INSTUDERINGSFRÅGOR ISLAM NA11A VT13

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "INSTUDERINGSFRÅGOR ISLAM NA11A VT13"

Jonas Bergman
för 9 år sedan
Visningar:

1 INSTUDERINGSFRÅGOR ISLAM NA11A VT13 - Läs kapitlet om islam i läroboken (Religion 1) - Plugga på stencilen om islam. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan. 1. Förklara islams människosyn. 2. Vilka är de 6 trosartiklarna enligt läroboken? 3. Hur ser muslimerna på Adam? 4. Berätta om hur den jordiska koranen kom till. 5. Vad gör muslimerna om det finns motsägelser i Koranen? Hur resonerar man? 6. Vilka är de fem pelarna inom islam? 7. Enligt islam ska alla pojkar omskäras. Vad anser du själv? Ska manlig omskärelse vara tillåtet på barn eller ska man vänta till det blivit myndig och kan bestämma själv? Skriv några argument för och emot. 8. Redogör för haditherna! 9. Skriv om några av de muslimska högtiderna. 10. Vad finns det för olika riktningar inom islam och hur skiljer de sig från varandra? Kunskapskrav E Du svarar översiktligt på frågorna och förklarar enkelt dina egna tankar och funderingar. C Du svarar utförligt på frågorna och skriver några välgrundande argument för dina tankar och funderingar. A Du svarar utförligt och nyanserat på frågorna och skriver välgrundande argument för dina tankar och funderingar.

4. Berätta om hur den jordiska koranen kom till. 5. Vad gör muslimerna om det finns motsägelser i Koranen? Hur resonerar man? 6. Vilka är de fem pelarna inom islam? 7.

2 Islam Islams uppkomst Enligt muslimernas uppfattning uppstod islam redan vid skapelsen. Islam är det rätta sättet att leva efter Guds vilja. Därför är det naturligt att människor i alla tider har gjort det. Islam betyder i detta sammanhang inte en organiserad religion utan en livshållning, en inställning till livet. Alla som uppfattar livet som en gåva från Gud och av det skälet vill leva enligt Guds vilja, alltså rätt och rättfärdigt, är då muslimer. Adam räknas som den första människan, men han är också enligt islam den första muslimen och den första profeten. Att han är den första muslimen innebär att han levde enligt Guds vilja. Att han är den första profeten innebär att han också hade ett gudomligt uppdrag: Han skulle sprida kunskap om Guds vilja till sina medmänniskor. Han var den förste som fick det uppdraget. Efter Adams död förvanskades hans budskap. Gud sände då nya profeter med det rätta budskapet men deras förkunnelse drabbades av samma öde. Allt blev förvrängt. Jesus är en stor profet i islam, men också hans budskap förändrades av människorna efter hans död. Då valde Gud att sända en budbärare med ett budskapsom inte skulle kunna förvanskas. Denna sista profet är Muhammed och hans budskap nedtecknades till en bok som bär namnet Koranen. Ordet Koran betyder "läsning". Islams människosyn Muslimernas syn på människan framgår av deras uppfattning om Adam och Eva. Islam har också en myt om människans skapelse och de första människornas handlingar. Händelserna är delvis desamma som i Bibeln men de tolkas annorlunda. När Adam och Eva hade skapats fick de bo i Edens lustgård. Där fick de äta av frukterna på alla träd utom ett, kunskapens träd. Men de bröt mot förbudet och åt i alla fall. Så långt liknar myten den bibliska versionen. Men sedan kommer olikheterna, för vad hände när de hade varit olydiga? Inom islam brukar man urskilja tre viktiga lärdomar av berättelsen: 1. Människorna skämdes för vad de hade gjort. Alltså har människan en medfödd känsla för gott och ont som inte har gått förlorad. Det var efter olydnaden som de kände sig skamsna. Alltså behåller människan sin förmåga att skilja på gott och ont även om hon råkar göra det onda ibland. Det finns varken syndafall eller arvsynd enligt islam. Människan är och förblir god. 2. Människorna bad om förlåtelse och fick det utan några villkor. Alltså är Gud beredd att förlåta oss när vi vänder oss till honom och ber om det. Det behövs ingen frälsare eller präst som medlare eller försoningsoffer. 3. Människorna fick ett nytt uppdrag av Gud, det viktigaste som anförtrotts någon levande varelse, nämligen att vara Guds ställföreträdare på jorden.

Alla som uppfattar livet som en gåva från Gud och av det skälet vill leva enligt Guds vilja, alltså rätt och rättfärdigt, är då muslimer.

3 Alltså räknar Gud med människornas insatser som medhjälpare på jorden. Gud har valt att låta skapelsen förvaltas av en varelse som är hans avbild och därför har fri vilja. Gud vill enligt islam ha en fri, ansvarig och förnuftig förvaltare av den skapade världen. Koranens tillkomst Koranen har existerat i evighet. Den fanns hos Allah långt innan människor och änglar kom till. Men den uppenbarades inte för människor förrän dess innehåll dikterades för Muhammed på 600-talet e Kr. Då tillkom en jordisk kopia av den himmelska Ur-Koranen (ordet Koran betyder läsning). Det är alltså Allah själv som är upphov till den himmelska Koranen och därmed indirekt författare till den jordiska, som tillkom genom att ängeln Gabriel läste ur den himmelska för Muhammed. Muhammed själv kunde själv varken läsa eller skriva så han dikterade sina uppenbarelser för en skrivare, som nedtecknade dem. Koranen uppenbarades alltså inte i ett sammanhang utan i flera omgångar med längre eller kortare partier åt gången och med längre eller kortare intervall. Uppenbarelserna nedtecknades efterhand men samlades inte till en bok förrän efter Muhammeds död. Kapitlen i Koranen kallas suror. De 114 till antalet och ordnade efter längd, så att de längsta kommer först. Den första suran uppfattas som en inledning till hela Koranen och den kommer därför först, trots att den är ganska kort. Sura 2 är alltså den längsta. Många av de äldsta och mest poetiska surorna är korta och kommer därför i slutet av Koranen. Muhammeds sunna och haditherna Men hur skall man kunna veta vad Muhammed tyckte, sade och gjorde? Redan en kort tid efter hans död började man komplettera Koranen med småberättelser om Muhammed. Det kunde bero på att man stod inför en fråga som inte kunde besvaras med Koranens hjälp. Då frågade man runt bland Muhammed medarbetare: Vet någon om Muhammed sade något om detta eller gjorde något som kan vara till ledning? Var det så försökte man bevara minnet av detta genom att nedteckna vad Muhammed hade sagt eller gjort. En sådan berättelse om Muhammed kallas en hadith. Det finns flera hundra tusen hadither men alla är inte äkta. För att visa hur trovärdig en hadith är brukar man inleda den med en "traditionskedja", en lista på de personer som fört händelsen vidare till eftervärlden. Den kan lyda ingefär som så: Ahmed berättade att han hade hört Ali berätta att han hade hört av Umar att Muhammed vid ett tillfälle blev tillfrågad om hur man skulle göra i en sådan situation och då svarade han... och så vidare. Sunna= Muhammeds vanor och handlingssätt. Islams regelsystem för de troende bygger till stor del på Muhammeds Sunna. Dessa regler har kunnat omprövas då tiderna förändrats eller islam har spritts till en kultur som varit främmande för de ursprungliga arabiska sederna. Genom den

Den fanns hos Allah långt innan människor och änglar kom till. Men den uppenbarades inte för människor förrän dess innehåll dikterades för Muhammed på 600-talet e Kr.

4 stora rikedomen på hadither har islam kunnat anpassa sig på ett förbluffande sätt till nya tider och traditioner. Hadithernas äkthet har kunnat omvärderas om det visat sig viktigt att ge stöd åt nya tankar och seder. Sunniter och shiiter När Muhammed dog år 632 hade han skapat ett stort arabiskt rike med islam som sammanhållande band. Många frågor hade reglerats genom uppenbarelserna och Muhammeds styrelse, men en sak var inte bestämd: Vem som skulle efterträda Muhammed som ledare. Därför bröt det ut strider bland hans anhängare. Den största gruppen valde en ledare som de tyckte var klok och lämplig. Han hette Abu Bakr. En mindre grupp gjorde motstånd. De ville föreslå en egen kandidat, nämligen Muhammeds kusin Ali, som också hade gift sig med hans dotter Fatima. Alis anhängare menade att profetens efterträdare måste vara släkt med honom på nära håll. Givetvis kunde de också vara intresserade av att själva få inflytande genom honom. Muslimerna splittrades alltså redan vid Muhammeds död genom motsättningarna kring frågan om hans rätta efterträdare. Abu Bakr och de följande ledarna kallades senare kalifer. Abu Bakr dog efter två år och då valde hans anhängare Umar till ledare. När Umar mördades år 644 gick budet till Uthman, som blev den nye kalifen. Fortfarande protesterade en grupp som ville ha Ali till ledare och när sedan Uthman blev mördad år 656 enades man om att göra Ali till överhuvud över alla muslimer. Under fem år varade friden för när Ali föll offer för ett attentat år 661 gick det inte att enas om en efterträdare. Uthmans släktingar valde en kalif, som förlade sitt högkvarter till Damaskus, och Alis anhängare samlades om hans son Hasan som ledare. De kallade honom imam som betyder just ledare och kan användas i många sammanhang. Kalifens anhängare började senare kallas sunniter och Alis efterföljare fick namnet shiiter. Shia betyder parti. Sunnimuslimer, betonar det praktiska ledarskapet - Kallar sin ledare för Kalif (=ställföreträdare) - Betonar det praktiska och förnuftiga i religionen. - Allt var sagt genom Muhammed, inga fler uppenbarelser från gud. - Muhammeds vanor och livsstil, sunna, blev viktigt. (Därav namnet) - 90% av väldens muslimer är sunnimuslimer Shiamuslimer betonar det religiösa ledarskapet - De ville ha Muhammeds kusin och svärson som ledare. - Han kallas imam som betyder ledare - Runt Ali bildades ett parti, shia, därav namnet shiamuslimer.

Sunniter och shiiter När Muhammed dog år 632 hade han skapat ett stort arabiskt rike med islam som sammanhållande band.

5 - Imamen kunde fortsättningsvis ta emot uppenbarelser från gud och fick på det sättet hög religiös ställning. - 10% av väldens muslimer är Shiamuslimer.

Relevanta dokument

Islam en livshållning Islams uppkomst

Islam en livshållning Islams uppkomst Islam Islam en livshållning Islam är en religion, men för muslimer har ordet religion en vidare innebörd än det i regel har för kristna. Muslimer anser att islam betecknar en livshållning, en grundläggande