Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera

Transkript

1 Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Medborgare Riskerar att förbise personer utan formellt medborgarskap i Sverige. Invånare innefattar alla som bor i staden, regionen eller landet, medan medborgare inkluderar de som innehar ett medborgarskap oavsett om de är födda i landet eller inte. Exempelvis signalerar medborgardialog att endast invånare med formellt medborgarskap är välkomna att delta i dessa. Anhörig Riskerar att förbise närstående som inte tillhör personens släkt men är personer som den enskilde anser sig ha en nära relation till. Tänk också på att barn och ungdomar kan vara närstående. Män/kvinnor och pojkar/flickor Det som nämns först kan uppfattas som högre värderat. Tänk på att det är bokstavsordningen, och ingen annan värdering, som bestämmer i vilken ordning orden skrivs i. Skriv alltså flickor/pojkar, kvinnor/män, svensk/utlandsfödd, och så vidare. Kvinnligt och manligt Riskerar att signalera traditionella könsstereotyper. Är en kvinnlig läkare en kvinna som är läkare eller en ovanligt feminin person som är läkare? Är det relevant att beskriva män som är sjuksköterskor som manliga? Ange kön endast när det är relevant. Se upp för att göra det rutinmässigt och för att använda orden kvinnligt och manligt i traditionell, stereotyp bemärkelse. Hen är ett svenskt könsneutralt personligt pronomen som kan användas på samma sätt som de vanligare men könsspecifika hon och han. Språkrådet avråder inte från att använda hen om sig själv eller andra, för att ge uttryck för könsidentitet eller för en ideologisk hållning kom hen med i Nationalencyklopedin beskrivet som föreslaget könsneutralt personligt pronomen i stället för hon och han. Rullstolsbunden Riskerar att signalera att personer i rullstol är maktlösa och bundna till sina rullstolar. Rullstolsburen speglar verkligheten bättre. Eller varför inte person som använder rullstol?

2 Förståndshandikappad och begåvningshandikappad Kan uppfattas som kränkande och missvisande. Orden är förlegade. Person med utvecklingsstörning är ett mer aktuellt språkbruk. Intellektuell eller kognitiv funktions-nedsättning kan också gå bra. Handikapp Riskerar att uppfattas som kränkande och missvisande. Socialstyrelsen rekom-menderar att begreppet inte längre bör användas alls. Istället rekommenderar de funktionshinder och funktionsnedsättning. Däremot kan handikapp hittas i sammansatt form till exempel i handikapptoalett. Handikappanpassa Riskerar att peka ut handikappade som en grupp som ska särbehandlas. Ordet handikappanpassa signalerar problem, och att det är okej att göra skillnad mellan människor. Alla tjänar på att öppna en plats för fler besökare så säg hellre att en byggnad eller webbplats är tillgänglig eller tillgänglighetsanpassad. Etnicitet och etnisk bakgrund Riskerar att förbise den etnicitet som personen själv anser sig tillhöra. Etniska grupper är med få undantag kopplade till ett visst territorium eller till vissa politiska institutioner. Var och en har rätt att bestämma sin egen etniska tillhörighet och en person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Betänk att etnisk tillhörighet alltså inte är automatiskt sammankopplad med visst geografiskt ursprung eller nationalitet. Det kan vara bättre att använda begreppet födelseland för att beskriva var en person kommer ifrån. Eller varför inte tala om personens förstaspråk om det är språkligheten som är relevant i sammanhanget? Nationalitet Riskerar att förbise en persons ursprung och religiösa eller språkliga förutsättningar. Nationalitet beskriver förhållandet att tillhöra viss nation eller medborgarskap i viss stat. Uttrycket födelseland beskriver bättre personens ursprung, om detta skulle vara syftet med texten. Alla som är svenska medborgare har svensk nationalitet oavsett hudfärg, språk eller religion. Invandrare, utlänning och nysvensk Kan uppfattas som kränkande. Ordet kan ibland behöva användas för att språket inte skall bli otympligt som t.ex. invandrare har ofta svårare att få arbete än infödda svenskar, men var då noggrann och observant på definitionen. Att använda utländsk bakgrund är att förorda. Det innebär en svensk medborgare som är född utomlands eller av utrikesfödda föräldrar. Vad gäller första eller andra generationens invandrare, använd hellre utländsk bakgrund, om det behövs i sammanhanget. Vad gäller nysvenskar är alla svenska medborgare svenskar oberoende av hur länge de varit det. Mörkhyad Kan uppfattas som kränkande och nedvärderande. Ordet har en negativ laddning sedan rasbiologins dagar och man bör vara vaksam på den traditionellt negativa laddningen.

3 Muslim Riskerar att förbise personer som inte är troende muslimer. En person som bekänner sig till islam kallas muslim. Varken alla kristna eller alla muslimer är aktiva religionsutövare. Använd gärna begreppen muslimsk bakgrund eller muslimsk uppväxt om det är relevant i sammanhanget. Mamma och pappa samt föräldrar Riskerar att förbise ensamstående föräldrar respektive samkönade föräldrar. Att använda ordet föräldrar öppnar för andra föräldrakonstellationer än den heterosexuella kärnfamiljen. Att använda ordet vårdnadshavare inkluderar ännu fler. Men var vaksam på att det ibland bara finns en förälder med i sammanhanget. Maka och make Riskerar att förbise samkönade par och par som inte är gifta med varandra. Istället kan vi tala om partners. Det könsneutrala begreppet partner utgår inte från en given könskonstellation i ett par, antyder inte att paret är gift eller begränsar relationen till att gälla två personer.

4

5

6

7

8 Om dokumentationen Detta material togs fram 12 respektive 13 februari 2014 vid den första delen av utbildningen Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete inom ramarna för satsningen Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). Utbildningen leddes av Marianne Olsson som har arbetat i offentlig sektor som ledare och förbättringsexpert i mer än 20 år med titlar som förvaltningschef, kvalitetsdirektör och projektledare. Materialet är en dokumentation från utbildningen som har sammanställts av Sofie Karlberg, Nationella sekretariatet för genusforskning, och har kompletterats med kunskaper om jämställdhets- och förbättringsarbete.