Islam Muhammed. Mecka ett centrum. Muhammeds äktenskap. Budskapet.

Transkript

1 Islam Muhammed. År 570 föddes en liten pojke i staden Mecka på Arabiska halvön. Han fick namnet Muhammed. Enligt traditionen inträffade märkliga händelser vid födelsen. En sjö torkade ut, stjärnorna sjönk så lågt att de nästan rörde vid marken. Det var tecken som tydde på att Muhammed skulle bli en viktig person. Muhammed skulle komma att grunda en ny religion, religionen Islam. Den mest framgångsrika religionen i våra dagar. Muhammeds föräldrar dog när han var mycket liten och han uppfostrades först av sin farfar och sedan av sin farbror. Vid åtta års ålder måste Muhammed börja arbeta. Han arbetade som kameldrivare i olika karavaner. Det var då han kom i nära kontakt med både judisk och kristen tro. Mecka ett centrum. Under denna tid var Mecka ett viktigt centrum för handeln på Arabiska halvön. Kamelkaravaner från Syrien, Egypten och Kina passerade Mecka som blev en rik stad. Mecka var också ett religiöst centrum dit arabiska beduinstammar vallfärdade för att besöka helgedomen Kaba. Kaba är en fyrkantig byggnad. I byggnaden finns en svart helig sten inmurad. Enligt legenden skulle den ha fallit från himlen, då var den vit. Människornas synder ska sedan ha gjort att stenen blev svart. Forskare tror att stenen är en bit av en meteor. Kaba och den heliga stenen finns kvar ännu idag. Under Muhammeds tid dyrkade de arabiska folken en rad olika gudar och inom Meckas tempelområde fanns många gudabilder. Som vuxen fick Muhammed arbete hos Khadidja, en rik änka som ägde många kameler. Så småningom gifte sig Muhammed med Khadidja. Då var han 25 år och hon var 40. Man vet inte så väl hur Muhammed såg ut. Det sägs dock att han var av meddellängd, kraftigt byggd, smalhöftad och axelbred. Skägget var tjockt och håret vågigt. Muhammed beskrivs som generös och snäll mot människor, men tydligen hade han ingen humor. När Mecka erövrades förlät han dem som försökt ta hans liv, men de som skrivit elaka visor om Muhammed blev halshuggna. Muhammeds äktenskap. Muhammed hade ett lyckligt äktenskap med Khadidja, men när Muhammed var 51 år dog hon. Det var nu som Muhammeds polygami (månggifte) började. Efter hennes död hade han totalt 10 hustrur, de flesta var äldre änkor. Muhammed ingick äktenskap med dessa kvinnor för att olika beduinhövdingar ville få fred med honom. Som bevis för denna fred måste Muhammed gifta sig med beduinhövdingarnas döttrar. Den yngsta bruden var Aisha, hon var bara 10 år då äktenskapet ingicks, men äktenskapet fullbordades dock först när hon fyllde 16 år. Aisha blev Muhammeds favorithustru. Muhammed drabbades ofta av religiösa grubblerier. Så småningom blev han övertygad monoteist, dvs han var säker på att det bara fanns en Gud. Förmodligen fick han den övertygelsen genom samtal med judar och kristna, som han mötte i Mecka. När Muhammed var i 40-årsåldern hade hans oro blivit så stor att han i perioder drog sig tillbaka till en grotta i berget Hira några kilometer utanför Mecka. I grottan mötte han ängeln Gabriel som var omgiven av ett klart ljus. Gabriel sade att Muhammed var utsedd till att bli Guds profet. Nu fick Muhammed höra olika berättelser av Gabriel, om himlen och om meningen med livet. Budskapet. Senare skrevs dessa budskap ned och de finns i dag i Koranen, Islams heliga bok. Under de återstående åren av sitt liv skulle Muhammed komma att motta omkring ord i sina uppenbarelser. Han var tvungen att lära sig dem utantill därför att han varken kunde läsa 1

