Etnisk mångfald i handikapprörelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Etnisk mångfald i handikapprörelsen"

Transkript

1 Etnisk mångfald i handikapprörelsen Denna skrift är tänkt som ett diskussionsmaterial och är producerad inom projektet Rättsstöd till invandrare med funktionshinder, som drivs av Handikappförbundens samarbetsorgan med medel från Allmänna Arvsfonden och Integrationsverket. Projektet av slutades Etnisk mångfald i handikapprörelsen Alltför ofta beskrivs invandrare som en enhetlig grupp. Men invånare i Sverige med utländsk bakgrund, ungefär var femte person, är människor med mycket skilda erfarenheter och bakgrunder. De flesta har inte mer gemensamt med varandra än med infödda svenskar. En irakisk ingenjör kan ha mer gemensamt med en svensk ingenjör än med en irakisk bonde- I verkligenheten utgör varken svenskarna eller invandrarna några enhetliga grupper. Att vara invandrare betecknar med andra ord inte en egenskap utan en omständighet; en person som lämnat sitt land och sökt sig till Sverige. Många har flytt från förtryck eller från krig. Andra har kommit för att de har släktingar här. Oavsett orsak har var och en som flyttat till Sverige sin egen livshistoria och sina unika möjligheter. Många olika faktorer, som till exempel social bakgrund, utbildning, ålder, hudfärg och varför man flyttat till ett nytt land avgör hur man lever sitt liv här. Om man både har ett funktionshinder och en annan etnisk bakgrund än den svenska kan det uppstå vissa hinder för att bli delaktig i det svenska samhället. Det regelsystem som gäller för stöd till personer med funktionshinder är komplicerat. Många svenska begrepp är okända för den som kommer från ett annat land och språkproblem försvårar ofta möjligheterna att skaffa sig information om hur samhällsstöden fungerar. De flesta invandrare möts också av förutfattade meningar om vilka de själva är och hur de vill leva sitt liv. Människor som flyttar till Sverige, oavsett om det är av politiska, ekonomiska eller personliga skäl, måste därför tampas inte enbart med annorlunda levnadsvanor, normer och värderingar utan också med den bild många i deras omgivning har av dem. Allt detta försvårar många invandrares möjligheter att bygga upp kontakter i det svenska samhället och därmed ta tillvara sina rättigheter. Alltför länge har etnisk mångfald setts som en börda, ytterligare en plikt att uppfylla. Men mångfald är i sig något positivt, utvecklande och berikande. Där alla är lika sker ingen utveckling. Det är därför viktigt att vi inom handikapprörelsen når invandrare med funktionshinder och skapar kontakt för ett ömsesidigt och berikande utbyte.

2 Handikapprörelsen är en resurs när det gäller kunskap om funktionshinder och vilka vägar man bör gå för att tillvarata sina rättigheter i det svenska samhället. Handikapporganisationerna bör spegla funktionshindrades erfarenheter i samhället och därför är det viktigt att alla typer av människor finns med för att vi ska kunna kalla oss representativa. Människor från andra länder kan, med sin specifika livskunskap och sina erfarenheter från politiskt och socialt arbete, utveckla våra organisationer. Olika men också lika Svenskar och invandrare framställs ofta som motsatta grupper, där vi svenskar och dom invandrarna på många sätt antas var fundamentalt olika och överlag ha olika uppfattningar utan att någon tagit reda på hur det egentligen förhåller sig. Skillnadstänkandet, att betona olikhet, ökar risken för diskriminering. Det gäller att se individerna bakom skillnader och olikheter och bemöta människor som du själv vill bli bemött. Varje person har en rad olika roller och uppgifter i sitt liv inte bara en tillhörighet. Kanske handlar det om helt enkelt om att kunna se sig själv i den man möter. Att inte enbart se en kvinna med huvudduk, utan också en trött småbarnsmamma eller en kunnig yrkeskvinna. Bakom benämningen invandrarungdom finns unga människor som har svenska som modersmål och som aldrig varit i sina föräldrars hemland. Våra grundläggande värderingar påverkar oss i mötet med andra. Vid första mötet kan en person verka mycket olik en själv, särskilt när vi blir osäkra och inte förstår språk eller beteende. Men ju mer vi lär känna en människa, desto lättare och mer avspänt brukar mötet kännas. Desto tydligare brukar vi se likheterna mellan oss själva och den andre. Om vi bara ger mötet tid. Fiktiv berättelse: Badia har fyra barn. Den yngste sonen Johan har autism och tar mycket av Badias tid. Det blev inte lättare av att hennes man lämnade familjen efter det att Johan fått sin diagnos. Han kunde inte acceptera att hans son inte var frisk som han sa. En väninna berättade för Badia om möjligheten att få stöd enligt en lag som kallades LSS. Badia var först skeptisk men lät sig övertalas att ansöka hos kommunens LSS-handläggare. Först nu, efter flera år i Sverige, har Badia tid och kraft att lära sig svenska för att sedan kunna söka jobb. Astrid kände sig provocerad av den muslimska familjen som flyttat till byn. Men hon var rättfram och frågade kvinnan rakt ut varför hon hade slöja över huvudet. Inte var det väl så kallt. Kvinnan, som visade sig heta Sarah, sa blygt att det var tradition. Astrids nyfikenhet vann över rädslan och när hon bjöd hem Sarah på kaffe och visade sitt eget bröllopsfoto på byrån undrade Sarah: Varför hade du vit slöja på huvudet? Det är tradition, svarade Astrid.

