Kvinnor och sociala system

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvinnor och sociala system"

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för orientaliska språk Avdelningen för Mellanösternstudier Hemtentamen A i Mellanösterns och Nordafrikas samhällen Ht 2005 Peter Barth Tfn: E-post: En studie om Kvinnor och sociala system i Mellanöstern Handledare: Hülya Demirdirek Elie Wardini

2 Sammanfattning...3 Syfte...3 Metod...3 Bakgrund...3 Kvinnor och män i Mellanöstern...4 Socialisation och könsroller...5 Uppväxt och uppfostran... 5 Kvinnor, män och sexualitet... 5 Hijab (a)... 7 Kvinnlig könsstympning (b)... 8 Heder och anständighet (c)... 9 Slutsatser...10 Referenser

3 Sammanfattning Kvinnans roll i Mellanöstern, som i övriga världen, rör områden med många dimensioner. Det tycks som om detta ämne alltid väcker starka känslor, kanhända beroende på att människor har så vitt skilda åsikter i frågan. En självklar och uttalad strävan efter jämlikhet mellan könen står till synes högt på agendan i många länder men åsikterna verkar gå isär när det gäller vilka metoder som ska användas för att nå målet. Framgångar blandas med bakslag och i vissa länder verkar det som de ansvariga inte är övertygade om att jämlikhet är ett bra sätt att nå framgång. Jag har avgränsat studien till att omfatta tre rubriker: (a) bärandet av slöja, (b) kvinnlig könsstympning samt (c) heder och anständighet. Sammantaget ska arbetet ge en, om än ytlig, bild av kvinnors, och oundvikligen också mäns, sociala villkor i Mellanöstern. Syfte Syftet med detta arbete är att inom ramen för kursen MENA:s samhällen (5 p, Hülya Demirdirek och Elie Wardini), instudera ett frivilligt valt ämnesområde och att objektivt återge resultatet i en promemoria eller kortare uppsats. Som utgångspunkt har jag valt kapitlet Women and the Social Order i boken Peoples and Cultures in the Middle East av Bates & Rassam (se referenser), vilken ingår som kurslitteratur. Denna pm gör inte anspråk på att ha några lösningar men är ett försök att belysa situationen för nämnda kategorier och delvis undersöka hur kvinnor lever i regionen och varför rådande villkor gäller. Metod Materialet har inhämtats genom att studera den litteratur som ingår i kursen, annan litteratur och Internet samt egna och andras praktiska erfarenheter (se referenser). Studielitteraturen har varit grundstommen till arbetet men för att få en så bred belysning som möjligt, och därigenom följa författarna Bates & Rassams råd om objektivitet, har även andra källor och annan litteratur använts. Författarnas åsikter har synats genom att ex. i Koranen, hitta texter som stöder jämlikhet mellan kvinna och man och som också bekräftar tesen om att det inte är religion, även om det förekommer, som ligger bakom ojämlikhet mellan könen. Bakgrund Kultur, historia och religion påverkar människor på olika sätt. Som svensk och med värderingar från vår del av världen kan extrema tolkningar som ex. hedersbegrepp och anständighet i Mellanöstern te sig väldigt främmande liksom vår liberala inställning till nakenhet ses väldigt störande om man är uppväxt där. Eftersom utgångspunkten är jämlikhet mellan könen och lika värde för människor över huvud taget torde det inte vara någon tvekan om att vissa länder i regionen har svårt att hävda framgångar på det området. Därmed är det inte sagt att det är omöjligt att påverka. Ett slående ex är fotbollslandskampen mellan Sverige och Saudiarabien i januari 2006 där regimen först vägrade att låta kvinnor se matchen 3

