Islam. Islams historia

Transkript

1 religionsfroknarna.se Islam Islams historia Vid sekelskiftet utspelades en kamp mellan två makter, det östromerska riket och det persiska riket. Mittemellan dessa två riken låg Arabien. Arabien var en stamkultur där människor levde i stammar och stamkänslan var mycket stark och viktig. Beduinstammarna på landsbygden var nomader och flyttade runt. I en av de stora och mäktiga stammarna i staden Mecka, Kurayshstammen, föddes pojken Muhammed år 570 e. Kr. Vid den här tiden var Mecka ett handelscentrum för Mellanösterns handel, men också ett religiöst centrum. Stammarna hade olika religioner och gudar och i Mecka fanns (och finns) en byggnad som på den tiden var fylld med hundratals gudabilder dit man vallfärdade. Muhammed växte upp och försörjde sig som kameldrivare och köpman. Muhammed var gift med den äldre och förmögna änkan Khadidja. En dag, under månaden ramadan, satt den då 40 årige Muhammed i en grotta i berget Hira för att be. Plötsligt uppenbarar sig ärkeängeln Gabriel för honom. Ängeln ger Muhammed guds ord och Muhammed förstår att han ska sprida dem vidare. Muhammed vandrade runt och predikade och samlade också lärjungar runt sig. Under hans livstid skrevs också hans budskap ner, i Koranen. Hans anhängare växte och han började så småningom ses som ett hot. År 622 tvingade Muhammed fly från Mecka till staden Medina. Detta är en viktig händelse i islams historia och här börjar också muslimerna tideräkning. I Medina grundade Muhammed den första Umman, den gemenskap som ligger till grund för religionen och samhället. Efter många år av stridigheter slöts år 630 ett fredsavtal mellan Muhammed och hans anhängare och staden Mecka. Ur de stridigheterna som föregick fredsavtalet växer begreppet jihad fram. Ofta översätts ordet med heligt krig, men det betyder egentligen strävan. Detta ord har fått många tolkningar, både av omvärlden och inom olika muslimska grupper. År 632 e. Kr dog Muhammed, och hans död orsakade splittringar, då man hade svårt att enas om vem som skulle ta över ledarskapet. En grupp ville att en kalif, en ställföreträdare, skulle ta över, och det skulle vara en man som hette Omar. För den här gruppen var Muhammeds liv och lära, kallas för sunna, särskilt viktigt för hur man skulle leva som religiös. En annan grupp ville att ledarskapet skulle hållas inom Muhammeds släkt och att hans kusin, Ali, skulle ta över rollen som ledare. Man bildade ett parti, ( parti = shia) Shia t Ali. De två olika viljorna ledde till att islam splittrades i två grenar. De första, som ville att kalifen skulle ta över och som utgår från sunna, kallas sunnimuslimer. De är i stor majoritet idag, 80 85% av alla muslimer och finns till exempel i Turkiet, Egypten och Algeriet. Den andra gruppen, som bildade partiet Shia t Ali, kallas för shiamuslimer och utgörs av 15 20% och finns exempelvis i Iran och Irak. Muslimskt samhälle Islam och samhället hänger väldigt nära samman och är omöjliga att särskilja. Religionen genomsyrar och 1/5

2 påverkar allt i vardags och samhällsliv. I västvärlden växte industrialismen fram under sent 1800 tal och under 1900 talet och det muslimska mötet med väst blev till viss del problematiskt. Vissa menar att reaktionerna på detta möte är det som skapat de olika inriktningar vi idag ser inom islam. En del muslimer vill modernisera helt och skilja på religion och samhälle, vi kallar dessa muslimer för sekularister. Andra vill hålla fast vid det traditionella och dessa kallar vi för traditionalister. Så finns det andra som vill modernisera och anpassa, men inom ramen för religionen, dessa kallar vi för modernister. I början av 1900 talet skapades begreppet fundamentalism, då en grupp kristna menade att Bibeln är fundamentet, grunden, och tolkade Bibeln i princip bokstavligt. Ibland överförs begreppet fundamentalism på islam, och syftar då på muslimer som tolkar Koranen bokstavligt och håller väldigt strikt på religiösa principer. Men eftersom begreppet fundamentalism egentligen hör hemma inom kristendomen använder vi oftare begreppet islamister. De islamistiska grupperna är ofta kritiska mot västvärlden. Bland de islamistiska gruppernas finns också de militanta grupper som vi ibland hör talas om i media. Dessa militanta grupper kallas jihadister, då de ofta använder begreppet jihad för att motivera våldshandlingar. Exempel på sådana grupper är det muslimska brödraskapet, Hizbollah och Al Qaida. Sharia är den religiösa lag som reglerar muslimskt samhälle och den grundar sig på Koranen, haditherna och på bedömningar och tolkningar. Sharia innehåller exempelvis regler för ekonomi, arv och straffspåföljder för olika brott. Idag är sharias inflytande på de olika ländernas lagstiftning mycket varierande. Muslimsk trosuppfattning Det absolut viktigaste inom islam är monoteismen. Gud är en. Att tro på flera gudar eller låta något eller någon bli lika stor som Gud är den största av dödssynderna, shirk. Gud är en och Gud är större än allt. Allah akbar, Gud är större. Gud heter alltså Allah på arabiska, men vi vet egentligen inte Guds riktiga namn och Allah kallas också vid sina olika egenskaper, exempelvis Den skicklige eller Den förbjudande. Allah har 99 sådana namn, eller egenskaper. Gud har skapat världen och jordens skapelse beskrivs ungefär såsom den beskrivs i Bibeln. Gud har också skapat människan och både världen och människan är goda. Människan kan inte vara ond eftersom hon är lik Gud, men hon kan förledas av satan. Människan är satt i en särställning på jorden och har i uppgift att övervaka och hålla ordning. Hon är Guds ställföreträdare på jorden. När hon dör kommer hennes gärningar att vägas på Domens dag och hon hamnar antingen i helvetet eller i paradiset. Gud bestämmer allt, men människan kan välja. Inom islam menar man dock att även om människan väljer så ligger Gud bakom valet. Man litar på Gud. Inshallah, om Gud vill. Det blir alltså så som Gud bestämmer. Islams texter 2/5

3 Koranen anses vara Guds ord förmedlade av Muhammed efter att ärkeängeln Gabriel uppenbarat sig för honom. Man menar dock att Koranen alltid funnits i himlen och är skapad av Gud. Själva ordet Koran betyder läsning eller recitation, den har blivit uppläst eller reciterad av Ärkeängeln Gabriel för Muhammed. Den blev sedan nedtecknad under Muhammeds livstid, och de texter som skrevs under Muhammeds tid samlades ihop efter hans död och ca. 10 år senare var Koranen fixerad. Koranen består av 114 kapitel, suror, och börjar med en kort sura. Därefter är den upplagd så att den längsta kommer först, sedan den näst längsta och så blir de kortare och kortare till den sista som är den allra kortaste suran. Gud har också gett människan sharia, lagen. Sharia styr samhällsfrågor, såsom arv, ekonomi och straffpåföljder, och tolkas av en mufti, en muslimsk jurist. Hur stort inflytande sharia har varierar från land till land och är också beroende av vilka hadither man valt att lägga vikt på. Haditherna är berättelser om Muhammeds liv och lära. De sätt han agerade och handlade på kallas sunna. Haditherna tolkas och utifrån sunna kan frågor som inte besvaras i exempelvis koranen få svar. Att leva som muslim Grundläggande för muslimskt vardagsliv är de fem pelarna, något en muslim bör försöka följa. 1. Trosbekännelsen, shaha da ska läsas varje dag och ingår i den muslimska bönen. För att bli muslim räcker det med att man säger trosbekännelsen och tror på den: Det finns ingen Gud utom Gud, och Muhammed är hans profet. 2. Bönen, salat, är det viktigaste i muslimskt vardagsliv. Fem gånger om dagen ska en muslim be på bestämda tider beroende av solen. Bönen bes knäfallande vänd mot Mecka och med pekfingret mot höger knä markeras tempo och rytm i bönen. Man kan be var som helst, men platsen ska vara ren. I moskén leds bönen av en imam. På fredagar, under fredagsbönen, ska man dock försöka att var i moskén, åtminstone alla män. Kvinnor kommer om de vill, och har då en särskild plats i moskén längst bak eller på läktaren. Har hon menstruation får hon inte be, varken hemma eller i moskén. 3. Skatten, zakat, ska betalas av alla muslimer som har möjlighet, och man bör då betala 2,5% av sina årliga tillgångar. Den betalas en gång per år och i vissa länder finns organisationer som ansvarar för att samla in och fördela skatten medan man i andra länder är ansvarig att göra det själv. Skattemedlen ska gå till fattiga, föräldralösa, änkor och andra som har det svårt och fungerar alltså som en sorts socialförsäkring. 4. Fastan, siyam, infaller en gång per år under månaden ramadan. Då solen går upp får man inte äta, dricka, röka eller ha sex, till dess att solen går ner. Efter solens nedgång bör man vara måttlig. Syftet med fastan är religiös, för att öva sig i disciplin, ägna tanketid åt Gud, fira Koranen och känna solidaritet med andra. Alla bör fasta, men sjuka, gravida, ammande och gamla är undantagna. När fastan är över firas detta med morgonbön i moskén och efterföljande fest och presenter. 5. Vallfärden, hajj, genomförs en gång per år av miljontals muslimer. Man vallfärdar till Mecka, där man samlas vid, och vandrar sju varv runt, den heliga byggnaden Kaba efter att ha besökt heliga platser kopplade till Muhammed. Vallfärden avslutas med en symbolisk stening av Satan och offrandet av kameler och får. Har man vallfärdat målar man sedan vitt runt husets port för att synliggöra att det där bor en hajj. Många muslimer får dock aldrig möjlighet att genomföra vallfärden under sin livstid. Förutom pelarna finns det mycket som påverkar vardagslivet. För en muslim finns till exempel regler för vad som är tillåten mat, halal, och otillåten mat, haram. En muslim får inte äta griskött och får inte bruka droger 3/5

4 och alkohol. Det kött en muslim äter ska vara halal slaktat genom skäktning då halspulsådern skärs av och djuret töms på blod. Kvinnan har det huvudsakliga ansvaret för hemmet och mannen är familjens ledare. Familjen värderas högt och äktenskapet är viktigt. En muslimsk kvinna bör gifta sig med en muslimsk man, medan mannen kan gifta sig utanför religionen då det är hans tro som styr. Koranen säger att en man får ta upp till fyra hustrur så länge han kan behandla alla rättvist och ge alla lika mycket kärlek. Majoriteten har dock endast en fru. Sex ska hållas inom äktenskapet, och flickor och pojkar hålls isär för att undvika föräktenskapliga relationer och frestelser. Skilsmässa är tillåtet inom islam och kan ske av flera anledningar, exempelvis vid otrohet eller om de äktenskapliga plikterna inte fylls. Moskén är muslimernas samlingslokal och den som leder gudstjänsten och bönen kallas imam. När det är dags för bön ropar en böneutropare ut från ett torn som kallas minaret. I moskén har kvinnor och män skilda platser och kvinnor bör inte vistas i moskén om de har mens, då de är orena. Men moskén är mer än en gudstjänstlokal. Där träffas man och umgås, och många olika slags aktiviteter äger rum där. I islam omskärs pojkar, och det kan ske vid olika tidpunkter, när pojken är sju månader eller sju år. Omskärelsen innebär att förhuden tas bort och det sker oftast genom en mindre operation på ett sjukhus. Det finns också länder där kvinnlig omskärelse förekommer. Det är dock ingen religiös företeelse och Koranen säger ingenting om detta, utan det är en kulturell företeelse och förekommer också i kristna kulturer. Koranen säger att en muslim ska klä sig anständigt. Detta tolkas olika i olika länder och av olika individer. Något som ofta väcker debatt i väst är slöjan, hijab, eller de mer täckande slöjorna som bara visar ansiktet som niqab eller burka (orden används ofta synonymt men är två olika plagg). I väst uppfattar vi ofta plaggen som uttryck för kvinnoförtryck, men många muslimska kvinnor anser att det är kvinnorna i väst som är mer förtryckta då de måste behaga och bedömas utifrån sitt utseende; vara fina i håret osv. Andra menar att tillåtandet av slöja är samma sak som att tillåta ett fortsatt kvinnoförtryck. Uppfattningarna om slöjorna varierar och slöjan är omdiskuterad. Islam idag Det finns ungefär 1,3 miljarder muslimer i världen idag. I Sverige bor ungefär muslimer, varav ungefär är aktiva, praktiserande, muslimer och islam är en av Sveriges största religioner. Det finns moskéer bland annat i Stockholm, Uppsala, Malmö, Trollhättan och Norrköping. Men egentligen finns fler moskéer än så, då många är inhysta i källarlokaler, lägenheter eller andra liknande lokaler där man kan samlas. Muslimer i Sverige är dock ingen homogen grupp, utan är människor från många olika länder, kulturer och traditioner. Störst är islam i Afrika, Mellanöstern och Asien, och de två stora inriktningarna är sunniislam, ungefär 80 85% av muslimerna, och shiaislam, ca % av alla muslimer. Största skillnaden mellan världens muslimer ligger kanske däremot i hur religionen tolkas och får sig uttryck. Man talar om traditionalister, sekularister, modernister och fundamentalister/islamister. (Se Muslimskt samhälle) Självmordsbombare och terrorister? Islam utmålas ofta som orsaken till terrorismen i världen, och många uppfattar islam som ett hot. Detta på grund av de islamistiska militanta grupper som vi på senare tid blivit medvetna om, inte minst sedan händelserna då två flygplan flög in i World Trade Centre den 11 september Ofta utförs dessa dåd med 4/5

5 berättigande genom och uppmaningar om jihad. Är då detta representativt för islam? Självklart inte. Den stora majoriteten av muslimerna är helt emot våld i alla former och främmande för terroristernas tolkningar av jihad. Fundamentalism i sin mest extrema form är aldrig representativt för någon religion, en liten minoritet som får stor medial uppmärksamhet. Fundamentalistiska militanta grupper är heller ingen unikt för islam utan finns inom alla religioner. Kristna fundamentalister har tillexempel attackerat abortkliniker och gayklubbar och står bakom exempelvis bombdådet i Oklahoma Judiska fundamentalistiska grupper har också använt terrordåd för att skapa sådant kaos i världen att Gud ska tvingas skicka den utlovade Messias. Sufism Sufismen är en särskild muslimsk gren som innehåller många olika inriktningar. Men gemensamt för dem är att meditation och ett återhållsamt, asketiskt, liv är viktigt. Människans känslor står i centrum. Vill du läsa mer om islam kan du hitta mer information här: SO rummet 5/5