3 Allas lika värde Att alla människor har lika värde är en grundläggande värdering i ett demokratiskt samhälle. Alla lika värde innebär att respektera mänskligt liv, oavsett våra olikheter och skilda förutsättningar. Allas lika rätt innebär rätten att fullt ut delta i samhällslivet tillsammans med andra. Varje människa är en resurs, som har både vilja och förmåga att växa och utvecklas tillsammans med andra. Varje människa är med sin kunskap och erfarenhet en tillgång för samhället. Alla människor måste kunna ta del av information, göra sig hörda och bidra till samhällets utveckling. Ju fler människor med funktionshinder som är delaktiga, aktiva samhällsmedborgare, desto mer självklart blir det för alla medborgare att delaktighet är en mänsklig rättighet. FN:s standardregler antogs av FN 1993 för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. De 22 standardreglerna beskriver det ansvar världens stater har för att människor med funktionshinder ska bli delaktiga i samhällslivet och uppnå jämlika levnadsförhållanden. Standardreglerna slår fast att alla människor är lika mycket värda, oavsett förmåga, och att alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter. En annan grundläggande princip är att det är skillnad på funktionsnedsättning och handikapp. Skador och sjukdomar kan leda till funktionsnedsättningar, men de blir inte till handikapp förrän i mötet med en otillgänglig omgivning. Det kan vara brister i miljön och inom olika samhällsområden som till exempel information, kommunikation och utbildning. Det är sådana brister som gör funktionsnedsättningen till ett handikapp. I introduktionen till FN:s standardregler står det att särskild uppmärksamhet ska riktas mot situationen för kvinnor och några särskilda grupper, bland annat flyktingar och etniska minoriteter. Fiktiv berättelse Goran hade dåliga erfarenheter av myndigheter. Ville man ha något från dem var man tvungen att betala tjänstemännen under bordet. De skickade en fram och tillbaka och slutsatsen blev ofta att det var billigare och effektivare att lösa problem och kriser med släktingars hjälp. När det inte fungerade kunde man gå till kyrkan eller någon välgörenhetsstiftelse. Men i Sverige var det annorlunda. Kyrkorna hänvisade till socialen och ett tag kändes det på samma sätt som i hemlandet. Gorans son hade problem i skolan och slussades mellan olika läkare, psykologer, habilitering, BUP och allt vad det hette. Ingen tog tag i situationen. Och inte gick det skynda på med mutor heller. Öka din medvetenhet Vi gör mycket av gammal vana. Uttryck och minnesbilder hänger kvar, trots att världen hela tiden förändras Vi brukar var snabba att fälla omdömen och gör det mest hela