4 från läktarplats, valde att göra en helomvändning, troligen efter påtryckningar, och ändra sin policy till kvinnornas fördel. Kulturer, nationer och enskilda människor har på ett varierande sätt visat att kvinnor haft ett lägre värde än män, något som inte bara har uttryckts av män. Vissa kulturer har kommit längre än andra i strävan att göra något åt jämlikhetsfrågan. Andra befinner sig i början på en mödosam uppförsbacke på väg mot en social samvaro där lika värde anses vara en förutsättning för ett framgångsrikt samhälle. B&R hävdar att traditionell manlig dominans och kvinnlig segregation nu ifrågasätts överallt i Mellanöstern och att synen på detta ändras snabbt även om det finns religiösa konservativa krafter som tycks vinna en del mark och härmed bromsa utvecklingen. B&R varnar för att inte vara objektiv vid studier och forskning av det här slaget. 1 Det är alltför vanligt att människor som har ringa eller liten kunskap om Mellanöstern, kan vara benägna att generalisera när det gäller mäns dominans, sexuell segregation och tyranni relaterat till normer gällande ära, heder och anständighet. Många ser kvinnans roll endast ur ett islamistiskt perspektiv vilket kan medföra att betraktaren utgår från religionen som förklaringsmodell till olika företeelser. När man undersöker detta ämne är det väsentligt att undvika teologisk reduktionism 2 eller att göra vare sig islam, kristendom eller någon annan religion, till den enda eller primära orsaken till att förklara faktorer i relationerna mellan könen. 3 Religioner har haft och fortsättningsvis har en inverkan, som överallt, på samhället i stort. Så också i Mellanöstern. För att inte hemfalla åt stereotyper bör man se de specifika socioekonomiska mönster och politiska sammanhang som råder i regioner, både lokalt och nationellt. Kvinnor och män i Mellanöstern För att beskriva ett så omfattande ämne är det också nödvändigt att se på relationerna mellan kvinnor och män och på hur de samverkar i samhället. Jag har valt att inleda med en anekdot som beskriver en självupplevd händelse i Jordaniens huvudstad Amman Jag hade förmånen att få arbeta i Mellanöstern under en längre tid vilket bl.a. innebar att jag skulle hyra bostad. I detta sammanhang kontaktades en lokal mäklarfirma. Min fru och jag hade stämt möte med mäklaren för att titta på en hyresbostad. Vi träffades på gatan utanför och skulle hälsa. Mannen tog mig i 1 Daniel G. Bates och Amal Rassam (B&R), 2001, The People and Cultures of the Middle East, s Nationalencyklopedin (NE): reduktionism, åsikten att en viss vetenskaplig teori kan översättas till, eller härledas från en annan, mer fundamental, teori. Här avses att vara försiktig med att härleda olika mönster från Islam, trots att det mycket väl går att hitta specifik text i ex. Koranen som uttrycker ojämlikhet mellan kvinna och man, är det inte nödvändigtvis det som är skälet till att människor lever i överensstämmelse med ett sånt påbud. Det kan likväl vara helt andra orsaker som seder och bruk som är den verkliga anledningen. Man ska alltså undvika att förenkla och ta första bästa lösning till hjälp vid seriös forskning. 3 B&R: s.227 4

5 hand och presenterade sig men min fru varken tittade han åt, tog i hand eller tilltalade. Vi tyckte båda att mäklaren burit sig oartigt åt, speciellt min fru kände att hon inte hade något värde, som om hon var luft? Mäklaren var där för att hyra ut en bostad och göra affärer. Han hade knappast något annat motiv till att träffa oss. Oavsett plats på vår jord försöker parter att göra avtal i en god anda och det finns inget som talar för att detta var ett undantag. Varför uppträdde då mäklaren på det här sättet och var han oartig? Denna pm är ett försök att besvara den och andra frågor om kvinnor och mäns relationer i Mellanöstern. Socialisation och könsroller Uppväxt och uppfostran Ett sätt att söka orsakerna till ett samhälles sociala strukturer är att titta på hur barnen uppfostras. Barn påverkas mest i sina unga år och att det är svårt att ändra på inlärda beteenden redan efter 15 till 20-årsåldern. Vissa påstår t.o.m. att det är upp till 10-årsåldern som den mesta av social kunskap inhämtas. Hur det än är med den saken så skiljer det sig i vart fall inte mellan folkslag, om man växt upp urbant eller ruralt eller i olika kulturer. Barn tar till sig sociala mönster i unga år oavsett var de är födda. B&R visar på forskning 4 som gjorts i Mellanöstern där man tydligt kan se hur flickor och pojkar tidigt får olika uppfostran. Pojkar favoriseras och redan som små lär de sig att uppträda annorlunda. Detta är mera tydligt på landsbygden än i städer och på samma sätt mera förekommande bland fattiga än välbeställda, men utgör ändå ett mönster som i olika grader präglar samhället i stort. Pojkar får lära sig att de har mer rätt till familjens resurser, där systern kan vara en del av den resursen, d.v.s. att brodern befinner sig högre i familjens hierarki och därmed har rätten att bestämma över systern. En rättighet som också åtföljs av skyldigheten att ansvara för henne vilket vi ska se tydligare i avsnittet om heder och anständighet. Flickan får istället lära sig att hjälpa till i hemmet och att ha en låg profil. Någon högre utbildning är inte självklar, om alls tänkbar, och för flickan har det lägre prioritet än för brodern i samma familj. Andra källor som visionären Qasim Amins The Liberation of Women, förvisso från 1899 men ändå skriven som om den kunde vara aktuell idag, ger också en bild av stora skillnader mellan män, kvinnor och vilken utbildning barn ska få beroende på om de är flickor eller pojkar. 5 Kvinnor, män och sexualitet Den komplicerade frågan om sexualitet är ett omfattande ämne och svårt att beskriva på några få rader. Språkbruket kan ibland ge vägledning till hur man ser på en företeelse. I det arabiska språket används ofta benämningen faten eller 4 B&R, s. 228 (Wikan, 1982; Delaney, 1991) 5 Mansoor Moaddel och Kamran Talattof, 2002, Palgrave Macmillan, Modernist and Fundamentalist Debates in Islam, s (The Liberation of Women, Qasim Amin) 5