2 eller skriva. De kom att bli kända som läsningarna och de heter på arabiska al-kuran, Koranen. Nu började Muhammed predika sitt budskap för Meckas invånare. Muhammed predikade att det bara fanns en Gud, Allah på arabiska. Han sade också att alla människor skulle komma till himlen eller helvetet efter döden. Himmelriket beskrivs som en praktfull oas, där vackra unga tjänarinnor förser människorna med alla njutningar. I helvetet förekommer ingen nåd. Där brinner syndarens hud, så får han en ny, så att bestraffningen kan fortsätta. Samtidigt ville han rensa bort gudabilderna från Meckas helgedom. Islam-muslimer. Nu började Muhammeds anhängare kallas för muslimer. Det är ett arabiskt ord som betyder underkastelse. Dvs en person som underkastar sig den ende guden. Islam betyder underkastelse, överlåtelse eller att ge sig hän. Muhammeds predikningar gjorde att handelsmännen i Mecka blev ilskna. De var rädda att Muhammed skulle kasta ut gudabilderna, för då skulle det bli slut på vallfärderna och handelsmännen skulle förlora inkomsterna från pilgrimerna. Därför förföljdes Muhammed och hans anhängare. Till sist måste Muhammed och hans trogna fly år 622 till staden Jatrib som låg 30 mil norr om Mecka. Senare fick staden namnet Medina som betyder: profetens stad. Viktiga årtal. År 622 är ett mycket viktigt år för muslimerna. Med utvandringen till Medina, hidjra, börjar islams tideräkning. Det räknas som år 0. Det är månens rörelser som är grunden till muslimernas kalender. Därför är ett muslimskt år inte lika långt som ett vanligt år. I vanliga fall är deras år 354 dagar. Därför befinner vi oss i början av 1400-talet enligt den muslimska tideräkningen.i Medina fick Muhammed och hans anhängare stor framgång. Här grundade Muhammed den första muslimska församlingen. År 630 drog Muhammed i spetsen för en stor här mot Mecka, som erövrades nästan utan strid. När Muhammed kom till Mecka rensade han tempelområdet från gudabilder. Kaba och tempelområdet förvandlades till muslimernas främsta vallfärdsmål. År 632 genomförde Muhammed en noga planerad vallfärd till Mecka. De riter han genomförde ligger till grund för de moderna riter som pilgrimerna utför idag. Kort efteråt, år 632, dog Muhammed liggande i favorithustrun Aishas famn. Enligt traditionen steg Muhammed upp till himlen på en häst från en klippa i Jerusalem. Där ligger nu Klippmoskén. Koranen. Koranen är muslimernas heliga bok. Jämförd med Bibelns roll i kristendomen har Koranen en betydligt starkare ställning inom Islam. Koranen är Allahs ord, lag och vilja i bokstavlig mening. Den innehåller uteslutande uppenbarelser som Muhammed fått. Det var inte Muhammed som skrev boken, han tog bara emot texterna som gavs honom ord för ord av ängeln Gabriel. Uppenbarelserna skrevs ned av personer i hans omgivning. Man antecknade på det som fanns till hands t.ex. läderbitar, palmstammar och kamelben. Enligt traditionen mottog Muhammed korantexterna under månaden ramadan som sedan dess varit muslimernas fastemånad En kopia. Koranen ses som en kopia av den himmelska Koranen, därför kan man egentligen inte översätta Koranen, för då förändras innehållet. Koranen är skriven på klassisk arabiska, det språk som ängeln Gabriel talade till Muhammed på. Koranen ska alltid behandlas med stor vördnad. Man får inte lägga andra böcker på Koranen. Koranen är så helig att man inte får 2

3 röra den utan att vara ren. Man får t.ex. inte haft samlag inom en viss tid före umgänget med Koranen. Koranens innehåll får inte återges i bild. Koranens indelning. Koranen är indelad i 114 kapitel (suror) och visar tydliga likheter med Gamla testamentet. Nästan alla de historiska berättelserna, t.ex. om skapelsen och syndafloden har biblisk förankring. Det finns många muslimer som har lärt sig hela Koranen utantill på arabiska. Det är en prestation, eftersom Koranen är lika stor som Nya testamentet. Den som har lärt sig hela den heliga boken utantill har rätt till titeln Hafiz. Unga människor kommer i kontakt med Koranen genom de koranskolor som hålls i moskéerna under eftermiddagar. I radio, TV citerar man dagligen stycken ur Koranen. Regler i Koranen. Förutom fakta om liv, död, himmel och helvete ger Koranen en mängd regler och lagar om hur människorna ska vara mot varandra. Koranen har detaljerade bestämmelser om äktenskap, skilsmässa, och hur olika tvister ska lösas. I Koranen kan man läsa att det är förbjudet för en troende att äta blodmat, svinkött och att dricka vin. Jesus förekommer en hel del i Koranen. Koranen ger ett bestämt besked om att Jesus inte var Guds son och frälsare, men Jesus var en betydelsefull profet även om Muhammed var en större profet. I första hand är Koranen en andaktsbok, men den är också en lagbok för många muslimer och i den finns en rad regler om t.ex. hygien Islams lära. Islam är ett arabiskt ord som betyder underkastelse. Ordet muslim betyder den som underkastar sig. En muslim är alltså en person som underkastar sig och lyder Allahs vilja. Man bör inte kalla anhängarna för muhammedaner. Detta namn ogillas av anhängarna eftersom profeten Muhammed inte dyrkas. Många betraktar islam som en enkel och lättbegriplig religion. En muslim möter Allah i bönen och ansvarar helt själv för sin tro och sitt andliga liv, därför behöver man inga präster som står mellan Gud och människorna Moskén. Moskén är muslimernas gudstjänstlokal. Moskén är också en samlingslokal för folk som bor runt omkring. Ordet moské betyder ordagrant plats där man faller ner. Den har vanligen en kupol och en eller flera smala höga torn, sk minareter. Från dessa ropas bönestunderna ut. I alla moskéer finns en nisch som visar åt vilket håll Mecka ligger. Innan man går in i en moské ska man tvätta ansikte, händer och fötter. Tvättningen innebär att man vill vara ren både till kropp och själ inför Gud. I moskén finns inga bilder, eftersom Muhammed förbjöd avbildningar. Trosbekännelsen. Alla muslimer följer de fem plikterna. Muhammed kallade dem för pelare som bär upp Islam. Den första är den absolut viktigaste. Den består i att man erkänner sin tro på Allah som den ende guden. Den som ska övergå till islam ska säga följande ord i närvaro av minst två muslimska vittnen. Det finns ingen Gud utom Allah och Muhammed är hans profet. Trosbekännelsen innebär en förpliktelse att lyda Gud och att följa profeten. Trosbekännelsen följer muslimen livet igenom, den viskas i de nyföddas öron och upprepas på dödsbädden. Bönen. Den näst viktigaste plikten för en troende muslim är att be fem gånger om dagen, på morgonen före soluppgången, mitt på dagen, på eftermiddagen, på kvällen och efter solnedgången. I bönen upplever muslimen en stark känsla av samhörighet med andra troende. Med ansiktet vänt mot Mecka upprepar man trosbekännelsen och bönerna 3

4 Före varje bön måste man utföra den rituella tvättningen som är av tre slag. Det kan vara den lilla tvätten, den större tvätten eller torrtvätten. Vid den lilla tvätten tvättar muslimerna ansiktet, händerna och armarna upp till armbågarna och fötterna och anklarna. Även huvudet tvättas. Torrtvätten används när man inte har tillgång till vatten, då tvättas samma kroppsdelar som vid den lilla tvagningen. Vid den större tvättningen tvättas hela kroppen. Efter samlag och när kvinnor har menstruationsperiod måste den stora tvätten användas. Ibland händer det att tvättningen måste göras om. Exempelvis om man sovit efter tvättningen eller haft intim beröring (kyssar eller kramar) med det motsatta könet. Man kan be ensam, på arbetsplatsen eller i hemmet, men fredagens middagsbön bör ske i en moské. Allmosor. Att ge gåvor till de fattiga är Islams tredje pelare. Koranen betonar att alla muslimer ska ge delar av det de äger till föräldralösa, behövande, resenärer och till dem som ber om hjälp (sura 9). En muslim bör ge en del (ca 2,5 procent) av sin inkomst till de behövande. Det är en muslimsk plikt att hjälpa de fattiga. Numera är allmosor, som också kallas zakat, frivilligt utom i några muslimska länder. Allmosan betalas ofta när fastemånaden ramadan är till ända. Fastan. Islams fjärde pelare är fastan och den infaller alltid under månaden ramadan, den månad då Muhammed mottog Koranen. Under fastemånaden får man varken äta, dricka, röka eller ha sexuella förbindelser från soluppgång till solnedgång. Jobbigt. Eftersom muslimernas kalender följer månåret förskjuts månaden ramadan med tolv dagar varje år. De år när ramadan infaller under den varmaste delen av året kan det bli jobbigt för muslimerna i varma länder att inte få dricka eller äta under dagen. Folk som är sjuka, barn under 17 år och gravida brukar inte fasta. Fastemånaden ramadan avslutas med en stor fest som varar i fyra dagar. Då ger man varandra presenter och gåvor till de fattiga. Vallfärden. Pilgrimsfärden till Mecka är Islams femte grundpelare. Man bör vallfärda till Mecka en gång i livet, men bara om det inte kostar familjen för mycket. Detta är den enda pelare som inte är obligatorisk. Mer än två miljoner muslimer gör vallfärden till Mecka varje år. Man vallfärdar för att visa sin lydnad inför Allah och för att känna samhörighet med andra muslimer. Innan pilgrimerna gör sitt intåg i Mecka måste de lägga av sina kläder och införa sig i en enkel vit dräkt som består av två skynken, som bärs så att ena skuldran lämnas bar. Likformigheten syftar till att utplåna skillnaden mellan folk. En av orsakerna till att vallfärden går till Mecka är att Muhammed föddes där. Det var också på berget Hira utanför Mecka som han fick sin kallelse av Allah. Ceremonierna vid pilgrimsfärden är många tar flera dagar att genomföra. Höjdpunkten är att vandra runt helgedomen Kaba och kyssa den svarta stenen. Kaba är en 15 meter hög, 12 meter lång och 10 meter bred stenbyggnad. Kaba är Guds hus, av Abraham helgat till gudsdyrkan. Inmurad i byggnadens sydöstra hörn sitter den heliga svarta stenen, som är infattad i silver. Den som genomfört vallfärden får hederstiteln hadjdj. 4

5 Instuderingsfrågor 1. När föddes Muhammed? 2. Vad hände vid födelsen? 3. Vad arbetade Muhammed med? 4. På vilket sätt var Mecka ett centrum? 5. Nämn fakta om: Kaba. 6. Nämn fakta om stenen i Kaba. 7. Nämn fakta om Khadidja. 8. Varför hade Muhammed så många hustrur? 9. Nämn fakta om Aisha. 10. Muhammed blev monoteist. Vad är det? 11. Vilket uppdrag fick Muhammed av Gabriel? 12. Nämn fakta om Koranen. 13. Beskriv Muhammed budskap. 14. Förklara ordet: muslim. 15. Vad hände under åren: 622, 630 och 632? 16. Varför är Koranen så viktig? 17. Hur skrevs den ned? 18. Ge exempel på att man skall behandla Koranen med vördnad? 19. Nämn fakta om Koranens indelning. 20. Nämn fakta om regler i Koranen. 21. Varför betraktas Islam som en enkel religion? 22. Nämn fakta om moskén. 23. Hur lyder trosbekännelsen och vad innebär den? 24. När skall man be och vad upplever man under bönen? 25. Nämn fakta om tvättningen före bönestunderna. 26. Nämn fakta om: allmosor. 27. Nämn fakta om: fastan. 28. Nämn fakta om vallfärden. 5