4 tiden när vi träffar på människor från andra kulturer, nya yrkesgrupper och samhällsklasser, vare sig det handlar om positiva eller negativa upplevelser. Går vi till oss själva vet vi hur det kan kännas att få en etikett klistrad i pannan. Att bli utsatt för förutfattade meningar om hur vi är: jaså, du kommer från Norrland, är turk, är funktionshindrad, är ensamstående då vet vi precis hur du är! Att på så sätt bli utsatt för en redan fastslagen åsikt kan kännas som att bli förminskad som att du inte är värd att lyssna till och inte bli sedd som den du verkligen är. Många infödda svenskar förutsätter till exempel att människor från andra länder har en helt annan syn på funktionshinder än de själva har. Om det kan man säga att olika människor från olika kulturer har olika synsätt på funktionshinder och sjukdom, men att det inte går att dra några generella slutsatser. Man måste ta reda på hur det är. Bland infödda svenskar finns också många skilda uppfattningar om funktionshinder beroende på till exempel uppfostran, erfarenheter, utbildning, människosyn och religiös bakgrund. Vi begränsar vår värld och kunskap när vi tar saker och ting för givna istället för att ta reda på hur verkligheten ser ut. Att utgå från sig själv som det enda naturliga i världen och tro att man är normen är både att nonchalera sina medmänniskor och begränsa sig själv. Och därmed beröva sig nya erfarenheter och utvecklande kontakter. När våra föreställningar inte ifrågasätts, vädras, diskuteras eller utsätts för prövningar kan de cementeras som fördomar. Fördom kan definieras som en negativ attityd mot individer av en viss grupp för att de tillhör eller anses tillhöra just den gruppen. Ordets ursprungliga betydelse är en dom före, det vill säga att man bedömer en individ eller grupp utifrån generaliseringar och förutfattade meningar. Vi beter oss fördomsfullt när vi låser oss i felaktiga och orubbliga antipatier utan at vilja låta oss påverkas av nya fakta och erfarenheter. En vanlig svensk självbild är att vi är bättre än andra länder: på att förstå hur konflikter ska lösas, hur saker och ting ska organiseras eller hur hygien ska skötas. Vi tror också att vi är bättre på att vara fördomsfria. Att vi är demokratiska och inte begår brott mot mänskliga rättigheter. Men det är inte sant. Vi är bara alltför ofta omedvetna och våra egna fördomar. Tyvärr står självgodhet och nationellt högmod ofta i vägen för en uppriktig diskussion om fördomar och diskriminering. Se dig själv i andra Oftast tänker vi inte så mycket på vad vi gör, hur vi gör det eller varför. Omedvetenheten kanske kan tyckas oförarglig. Men vår omedvetenhet om oss själva och vårt eget beteende öppnar för diskriminering. Att särskilja och sätta etikett på kan betyda att vi tar saker och ting för givna utan att själv reflektera och ta ställning. Eller att vi är så rädda för det vi inte känner till, så att vi tror att vi måste skydda oss genom att dra gränser mellan oss själva och dom andra. Diskriminering är inte detsamma som rasism. Men förnekandet och bagatelliserandet av diskriminering kan leda till rasism. Den största garantin mot att diskriminera är att skaffa sig kunskap om andra kulturer och att behandla varje människa efter individuella förutsättningar.