6 fatina, båda med ursprung från fitna 6, för att beskriva en vacker o/e förförisk kvinna. Översatt från arabiska till engelska/svenska har ordet flera betydelser som frestelse, lockelse, prövning, fängslande, blind förälskelse, uppvigling, uppror och osämja eller rentav kaos. ( The Hans Wehr Dictionary of Written Arabic; fourth edition ). Kvinnan kan, för den som väljer att se det så eller är uppfostrad i den andan, m.a.o. ses som ett hot eller störning mot den allmänna ordningen. I det perspektivet ligger det nära till hands att försöka kontrollera faran vilket innebär att kvinnan måste isoleras från det offentliga livet. Män anser sig ha bättre kontroll över sina behov och därmed stå över kvinnan. Kvinnans menstruation betraktas som förorenande, ( pollution ) vilket ger henne ett handikapp. 7 Genom graviditet och sexualitet anses kvinnan förlora kontrollen över sin kropp och på så sätt också sitt oberoende och sin självkontroll. Detta stärker männens åsikt om att kvinnan är underordnad mannen. Återigen skall det nämnas att det är fel att generalisera och att det inte alls finns någon liktydig syn som täcker alla klasser och grupper men viss forskning ger, i vart fall i ett exempel, lokalt en föreställning om hur män kan se på kvinnor. B&R skriver: A research project which began in 1997 provides a rare glimpse into male views of sexuality and gender among a group of Egyptian men. Interviews with 50 men revealed a shared view that was independent of differences in age and educational levels. Nadia Wassef reports that the survey revealed a deep-rooted anxiety over women s assumed power and strength. Men felt that they constantly needed to engage in a struggle with women to defend and assert their masculinity. Domination was the weapon of victory; sex, the battleground (1999, p.1). Respondents expressed the belief that women were sexually insatiable; women s sexuality was considered to be of such power that unless satisfied and controlled, it threatened the stability of the family and the social order. To assert their power over their wives and keep them from cheating, husbands have the duty to satisfy them. Thus sex within marriage was considered a duty and hence not fun but in the context of an extra-marital or pre-marital relationship, men felt they could enjoy sex more since they were not terribly concerned about their partner s pleasure (ibid., p.2). The respondents also said that were they to become impotent, they would divorce their wives to avoid the disgrace of the inevitable infidelity. Det är i sammanhanget viktigt att nämna hur Koranen behandlar ämnet sexualitet. Enligt Koranen är det tydligt att jämlikhet mellan kvinnor och män ska råda på det här området samt att kvinnan på samma sätt som mannen har rätt till ett regelbundet sexualliv. B&R hänvisar till annan forskning där Profeten instruerat männen att vara känslo- och omtänksamma i sin relation till kvinnor och att inte kasta sig över sina hustrur som djur. 8 6 fitna (oordning), ordet används i diskursen om Islam där det generellt sägs att det är bättre med en ledare som håller samman landet (även om han inte följer islam till 100%) än fitna som leder till anarki i samhället; se också Koranen: S. 8:38-40, där fitna översätts till otrogen (mot Gud); Jan Hjärpe, 2002, Prisma, Araber och arabism, s 68-73: den stora fitna, vilket avser oredan, upproret eller inbördeskriget när Uthman dödades, Ali utsågs till kalif och de strider som utbröt i kampen om makten. 7 B&R, s. 243 [vilket i det här fallet i alla fall delvis emanerar från islam men också ifrån judendom och kristendom, min anm.] 8 B&R hänvisning till Mernissi, 1975, s. 10 6

7 Andra källor visar också hur det geografiskt kan skilja sig märkbart. Bland druserna i Libanon har kvinnan en förhållandevis starkare ställning där männen tycks respektera jämlikhet på ett annat sätt än på andra närliggande platser i regionen. 9 Hijab (a) Frågan är om bärandet av slöja är ett tecken eller bevis på att det patriarkala samhället tvingat kvinnan till det eller om det finns andra skäl? Vid en helt ovetenskaplig undersökning genom att fråga flera personer i omgivningen (här i Sverige och inför denna pm) råder det inga tvivel om att många tror att det står i Koranen. På min arbetsplats i Jordanien bar min assistent hijab. Efter en tid hade vi lärt känna varandra så väl att jag för att skingra min egen nyfikenhet (eller fördomar), helt enkelt frågade varför. Assistenten svarade att det var av religiösa skäl och att det var påbjudet i Koranen. Följdfrågan blev direkt var i Koranen detta står skrivet? Utan något vägledande svar kunde jag efter egna studier konstatera att det inte explicit står skrivet i Koranen att kvinnor ska dölja sitt hår. Vad det däremot står är att kvinnorna ska dölja sin barm och sina behag. 10 Som med mycket annat 11 är det en tolkning av vad som står skrivet och i det här fallet betydde detta för henne att det stod att läsa i Koranen. Efter många tillfällen till diskussion om ämnet visade det sig att det också fanns andra orsaker. Enligt B&R finns det flera skäl till att kvinnor bär slöja. De kan i huvudsak delas in i tre helt skilda kategorier. De som bär slöjan på det (1 sedvänja) gamla traditionella sättet, d.v.s. täcker sitt huvud och sin kropp, gör detta som en del av allmän kod och sexuell anständighet. Andra (2 politiskt) använder slöjan för att kunna delta i det offentliga livet. Genom att bära slöja undviker de att dra till sig kritik från män som annars fått tillfälle att hindra deras ambitioner. De kan på det sättet legitimt beträda områden både i arbetslivet och socialt utan att män med konservativ syn på islam, som helst vill förpassa kvinnan innanför hemmets väggar, förses med argument. En tredje kategori (3 mode) är de som bär slöja som ett mode. Det har utvecklats en hel industri som ekiperar kvinnor som vill blanda traditionell klädsel med västerländska inslag. 12 Det ena behöver inte 9 Mordechai Nisan, s Koranen, Zettersten, Sura 24:31, Och de må kasta sin slöja över sin barm och ej visa sina behag annat än för sina män eller [sina närmaste släktingar, min anm.]. I Bernströms Koranens budskap ges i förklaringen till samma sura i fotnot 37: De traditionella uttolkarna av den islamiska lagen har genom århundradena varit benägna att uppfatta vad som [anständigtvis] kan vara synligt som avseende enbart ansikte, händer och fötter. (Några har dock tolkat det så att även ansikte och händer skall täckas.) De helt avgörande orden i denna föreskrift är den till både män och kvinnor riktade maningen att sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet. I fotnot 38 fortsätter Bernström: Enligt flertalet klassiska kommentatorer bars denna slöja före Islam mer eller mindre som prydnad, löst hängande ned på ryggen, och eftersom kvinnodräkten enligt det då rådande modet omfattade ett framtill djupt urringat liv, lämnades bysten delvis bar. Kvinnorna uppmanas därför här att dölja den med hjälp an en khimar (denna för Profetens samtida välkända persedel) 11 Tolkning av lagrum är ett omfattande arbete även i svensk rättstradition 12 Det är inte heller ovanligt att i vissa områden i dagens storstäder i MÖ se unga hårt sminkade kvinnor med väl så åtsittande och utmanande klädsel (missförstånd är inget alternativ) kombinerat med en strikt buren hijab 7

8 utesluta det andra. Vissa ser säkert flera motiv till bärandet av huvudduk. Vad som är viktigt att veta är att många muslimska kvinnor inte alls ser något problem med att bära slöjan medan andra gör det för familjefreden och andra inte alls. Slöjan innebär också ett skydd mot mäns blickar och fula kommentarer. På så sätt kan kvinnan betraktas mer objektivt och utan [mäns] förutfattade meningar bedömas utifrån sin kompetens och inte efter sitt utseende. Om jag enligt ovanstående indelning skulle kategorisera tillhörighet för min assistent, skulle hon falla i grupp två; välutbildad yngre kvinna med ambitioner som vägrade acceptera släktens (framförallt männens) försök att ge henne en passiv och traditionellt kvinnlig roll i familjen; för att okomprometterad kunna konkurrera med bl. a. män på ett jämlikt sätt använde hon bl.a. slöjan för nå ett mål; detta ska på intet sätt förringa den religiösa tro på islam som också var tydlig i just det här nämnda fallet. Kvinnlig könsstympning (b) En vanlig tro är att alla muslimska kvinnor är utsatta för könsstympning (KKS). Enligt B&R stämmer inte detta. Det är vanligast i nordöstra Afrika men inte förekommande bland muslimer i allmänhet. Det är ett okänt kapitel bland perser, turkar och araber från arabiska halvön. Det finns inte heller någon nämnt i Koranen. 13 I den här kursens avgränsade geografiska område (MENA, Middle East & North Africa) är KKS praktiserat i Egypten och Sudan och där både bland kristna och bland muslimer. Detta är indikationer på att utövandet av KKS är en lokal och inte en islamsk tradition. Orsakerna bör därför sökas i patriarkaliska livsmönster och inte av religiösa orsaker. UNICEF 14 rapporterar förekomst av KKS (female genital mutilation eller FGM) i ett 40-tal länder varav 28 i Afrika och några få i Mellanöstern och Asien. Mellan 100 och 140 miljoner idag levande kvinnor beräknas ha utsatts för KKS och fortfarande, varje år, drabbas ca 2 miljoner 15 flickor, vanligen mellan fyra och tolv år av detta enligt WHO:s rapportering. 16 Den värsta formen, s.k. infibulation eller faraonisk omskärelse, innebär att klitoris, både inre och yttre blygdläppar, skärs bort varefter de senare sys igen förutom en liten öppning som lämnas för menstruationsblodet. Vid graviditet och födsel måste kvinnan skäras upp för att senare sys ihop igen. Den nämnda värsta varianten av KKS är vanligast i Djibouti, Somalia och norra Sudan. De andra formerna av KKS är mildare varianter eller mindre ingrepp. Svenska NE skriver att könsstympning förbjöds i Egypten Detta motsäges av svenska Socialstyrelsen som uppger att det i Egypten inte finns någon explicit tal_mutilation.pdf 15 Enligt UNICEF 3 miljoner: stympas_arligen/ 16 WHO: World Health Organization: 8

9 lag mot KKS. Däremot finns en allmän lag mot att göra [kropps] -skada, vilken använts med viss framgång. 17 I Egypten finns också en s.k. ministerdeklaration mot KKS. I praktiken är KKS vanligt. Hela 97% av gifta Egyptiska kvinnor i åldern år och 78% av flickor i utsätts för KKS (2000). Nämnas bör, enligt UNICEF, att KKS också praktiseras i begränsade omfattning på Rödahavskusten i Jemen. Ytterligare finns rapporterat men inte bevisat, om begränsad förekomst i Jordanien, Oman, Palestina ( Occupied Palestinian Territories, Gaza) och vissa kurdiska samhällen i Irak. Detta skulle i så fall delvis motsäga B&R. UNICEF:s rapportering är daterad 2005 medan B&R bok publicerades 2001 (second edition) vilket kan vara förklaringen till avvikelsen. Skälet till att det över huvud taget förekommer sägs vara föreställningen om att det är rätt att begränsa kvinnans möjligheter till sexuell njutning och att bevara hennes oskuld fram till äktenskapet. Heder och anständighet (c) För att söka klarhet på detta område kan det vara till hjälp att förstå något av de mekanismer som styr hedersbegreppet. Detta är något mycket komplicerat och kräver speciell uppmärksamhet vilket inte kan utredas i en kort pm. Några väsentliga punkter kan dock beröras. Heder är något man kan vinna och inneha samt på ett motsatt sätt förlora. Det är en uppsättning värden som har valts ut och givits överordnad betydelse. I sammanhanget är dessa värden liktydigt med normer eller varför inte grundvärderingar. Om normerna bryts förloras hedern. Genom olika åtgärder kan hedern återupprättas där våld (ex hedersmord ) inte nödvändigtvis måste tillämpas. Som brukligt i andra konflikter kan man också i hedersrelaterade motsättningar använda sig av medling för att främja fred och försoning. Heder kräver respekt och ska förvaltas enligt definierade regler. Heder är en rättighet en person har, rätten att bli behandlad med värdighet. Den här typen av heder är knuten till ett kollektiv, familjen, släkten, klanen eller stammen och innebär därmed att alla i familjen också kollektivt bär på eller innehar, förlorar eller återupprättar hedern. Det är nödvändigtvis inte familjens överhuvud som måste utföra den handling som återställer hedern. Däremot kan man inte hyra en exekutor. Det är en familje- och släktangelägenhet. Precis som när hedern smutsades, d.v.s. när något blev till allmän egendom, måste hedern återtas så samma allmänhet blir vittnen. Hedern kan aldrig återskapas i det tysta. Det ligger i hela sakens natur att händelsen måste ske till allmänhetens beskådande. Det är sålunda ur en utomstående betraktares syn som hedern värderas. Detta har nödvändigtvis inget att göra med verkligheten utan hedern kan skadas av ett rykte. Om en kvinna ex bor ensam i en egen lägenhet kan ett rykte uppstå och leda till att kvinnan uppfattas som om hon vore sexuellt frigjord. Det i sin tur kan betyda att hon är prostituerad. Därför är det relativt ovanligt att kvinnor bor ensamma i Mellanöstern, även om det pågår en förändring på det området B&R, s

10 Familjens heder är ofta sammanflätat med kvinnans sexualitet. Eftersom det är mannen, eller männen i familjen som ansvarar för kvinnan och följaktligen också hennes anständighet, känner sig samma män tvingade eller skyldiga att ingripa när hedern står på spel. Slutsatser Jag har avsiktligt valt tre kontroversiella frågor som alla har det gemensamt att de undertrycker friheten att bestämma över sin egen kropp och själ. Samtidigt är de helt olika genom att slöjan är ett klädesplagg som döljer utseendet, d.v.s. ett yttre klädesplagg som ger en ofullständig bild av henne. Könsstympning är ett fysiskt ingrepp som för alltid ska radera ut en lustkänsla och till sist hedern som är ett abstrakt begrepp. Gemensamt för frågorna är att de är ämnade att vara återhållande, dölja, behärska eller mildra något som är synnerligen naturligt och reellt för livets fortbestånd, nämligen lust eller åtrå. 19 Vid en närmare eftertanke är det alls inget ologiskt med arabiskans faten eller franskans möjliga motsvarighet femme fatale. Kan inte alla män, och även kvinnor, vara överens om att en utmanande och vacker kvinna, eller man, faktiskt kan vara socialt störande i människors samexistens. Koncentrationen kan störas när fel sak kommer i fokus. Oftast är den här företeelsen föremål för skämtsamma varianter men det finns också en allvarlig sida som behöver granskas. Det är existentiella frågor som berörs här. Ingen har hittills hittat ett bättre koncept än kärnfamiljen att bygga samhället på. Det är alltså ingen händelse att människor på olika sätt försökt få till stånd en ordning i detta kaos genom att förespråka anständighet och förkastandet av promiskuitet (i första hand kvinnans) eftersom det kan störa det fundament familjen bygger på. De tre frågorna jag tagit upp var i bruk innan våra religioner såg sitt ljus och dessa seder och bruk traderades snarare till våra religioner än tvärtom. Av nämnda skäl kan man spekulera i om mannen inte kände sig tvingad att på något sätt få kvinnan att vänta på honom och inte ta någon annan, under de långa perioder som han tvingades vara hemifrån, i krig eller på jakt. För att män och kvinnor skulle känna trygghet, trots att de levde separerade, krävdes detaljerade livsregler att ta fasta på. Avgörande för männens försprång och möjlighet att bestämma i klansamhället kan vara att de var fysiskt starkare och kunskapsmässigt överlägsna eftersom det låg på mannens lott att sköta det som rörde angelägenheter utanför hemmet, medan kvinnan hade sitt ansvar med bo och barn. Det framstår som ganska naturligt, under rådande omständigheter, att männen tillskapade regler, som nedvärderade kvinnans egen styrka. Om inte annat så för att själva känna sig och framstå som bättre. 19 NE: köttets lust eller sinnlig åtrå (litterärt eller bibliskt) 10

11 Den mystik som omger mäns lust är vid närmare eftertanke betydligt mer komplicerad eftersom mannen, i princip, inte själv kan påverka den. Den är styrd av mekanismer utanför hans kontroll och därför, egentligen, helt och hållet oförutsägbar. Logiskt sett borde det av detta skäl istället vara mannen som hade restriktioner. 20 Det ligger utanför ramen för den här studien att forska i hur utvecklingen sett ut om kvinnorna varit fysiskt starkare och kunnat styra över männen, men hypotetiskt vore det, med samma argument som männen använt, mer logiskt att beskära männens frihet. Frågan om mannen som inte hälsade, var oartig eller inte, återstår? Muslimska män undviker generellt att ta kvinnor i hand över huvud taget, speciellt om man inte känner varandra. Som utlänning får man ex. lära sig att hälsa på kvinnor genom att lägga handflatan mot sitt eget bröst istället för att ta i hand. Det har med den allmänna återhållsamheten att män och kvinnor inte ska beröra varandra. Av egen erfarenhet kan jag säga att många kvinnor ryggar tillbaka om man sträcker fram handen för att hälsa på samma sätt som en svensk är van vid här. Det finns något implicit i att män ska vara restriktiva vid kontakten med kvinnor. Mot den bakgrund jag beskrivit här vill jag påstå att mäklaren visade respekt. Han handlade utifrån övertygelsen om att det bästa sättet att visa mig respekt var att förvissa mig om att han inte var intresserad av min kvinna. Genom att inte beröra henne, se henne i ögonen eller tala till henne, undvek han att riskera att utlösa något av de tre känsliga sinnen som otvetydigt är kopplade till den lust som är nämnd ovan. En lust som enligt honom skulle kunna drabba min fru som kvinna och som sekundärt skulle störa familjens trygghet. Som kuriosa kan också nämnas att det är vanligt att se hur promenerande unga män på gatan håller varandra i handen. Som västerlänning kan det uppfattas som om de vore homosexuella, vilket är helt fel. Män visar också varandra sin vänskap genom att omfamna och pussa varandra på kind. Förvisso inte som man traditionellt kysser en person som man visar fysisk kärlek, mer symboliskt. Detta till trots är det ändå med fysisk kontakt. Det senare är mer eller mindre otänkbart mellan en man och en muslimsk kvinna eftersom beröring, om man inte är gift, är ett så känsligt kapitel. Ändå är beröring otroligt viktigt för människor vilket eventuellt tar sig i uttryck att just unga män håller varandra i handen eftersom det är strikt socialt kontrollerat att de inte berör flickor. Som B&R beskriver är ämnet stort, omfattande och svårt att få grepp om. Forskning försvåras genom att familjeangelägenheter är just det de är inte för allmänheten och många frågor blir därför obesvarade. 20 Könsstympning av män, till skillnad från omskärelse, har praktiserats vid haremspalatsen, bl.a. vid Topkapi-seraljen i Istanbul där de s.k. eunuckerna fick sina genitalier bortopererade för att inte ha möjlighet till sexuella förbindelser med haremets kvinnor. 11

12 Referenser Bates, Daniel G. and Rassam, Amal, 2001, Prentice-Hall, USA: Peoples and Cultures of the Middle East, Second Edition Nisan, Mordechai, 2002, McFarland & Company, Inc., Publishers: Minorities in the Middle East, A History of Struggle and Self-Expression Wikan, Unni, 2003, Ordfronts förlag: En fråga om heder van Eck, Clementine, 2003, Amsterdam University Press: Purified by Blood Moaddel, Mansoor; Talattof, Kamran, 2002, Palgrave Macmillan: Modernist and Fundamentalist Debates in Islam Hjärpe, Jan, 2002, Prisma, Araber och arabism Zetterstéen, K.V., 1917, Wahlström och Widstrand, Koranen (nytryck 2004) Bernström, Mohammed Knut, 2000, Proprius förlag, Koranens budskap (andra reviderade upplagan, andra tryckningen, 2003) Svenska Nationalencyklopedin 2006 (NE) Internet, Internet, WHO: Internet, UNICEF: och Internet, 12

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej! En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde Könsstympning av flickor och kvinnor Kultur och öde Sveriges 30 års arbete mot kvinnlig könsstympning 1982 infördes lagen mot kvinnlig könsstympning i Sverige. 1998-1999 skärptes lagen. Förbudet gäller

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Könsstympning av flickor

Könsstympning av flickor Könsstympning av flickor Lars Almroth Barnkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Karolinska Institutet Stockholm Könsstympning av flickor Stockholm 9 maj 14 Vad, var och varför? Kan en djup tradition omvärderas

Läs mer

Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen?

Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen? Av: Tishka Meresene Samhällsvetenskapliga institutionen Sexualitet och samhällsanalys Örebro Universitet. 2006 Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen? En

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Islam Religion A Elev 2 TF2. Islam

Islam Religion A Elev 2 TF2. Islam Islam Religion A Elev 2 TF2 Minns du? Sida 176 Islam 1, vad är shirk och vilken viktig grundtanke är shirk kopplat till? Shirk är tron på flera gudar, eller att värdesätta något högre än Allah, den är

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Grundläggande fortbildning. www.tris.se info@tris.se

Grundläggande fortbildning. www.tris.se info@tris.se Grundläggande fortbildning Våldet ses och uttalas av kollektivet som en legitim, oundviklig handling för att straffa kvinnors olydnad, bevara familjens heder och värna om släktens sociala överlevnad Hedersnormer

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Islams trosbekännelse

Islams trosbekännelse Islam Islams trosbekännelse Det finns ingen gud utom Gud (=Allah på arabiska) och Muhammed är hans profet (sändebud) Laa ilaaha illal-lah Muhammadun Rasoolullaah Profeter Adam första människan och profeten

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

En introduktion till islam och muslimsk kultur

En introduktion till islam och muslimsk kultur En introduktion till islam och muslimsk kultur Aksaa Islamutbildning för arbetslivet 1 En introduktion till islam och muslimsk kultur Ett tack till Daniel Stridsman som gjorde en första anpassning av textinnehållet,

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Inledning: Det politisk-filosofiska problem som jag har valt att diskutera i denna promemoria

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Att arbeta med ensamkommande asylsökande tonårspojkar och SESAM

Att arbeta med ensamkommande asylsökande tonårspojkar och SESAM Ahmed, 15 år, blev väckt vid midnatt av sin far. I skenet av stearinljus satt redan modern i köket med ångande te framför sig. Doften av nybakt bröd gav en välkomnande känsla. En känsla av sorg infann

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim.

Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim. ISLAM Historia Muslim Den som tillhör islam kallas för muslim. Koranen Helig bok inom islam. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-ouran som betyder läsning. Koranens kapitel kallas suror. Det

Läs mer

AoM Consult AB. Hedersbrott eller grov kvinnofridsskräning. Din utbildningskonsult

AoM Consult AB. Hedersbrott eller grov kvinnofridsskräning. Din utbildningskonsult AoM Consult AB Din utbildningskonsult Hedersbrott eller grov kvinnofridsskräning En kurs som handlar om lagar och principer i det mesta känsliga ämnet inom brottmål. 25-29 september 2013 Amman- Jordanien

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 47 Naturkunskap 1a1 Sexualitet och relationer Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 C apensis Förlag AB Sexualitet och relationer Följande delar av det centrala innehållet för kursen Naturkunskap 1a1

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet 6 Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet är det som att återvända till livet och att renas från synd, säger Salam Katia. Fredag 14 augusti 2015 SFT 6 Vi tror att

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Medborgare Riskerar att förbise personer utan formellt medborgarskap i Sverige. Invånare innefattar alla som bor i staden, regionen eller landet,

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Hedersrelaterade familjekonflikter

Hedersrelaterade familjekonflikter Hedersrelaterade familjekonflikter Familjeterapikongress Ystad 18 oktober 2013 Pernilla Ouis Docent i hälsa och samhälle, inriktning etniska relationer Institutionen för Socialt Arbete Fakulteten för Hälsa

Läs mer

Kenneth Isaiahs Crystal

Kenneth Isaiahs Crystal diskussionsunderlag Kenneth har genomgått en lång och kostsam resa för att få bli förälder. Han har kalkylerat med tre möjligheter för att förverkliga sin längtan; att adoptera, att skaffa barn med ett

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Druserna. En studie av. en minoritet i Mellanöstern. Ht 2005. Peter Barth Tfn: 070-325 88 60 E-post: peter.barth@telia.com

Druserna. En studie av. en minoritet i Mellanöstern. Ht 2005. Peter Barth Tfn: 070-325 88 60 E-post: peter.barth@telia.com STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för orientaliska språk Avdelningen för Mellanösternstudier Hemtentamen B i Mellanösterns och Nordafrikas samhällen Ht 2005 Peter Barth Tfn: 070-325 88 60 E-post: peter.barth@telia.com

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Svar på sju frågor om islam

Svar på sju frågor om islam www.islamguiden.com 1 Svar på sju frågor om islam Översättning till svenska: Aisha & Aisar Källa: http://www.thetruereligion.org/7questions.htm 1. Vad är Islam? Ordet "islam" är ett arabiskt ord som betyder

Läs mer

www.islamguiden.com 1 Vad är Islam - en kort orientering

www.islamguiden.com 1 Vad är Islam - en kort orientering www.islamguiden.com 1 Vad är Islam - en kort orientering www.islamguiden.com 2 Alla religioner i världen har fått sitt namn antingen efter deras grundare eller efter det samhälle och nation i vilket respektive

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.

Läs mer

Shari a och familjerätt. Anuta Sjunghamn, Jur Kand Nadja Hatem, Jur Kand

Shari a och familjerätt. Anuta Sjunghamn, Jur Kand Nadja Hatem, Jur Kand Shari a och familjerätt Anuta Sjunghamn, Jur Kand Nadja Hatem, Jur Kand Vad är shari a? Vägen till vattenkällan Den gudomliga lagen fullständig lag Jfr sekulär rätt Lagsystem Regler som hör till religion

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL

Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL Läse- och samtalscirkel utifrån boken Feminism och kyrkan på spaning efter jämställdheten Författare: Annika Ahlefelt, Ninna Edgardh, Malin Emmoth, Ulla Marie Gunner,

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Föreningen Islamiska Skolan i Göteborg

Föreningen Islamiska Skolan i Göteborg Föreningen Islamiska Skolan i Göteborg R ömosseskolan är en skola som präglas av gemenskap, öppenhet och trygghet. Vi ser det som vår uppgift att skapa en skola där alla elever känner att de är lika mycket

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

TRIS TJEJERS RÄTT I SAMHÄLLET

TRIS TJEJERS RÄTT I SAMHÄLLET TRIS TJEJERS RÄTT I SAMHÄLLET OM HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING WWW.TRIS.SE INFO@TRIS.SE TRIS TRIS Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

Profeten Mohammed (Må Guds frid och välsignelser vara över honom) förklarar barns rättigheter

Profeten Mohammed (Må Guds frid och välsignelser vara över honom) förklarar barns rättigheter www.islamguiden.com 1 Profeten Mohammed (Må Guds frid och välsignelser vara över honom) förklarar barns rättigheter Av: Payman Salehi www.islamguiden.com 2 När man läser om Janusz Korczak (1878-1942),

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen.

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA KRISTENDOMEN Kristendomen är en av de stora världsreligionerna. Kristna tror på en Gud. Men de tror också att Gud kan visa sig så som Fadern, Sonen och den heliga Anden. De tror

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kommunikation Kommunikation mellan människor? Vad är kommunikation? Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kommunikation Kommunikation mellan människor? Vad är kommunikation? Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 1 Kommunikation Kommunikation mellan människor? Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 2 Vad är kommunikation? Överallt där vi möts kommunicerar vi öppna eller dolda budskap. Det går helt enkelt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan

Läs mer

Xstory. vägar till kvinnlig njutning av sexualpedagogen. Kristoffer Lind

Xstory. vägar till kvinnlig njutning av sexualpedagogen. Kristoffer Lind Xstory Våren 2007 Xstory För två år sedan publicerade vi en nyutgåva med de bästa erotiska novellerna ur Bengt Anderbergs serie Kärlek 1 14 en serie som uppnått kultstatus, som är närmast omöjlig att få

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer