser Utbredning ISLAM Historia Heliga texter Heliga platser Utbredning FRÅGOR JAG SKA KUNNA BESVARA! Vem var Mohammed? När levde han, var levde han, vad gjorde han? Viktiga årtal? Vad hände med islam efter Mohammeds död?

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

På IKEA har kvinnor aldrig mens. Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi

På IKEA har kvinnor aldrig mens. Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi På IKEA har kvinnor aldrig mens Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi Hur påverkar samhällets rumsliga kontext konstruktionen av sexualitet, den romantiska relationens organisering och könslig

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR ISLAM NA11A VT13

INSTUDERINGSFRÅGOR ISLAM NA11A VT13 INSTUDERINGSFRÅGOR ISLAM NA11A VT13 - Läs kapitlet om islam i läroboken (Religion 1) - Plugga på stencilen om islam. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan.

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Islam Religion A Elev 2 TF2. Islam

Islam Religion A Elev 2 TF2. Islam Islam Religion A Elev 2 TF2 Minns du? Sida 176 Islam 1, vad är shirk och vilken viktig grundtanke är shirk kopplat till? Shirk är tron på flera gudar, eller att värdesätta något högre än Allah, den är

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Islams trosbekännelse

Islams trosbekännelse Islam Islams trosbekännelse Det finns ingen gud utom Gud (=Allah på arabiska) och Muhammed är hans profet (sändebud) Laa ilaaha illal-lah Muhammadun Rasoolullaah Profeter Adam första människan och profeten

Läs mer

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning.

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning. 108 Koranen är den heliga boken inom islam. Den som tillhör religionen islam kallas för muslim. I Koranen kan man läsa om den muslimska tron och om de regler som muslimer ska följa. För en muslim är orden

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Elevmaterial Livets steg om riter

Elevmaterial Livets steg om riter Elevmaterial Livets steg om riter Apachernas soluppgångsdans, Arizona, USA Människor har det gemensamt att de vill uttrycka det som är viktigt genom handlingar. När vi utsätts för starka sinnesrörelser

Läs mer

Ett verktyg i två delar som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i text och bild. Del 2 Skrivhjälp

Ett verktyg i två delar som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i text och bild. Del 2 Skrivhjälp Ett verktyg i två delar som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i text och bild. Del 2 Skrivhjälp Skrivhjälp för jämlik text Syns normer i vårdens dokument? Västra Götalandregionens verksamheter

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Livet efter döden 1. Inlednidn:

Livet efter döden 1. Inlednidn: Danea Asaad Sharif Re B Livet efter döden Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställning Metod Källkritik 2. Bakgrund 3. Resultat på frågorna 4. Slutsats 5. Källor 1. Inlednidn: Jag har valt det

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

kapitel får du läsa om:

kapitel får du läsa om: 'slam är den största religionen i Mellanöstern, i delar av Asien och i norra Afrika. Den som tillhör religionen islam kallas muslim. Det finns muslimer över hela världen. Muslimer ber till samma Gud som

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

Grundläggande fortbildning. www.tris.se info@tris.se

Grundläggande fortbildning. www.tris.se info@tris.se Grundläggande fortbildning Våldet ses och uttalas av kollektivet som en legitim, oundviklig handling för att straffa kvinnors olydnad, bevara familjens heder och värna om släktens sociala överlevnad Hedersnormer

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

En djupare bild av Gud

En djupare bild av Gud En djupare bild av Gud Av:Johannes Djerf - The Sounds Living in America Detta är en riktigt go låt med en klockren refräng som säger att vi lever inte i amerika, men vi är inte ledsna. När låten kom för

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

Predikotext: Luk 9: 46-48

Predikotext: Luk 9: 46-48 Predikotext: Luk 9: 46-48 Att mäta sig och jämföra sig med andra är väl något vi ständigt ägnar oss åt. De senaste veckorna har de idrottsintresserade kunnat följa EM i både friidrott och simning. Vältränade

Läs mer

AoM Consult AB. Hedersbrott eller grov kvinnofridsskräning. Din utbildningskonsult

AoM Consult AB. Hedersbrott eller grov kvinnofridsskräning. Din utbildningskonsult AoM Consult AB Din utbildningskonsult Hedersbrott eller grov kvinnofridsskräning En kurs som handlar om lagar och principer i det mesta känsliga ämnet inom brottmål. 25-29 september 2013 Amman- Jordanien

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Uppenbarelseboken 17:1-6

Uppenbarelseboken 17:1-6 Domen över Babylon Uppenbarelseboken 17:1-6 Uppenbarelseboken 13:1-4 Sköka = Otrogen församling Men som när en hustru är otrogen mot sin man, så har ni, Israels hus, varit otrogna mot mig, säger HERREN.

Läs mer

En introduktion till islam och muslimsk kultur

En introduktion till islam och muslimsk kultur En introduktion till islam och muslimsk kultur Aksaa Islamutbildning för arbetslivet 1 En introduktion till islam och muslimsk kultur Ett tack till Daniel Stridsman som gjorde en första anpassning av textinnehållet,

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Den politiska filosofins storslagna historia består av verk skrivna av män, för män och om män (Susan

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Vad går det egentligen att säga om de unga som lockas till IS?

Vad går det egentligen att säga om de unga som lockas till IS? 1 (8) 2016-09-27 Hej och välkommen till den här podden från myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor, där vi pratar om extremism och hur vi kan jobba med unga som dras till de här miljöerna. Och

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Jihad eller terrorism?

Jihad eller terrorism? Jihad eller terrorism? Islam är emot terrorism Islam och terrorism är motsatsen till varandra, som ljus och mörker, liv och död eller fred och krig. Islam tillåter inte krig eller att vålla andra religioner

Läs mer

Islam. Abrahamitiska religionerna - Abraham och Hagar = Muhammed.

Islam. Abrahamitiska religionerna - Abraham och Hagar = Muhammed. Islam. Religion. Islam. Abrahamitiska religionerna - Abraham och Hagar = Muhammed. Världens näst största religion med ca 1,3 miljarder anhängare. Många bor på arabiska halvön. Historia. Muslimerna anser

Läs mer