5 Vad ska vi göra i stället för att kategorisera och ha förutfattade meningar? Hejda oss, reflektera: tänkt om det gällde mig. Om jag var i hans eller hennes situation. Igenkännandet är en av våra giktigaste förmågor. Vi behöver börja med oss själva, men inte sluta där. Ett bra sätt är att se sig själv i andra. Det är när jag får vara jag och du får vara du som rättvisa blir möjlig. Fiktiv berättelse Den lokala handikappföreningen skulle ha årsmöte. Svea hade på en promenad börjat prata med en utländska som hon sa. Det visade sig att de hade samma funktionshinder och Svea bjöd in till mötet i föreningslokalen. Nu var alla lite nyfikna på om Sveas väninna skulle dyka upp. Hon kom, men inte ensam. Hennes man var med eftersom ha n inte gärna släppte iväg hustrun ensam. En dotter var med för att översätta svåra ord. Och hennes två barn som hon inte kunde lämna ensamma. Och så några andra släktingar som hade frågor rörande det svenska samhället. Svea kände sig lite obekväm över att hon dragit dit sp mycket folk. Vad skulle nu hända på det välplanerade årsmötet? Och hur vart det med smörgåstårtan de skulle bjuda på? Kanske åt de inte skinka? Om jag vill åstadkomma en förändring i det yttre måste jag börja i mitt inre: träna genom att först vända spegeln mot mig själv innan jag har synpunkter på andra. Med en medvetenhet om vilka normer och självklara osjälvklarheter som styr oss, kan vi istället börja styra våra förhållningssätt. Det kräver en viss ansträngning och kanske ett visst mod. Men det går. Möte med det svenska För många som flyttar till Sverige från andra länder med andra typer av samhällssystem kan samhällets inblandning i privatlivet kännas främmande eftersom det i stora delar av världen är privata eller religiösa institutioner som står för stöd och hjälp till funktionshindrade. Många personer med utländsk härkomst är inte heller vana vid att samhället i så hög grad tar över familjens funktioner. För många är det naturligt att vända sig till familjen eller till en präst när man har svårigheter. Frågor som rör ens eget eller närståendes funktionshinder är intima. Vilket också kan försvåra dialogen med svenska myndigheter. Det kan vara svårt att få det stöd man har rätt till, i synnerhet om man inte hunnit lära sig svenska. Kommunerna ska erbjuda tolk när det behövs, men det är inte alltid det fungerar. Ibland finns en misstänksamhet mot att använda tolk. Eller så känner man sig obekväm med tolk. Då vill man hellre klara sig själv, trots svårigheterna att uttrycka sig på svenska. Det svenska samhällets organisation för stöd till personer med funktionshinder är komplicerad, även för den som är uppvuxen i Sverige. En funktionshindrad kvinna har berättat att hon har kontakt med 53 olika myndighetspersoner för att få sitt liva att fungera. För den som är ny i Sverige är många begrepp helt obekanta. För många är myndigheter och offentlig verksamhet som hjälper människor ganska okända begrepp eftersom de kommer från lä d dä t t b li fö t k h k ti D t k då fi tt t tå d t

6 kontakten med de svenska insatserna, särskilt när dt gäller något så personligt som funktionshinder. Många anser att det har små möjligheter att påverka sin situation eftersom de har svårt att skaffa information och förstå reglerna. Många har aldrig haft kontakt med habilitering, arbetsterapi eller sjukgymnastik. Vad betyder tystnadsplikt? Vad innebär det att få ledsagarservice? Vad gör handikapporganisationerna? Eftersom det svenska sociala systemet är organiserat på ett annat sätt än i många av invandrarnas hemländer, är risken stor att personer med utländsk bakgrund söker vård på fel ställe. Många invandrare är dessutom oroliga för att inte bli accepterade av myndigheter om det inte gör på rätt sätt. I det svenska systemet betalas stödet till funktionshindrade via skatterna och förmedlas av allmänna instanser under stat, landsting och kommun. Denna offentliga verksamhet är strikt reglerad av lagar och för att få ett visst stöd måste man själv ansöka om det. Det innebär att den funktionshindrade i Sverige behöver ha viss kunskap om de lagar som ger rätt till stöd. Man behöver också känna till sina rättigheter. Veta vart man vänder sig och hur man ska gå tillväga för att ansöka om, stöd och eventuellt överklaga beslut. Det är ofta handikapporganisationerna som förmedlar denna information. Den som inte är medlem i någon handikapporganisation går därför miste om viktig samhällsinformation. När samhällets bemötande av människor med funktionshinder brister så försämras livsvillkoren för enskilda människor, ofta mer för dem som inte kan svenska och inte har kunskap om det svenska samhället. När resurserna inte räcker till alla, är risken stor att man får mindre stöd om man har svårare än infödda svenskar att tala för sin sak. När man får nej på en begäran om stöd överklagar man kanske inte beslutet om man inte kan svenska. Man vet kanske inte heller hur man gör när man överklagar. Kanske inte ens att man får göra det. Fiktiv berättelse Lasse stod vid busshållplatsen som vanligt. De senaste veckorna hade en ny kvinna sällat sig till den lilla skaran av pendlare. Hon hade svart hår och var vackert mörk i hyn, tyckte Lasse. Pratglad som han var gick han en morgon fram och frågade på sin knaggliga engelska: - So, where are you from? Kvinnan log och sade på bred dialekt: Du kan nog prata svenska. Jag har bott i Sverige sedan jag adopterades som ettåring. Yeimy kom ut från läkarmottagningen. Det hade varit svårt att koncentrera sig och förstå vad läkaren sa. Bilolyckan hade förstås fått sina konsekvenser. Det förstod hon, men det var svårt att förstå vilka. Läkaren hade sagt att hon troligen drabbats av afasi eller något liknande ord. Men vad det är och var man får råd och hjälp det hade han inte sagt. Fiktiv berättelse Simon hade sen födseln haft dålig syn. I hemlandet kunde han inte gå i skolan, men fick istället göra olika sysslor i hemmet. Familj och släktingar var alltid vänliga och gav honom presenter och sötsaker De tyckte synd om Simon och hans föräldrar

7 I Sverige blev allt annorlunda. Som vuxen fick Simon egen lägenhet. Han fick ta mer ansvar för sitt liv, tänka över vad han hade för behov och skicka ansökningar om detta till olika myndigheter. Det tog tid att lära sig vad alla yrkesgrupper och instanser gör. Simon har ett självständigare liv i Sverige, men ibland kan han känna att han bara ses som funktionshindrad och inte som den speciella människa han är. Livet förändras Den som är invandrare är alltid också utvandrare. De människor som kommer till Sverige från länder utanför Europa är oftast asylsökande flyktingar eller anhöriga till flyktingar. De har lämnat och försakat mycket som de värderar. Flykten har kanske varit traumatisk och många har levt i otrygghet länge innan de bestämt sig för att fly. Krig, terror, tortyr och våldtäkter kan ge fysiska skador och funktionsnedsättning. Många flyktingar lever med så kallat posttraumatiskt stressyndrom psykisk ohälsa efter svåra upplevelser. Den här typen av erfarenheter är ofta okända för infödda svenskar. Det vi inte förstår oss på hos människor från andra länder kanske vi uppfattar som kulturskillnader. Men många gånger handlar det som är annorlunda om krisreaktioner, särskilt hos människor som bott i Sverige bara några år. Antingen man flytt eller bytt land frivilligt leder det ofta till en kris, som kan ta sig olika uttryck. Om man blir väl mottagen i det nya landet och får det stöd man behöver kan krisen vändas till kraft. Om man inte får ett bra stöd kan krisen bli djup och långvarig. Om man dessutom fått ett funktionshinder, eller ett barn med funktionshinder, kan det innebära ännu en kris, som ytterligare försvårar livssituationen. Bemötandet från omgivningen betyder mycket. Att flytta till ett annat land sätter igång processer i en människas liv. Man förändras av livet i ett nytt land. En del drar sig undan och sluter sig för att slippa konfronteras med ett samhälle som ställer höga krav. Många har svåra erfarenheter bakom sig och har inte kraft att lära sig på nytt. Men det stora flertalet integreras mer eller mindre i Sverige; förändrar synsätt, kombinerar nya idéer med gamla och lär sig undan för undan hur det svenska samhället fungerar. Ordlista ASSIMILATION Omvandla och införliva. Används i invandrarpolitiken för uppfattningen att invandrarnas ursprungskulturer inte har någon plats i det svenska samhället. ETNISK DISKRIMINERING Orättvis eller kränkande behandling på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Alla människor har rätt att slippa bli diskriminerade. Alla har ett ansvar för att inte diskriminera någon annan människa. Att motverka diskriminering innebär bland annat att identifiera, synliggöra och motverka hinder och strukturer som utesluter människor, med

8 annan etnisk bakgrund än den svenska, från att delta i samhällslivet på samma villkor som majorittetsbefolkningen. ETNISK GRUPP Människor med en gemensam kultur. I kulturen kan bland annat religion, klädsel, språk och mattraditioner ingå. INTEGRATION En process som leder till att människor från olika grupper lever och verkar i kontakt med varandra utan att någon, mot sin vilja, behöver ge upp sin identitet. MIGRATION In- och utvandring MÅNGFALD Mångfald är en gemensam tillgång och innebär att arbeta för principen om allas lika värde oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund och oavsett funktionshinder. RASISM Motvilja mot medlemmar av grupper som definieras genom framförallt fysiska särdrag, som till exempel hudfärg. Men också motvilja mot medlemmar av grupper som definieras genom kulturella eller beteendemässiga karakteristika. VARDAGSRASISM Vardagsrasism brukar man kalla den rasism som förekommer i alla möjliga alldagliga situationer där vi reagerar mot andra människor som de vore mindervärdiga på grund av utseende och kulturell, religiös eller etnisk tillhörighet. Detta är en form av rasism sim de flesta kan känna igen sig i. Den sker ibland öppet och avsiktligt, men ofta dolt och omedvetet. Ofta beror den på att vi inte ser invandrare och flyktingar som individer. De blir istället representanter för ett helt folk och får ta på sig ansvaret för alla traditioner och gruppens historia. Trots att det just den de har lämnat. Litteratur och länktips Enkla tips inför ansökan om stöd och ingående information om de viktigaste lagarna på handikappområdet. Texterna har översatts till 14 olika språk med särskild tonvikt på språken i Mellanöstern. Mötesplats: Sverige funktionshinder och kulturmöte Gunn Källstigen och Mustafa Setkic red. Utgiven av Bosnisk Islamska Församlingen i samarbete med Handikappförbundens samarbetsorgan, Statens Institut för Handikappfrågor i skolan och Högskolan i Kristianstad med stöd från Allmänna Arvsfonden 1999, ISBN Om bemötande av människor med funktionshinder ett nationellt program för att öka kompetensen om bemötande. Utgiven av SISUS, Statens Institut för särskilt utbildningsstöd 2003, ISBN

9 Tänk själv en bok om mångfald Av Tomas Lundenmark och Christer Nilsson. Equal Svenska ESF-Rådet Kan beställas från Svenska ESF-rådet, beställningsnummer ISBN Forum för dialog Allt verkligt liv är möten, skrev filosofen Martin Buber. I möten med andra människor kan vi finna det som var och en längtar efter - att bli sedda och känna sig värd att lyssnas till. Att byta några ord med någon gör det lättare att gå vidare i livet. I all situationer där vi har kontakt med varandra, får vi nya erfarenheter som gör att vi växer, utvecklas och lära av varandra. Behovet av möten är universellt och gäller alla människor varifrån vi än kommer. Att kommunicera och utvecklas tillsammans är ett pågående arbete som ger oss mycket av nya kunskaper och erfarenheter. Men det kräver också en del tid och reflektioner. Här nedan finner du några frågor på vägen Några frågor att samtala kring Håller du med om att det finns en svensk självgodhet? Om ja vad kan vi göra för att sticka hål på den? Har du själv blivit mött av förutfattade meningar från andra kulturer? Hur kändes det och hur reagerade du? Hur fungerar du i mötet med människor från andra kulturer? Vad brukar vara svårast i kontakten? Hur kan du tackla den svårigheten? Vad brukar var intressant och roligt Berätta om dina erfarenheter. Hur kan vi använda oss av våra insikter och kunskaper för att komma i kontakt med fler invandrare med funktionshinder? Vad kan vi förändra så att vår förening blir mer attraktiv för människor från andra länder? Fiktiv berättelse Jafar har ett ovanligt funktionshinder. Bland annat fryser han oerhört mycket om han inte har tjocka kläder på sig; tjocka specialskor och ordentliga handskar. Det här blev förstås inte bättre i Sverige, men en sak blev bättre i Sverige. De dyra specialkläder han hade behov av betalade han först själv, men till slut hade han inte råd längre. Då kom Jafar på idén att söka ersättning hos Försäkringskassan för de extra utgifter han hade på grund av funktionshindret. Till hans förvåning fick han som han önskade. Kostnaden räknades som så kallad merutgift i handikappersättningen.

10 Denna skrift är tänkt som ett diskussionsmaterial och är producerad inom projektet Rättsstöd till invandrare med funktionshinder, som drivs av Handikappförbundens samarbetsorgan med medel från Allmänna Arvsfonden och Integrationsverket. Projektet avslutades Handikappförbundens samarbetsorgan Box 1386 Sturegatan 4, 2 tr SUNDBYBERG Telefon Texttelefon Fax e-post: Handikappförbundens samarbetsorgan Sundbyberg Text: Carina Roxström Fiktiva berättelser: Emil Erdtman Form & produktion: Illustration: ISBN

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16.

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping HSO Norrköpings Stadgar Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Stadgar för HSO Norrköping Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. 1 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 1(7) Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 Varbergs kommun ska genom olika insatser främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund,

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Benämningar och attityder

Benämningar och attityder Benämningar och attityder Benämningar på den grupp som idag kallas människor med funktionsnedsättning På 1800-talet och tidigare benämndes människor med funktionsnedsättningar som idioter. Detta syns tydligt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald REKRYTERA MERA Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald Etnisk mångfald inom arbetslivet Etnisk mångfald utgörs av människor med olika etnicitet. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer