Gemensamt möte med nämnderna 21 april 2010

Transkript

1 KALLELSE 1 (1) Utbildnings- och forskningssektionen Gemensamt möte med nämnderna 21 april 2010 Lokal: Paros (Hus R, våning 2 gamla biblioteket Västerås) Agenda: Presentation av akademiernas kvalitetsplaner Återkoppling från strategidagen och akademidialoger Lägesrapporter från stora pågående processer, bl.a. ansökningar om lärarexamina och examensrätter för forskarutbildning Uppstart av arbetsgruppernas arbete med beredning av uppdrag och budget för arbetsgruppernas roll - arbetsprocessen - diskussion av styrkor och utvecklingsbehov för högskolans sex prioriterade inriktningar Fika i samband med gruppdiskussioner Ny nämndorganisation

2 Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap KALLELSE Nr 3:2010 Dnr. MDH 2010/105 Gunnel Eriksson Handläggare Fakultetsnämndenss ledamöter Fackliga företrädaree Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till möte med fakultetsnämnden för humaniora a, samhälls- och vårdvetenskap Datum och tid: Plats: Onsdagen den 21 april, kl därefter lunch följt av nämndgemensamt möte fram till kl Konferensrum Ypsilon (förmiddag) samt Paros (eftermiddag), Mälardalens högskola, Västerås ( Ledamöter: Tjänstemän: Fackliga företrädare: Övriga Tola Jonsson Ingela Rådestad Mats Börjesson Eva Sundgrenn Per Tillgren Cecilia Erixon Maria Frisk Anna Hallgren Tomas Ljungberg Thure Morin Gunnel Eriksson Johan Hellstrand Margareta Burell Mats Fagerberg Ulla Pettersson Anders Garpelin Maria Müllersdorf Dekanus Tf Prodekanus Lärarrepresentantt Lärarrepresentantt Lärarrepresentantt Studeranderepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Extern ledamot Extern ledamot Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare OFR-S SACO OFR-S Professor i specialpedagogik, UKK Forskningsledare, HVV Förhinder anmäls till Gunnel Eriksson, telefon , e-post gunnel.eriksson@mdh.se 1 (3)

3 Fakultetsnämnden för humaniora samhälls- och vårdvetenskap FÖRSLAG TILL DAGORDNING MDH 2010/105 Sammanträdesdatum: Nr 3:2010 Ärende Bilaga 1. (09.30) Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Cecilia Erixon föreslås utses till justeringsperson 3. Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter 4. Anmälningar Föregående mötesprotokoll Tidigare utsänt Delegationsbeslut Bilaga till ärende Inkomna handlingar Bilaga till ärenden Akademiernas kvalitetsplaner (HVV, UKK, IDT) Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen, prop. 2009/10: En akademi i tiden - ökad frihet för universitet och högskolor, prop. 2009/10: Information från UKK om rutin för arbete med kursplaner Rapport från arbetet i elektorsförsamling - vetenskapsrådet Beslut att notera informationen Beslut att notera informationen Beslut att notera informationen Beslut att notera informationen Beslut att notera informationen 5. Rapporter från dekanus, utskott och arbetsgrupper Biblioteksrådet Dekanus Forskningsutskottet Lärarförslagsnämnden Bilaga till ärende Utbildningsutskottet 6. Rapport från studentkåren och doktorandrådet (Föredras av studeranderepresentanter) 7. Ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen, Dnr MDH Bilaga till 2 (3)

4 Fakultetsnämnden för humaniora samhälls- och vårdvetenskap FÖRSLAG TILL DAGORDNING MDH 2010/105 Sammanträdesdatum: Nr 3:2010 (09.50) /10 (Föredras Gunnel Eriksson och Anders Garpelin) ärende 8 8. (10.10) Ansökan om rätt att ge forskarutbildning inom ett område inom HSV, Dnr MDH 3-917/09 (Föredras av Johan Hellstrand och Maria Müllersdorf) Bilaga till ärende 9 sänds senare 9. (11.15) Övriga frågor 10. Mötets avslutande 3 (3)

5 Förteckning delegationsbeslut* Bilaga 4.2 Typ Datum Ärendemening Beslut Beslutande GEM Inställande av kurstillfälle Nämnderna beslutar Gustafsson sommaren 2010 (MDH /09) att sommarterminen 2010 ställa in kursen Samtida språk och litteraturer i Norden, anmälningskod 31000, samt att uppdra till berörd akademi att i samarbete med studentcentrum tillse att berörda studenter erhåller information om inställd kurs och om vilka alternativa kurser som MDH erbjuder plats på istället. Berörda akademier ska särskilt beakta konsekvenserna för programstudenter, såväl på program som akademin är värd för som på övriga program, och säkerställa studenternas möjligheter att uppfylla examensfordringarna. Jonsson Säfström * Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.

6 Bilaga Akademin för hälsa, vård och välfärd Kvalitetsplan Akademin för hälsa, vård och välfärd HVV

7 Kvalitetsplan HVV Bilaga Innehåll Syftet med en kvalitetsplan... 1 Fyra vägar till högre kvalitet... 1 I En organisation för god kvalitet... 2 I:1 En tydlig lednings- och ansvarsstruktur... 2 I:2 Organisationen... 2 I:3 Medarbetarna... 5 I:4 Utbildningen... 6 I:5 Forskning och forskarutbildning... 8 II Tydliga mål och systematisk måluppföljelse II:1 Översikt av måldokument på HVV II:2 Verksamhetsplan...12 II:3 Handlingsplaner...12 III Att ta tillvara på intressenternas erfarenheter III:1 Kvalitetsarbete utifrån intressentperspektivet III:2 Studenterna...14 III:3 Medarbetarna...16 III:4 Avnämarna III:5 Vetenskapssamhället IV Nyckeltal och uppföljning av kvalitetsindikatorer... 21

8 Kvalitetsplan HVV Bilaga Syftet med en kvalitetsplan Även om verksamheten vid akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ofta anses vara av hög kvalitet är det viktigt att vi ständigt utvecklar och förbättrar den. Utbildning och forskning vid HVV ska ha ett gott rykte. Vi ska vara kända för att ge utbildningar som är attraktiva och vi ska bedriva forskning av hög kvalitet. Såväl studenter som personal på akademin ska uppleva att de arbetar i en kreativ och utvecklande miljö. Avsikten med denna kvalitetsplan är att beskriva hur ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas på HVV. Planen ska vara ett stöd för att utveckla kvalitetsmedvetande och främja en kvalitetskultur på akademin. Mycket av det som redovisas finns redan som en självklar del av akademins kvalitetsarbete, andra delar av planen ska implementeras under perioden fram till Medarbetarna på HVV är i hög grad engagerade i sitt arbete och vill göra ett bra jobb. Detta är en bra utgångspunkt för kvalitetsarbetet. Det är viktigt att engagemanget tas tillvara och blir en del av det kontinuerliga kvalitetsarbetet på akademin. Mälardalens högskola har de senaste åren utvecklat ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Högskoleverkets granskning av lärosätenas kvalitetsarbete gav MDH ett mycket gott betyg. Granskningen som genomfördes hösten visade att MDH har en god struktur genom tydliga styrdokument och att vi inom olika delar av högskolan arbetar systematiskt med kvalitetsförbättringar utifrån dessa styrdokument. Det är viktigt att den kvalitetskultur som finns vid högskolan kan vidareutvecklas och fördjupas på akademinivån. Högskolans kvalitetsarbete beskrivs i det övergripande dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete vid Mälardalens högskola ( ). Den kvalitetsplan för HVV som presentas här ansluter till högskolans centrala kvalitetsdokument och ska ses som en komplettering och en konkretisering av detta dokument. Den roll som högskolans centrala organ har i kvalitetsarbetet (till exempel högskolestyrelse, rektor, fakultetsnämnder, förvaltningsorgan m.m.) redovisas inte här, inte heller de centrala styrdokument som beskriver hur högskolan exempelvis kvalitetssäkrar nya och befintliga ämnen och examina, nya och befintliga kurser och utbildningsprogram och högskolans forskning. Fokus i denna plan ligger helt på hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på akademinivå. Fyra vägar till högre kvalitet Kvalitetsarbetet vid HVV ska kännetecknas av att alla på akademin, såväl personal som studenter, aktivt deltar i detta arbete. Kvalitetsarbetet ska vara en självklar del i akademins reguljära verksamhet och vara inriktat mot att ständigt förbättra och utveckla verksamheten. Resultatet av kvalitetsarbetet och åtföljande åtgärdsplaner ska vara väl dokumenterat och redovisas i öppna processer. I kvalitetsplanen anges fyra huvudsakliga vägar för att arbeta med kvalitet på HVV: I Mål & måluppföljelse Nyckeltal & uppföljning Intressenternas erfarenheter Organisation för god kvalitet Genom att bygga en tydlig organisations- och ledningsstruktur och utforma goda rutiner och processer på akademin kan vi systematiskt skapa förutsättningar för att höja kvaliteten. II Genom att ställa upp tydliga mål för olika verksamhetsområden och följa upp dessa mål kan vi på ett systematiskt sätt ständigt utveckla och förbättra dessa. III Genom att tillvarata studenternas, medarbetarnas och andra intressenters erfarenheter och upplevelser av verksamheten på akademin kan vi kontinuerligt förbättra och utveckla verksamheten. IV Genom att formulera kvalitetsindikatorer och kontinuerligt mäta och följa upp dessa kan vi mäta och värdera kvaliteten inom centrala delar av HVV:s verksamheter. Nedan redovisas hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på HVV utifrån dessa fyra arbetssätt. Varje avsnitt innehåller en beskrivning av mål och metoder för kvalitetsarbetet och en redovisning av vem som ansvarar för vad i detta arbete. Kvalitetsplanen ska årligen följas upp i HVV:s ledningsråd och vid behov revideras. Planen gäller för en tidsperiod av tre år, En förlängning av tidsperioden kan ske i samband med en revidering. 1

9 I En organisation för god kvalitet Kvalitetsplan HVV Genom att bygga en tydlig organisations- och ledningsstruktur på HVV och utforma goda rutiner och processer på akademin kan vi systematiskt skapa bättre förutsättningar för att höja kvaliteten på den verksamhet som bedrivs vid akademin. Mål & måluppföljelse Nyckeltal & uppföljning Bilaga Intressenternas erfarenheter Organisation för god kvalitet I:1 En tydlig lednings- och ansvarsstruktur Ett bra kvalitetsarbete förutsätter en tydlig ledningsorganisation och klara ansvarsförhållanden. Råder det oklarhet om vem som har vilka befogenheter eller vem som ansvarar för vad i en organisation blir också kvalitetsarbetet dåligt. På HVV ska ansvarsområden och beslutsstrukturer vara klart uttalade och väl kommunicerade. Det ska finnas en delegationsordning som anger vem som har rätt att fatta beslut i vilka frågor. Det ska finnas skriftliga ansvars- och arbetsbeskrivningar, särskilt för arbetsledare och för personer med särskilda uppdrag och nyckelfunktioner på akademin. För akademins lärare ska en arbetstidsplanering genomföras inför varje läsår och därefter följas upp regelbundet. Alla medarbetare ska vara väl införstådda med vad som förväntas av dem och vad som är framgångskriterier för deras arbete. Akademins lednings- och nyckelfunktioner Akademins lednings- och nyckelfunktioner som akademichef, avdelningschefer, utbildnings- och forskningsledare, professorer, samordnare av internationell verksamhet och samordnare av externa relationer har alla ett uppdrag och ett särskilt ansvar för att utveckla HVV:s kvalitetsarbete inom sina respektive områden i enlighet med denna kvalitetsplan och vara motorer i förbättringsarbetet. Akademichefen har det övergripande ansvaret för att verksamheten vid HVV bedrivs på ett effektivt och kvalitetsmedvetet sätt och att akademins lednings- och ansvarsfunktioner svarar mot högt ställda krav. Den administrative chefen har särskilt ansvar för ekonomisk uppföljning och för de administrativa processerna på akademin. I:2 Organisationen En förutsättning för ett bra kvalitetsarbete är att det finns en tydlig organisationsstruktur och att det finns mötesplatser som möjliggör dialog och delaktighet för all personal. All medarbetare på HVV ska ingå i någon arbetsenhet (avdelning) med en chef som arbetsledare. Regelbundna avdelningsmöten ska genomföras för att behandla såväl akademigemensamma som avdelningsspecifika frågor. Vid sidan av avdelningarna kan informella grupperingar inrättas, som ämneslag och arbetslag, med syfte att samverka kring specifika ämnes- och kursområden. Akademigemensamma möten för samtliga anställda på HVV genomförs 2-3 gånger per år. Inför läsårsstarten i augusti genomförs en kick-off med möjligheter till arbete i ämnesövergripande grupper utifrån aktuella teman. Utöver avdelningarna och olika slag av arbets- och ämneslag ska följande organ finnas på HVV: Ledningsråd Ledningsrådet (LR) är rådgivande till akademichefen och utgör ett stöd för ledning, samordning och utveckling av akademin. LR har en viktig uppgift i kvalitetsarbetet. Genom rådet ska en samsyn skapas när det gäller akademins strategiska utveckling och hur uppställda mål ska förverkligas och följas upp. LR ska främst behandla akademigemensamma frågor, identifiera förändringsbehov, följa upp verksamheten och initiera utvecklingsarbete. I ledningsrådet ingår akademichef, administrativ chef, avdelningschefer, utbildningsledare, forskningsledare, doktorandrepresentant och studentrepresentanter. 2

10 Kvalitetsplan HVV Bilaga Forskarkollegium I HVV:s forskarkollegium möts akademins professorer och ämnesföreträdare tillsammans med akademichef, forskningsledare och doktorandrepresentant för att behandla frågor som rör akademins forskningsmiljö och medverkan i forskarutbildning. Forskarkollegiet har bland annat till uppgift att skapa rutiner och strukturer som säkrar en god kvalitet på forskningen, upprätta en årlig handlingsplan för forskning och forskarutbildning och kontinuerligt följa upp och utvärdera akademins forskning. Samverkansgrupp Ledningsråd Forskarkollegium Kursplanegrupp Akademichef Forskningsledare Utbildningsledare Samordnare för - Internationalisering - Externa relationer Administrativ chef Administrativa avdelningen Branschråd Vid akademin ska finnas branschråd för varje utbildningsprogram. Branschrådens uppgift är att fungera som ett ömsesidigt informations- och kontaktorgan mellan högskolan och externa intressenter och bidra till att samverkan med regionen utvecklas. Akademin kan genom branschråden få synpunkter på utbildningarna och rådet har därmed en viktig roll i kvalitetsarbetet. Nya idéer och förändringsförslag kan ventileras och samverkansprojekt initieras. Programråd För akademins utbildningsprogram ska finnas programråd med lärar- och studentrepresentanter. Programråden har som uppgift att behandla frågor som rör arbetet inom respektive område och driva utvecklingsarbetet framåt. Programråden är rådgivande organ till avdelningscheferna och skapar en möjlighet för i första hand avdelningscheferna att förankra frågor i ett representativt organ. Studentråd För HVV:s utbildningar ska finnas studentråd. Studentrådet kan beskrivas som ett rådslag, en mötesplats för akademins anställda och studenterna. Studentrådet genomförs i samarbete med linjeföreningarna och har som huvuduppgift att utvärdera och diskutera utbildningen i ett helhetsperspektiv. Vid studentrådet har studenterna majoritet och kan ta upp i princip alla frågor som rör studiemiljön och studentservice, programmets uppläggning, undervisningens utformning, den verksamhetsförlagda utbildningen med mera. Genomförandet av studentråd är en del i akademins kvalitetsarbete och ett komplement till kursutvärderingar och olika former av programuppföljningar. Avd. chef Avd. chef Avd. chef Socialt arbete och social omsorg Avd. chef Avd. chef Medicinsk vetenskap och sjukgymnastik Vårdpedagogik och specialistutbildningar för sjuksköterskor Vårdvetenskap I Avd. chef Folkhälsovetenskap Vårdvetenskap II Avd. chef Verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterskor Branschråd Programråd 3

11 Kvalitetsplan HVV Bilaga Samverkansgrupp Syftet med samverkansgruppen är att vara ett forum för samverkan mellan akademiledning och anställda/studenter i enlighet med högskolans samverkansavtal. Gruppen består av akademichef, administrativ chef, representanter för arbetstagarorganisationerna, en av miljösamordnarna, en av jämställdhetskontaktpersonerna, arbetsmiljöombudet samt studeranderepresentanter. Kursplanegrupp Kursplanegruppen är central i akademins kvalitetsarbete. Kursplanegruppen behandlar alla nya kursplaner på akademin och dess ordförande beslutar (på delegation från akademichefen) om att inrätta och fastställa akademins kursplaner. Gruppen ansvarar, förutom för att kursplanerna är formellt korrekta, för att en god praxis byggs upp på akademin vad avser kursplanernas beskrivningar av syfte, lärandemål, examinationer, engelska översättningar m.m. Gruppen svarar också för att behörighetskraven till kurserna är relevanta. Gruppen består av fyra lärare (varav minst två disputerade lärare), en studievägledare och minst tre studenter. Ansvar Akademichefen har det övergripande ansvaret för att akademin har en väl fungerande och effektiv organisation med möjligheter för alla medarbetare att mötas för informationsutbyte och dialog. Akademichefen har därtill ett särskilt ansvar för att ledningsrådet fungerar optimalt. Forskningsledaren ansvarar för att forskarkollegiets uppdrag fullgörs. Avdelningschefer med programansvar har ansvaret för att programråd, branschråd och studentråd utvecklas i enlighet med organisationens mål. Den administrative chefen ansvarar för samverkansgruppens uppdrag och ordförande i kursplanegruppen för att denna grupp genomför sitt uppdrag. 4

12 Kvalitetsplan HVV Bilaga I:3 Medarbetarna En förutsättning för hög kvalitet är att medarbetarna på HVV har rätt kompetens för sitt arbete och har möjlighet att utföra det på ett bra sätt. En viktig del i kvalitetsarbetet är därför att rekrytering av nya medarbetare sker på ett genomtänkt och målmedvetet sätt, att en kontinuerlig kompetensutveckling av medarbetarna ges hög prioritet och att förutsättningar skapas för en god arbetsmiljö. På HVV ska de anställda också känna att deras engagemang och vilja att göra ett bra jobb tas tillvara. Arbetsmiljön ska präglas av öppenhet och ömsesidig respekt. Rekrytering av ny personal Rekryteringen av ny personal ska ske utifrån en klar och tydlig policy. Nyanställningar på HVV ska föregås av en analys av akademins kompetensbehov och upprättande av en kravprofil för anställningen. Kriterierna för meriter och kvalifikationer ska vara explicita och rekryteringen ska ske i öppen konkurrens. Vid behov ska externa sakkunniga användas även när detta inte formellt krävs. Även tillsättningen av tidsbegränsade uppdrag på HVV till exempel uppdrag som avdelningschef, utbildnings- och forskningsledare, samordnare av internationalisering och externa relationer ska utlysas på akademin och tillsättning ska ske i en öppen och tydlig process. Det ska finnas rutiner för hur introduktion av nyanställda ska gå till. Nyanställda ska ha tillgång till en mentor som ansvarar för introduktionen. HVV:s olika styrdokument och anvisningar ska finnas lätt tillgängliga på akademins webbsidor. Kompetensutveckling Alla anställda ska ges utrymme för kontinuerlig kompetensutveckling av relevans för ansvarsområdet och de arbetsuppgifter som utförs eller planeras för framtiden. I samband med medarbetarsamtalen ska årligen individuella kompetensutvecklingsplaner upprättas. Intern kommunikation Grunden för allt kvalitetsarbete är en öppen och konstruktiv dialog mellan medarbetarna. Det är därför viktigt att det finns arenor och mötesplatser på HVV där en kritisk och framtidsinriktad diskussion kan föras om hur olika delar av verksamheten på akademin kan förbättras. Alla medarbetare har ett ansvar för att medverka i sådana dialoger för att främja kvaliteten i arbetet. Medarbetarna ska vara väl informerade om vad som händer på akademin. Ett nyhetsbrev för HVV ska publiceras varannan vecka och den interna hemsidan ska vara uppdaterad och innehålla relevant information. Det är inte praktiskt möjligt och inte heller önskvärt att utforma detaljerade skriftliga regler för alla processer på akademin. I de fall där detta inte är möjligt ska ändå eftersträvas största möjliga transparens och tydlighet. Ett exempel är medarbetares deltagande på konferenser och utbildningar. Det är inte möjligt att i förväg precisera i detalj vilka regler som gäller för att ansökningar av detta slag ska beviljas. Däremot ska på HVV denna process bedrivas med största möjliga öppenhet och tydlighet. Det ska vara tydligt vem som fattar beslut, vilka uppgifter som ska bifogas ansökan och beslutet ska dokumenteras och ges offentlighet. Detsamma gäller deltagande i internationella utbyten. Informationen om möjligheterna att delta i sådana utbyten ska vara tydlig. Det ska finnas skriftliga anvisningar vad som gäller för ansökningsprocessen, villkoren för deltagandet, vem som beslutar vad, rapportering m.m., samtidigt som det måste finnas en flexibilitet i processen som inte i alla avseenden kan preciseras i förväg. Ansvar HVV:s administrative chef ansvarar för att rekrytering av nya medarbetare sker i enlighet med akademins kvalitetskrav och att framtida personal- och kompetensbehov analyseras och utgör grunden för akademins långsiktiga personalpolitik. Den administrative chefen har det samlade ansvaret för arbetsmiljön på HVV (på delegation av akademichefen) och ansvarar även för att det finns rutiner för introduktionen av nyanställda och att akademins webbsidor är av god kvalitet. Avdelningscheferna har ett arbetsledaransvar vilket bland annat innefattar ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling inom respektive avdelning och ansvarar för nyanställdas introduktion. Avdelningscheferna ska också verka för att en öppen och konstruktiv dialog präglar arbetsklimatet inom respektive avdelning. 5

13 I:4 Utbildningen Kvalitetsplan HVV Bilaga För HVV:s samtliga utbildningar ska det finnas skriftliga styrdokument i form av utbildningsplaner, kursplaner, studiehandledningar, litteraturlistor, schemaplanering m.m. som på ett lättillgängligt och tydligt sätt ger studenterna information om den utbildning som de antagits till. Studenterna ska också ha tillgång till andra slag av mål- och policydokument och regelsystem som beskriver vad som gäller för deras utbildning. Dessa dokument ska vara väl kommunicerade till alla som berörs. För studenterna är det särskilt angeläget att sådana dokument finns lättillgängliga och att de är tydliga eftersom de ofta utgör en garanti för rättssäkerhet och likabehandling och är en förutsättning för en god lärandemiljö. De klargör vad som förväntas av studenten och vilka skyldigheter och rättigheter som denne har. Tydlig information minskar risken för missuppfattningar och för konflikter mellan studenter och lärare. Det bidrar också till att frågor som rör fusk och plagiering kan minimeras. Kursplaner Kursplanerna ska till exempel ange tydliga lärandemål för kursen och vilka moment som är obligatoriska, vilka examinationer som ingår i kursen m.m. Lärandemålen på kurser som ingår i program ska täcka samtliga examensmål som finns för programmet på ett tillfredsställande sätt. Det ska på HVV finnas klara betygskriterier som gör det möjligt för studenten att skaffa sig information om vad som krävs för att få godkänt eller väl godkänt på kurserna. Anvisningar för examinationer ska finnas skriftligt och kommuniceras till studenterna så att inga oklarheter råder om de regler som gäller för olika slag av tentamina. Förutsägbarhet och transparens ska känneteckna lärandet på HVV. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, För HVV:s studenter är det särskilt angeläget att det finns tydliga regelsystem för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, det gäller såväl kursernas innehåll och uppläggning som de praktiska frågorna i samband med VFU:n, möjligheten att påverka placering, eventuell rätt till reseersättning etc. Ansvar Ansvaret för att utbildningskvaliteten är god i dessa avseenden delas av flera funktioner på HVV. Ansvaret för att utbildningsprocesserna kvalitetssäkras vilar på respektive avdelningschef. Denne ska regelbundet följa upp utbildningskvaliteten inom sitt ansvarsområde och arbeta proaktivt för att den förbättras. Examinationer och betygskriterier Examinationerna ska utformas så att de har en tydlig koppling till och täcker av de olika lärandemålen (relevans) och så att de mäter det som skall mätas enligt lärandemålen (validitet). En utförlig beskrivning av kraven på lärcentrerad undervisning i dessa avseenden finns i Högskoleverkets anvisningar; Kvalitetsutvärdering för lärande (Rapport 2009:25). Utbildningsledaren på HVV har ett ansvar för att frågor som är relaterade till utbildningens kvalitet lyfts fram på akademin, ständigt hålls aktuella och att ett långsiktigt utvecklingsarbete bedrivs. Programansvarig avdelningschef ansvarar för att utbildningens lärandemål överensstämmer med högskoleförordningens examensbeskrivningar när sådana styr utbildningen och att examensmålen återspeglas i de lärandemål som anges i de olika kurserna. 6

14 Kvalitetsplan HVV Bilaga Kursansvarig lärare ansvarar för att examinationerna stämmer överens med lärandemålen (har relevans och validitet) och att kursplaner och studiehandledningar ger korrekt information. Ämnesföreträdarna har ett ansvar för ämnets progression i program och kurser och ett uppdrag att säkra kvalitet i examensarbeten inom ämnesområdet. Och givetvis har i sista hand varje lärare ett ansvar för att undervisningen bedrivs med högsta möjliga kvalitet och att studenterna får bästa möjliga stöd i sitt lärande. Studievägledarna ansvarar för att den information som ges till HVV:s studenter om studiernas förutsättningar är tydlig och klar, till exempel när det gäller tillgodoräknande, upprättande av individuell studieplan, studieuppehåll m.m. Ansvaret för att utbildningsinformationen till presumtiva studenter på HVV är korrekt och av hög kvalitet ska tydliggöras. Kursplanegruppen vid HVV har som nämnts ovan en viktig roll för att säkra och vidareutveckla utbildningskvaliteten genom granskningen av kursplaner när nya kurser inrättas och kursplaner fastställs. HVV är en del av MDH och de styrdokument och de rutiner som utarbetats centralt på högskolan medverkar i hög grad till att säkra utbildningarnas kvalitet på akademin. Det gäller till exempel rutiner och processer för antagning av studenter, informations- och biblioteksstrukturer, särskilt stöd till studenter med funktionshinder etc. MDH har också centralt byggt upp ett stöd för studenters lärande (studieverkstad) och bidrar genom skriv- och matematikstöd och särskilda kurser, s.k. KLOK-kurser, till en god lärandemiljö. Fakultetsnämnderna på MDH har en central roll i kvalitetsarbetet. Det gäller till exempel vid inrättande av nya ämnen, examina och huvudområden. För detta finns styrdokument som beskriver processerna och förutsättningarna. Detsamma gäller för inrättande och fastställande av nya utbildningsprogram och för kvalitetssäkring av befintliga program. Se Systematiskt kvalitetsarbete vid Mälardalens högskola, (Dnr. CF /07) särskilt bilagorna

15 Kvalitetsplan HVV Bilaga I:5 Forskning och forskarutbildning Den forskning som bedrivs vid HVV kvalitetssäkras till stor del genom externa instanser. Vid anställningar och befordran anlitas till exempel externa sakkunniga för att bedöma forskningskompetensen. Forskningsråd och sakkunniga bedömer forskningsansökningar. Forskningsetiska nämnder prövar forskningsprojekt utifrån etiska aspekter. Doktorandernas prestationer bedöms av opponenter och betygskommittéer. Tidskrifter använder sig av sakkunniga som granskar kvaliteten före publicering. En ambition är att forskningen på HVV i så stor utsträckning som möjligt ska kvalitetssäkras externt genom att underkastas denna typ av externa granskningar. Fakultetsnämnder Inom högskolan har fakultetsnämnderna en betydelsefull roll för att forskningens kvalitet säkras. Det sker genom uppföljningar och utvärderingar av högskolans prioriterade forskningsinriktningar och i samband med att underlag tas fram för fördelning av fakultetsmedel. Fakultetsnämnden har också att ta ställning till inom vilka områden som examensrätt ska sökas för forskarutbildning och för vilka ämnen som forskarutbildning ska inrättas. Forskning och forskarutbildning på MDH kvalitetssäkras också genom centrala styrdokument som Studiehandbok för utbildning på forskarnivå och genom särskilda organ som Grants Office och den forskningsetiska kommittén. Se: Systematiskt kvalitetsarbete vid Mälardalens högskola, (Dnr. CF /07). Intern kvalitetssäkring Även internt inom akademin ska strukturer finnas som främjar kvalitet i forskningen. Hälsa och välfärd tillhör en av sex prioriterade forskningsmiljöerna på MDH och målet är att etablera en forskarutbildning i forskarutbildningsämnet hälsovetenskap. Det finns således starka skäl för att skapa strukturer och utveckla rutiner som bidrar till att kvalitetssäkra forskningen och en framtida forskarutbildning vid akademin. Seminarier Inom inriktningen Hälsa och välfärd ska seminarier bedrivas regelbundet. En god seminariekultur som tillåter en kritisk granskning av artikel- och rapportmanus, projektidéer och doktorandarbeten ska finnas. En flervetenskaplig miljö ska främjas. En sådan miljö kan generera nya perspektiv och på ett fruktbart sätt stimulera nytänkande, teori- och metodutveckling och kritiska förhållningssätt. Workshops För att ventilera forskningsansökningar och ge stöd åt forskare som planerar ansöka om externa forskningsmedel ska workshops regelbundet genomföras inom forskningsmiljön Hälsa och välfärd. Dessa workshops kan också utgöra ett forum för att diskutera forskningsetiska frågeställningar och förbereda ansökningar till den regionala forskningsetiska nämnden. Forskarnätverk Deltagande i nationella och internationella forskarnätverk ska stimuleras. Disputerade forskare ska kunna erhålla ekonomiskt stöd från HVV för deltagande i internationella konferenser och för presentation av sin forskning. Doktorander ska kunna presentera sin forskning vid internationella konferenser vid minst två tillfällen under sin doktorandutbildning och uppmuntras till vistelse vid utländskt lärosäte under delar av utbildningen. Kvalificerad handledning Det finns vid HVV ett stort antal doktorander som är inskrivna vid andra lärosäten men får sin handledning från forskare vid HVV. Det lärosäte där doktoranden är inskriven har huvudansvaret för att doktoranden får en utbildning av hög kvalitet. Det är också detta lärosäte som utser handledare och som har det samlade ansvaret för doktoranden handledning. Samtidigt är det givetvis angeläget att HVV bidrar till att handledningen håller hög standard och att en god handledningskultur utvecklas inom forskningsmiljön Hälsa och välfärd. Genom att handledare vid HVV i många fall ansvarar för handledningen av doktoranderna i nära samverkan med kollegor vid andra lärosäten skapas goda förutsättningar för att utveckla handledningens kvalitet. Inför framtidsperspektivet att organisera och ansvara för en egen forskarutbildning ska en tydlig policy för handledningen av doktorander utformas inom forskningsmiljön Hälsa och välfärd. Grundläggande för denna ska vara att en 8

16 Kvalitetsplan HVV Bilaga god handledningssituation säkras ur såväl ett vetenskapligt perspektiv som ur doktorandperspektivet. Samtliga handledare vid HVV ska ha genomgått handledarutbildning. Val av handledare ska ske utifrån vetenskaplig och pedagogisk kompetens och utifrån bästa möjliga överensstämmelse mellan handledarens vetenskapliga kompetens och avhandlingsarbetets inriktning. Doktoranden ska på ett tidigt stadium av sina studier tillförsäkras möjligheten till byte av handledare om relationen inte visar sig fungera på ett bra sätt. Stabiliteten i handledningssituationen ska säkras genom ett system av biträdande handledare och ett handledarkollegium. Extern samverkan Ett väl utvecklat kontaktnät med praktiker och aktörer inom området Hälsa och välfärd bidrar till att lyfta frågor om forskningens relevans och relation till olika praktikerfält. Årliga forskardagar öppna för extern medverkan ska genomföras på HVV. Forskarna inom forskningsmiljön Hälsa och välfärd ska ha beredskap för att medverka vid seminarier, konferenser och lunchmöten i regionen för att diskutera sin forskning och väcka intresse för framtida samarbeten. Ansvar Forskarkollegiet vid HVV har som huvuduppgift att utveckla och stärka forskningen på HVV och ska följa upp och utvärdera de insatser som genomförs. Professorerna inom forskningsmiljön Hälsa och välfärd har huvudansvaret för att forskningen utvecklas på ett positivt sätt och att såväl forskningen som en framtida forskarutbildning inom miljön svarar mot högt ställda kvalitetskrav. Forskningsledaren har samordningsansvaret och ska aktivt delta i arbetet med att utveckla forskningsmiljön vid HVV. Stöd till disputerade forskare För att öka den vetenskapliga kompetensen inom Hälsa och välfärd är det angeläget att disputerade lärare kan ges möjlighet att uppnå docentkompetens och att docenter kan ges möjlighet att meritera sig för professorsbehörighet. Ett särskilt docentprogram för intresserade ska finnas, innefattande mentorstöd, stöd för projektutveckling och forskningsansökningar och under begränsade perioder undervisningsfri tid för att exempelvis kunna söka extern finansiering av projekt eller kunna färdigställa publikationer. 9

17 Kvalitetsplan HVV Bilaga II Tydliga mål och systematisk måluppföljelse En viktig del av kvalitetsarbetet på HVV består i att formulera och systematiskt följa upp visioner och mål för verksamheten. Det ska på HVV finnas tydliga mål formulerade och dokumenterade för samtliga verksamhetsområden. Måldokumenten anger prioriteringar och ambitionsnivåer inom de olika områdena. Sådana mål bidrar till att skapa en gemensam målbild, det vill säga konsensus om vad som ska eftersträvas och uppnås inom en definierad framtid. Mål & måluppföljelse Nyckeltal & uppföljning Intressenternas erfarenheter Organisation för god kvalitet Genom att regelbundet följa upp målen, analysera och diskutera eventuella brister i måluppfyllelse och upprätta handlings- och åtgärdsplaner där nya mål formuleras integreras verksamhetsutveckling och kvalitetsarbetet på ett systematiskt sätt. De måldokument som upprättas på HVV ska ansluta till de centrala måldokument som fastställts för MDH. Styrdokument av detta slag är till exempel högskolans utbildnings- och forskningsstrategi, verksamhetsplan för MDH, internationaliseringspolicy, kvalitetsplan, plan för jämställdhets- och jämlikhetsarbetet och andra måldokument av betydelse för högskolans utveckling. På HVV ska följande måldokument upprättas och regelbundet följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet: II:1 Översikt av måldokument på HVV Måldokument Omfattning Frekvens, uppföljning Ansvar/förankring Verksamhetsplan för HVV Redovisar övergripande och prioriterade mål för hela akademin för kommande treårsperiod Upprättas för treårsperioder. Målen följs upp årligen i HVV:s verksamhetsberättelse och i ledningsrådet Akademichefen tillsammans med ansvarig för respektive verksamhetsområde. Fastställs av akademichefen efter förankring på hela akademin Kvalitetsplan för HVV Redovisar prioriterade mål, åtgärder och ansvar för kvalitetsarbetet för en treårsperiod Upprättas för treårsperioder. Följs årligen upp av ledningsrådet Akademichefen ansvarar och fastställer efter diskussioner i ledningsråd. Rapporteras till fakultetsnämnden. Handlingsplan för forskning Redovisar prioriterade mål för forskning och forskarutbildning på HVV det kommande året Upprättas, följs upp och revideras varje år. Utfallet redovisas i forskarkollegiet, ledningsrådet och i verksamhetsberättelsen Forskningsledaren tillsammans med professorer och ämnesansvariga. Förankras i forskarkollegium och ledningsråd. Akademichefen fastställer planen. Handlingsplan för internationalisering Redovisar prioriterade mål för internationaliseringen på HVV för det kommande året Upprättas, följs upp och revideras varje år. Utfallet redovisas i HVV:s verksamhetsberättelse Ansvarig för att planen upprättas är internationaliseringssamordnaren. Förankras i ledningsråd. Akademichefen fastställer. 10

18 Kvalitetsplan HVV Bilaga Måldokument Omfattning Frekvens, uppföljning Ansvar/förankring Handlingsplan för extern samverkan Redovisar prioriterade mål för extern samverkan på HVV för det kommande året Upprättas, följs upp och revideras varje år. Utfallet redovisas i HVV:s verksamhetsberättelse Ansvarig för att planen upprättas är samordnaren för extern samverkan. Förankras i ledningsråd. Akademichefen fastställer. Handlingsplan för arbetsmiljö Redovisar prioriterade mål för arbetsmiljön på HVV för det kommande året Upprättas, följs upp och revideras varje år. Utfallet redovisas i HVV:s verksamhetsberättelse Ansvarig för att planen upprättas är HVV:s administrative chef. Förankras i LR och samverkansgruppen. Akademichefen fastställer. Handlingsplan för jämlikhet och jämställdhet Redovisar prioriterade mål för jämlikhets- och jämställdhetsarbetet på HVV för det kommande året Upprättas, följs upp och revideras varje år. Utfallet redovisas i HVV:s verksamhetsberättelse Ansvarig för att planen upprättas är jämställdhetssamordnarna på HVV. Förankras i LR. Akademichefen fastställer. Handlingsplan för kvalitetsarbetet Redovisar prioriterade mål för kvalitetsarbetet på HVV för det kommande året Upprättas, följs upp och revideras varje år. Utfallet redovisas i HVV:s verksamhetsberättelse Ansvarig för att planen upprättas är kvalitetssamordnaren. Förankras i LR. Akademichefen fastställer. Handlingsplaner för akademins olika avdelningar Redovisar prioriterade mål för akademins olika avdelningar för det kommande året Upprättas, följs upp och revideras varje år. Redovisning sker vid avdelningsmöten. Ansvarig för att planen upprättas är respektive avdelningschef. Planen förankras på avdelningen och hos akademichefen. Avdelningschefen fastställer. 11

19 Kvalitetsplan HVV Bilaga II:2 Verksamhetsplan Verksamhetsplanen för HVV ska ange vision och prioriterade mål för akademins utveckling på ett övergripande sätt för den kommande treårsperioden. I verksamhetsplanen redovisas mål för utvecklingen inom följande områden: Utbildning Forskning och forskarutbildning Internationalisering Extern samverkan Lärandemiljö och pedagogisk utveckling Studentinflytande Personal Arbetsmiljö Jämlikhet och jämställdhet Kvalitetsutveckling I verksamhetsplanen ska också anges hur målen ska följas upp och redovisas och vem som ansvarar för att så sker. Det ska finnas en klar koppling mellan verksamhetsplanens delar och HVV:s verksamhetsberättelse. Den senare ska redovisa utvecklingen på HVV under det gångna året med utgångspunkt från de mål som formulerats i verksamhetsplanen och de akademiövergripande handlingsplanerna. Verksamhetsplanen upprättas för en treårsperiod men kan vid behov revideras och gäller då för en ny treårsperiod. II:3 Handlingsplaner Handlingsplanerna på HVV ska vara konkreta och kortfattade en till fyra A-4 sidor - och klargöra vilka mål och vilka åtgärder som särskilt ska prioriteras under det kommande året samt vem som ansvarar för respektive del och hur uppföljning ska ske. Handlingsplanerna kan lämpligen upprättas utifrån följande standardiserade modell: Mål Åtgärder Ansvar Uppföljning 12

20 Kvalitetsplan HVV Bilaga III Att ta tillvara på intressenternas erfarenheter Genom att ta tillvara på olika intressenters erfarenheter från HVV och det arbete som utförs på akademin kan vi tidigt upptäcka brister och svagheter och åtgärda dessa genom ett aktivt förbättringsarbete. Mål & måluppföljelse Nyckeltal & uppföljning Intressenternas erfarenheter Organisation för god kvalitet Vi kan urskilja fyra huvudintressenter av HVV:s kärnverksamhet (utbildning och forskning). Kvalitetsarbetet syftar till att ta tillvara dessa intressenters synpunkter och värderingar av verksamheten på HVV och därmed lägga grunden för ett kontinuerligt förbättringsarbete vid akademin. III:1 Kvalitetsarbete utifrån intressentperspektivet Intressenter Studenter Medarbetarna Avnämare Vetenskapssamhället (presumtiva och aktiva) (Lärare, forskare, administrativ personal) (studenters framtida arbetsgivare, regionala samarbetspartners) (representanter för ämnen och forskarsamhället på nationell och internationell nivå) Förväntningar/krav: HVV ska kännetecknas av hög kvalitet när det gäller: Utbildningsinformation Utbildnings- och studiemiljö Delaktighet och inflytande Utbildningens innehåll, genomförande och resultat HVV ska kännetecknas av hög kvalitet när det gäller: Arbetsmiljö Ledning och organisation Kompetensutveckling Uppdragens genomförande (undervisning, forskning, adm. service), d.v.s. personalen ska vara nöjd med resultatet av sitt arbete HVV ska kännetecknas av hög kvalitet när det gäller: Samverkan och samproduktion med regionens aktörer De examinerade studenternas professionella kompetens Att svara mot regionens kunskapsbehov inom hälsa, vård och välfärd HVV ska kännetecknas av hög kvalitet när det gäller: Vetenskaplig kompetens och forskning inom akademins ämnesområden Utbildningarnas förankring i forskning Kvalitetsarbetets syfte: Att tillvarata studenternas synpunkter och förslag till förbättringar Att tillvarata de anställdas synpunkter och förslag till förbättringar Att tillvarata avnämarnas synpunkter och förslag till förbättringar Att tillvarata vetenskapssamhällets synpunkter och förslag till förbättringar Metoder för det systematiska kvalitetsarbetet 1. Dialoger mellan lärare och studenter 2. Kursutvärderingar 3. Programutvärderingar 4. Studentråd 5. Studentmedverkan i HVV:s olika organ 1. Medarbetarsamtal 2. Arbetsmiljöenkät 3. Uppföljning av kompetensutvecklingsplaner 4. Årliga kvalitetsanalyser: Personalens systematiska analyser av sina uppgifter och ansvarsområden 1. Uppföljningar av avtal och samverkansdokument 2. Uppföljningar i branschråd och på handledarträffar 3. Enkäter till arbetsledare 4. Alumniuppföljningar 1. Årliga uppföljningar av indikatorer för vetenskaplig kompetens (publikationer, externa forskningsmedel, uppdrag, internationella samarbeten m.m.) 2. Externa granskningar av examinationsarbeten och vetenskaplig produktion 13

21 Kvalitetsplan HVV Bilaga III:2 Studenterna Nöjda studenter är en av de viktigaste indikatorerna på hög kvalitet. Studenterna på HVV ska uppleva att de får en bra information om sin utbildning (både före och under studietiden på HVV), de ska känna att de är nöjda med mottagandet på akademin, studiemiljön och studiestödet och inte minst med de lärare som de möter och den undervisning de deltar i under sin tid på HVV. De studenter som är klara med sin utbildning ska känna att de har den kompetens som krävs för sitt framtida arbete. De ska kunna rekommendera den utbildning de genomgått till vänner och bekanta. Studenternas erfarenheter under sin studietid på HVV utgör alltså en av de viktigaste källorna till förbättringsarbetet på akademin och dessa erfarenheter måste tas tillvara. De metoder som anges nedan syftar till att ta tillvara studenternas synpunkter och förbättringsförslag när det gäller lärandemiljön i vid mening (utbildningsinformation, studiestöd, administrativ service, undervisningens innehåll och utformning och ansvariga lärare). a) Dialog mellan lärare och studenter En kontinuerlig dialog mellan lärare och studenter i klassrummet med reflektioner kring lärprocessen, undervisningens planering och genomförande och studenternas aktiviteter och lärande, är grunden för kvalitetsarbetet på akademin. Vid kursstart bör läraren informera studenterna om vad utvärderingarna från tidigare kurstillfällen visat och vilka förändringar som vidtagits utifrån dessa erfarenheter. Under kursens gång bör avstämningar göras med syfte att pejla studenternas uppfattning av lärprocessen och för att läraren ska få feed-back på sin lärarroll och sitt stöd till studenternas lärande. Ansvar, dokumentation och åtgärder Det vilar ett ansvar på samtliga lärare vid HVV att fundera igenom och planera för hur dialogen med studenterna ska genomföras och dokumenteras och hur återkopplingen från tidigare kurser ska ske. b) Kursutvärderingar Efter varje avslutad kurs ska studenterna ges möjlighet att skriftligt utvärdera kursen. Kursutvärderingarna ska ses som en central del av det pedagogiska kvalitets- och utvecklingsarbetet på akademin. Kursutvärderingarna ska bland annat belysa i vilken grad studenterna anser att kursens lärandemål har uppnåtts och hur väl de anser att examensuppgifterna speglar kursernas lärandemål. Hur kursutvärderingarna på HVV ska genomföras, dokumenteras och återföras ska beskrivas i ett särskilt dokument. Ansvar, dokumentation och åtgärder Utbildningsledaren ansvarar för att en policy för kursutvärderingar upprättas och implementeras på akademin. Avdelningscheferna ansvarar tillsammans med respektive kursansvarig för att kursutvärderingar genomförs i enlighet med HVV:s policy och används som ett verktyg i kvalitets- och utvecklingsarbetet. c) Programutvärderingar De studenter som är registrerade på program ska minst en gång per år ges möjlighet att utvärdera utbildningen och lärandemiljön. I slutet av sin utbildning, innan studenterna lämnar högskolan ska en programutvärdering genomföras. Programutvärderingarna ska ge information om studenternas erfarenheter av utbildningen och särskilt fokusera på studenternas bedömning av utbildningens resultat, till exempel hur väl de anser att utbildningens examensmål har uppnåtts. Utvärderingarna ska också ge information om hur studenterna anser att bedömningsprocesserna har fungerat (till exempel tydligheten i betygskriterier). Hur programutvärderingar på HVV ska genomföras, dokumenteras och återföras ska beskrivas i ett särskilt dokument. Ansvar, dokumentation och åtgärder Utbildningsledaren ansvarar för att en policy för programutvärderingar upprättas och implementeras på akademin. Programansvarig avdelningschef ansvarar för att utvärderingar av utbildningsprogram genomförs i enlighet med HVV:s policy och används som ett verktyg i det kontinuerliga kvalitets- och utvecklingsarbetet. 14

22 Kvalitetsplan HVV Bilaga d) Studentråd Studentrådet kan beskrivas som ett rådslag, en mötesplats för akademins anställda och studenterna. Studentrådet genomförs i samarbete med linjeföreningarna och har som huvuduppgift att utvärdera och diskutera utbildningen i ett helhetsperspektiv. Genomförandet av studentråd är en del i akademins kvalitetsarbete och ett komplement till kursutvärderingar och olika former av programuppföljningar. Ansvar, dokumentation och åtgärder Programansvarig avdelningschef initierar och planerar studentråd i samverkan med berörd linjeförening. Studenternas synpunkter ska dokumenteras och kommuniceras till berörda för eventuella åtgärder. e) Studentmedverkan i HVV:s olika organ Studentmedverkan i HVV:s olika organ ska ge studentrepresentanterna reella möjligheter till delaktighet och inflytande på akademin. Den ska också ge studenterna en möjlighet att framföra kritik och synpunkter på såväl studiemiljö och studentstöd som på utbildningarnas innehåll och uppläggning. Ur kvalitetsperspektivet är det viktigt att studentrepresentanterna uppmuntras att fundera över förbättringsområden och att synpunkter från linjeföreningar och enskilda studenter kan föras vidare till respektive ansvarig i organisationen för åtgärder. Ansvar, dokumentation och åtgärder Utbildningsledaren på HVV har ett särskilt ansvar för att samverkan med studentkåren fungerar väl. Avdelningschefer med programansvar ska samverka med respektive linjeförening och har därmed ett ansvar för att en dialog om utbildningskvaliteten kommer till stånd med representanterna för respektive förening. Studentsynpunkter och frågor som lyfts av studenterna skall redovisas i protokoll och minnesanteckningar. När så behövs ska en uppföljning av studentfrågorna göras vid nästföljande sammanträde. 15

23 Kvalitetsplan HVV Bilaga III:3 Medarbetarna De anställda på HVV utgörs av lärare, forskare och administrativ personal. Det arbete som medarbetarna på akademin tillsammans utför är helt avgörande för kvaliteten på akademins verksamheter. De anställda måste kunna ställa krav på en god arbetsmiljö, en tydlig och stödjande ledningsorganisation och en möjlighet att kontinuerligt kunna utveckla sin kompetens för att på bästa sätt genomföra sina arbetsuppgifter. De anställdas bedömningar av det arbete de utför och den organisation de ingår i är en viktig kvalitetsindikator. Hög kvalitet förutsätter att medarbetarna på akademin i hög grad är nöjda med HVV som arbetsorganisation och att de är nöjda med resultatet av det arbete som de utför. Medarbetarna ser ofta de brister och svagheter som finns i olika delar av verksamheten och de har vanligtvis också förslag och idéer till att förbättra den. Att systematiskt tillvarata medarbetarnas erfarenheter och värderingar av det arbete som utförs på HVV är centralt i akademins kvalitetsarbete. a) Medarbetarsamtal Alla anställda på HVV ska regelbundet ha medarbetarsamtal med sin arbetsledare. Dessa samtal kan vara av olika slag, till exempel planeringssamtal, utvecklingssamtal eller lönesamtal. I samband med planerings- och utvecklingssamtalen skall diskuteras hur medarbetaren ser på sin arbetssituation och förutsättningarna för det arbete som han/hon har att utföra. Vid samtalen ska också frågan tas upp hur medarbetaren ser på och bedömer resultatet av sitt arbete och hur detta resultat kan förbättras. Dialogen mellan arbetsledaren och den anställde blir på detta sätt en viktig del av kvalitetsarbetet på HVV. Vid samtalen identifieras eventuella brister i arbetsorganisationen och möjliga förbättringsområden. Tänkbara åtgärder för att förbättra arbetsresultatet diskuteras. Ansvar, dokumentation och åtgärder Det är arbetsledaren (akademichef och avdelningschefer) som ansvarar för att medarbetarsamtalen blir en del av kvalitetsarbetet och att frågor om brister och förbättringsmöjligheter lyfts fram vid dessa tillfällen. Såväl arbetsledaren som medarbetarna på HVV har en skyldighet att förbereda sig inför samtalen så att de kan fungera som verktyg i förbättringsarbetet på akademin. b) Arbetsmiljöenkät Minst vartannat år ska en arbetsmiljöenkät genomföras där samtliga anställda på HVV ges möjlighet att ge sin syn på HVV som arbetsmiljö. Syftet med enkäten är att belysa medarbetarnas uppfattning av HVV:s organisation och arbetsmiljön på akademin. Frågor ska ställas om arbetsbelastning, resurser, delaktighet och påverkansmöjligheter, arbetsledning och feedback från chefer, om informationen på HVV, tydligheten i målbeskrivningar, m.m.). Resultatet från enkäten ska kunna ge information om upplevda brister i arbetsmiljön och ge information om förändringar över tiden i synen på arbetsmiljön. Ansvar, dokumentation och åtgärder Personalavdelningen på MDH administrerar centralt arbetsmiljöenkäten. På HVV ansvarar den administrativa chefen för att enkätresultatet för HVV sammanställs och redovisas på lämpligt sätt. Respektive avdelningschef ansvarar för att en diskussion kommer tillstånd i arbetsenheten om hur enkätresultaten ska tolkas och eventuella åtgärdsbehov. Enkätresultaten ska också behandlas i HVV:s ledningsråd. Den administrative chefen ansvarar för att eventuella åtgärdsförslag tas med i den årliga handlingsplanen för arbetsmiljön och att de genomförs. Medarbetarsamtalen ska dokumenteras i form av minnesanteckningar och överenskommelser ska följas upp vid senare samtalstillfälle. 16

24 Kvalitetsplan HVV Bilaga c) Kompetensutvecklingsplaner Hög professionell kompetens är en förutsättning för hög kvalitet i utbildning, forskning och administrativ service. I medarbetarsamtalen ska akademins behov av framtida kompetens och den enskildes behov av kompetensutveckling vägas samman och leda fram till individuella kompetensutvecklingsplaner. Kompetensutvecklingsplanen är en del av HVV:s kvalitetsarbete eftersom den ska utgå från identifierade brister i den kompetens som behövs och syftar till att säkra och förbättra den kompetens som akademin behöver i framtiden. Ansvar, dokumentation och åtgärder Arbetsledaren har ansvar för att kompetensbehovet inom respektive ansvarsområde kartläggs och att en kompetensutvecklingsplan upprättas med varje anställd. Kompetensplanen är skriftlig och dokumenteras enligt en standardiserad mall. Planen är en överenskommelse mellan arbetsledaren och den anställde och ska följas upp regelbundet i medarbetarsamtalen. Underlag för utvecklingssamtal och kompetensutvecklingsplan finns på HVV:s hemsida: d) Systematiska analyser av uppgifter och ansvarsområden årliga individuella kvalitetsanalyser Det finns hos medarbetarna på HVV ett starkt engagemang och en vilja att göra ett bra jobb. Det är viktigt att detta engagemang tas tillvara och blir en del av det kontinuerliga kvalitetsarbetet på akademin. På olika sätt bör vi därför ge utrymme för reflektioner över arbetet och stimulera till ett tydligt åtgärdsinriktat arbete där alla anställda ges möjlighet att delta. Ett sätt att göra detta är att samtliga medarbetare vid HVV årligen gör en kortfattad skriftlig reflektion över sina arbetsuppgifter och ansvarsområden och särskilt fokuserar på styrkor och svagheter i verksamheten och hur förbättringar kan åstadkommas. För lärarna innebär detta att man bör fokusera på hur man på ett bättre sätt ska kunna stödja studenternas lärande utifrån de utvärderingar studenterna gjort och utifrån lärarnas egna självkritiska analyser. För administrativ personal innebär detta att man funderar över och skriftligt dokumenterar på vilket sätt det egna arbetsområdet kan utvecklas så att det ger ett bättre administrativt stöd till studenter och personal eller till samarbetspartners utanför HVV. Ansvar, dokumentation och åtgärder Avdelningscheferna ansvarar för att de individuella kvalitetsanalyserna kommer till stånd och beslutar om formerna för dokumentering. Avdelningscheferna ansvarar också för att de anställdas årsanalyser blir en del av underlaget för arbetsenheternas förbättringsarbete. 17

25 Kvalitetsplan HVV Bilaga III:4 Avnämarna HVV bedriver inte utbildning och forskning som ett självändamål. Vår verksamhet ska komma andra i vår omvärld till godo. De studenter som utbildas på HVV ska vara eftertraktade på arbetsmarknaden. De ska vara väl förberedda för att arbeta inom sina professioner inom hälsa, vård och välfärd. Vår forskning ska bidra till kunskapsutvecklingen i vår omvärld och utgöra en stark forskningsbas för våra utbildningar. En viktig kvalitetsindikator för HVV är därför omvärldens bedömning av vår verksamhet och särskilt avnämarnas bedömning av våra studenters kompetens. Hög kvalitet förutsätter att studenternas framtida arbetsgivare är nöjda med de studenter vi utbildar. Ur ett kvalitetsperspektiv innebär detta att det är nödvändigt att utveckla ett nära samarbete och i vissa avseenden också samproduktion, med avnämarna. Det är viktigt att vi lyssnar på signaler från omvärlden för att upptäcka brister i våra utbildningar. Det är också viktigt att hitta former för att tillvarata de erfarenheter som de färdigutbildade studenterna gör när de börjat arbeta inom sina verksamhetsområden. a) Uppföljningar av avtal och samverkansdokument HVV har ett stort antal avtal med samarbetspartners flertalet gäller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i landsting och kommuner. I avtalen framhålls det gemensamma ansvaret för att utveckla en utbildning av hög kvalitet. I avtalen och i andra slag av dokument beskrivs hur samarbetet ska organiseras och hur hög utbildningskvalitet ska uppnås. I avtalen och samverkansdokumenten regleras också hur avtalen ska följas upp och utvärderas. Detta uppföljnings- och utvärderingsarbete är en betydelsefull del av vårt kvalitetsarbete eftersom det ger akademin en möjlighet att fånga upp våra samarbetspartners syn på vårt samarbete och en direkt möjlighet att diskutera möjligheterna att utveckla och fördjupa samarbetet. En viktig del av de externa kontakterna sker via uppdragsutbildningar. Genom uppdragsutbildningarna skapas en bild av HVV:s kompetens och samverkanspotential. Genom kontinuerliga kundkontakter och uppföljning av genomförda utbildningar erhålls en värdefull information om omgivningens syn på akademins verksamheter. Ansvar, dokumentation och åtgärder Akademichefen tecknar i flertalet fall HVV:s avtal med externa samarbetspartners och har det övergripande ansvaret, tillsammans med den administrative chefen, för att uppföljningar och utvärderingar regelbundet genomförs och dokumenteras. Samordnaren för extern samverkan ansvarar för kundkontakter och uppföljning av uppdragsutbildningar. Avdelningscheferna ansvarar inom sina respektive ansvarsområden för att utvärderingsresultaten återförs och leder till ett konkret förbättringsarbete inom respektive berörd avdelning och arbetsenhet. b) Uppföljningar i branschråd Vid HVV finns fem branschråd med representanter från HVV, lärare och studenter, och från externa samarbetspartners. Branschråden har som uppgift att vara en mötesplats för HVV och regionala aktörer inom akademins olika utbildningsområden. De har också ett uppdrag när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet, genom att ta del av utvärderingar över utbildningarna och föreslå förbättringsåtgärder. Det finns branschråd på HVV för folkhälsovetenskap sjukgymnastik, socionomutbildning samt för vårdutbildningen (ett för Sörmland och ett för Västmanland). Ansvar, dokumentation och åtgärder Ordföranden i respektive branschråd ansvarar för att uppföljning och utvärdering av samverkan - och särskilt av VFU:n - sätts upp på dagordningen. Ordförande ansvarar också tillsammans med berörda avdelningschefer för att detta arbete bedrivs med systematik och är åtgärdsinriktat. Utvärderingsarbetet i branschrådet ska dokumenteras i protokoll eller i bilagor till protokoll från rådet. Programansvarig avdelningschef ansvarar för att resultaten från branschrådets utvärderingar integreras med övrigt kvalitetsarbete och utgör underlag för handlings- och åtgärdsplaner. 18

26 Kvalitetsplan HVV Bilaga c) Enkäter till arbetsgivare Ett sätt att undersöka i vilken utsträckning våra samarbetspartners är nöjda med de studenter vi utbildar är att fråga de arbetsgivare som anställt studenter med utbildning från HVV hur de uppfattar studenternas kompetens (kunskaper, färdigheter, förhållningssätt). Sådana undersökningar ska därför genomföras regelbundet med syfte att identifiera styrkor och svagheter i våra utbildningar. En metodik för att genomföra sådana undersökningar ska utvecklas och prövas på HVV. Ansvar, dokumentation och åtgärder Utbildningsledaren ansvarar för att detta utvecklingsarbete inleds och att erfarenheterna dokumenteras och kan ligga till grund för ett akademigemensamt arbetssätt. d) Alumniuppföljningar En god indikator på utbildningens kvalitet är hur studenter i efterhand, när de arbetat ett eller ett par år, ser på sin utbildning i relation till det arbete de utför. I högskoleverkets nya system för utbildningsutvärderingar läggs stor vikt vid utbildningarnas resultat och dessa kommer därför till viss del att baseras på nationella alumnienkäter. På HVV ska vi regelbundet genomföra uppföljande enkäter till före detta studenter på HVV för att undersöka hur de uppfattar sin utbildning i ljuset av de arbetslivserfarenheter de fått. En modell för detta ska tas fram för samtliga programutbildningar. Ansvar, dokumentation och åtgärder Utbildningsledaren samordnar arbetet med alumniuppföljningar på akademin och dokumenterar erfarenheterna av de uppföljningar som görs. De programansvariga avdelningscheferna ansvarar för att sådana uppföljningar regelbundet genomförs och att resultatet dokumenteras och läggs till grund för det kontinuerliga förbättringsarbetet. 19

27 Kvalitetsplan HVV Bilaga III:5 Vetenskapssamhället En viktig bedömare av den utbildning och forskning som bedrivs på HVV är vad man i vid mening brukar benämna vetenskapssamhället. Våra ämnen och våra utbildningar har en kunskapsbas som utgår från forskning och vetenskaplig verksamhet inom hälsa, vård och välfärd och ska vara väl förankrad i denna. För att säkra den vetenskapliga kvaliteten och forskningsbasen på HVV är det viktigt att vi har en god vetenskaplig ämneskompetens och att vår forskning är väl integrerad i det nationella och internationella forskarsamhället. Ett mått på HVV:s kvalitet är därför i vilken grad vi har gott renommé i vetenskapssamhället. Hög kvalitet innebär att vetenskapssamhället uppskattar den forskning som produceras på akademin och bedömer vår vetenskapliga ämneskompetens som god. a) Regelbundna uppföljningar av den vetenskapliga kompetensen på HVV Ett mått på den vetenskapliga nivån och forskningskompetensen är mätningar av den vetenskapliga aktiviteten på HVV. Den vetenskapliga aktiviteten beskrivas genom att årligen följa upp: andelen disputerade lärare antalet vetenskapliga publikationer volymen erhållna externa forskningsmedel antalet doktorander som erhåller handledning från HVV antalet lärare/forskare som handleder doktorander antalet kurser på forskarutbildningsnivå, f) uppdrag i vetenskapssamhället (opponent, sakkunnig, refereeuppdrag etc). Ansvar, dokumentation och åtgärder Forskningsledaren ansvarar för att uppgifter om forskningsaktiviteter och vetenskaplig kompetens årligen dokumenteras i akademins verksamhetsberättelse. Forskningsledaren sammanställer också övrigt underlag som möjliggör uppföljning av verksamhets- och handlingsplan när det gäller forskning och forskarutbildning. b) Externa granskningar av HVV:s vetenskapliga kvaliteter Externa granskningar kan ske i olika former, t ex i samband med examensprövningar eller andra slag av kvalitetsgranskningar eller genom granskningar som har initierats från HVV i arbetet med att självkritiskt granska den egna verksamheten. Granskningar av den senare arten ska ske regelbundet vid HVV som en del av akademins kvalitetsarbete. Det kan till exempel handla om granskningar av examensarbeten, av litteratur och ämnesfördjupning i utbildningarna, av studiehandledningar eller examinationer med syfte att identifiera förbättringsområden när det gäller utbildningarnas vetenskapliga innehåll och forskningsanknytning. Beslut bör fattas årligen om vilka delar och aspekter av verksamheten som ska granskas och formerna för den. Ansvar, dokumentation och åtgärder Initiativ till externa granskningar kan komma från ämnesföreträdare, kurs- och programansvariga eller andra inom utbildningarna. Avdelningscheferna fattar beslut om extern granskning efter avstämning med akademichefen som ska godkänna kostnadsramarna för granskningen. HVV:s ledningsråd och forskarkollegiet har ansvar för att nödvändiga åtgärder vidtas för att avhjälpa brister och vidareutveckla den vetenskapliga kompetensen på akademin. Professorerna på HVV har särskilt ansvar för att utveckla den vetenskapliga miljön och initiera åtgärder som ökar den vetenskapliga aktiviteten på akademin. 20

28 Kvalitetsplan HVV IV Nyckeltal och uppföljning av kvalitetsindikatorer Genom att välja ut ett antal kvalitetsindikatorer och kontinuerligt mäta och följa upp dessa kan vi översiktligt få en bild av kvaliteten inom centrala delar av HVV:s verksamheter. Mål & måluppföljelse Nyckeltal & uppföljning Bilaga Intressenternas erfarenheter Organisation för god kvalitet Nyckeltal för nedanstående indikatorer ska redovisas i akademins verksamhetsberättelse. Redovisningen ska så långt möjligt ske i tidsserier så att det är möjligt att följa trender och utvecklingstendenser. Den ska också när så är möjligt delas upp efter kön. Följande uppgifter ska regelbundet samlas in och redovisas i HVV:s verksamhetsberättelse: Student och utbildning Söktryck för olika utbildningar Genomströmning Examina Examensarbeten Antal förstahandssökande per utbildningsplats Andel studenter som under året genomfört 100 % av påbörjade studier Antal avlagda examina inom olika utbildningsområden Andelen studenter som har färdiga examensarbeten/uppsatser under det läsår då arbetet påbörjas Studenternas bedömning Andelen studenter som anser att de uppnått de examensmål som av utbildningens resultat anges för utbildningen Forskning och lärarkompetens Lärarkompetens Andel lärare som avlagt doktorsexamen Vetenskaplig kompetens Antal professorer och docenter vid akademin Forskningspublikationer Antalet vetenskapliga publikationer författade av medarbetare vid HVV Externa forskningsmedel Volymen av erhållna externa forskningsmedel Disputerade under året Handledning Antalet doktorander med handledning från HVV som disputerat under året Antalet lärare/forskare på HVV som under året handlett doktorander Internationalisering Internationellt utbyte Internationellt utbyte Internationell miljö Samverkan Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning Medarbetare Arbetsmiljö Arbetsmiljö Antalet ut- respektive inresande lärare Antalet ut- respektive inresande studenter Antalet lärare som under året undervisat på kurser på engelska Antalet nya uppdragsutbildningar som startat under året Intäkter från uppdragsutbildning Andelen långtidsfriska på HVV Andelen medarbetare som är nöjda med den återkoppling de fått på sitt arbete 21

29 Bilaga Akademin för hälsa, vård och välfärd Box 883, Västerås, tfn: Box 325, Eskilstuna, tfn: E-post: Webb:

30 Bilaga Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Kvalitetsplan för UKK Kvalitetsarbetet för UKK ska utgöra en naturlig del av den verksamhet som äger rum inom akademin. Planen är ett sätt att tydliggöra det pågående kvalitetsarbetet, huvudsakligen inom forskning och undervisning och att ge det en tydlig struktur. De områden som tas upp i kvalitetsplanen är centralt beslutade för högskolan och anges i Systematiskt kvalitetsarbete vid Mälardalens högskola, Studentpolicyn, Forskning och utbildningsstrategin samt övriga förbättringsdokument. Det traditionella sättet att arbeta med kvalitet är att sätta upp mål/planera, genomföra dessa mål, utvärdera hur det gått och därefter identifiera åtgärder för att åstadkomma en ännu högre måluppfyllelse. Detta arbetssätt gäller även för UKK. Viktigt är att kvalitetsutvecklingens mål, aktiviteter och ansvar tydliggörs för den enskilda medarbetaren. De övergripande målen för kvalitetsarbetet är formulerade i kvalitetsplanen nedan. Samtidigt konkretiseras de närmare i Handlingsplan för UKK som är direkt kopplad till verksamhetsåret/budgetåret. Denna kvalitetsplan fastställs inte utan förändras vartefter behov uppstår.

31 Bilaga Verksamhetsområde Måldokument Ansvar Insamling av data Utvärderingsmetod Utbildning på grund och avancerad nivå Utbildning på forskarnivå Systematiskt kvalitetsarbete vid MDH Handlingsplan UKK Akademichef Vice akademichef Utbildningsledare Avdelningschef Kursansvarig Dialog med fakultetsnämnder Framtagning av rutiner för kvalitetssäkring Utvärdering/Analys Åtgärder Dokumentation Återkoppling Årligen Hemsida Avdelningsmöten Akademiråd Forskning Kvalitetsarbete Relevanta styrdokument (se s. 10 bil 1-7) MDHs forsknings- o utbildningsstrategi Handlingsplan UKK Kvalitetssäkring av verksamheten vid MDH ut ett etiskt perspektiv (CF10-321/06) Systematiskt kvalitetsarbete MDH (CF /07) Akademichef Forskningsledare Forskningssamordnare Professorer Forskarråd Forskningsetiska kommittén Vice akademichef Administrativ chef Uppföljning av utvärderings- och analysdokument Statistik/uppföljning Vetenskaplig publicering Externa forskningsmedel Extern och intern granskning av forskningsmiljöer Etikprövning Dialog i ledningsgrupp Avdelningsmöte Akademi och forskarråd Uppföljning utvärdering och analysdokument Årligen Verksamhetsberättelse Hemsida Avdelningsmöten Forskarråd EER (Grants office) OPUS/DIVA Dokumentation om pågående forskning Rapportserier Nämnden

32 Bilaga Verksamhetsområde Måldokument Ansvar Insamling av data Utvärderingsmetoder Pedagogisk utveckling Samverkan MDH utbildningsstrategi MDH Forsknings utbildningsstrategi Rektors beslut CF84-265/06 Handlingsplan för UKK Mälardalens högskola och samverkansuppgiften Manual för uppdragsutbildning Handlingsplan för UKK Internationalisering MDHs Forsknings utbildningsstrategi Strategi internationell verksamhet PIL Utbildningsledare Avdelningschef Kursansvarig Samverkansansvarig Vice akademichef RUC i Mälardalen Samordnare internationell verksamhet Kursutvärderingar Dialog i arbetslag Pedagogiska meritportföljer Dialog med externa partners och EER Rapport 2 ggr/år till avdelningschef Statistik uppföljning Rapport 2 ggr/år till avdelningschef Utvärdering/Analys Åtgärder Dokumentation Återkoppling Årligen Hemsida Avdelningsmöten Akademiråd Akademidag Årligen Hemsida Ledningsråd Avdelningschef RUC verksamhetsberättelse Årligen Hemsida Ledningsråd Avdelningsmöte Handlingsplan UKK

33 Bilaga Verksamhetsområde Måldokument Ansvar Insamling av data Utvärderingsmetoder Studentinflytande Studentpolicy Arbetsmiljöpolicy Studenthandboken Handlingsplan UKK Studentcentrum Akademichef Administrativ chef Avdelningschef Kursansvarig Dialog med student- repr i olika sammanhang Minnesanteckningar Utvärdering av kurser och program Utvärdering/Analys Åtgärder Dokumentation Återkoppling Årligen Hemsida Blackboard Studentcentrum Studentkåren Ledningsstruktur Hållbar utveckling Jämställdhet och mångfald Budget Rektors beslut om inre organisation CF Delegationsordning Handlingsplan UKK Högskoleförordning Miljöplan för MDH Hållbart lärande Årligen fastställd Handlingsplan för UKK Akademichef Administrativ chef Avdelningschef Akademichef Deltagare i HU arbetsgrupp Akademichef Jämställdhetsombud Uppföljning årsredovisning Revisioner Process APT Arbete i HU gruppen Inarbetas i policydokument Inventering styrdokument Akademidag Verksamhetsberättelse Uppföljning av org enligt rektors beslut HU-häftet Årligen APT Hemsida Lokal samverkan

34 Bilaga Verksamhetsområde Måldokument Ansvar Insamling av data Utvärderingsmetoder Breddad rekrytering MDH plan för breddad rekrytering Handlingsplan för jämställdhet och mångfald Akademichef Avdelningschef Utvärdering/Analys Åtgärder Dokumentation Återkoppling Lokal samverkan Årsredovisning Personalutveckling Stöd och service Handlingsplan UKKK Plan för rekrytering och kompetensutveckling Individuell kompetensutveckling Rektors beslut administrativa funktioner Dnr CF Se handlingsplan Avdelningschef Administrativ chef Se handlingsplan Palasso våren 2009 Utvecklingssamtal Dialog inom administrativa avdelningen Se handlingsplan Årligen Arbetsplatsträffar Hemsida Rutiner och arbetsfördelning administrativa avdelningen

35 Bilaga Kvalitetsplan för IDT 2010 IDT:s kvalitetsplan är en kort beskrivning av hur akademin arbetar med kvalitetsfrågor under Arbetet genomsyrar all verksamhet som pågår på akademin och nedanstående beskrivning kan ses som exempel på arbete som pågår på IDT. För övrigt hänvisas till IDT:s handlingsplaner för 2010 gällande arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald och IDT:s verksamhetsplan för Övergripande kvalitetsarbete inom akademin Akademin har en omfattande verksamhet där ständiga förändringar sker och många medarbetare är inblandade. Därför att det viktigt att ständigt tydliggöra och uppdatera befattningsbeskrivningar och processer. Under 2010 ska IDT ta fram/tydliggöra befattningsbeskrivningar/roller för t.ex. forskningsledare, forskningsprofilledare, forskningsgruppledare, projektledare, avdelningschefer, administratörer. Beskrivningar eller tydliggöranden av de viktigaste processer ska också tas fram under Bland annat ska ekonomiprocessen tydliggöras (budget prognoser uppföljningar) och fastställda modeller för avdelningsredovisning/projektredovisning tas fram. Under slutet av 2009 genomförde UKK en förstudie på IDT för att identifiera akademins pedagogiska utvecklingsbehov. Förstudien ska ligga till grund för en pedagogisk utvecklingsplan för IDT för åren Kvalitetsarbete inom forskningen Den ständiga strävan efter ökad kvalitet och effektivitet drivs av i huvudsak tre viktiga faktorer, pengar, publicering och personer: 1. Kampen för att säkra forskningens externfinansiering. Med en externfinansieringsgrad på c:a 75% så är konkurrenskraftiga ansökningar en överlevnadsfråga. a. För bl.a. de årliga utlysningarna från VR och KKS så driver akademin stödprocesser för att öka kvaliteten på ansökningarna. Akademin anordna möten där lärdomar från tidigare år och andras ansökningar samlas och sprids. b. Motsvarande aktiviteter drivs för att sätta forskarna i kontakt med konsortier inom stora Europeiska kluster (bl.a. ITEA2 och ARTEMIS). c. Forskningssamordnarna arbetar som grupp för att stödja kvalitetsutvecklingen för i synnerhet ansökningarna, genom att bygga upp specialistkompetens för olika finansieringsformer och finansiärer. Det gäller också kvalitetsutveckling av det industriella nätverket och forskningsinformationen, eftersom industrinätverket är en grundförutsättning för lyckad finansiering. 2. Internationell publicering i rätt media, kräver hög kvalitet, men också planering och timing. Kvalitet i publiceringen hör till det centrala kvalitetsarbetet inom forskningen och drivs med intern peer-reeview och kollegiala former av stöd. 3. En särskild aktivitet som syftar till att medvetandegöra yngre postdoktorer om möjliga karriärvägar etc. och utbilda morgondagens forskningsledare är IDT:s PostDoc-program, som startade ht-09 och vars första instans kommer att pågå under hela PostDoc-programmet består av i huvudsak tre delar: (1) ett mentorsprogram, (2) en seminarieserie och (3) utarbetande av individuella karriärplaner.

36 Kvalitetsarbete inom forskarutbildning Under senare år ( ) har doktorandrekryteringen skett med internationell konkurrens, och ett stort antal doktorander har rekryterats från utländska lärosäten. Vi har också ett flertal doktorander med dubbel antagning vid ett utländskt lärosäte och hos MDH. Det är en viktig del i att höja ribban inom forskarutbildningen, men det ställer också högre krav på administration och samordning, när en så stor andel av den forskande personalen inte talar svenska bland annat är mycket viktig information inom högskolan enbart tillgänglig på svenska. Den höga andelen seniora forskare (det går ungefär en senior forskare på varje doktorand) är en annan kvalitetsfaktor i forskarutbildningen, liksom den kultur som möjliggör ett stort mått av samarbete mellan forskargrupper, så att doktorander kan få handledning från olika handledare under sin utbildningstid. Produkten av forskarutbildningen är ju inte bara en avhandling av hög vetenskaplig kvalitet, utan framförallt en doktor, med kvaliteter som inte bara uppskattas inom akademin, utan även inom industrin. Därför triggar även den starka rekryteringen av postdoktorer kvaliteten i forskarutbildningen. Inom profilen IPR så genomfördes ett ambitiöst projekt under 2009 som resulterade i ett nytt forskarskolekoncept, vilket under 2010 dels förväntas införas, dels förväntas stimulera utveckling av våra övriga profiler. Under 2010 kommer ett utvecklingsprojekt genomföras med syfte att identifiera förbättringspotential inom IDT:s forskarutbildning, öka harmoniseringen mellan ämnena och genomföra förbättringar, bland annat i hanteringen av de tillgängliga verktygen ISP:er, IUP:er, lic-proppar, doktorsproppar, sedvanlig kvalitetsgranskning i samband med lic-presentationer och disputationer. Obligatorisk handledarutbildning för huvudhandledare vid nyantagning av doktorander. Doktorandhanteringsprocessen från antagning till doktorsexamen ska tydliggöras under 2010 så att både doktorander, handledare och andra som är inblandade i processen får en ökad kunskap och förståelse för hur processen ser ut, vilka tidplaner som gäller och vem som ansvarar för vad i processen. Kvalitetsarbete inom utbildning på grund och avancerad nivå Utgångspunkten för det kontinuerliga kvalitetsarbetet inom utbildningen är de policydokument som MDH:s ledning har tagit initiativet till. Våra aktiviteter, precis som resten av högskolans kvalitetspolicy utgår från följande fyra grundläggande perspektiv: a) akademisk kvalitet b) nöjda studenter och andra intressenter c) effektiva processer d) långsiktig hållbar användning av resurser Bilaga Nedan beskrivs de aktiviteter som vi kommer att jobba med under 2010 för att förbättra utbildningens kvalitet på IDT.

37 Bilaga Kursplanegruppen Under höstterminen 2009 initierades arbetet med att hantera kursplanerna på ett mer systematiskt sätt. I princip handlar detta om att vara ett stöd till de avdelningar som planerar att starta en ny kurs. Detta arbete är starkt koppla till att förbättra och effektivisera processerna, samt öka akademisk kvalitet. Kursplanegruppen består av IDT:s båda utbildningsledare samt representanter från de flesta av våra ämnen. Kursplanegruppens främsta uppgift är att följa upp och kvalitetsgranska varje nytt förslag till kursplan. Arbetet i gruppen underlättar arbetet för akademins utbildningsledare innan denne fastställer varje kursplan. Detta arbete kommer att testas under vårterminen 2010 och finskjusteras vid behov för att tillgodose akademins behov. Utbildningsmöten: SAGASUM Ett annat projekt som har en stark koppling till akademisk kvalitet samt effektiva processer är IDT:s nya mötesformer. Detta arbete har initierats av akademins utbildningsledare som har sett ett starkt behov av både korta och längre möten för att kunna hantera diverse frågor. Varje tisdag förmiddag har vi dessa möten. Platsen alternerar mellan Eskilstuna och Västerås. De flesta vanliga möten är på en timme och kallas Studieadministrativa möten (SAG). Var femte vecka ökas mötestiden till fem timmar. Dessa möten kallas Stora utbildningsmöten (SUM). Eftersom de stora mötena sker var femte vecka alternerar även dessa SUM-möten mellan de både städerna. Både möten är öppna för alla. Den stora skillnaden mellan dem är att under SUM kan vi hantera frågor som IDT-anställda anser bör diskuteras i ett större forum och är av mer strategisk karaktär. SAG mötena handlar mer om snabba och operativa beslut. Vi har redan satt igång detta projekt men märker att intresset för SUM inte är högt prioriterat. Under 2010 kommer vi att jobba med detta problem. Processerna kring utbildningsplanering Utbildningsplaneringsprocessen är ryggraden i våra aktiviteter. IDT har under 2009 börjat med att effektivisera detta arbete. Vi räknar med att förbättringen av denna process kommer att vara bland de viktigaste projekten under Målet är att denna process skall integreras med arbetet med kursplanerna i första skede. I nästa skede kommer IDT att titta på hur denna process kan integreras med projekt som är av mer strategiska karaktär. För att underlätta hanteringen av alla dessa parallella processer jobbar vi även med att titta över de verktyg som finns tillgängliga. Workshops under akademidagarna Sedan början på 2008 har IDT haft ett antal workshops i anslutning till akademidagarna. IDT:s medarbetare har ett stort inflytande över temat för dessa workshops som kan handla om allt ifrån distansutbildningar till samarbete över ämnesgränserna. Vi har sett att de hjälper till kvalitetsarbetet på flera sätt, framförallt genom aktivt delaktighet. Under 2010 kommer vi självklart att har workshops under våra akademidagar.

38 Bilaga Insatser med fokus på genusperspektiv På IDT pågår det ständigt olika aktiviteter för att öka de kvinnliga studenterna andel i de tekniska utbildningarna, speciellt det Datavetenskapliga programmet (DVP). Under sommaren 2009 har vi startat ett projekt för att locka gymnasietjejer till en kurs i programmering. Kursen som heter Hello World! har varit en succé. De elever som har deltagit i kursen har fått chansen att prova på programmering. En av de kvinnliga studenterna på DVP är från sommarkursen. Tanken är att denna kurs ska ges även under sommaren Genusperspektiv handlar om så mycket mer än andelen studenter i programmen. Där det är lämpligt bör de enskilda aktiviteterna genomsyras av detta perspektiv. Ett bra exempel är kursen Leksaksdesign för kreativa lekar som jobbar för att belysa genusperspektivet. Mycket pekar på att könsrollerna befästs i de yngre åren. Kursen handlar om att designa leksaker som är könsneutrala och syftar till att ta fram teorier för att formalisera denna process. Den är kursen kommer att ges även under Arbete med att integrera akademin med företagen Skarpa projekt med företagen är någonting som önskas av många studenter. I våra utbildningar i Eskilstuna har vi haft en lång tradition av att samproducera med företagen. Tyvärr har detta inte varit en lika naturlig del av utbildningar i Västerås, trots att många forskare har starka kopplingar med industrin. I framförallt två kurser (avdelningen Software Engineering) har vi haft studentprojekt med externa kunder. Kunderna har varit Västerås stad, några företag i existerande samarbete med IDTforskare, och interna forskningsprojekt på IDT. Vår uppfattning är att studenterna generellt blir mycket motiverade och engagerade av att ha en riktig uppdragsgivare. Många studenter säger att detta är en unik upplevelse och mycket värdefull del av deras utbildning. Inte minst med tanke på att många av dessa studenter är rekryterade internationellt är det något vi i marknadsföring kan lyfta fram som något unikt. Dessa kurser är Foundations of Software Engineering (CDT310) och Distributed Software Development (CDT402). Inför höstterminen 2010 har vi reviderat master programmet Intelligent Embedded Systems. Programmet kommer att ha ett liknande upplägg, alltså inslag av skarpa projekt tillsammans med industrin. Detta kommer att resultera i nöjdare studenter och akademisk kvalitet. Åsa Lundkvist Akademichef, Akademin för innovation, design och teknik.

39 Bilaga Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen Faktablad Utbildningsdepartementet U Mars 2010 I propositionen Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139) föreslår regeringen att inriktningen på det nationella kvalitetssäkringssystemet för universitet och högskolor förändras för att möta de nya krav som ställs utifrån målsättningar om ökad frihet, internationalisering och hög kvalitet. Sverige behöver ett kvalitetssäkringssystem som stärker drivkrafterna för att uppnå högt ställda krav på resultat i utbildningarna. De universitet och högskolor som har utbildningar av hög kvalitet bör premieras genom ökade anslag. Det nya nationella kvalitetssäkringssystemet bör bestå av kvalitetsutvärdering av högskoleutbildningar och prövningar av examenstillstånd. Högskoleverket bör ansvara för att dessa utvärderingar och prövningar genomförs. Resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska, förutom på grundval av antal helårsstudenter och helårsprestationer, fördelas på grundval av utvärdering av utbildningar. Utvärdering av utbildningar Ökad frihet innebär ett ökat ansvar för universiteten och högskolorna att utforma sin egen verksamhet så att hög kvalitet utvecklas och bibehålls. Regeringens utgångspunkt är att verksamhet som till största delen finansieras av skattemedel och som är central för samhällets utveckling behöver utvärderas regelbundet. Även studenter, näringsliv och andra intressenter har behov av information om utbildningars kvalitet. Utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Kvalitetsutvärdering av utbildning som leder till examina på grundnivå och avancerad nivå bör främst avse bedömning av utbildningens resultat. Resultatbedömningen bör genomföras av externa, oberoende sakkunniga. De sakkunniga bör bestå av såväl ämnesexperter som studenter och arbetslivsföreträdare. Ambitionsnivån bör höjas så att samtliga utbildningar granskas inom en fyraårsperiod, mot tidigare sex år. Utvärderingarna ska präglas av relevans, likvärdighet, transparens och förutsägbarhet. Det är därför viktigt att det finns tydligt formulerade kvalitetsaspekter och att Högskoleverket, tillsammans med bedömargruppen, inför varje utvärdering tydliggör hur kvalitetsaspekterna kommer att tillämpas för den aktuella utbildningen. Utvärderingen bör resultera i ett samlat omdöme om utbildningens kvalitet på en treradig skala. Omdömet som ges en utbildning ska ligga till grund för en kvalitetsbaserad resurstilldelning så att extra resurser tilldelas utbildningar med hög kvalitet. Om en utbildning har allvarliga brister, kan lärosätet få examenstillståndet ifrågasatt eller återkallat. Tidigare kvalitetsutvärderingar har haft en tyngdpunkt på processer, dvs. hur lärosätena arbetar. Regeringen anser däremot att tyngdpunkten ska förskjutas till utbildningarnas resultat, dvs. vad som uppnås. Ansvaret för utbildningens förutsättningar och genomförandet bör universiteten och högskolorna själva svara för. I det ansvaret ingår att utforma system för utvärdering av den egna verksamheten. Med utbildningens resultat avses att de olika utbildningarna uppfyller de krav som anges i högskolelagen och i de examensbeskrivningar som finns i de förordningar som ansluter till lagen. Kraven anger mål för vad som studenten ska uppnå för att få en viss examen. Regeringen anser att tre bedömningsunderlag bör ingå vid en utvärdering av utbildningens resultat: studenternas självständiga arbeten, universitetens och högskolornas självvärderingar i kombination med platsbesök samt enkäter till tidigare studenter. I kraven för samtliga examina ingår att studenterna ska göra ett självständigt arbete. Det självständiga arbetet är viktigt för att visa om en student har uppnått kraven för en examen. Därför bör studenternas självständiga arbeten för merparten av utbildningarna utgöra en central del i det samlade omdömet. Kraven för examen omfattar dock ofta mer än vad som visas i de självständiga arbetena. Sådana utbildningsresultat bör universiteten och högskolorna ges möjlighet att redovisa i en s.k. självvärdering. I självvärderingen bör lärosätena också belysa förutsättningar av betydelse för utbildningens resultat, t.ex. den samlade lärarkompetensen och tillgången till lärare som finns för utbildningen. Självvärderingen bör kombineras med att sakkunniga gör platsbesök på lärosätet. Platsbesökets roll är att genom observationer och intervjuer ge fördjupad information om utbildningen. Det är viktigt att studenternas erfarenheter kommer till uttryck i självvärderingen och vid platsbesöket.

40 Att utbildningen är användbar på arbetsmarknaden är ett viktigt resultat av en högskoleutbildning. Tidigare studenter, som har avlagt examen och varit yrkesverksamma i några år, kan ge svar på både hur de anser att de har uppnått förväntade utbildningsresultat och hur de upplever utbildningens användbarhet på arbetsmarknaden. Utvärdering av utbildning på forskarnivå Även utbildning som leder till examen på forskarnivå bör fortsättningsvis utvärderas regelbundet av Högskoleverket. Om en forskarutbildning har stora brister och inte uppfyller kraven för examen på forskarnivå, kan Högskoleverket ifrågasätta lärosätets tillstånd att utfärda denna examen. Utbildning på forskarnivå omfattas dock inte av de förändringar av utvärderingsmodellen och resurstilldelningen som presenteras för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Examenstillstånd En fortsatt viktig del i Högskoleverkets arbete är att pröva vilka examina som lärosätena ska få utfärda. Högskoleverket genomför både prövningar av ansökningar om tillstånd att utfärda examen och, inom ramen för utvärdering av utbildningar, granskningar av universiteten och högskolorna uppfyller kraven för de examina som de utfärdar. Om verket, vid en utvärdering av utbildning, finner att en utbildning har allvarliga brister och att kraven för en viss examen inte är uppfyllda, kan tillståndet ifrågasättas eller återkallas. Bilaga Kvalitetsbaserad resurstilldelning Det nuvarande resurstilldelningssystemet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå utgår främst från antalet studenter och deras prestationer i form av antal avklarade högskolepoäng. Utbildningens kvalitet har inget direkt samband med resurstilldelningen. Regeringen anser att de universitet och högskolor som uppnår en hög kvalitet i sina utbildningar uppmuntras och får en bekräftelse genom en ökad resurstilldelning. Därför föreslås att de universitet och högskolor med utbildningar på grundnivå och avancerad nivå som får det högsta omdömet vid kvalitetsutvärdering premieras genom en ekonomisk tilldelning. Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen syftar till att vara kvalitetsdrivande genom att skapa incitament för universitet och högskolor att sträva mot en allt högre kvalitet i utbildningarna. Det är dock angeläget att den kvalitetsbaserade resurstilldelningen inte i sig medför att något lärosäte får minskade resurser jämfört med i dag. Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen genomförs därför med resurser som frigörs genom andra reformer. För att inte riskera att urholka resurserna för övrig utbildning och skapa alltför stora skillnader i lärosätenas förutsättningar att genomföra verksamheten kommer den kvalitetsbaserade resurstilldelningen endast att utgöra en liten del av de totala resurserna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utbildningsdepartementet Stockholm tfn växel Fler exemplar av faktabladet kan beställas från Utbildningsdepartementet, tfn Regeringens webbplats: Tryckt av Grafisk Service, Mars Faktabladet är producerat av Utbildningsdepartementet. Artikelnr. U10.013

41 Bilaga En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor Faktablad Utbildningsdepartementet U Mars 2010 Propositionen En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 2009/10:149) syftar till att öka friheten för statliga universitet och högskolor inom ramen för den nuvarande myndighetsformen. I propositionen lämnar regeringen förslag och gör bedömningar som innebär omfattande avregleringar av den interna organisationen och läraranställningar. Det s.k. EA-regelverket, som gäller för myndigheters ekonomiadministration, bör ses över för att bättre anpassas till lärosätenas förutsättningar. Det finns enligt regeringen tre huvudskäl till att statliga universitet och högskolor ska få ökad frihet att själva bestämma över sin verksamhet. Det är en viktig principfråga med hänsyn till universitets och högskolors grundläggande uppgift att vara en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhällsutvecklingen. Kvaliteten i verksamheten främjas när universitet och högskolor får större frihet och ansvar att anpassa verksamheten efter lärosätets egna förutsättningar och behov. Ökad handlingsfrihet är en förutsättning för att universitet och högskolor ska kunna bedriva sin verksamhet framgångsrikt i en internationell och konkurrensutsatt sektor. Ökad frihet inom myndighetsformen Autonomiutredningen har föreslagit att alla statliga universitet och högskolor ska övergå i en ny offentligrättslig organisationsform, en egen juridisk person kallad självständiga lärosäten (SOU 2008:104). Flera frågor måste dock utredas vidare och remissopinionen är splittrad. Förslag och överväganden i propositionen utgår därför från att statliga universitet och högskolor fortsatt är statliga förvaltningsmyndigheter. Högskolereformen 1993 syftade till en kraftig avreglering jämfört med 1977 års högskolelagstiftning. Reformen var inriktad på att öka den akademiska friheten och ett antal principer grundlades som är fortsatt giltiga för regeringens politik. Sedan 1993 har det dock skett en återreglering inom många områden. Förslagen och bedömningarna i propositionen syftar till att öka universitets och högskolors frihet inom två centrala områden, intern organisation och lärare, genom att avreglera de omfattande och detaljerade bestämmelser som finns i högskolelagen (1992:1434) och bl.a. högskoleförordningen (1993:100). Ökad frihet att utforma den interna organisationen Universitet och högskolor bör vara fria att utforma sin interna organisation på det sätt som bäst passar varje lärosätes förutsättningar och behov. Regeringen föreslår därför att ett universitet eller en högskola ska besluta om sin interna organisation, utöver styrelse och rektor. När ett universitet eller en högskola beslutar om sin organisation ska alltid två principer beaktas. Beslut som kräver en viss, kvalificerad bedömning ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Studenterna ska ha rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Bestämmelserna om högskolans interna organisation föreslås träda i kraft den 1 januari Samtidigt upphör bestämmelserna om fakultetsnämnd och särskilda organ att gälla. Ökad frihet när det gäller läraranställningar Den detaljreglering av läraranställningar som finns i högskoleregelverken bör bli mindre omfattande. Personalen är en viktig strategisk resurs på ett konkurrensutsatt område. Universitet och högskolor måste därför ges möjlighet att ta ett aktivt arbetsgivaransvar utifrån lärosätets egna förutsättningar och behov. Professor, lektor och övriga lärare Regeringen föreslår att det för utbildning och forskning ska finnas professorer och lektorer anställda som lärare vid universitet och högskolor. Professor ska liksom i dag vara den främsta anställningen som lärare. Regeringen föreskriver om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som ska gälla vid anställning av professorer och lektorer. När det gäller anställning som professor bör ett sakkunnigutlåtande om de sökandes skicklighet

42 inhämtas. Ett s.k. kallelseförfarande bör införas vid anställning av professorer. Beslut som rör anställning av professorer bör fattas av rektor. Utöver professorer och lektorer bör universitet och högskolor själva få besluta vilka kategorier av lärare som bör anställas vid lärosätet och om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som bör gälla för dessa lärare. Universitet och högskolor bör själva få bestämma över anställningsförfarandet. Kvinnor och män bör vara jämställt representerade bland de som deltar i beredning som rör anställning av lärare. Universitet och högskolor bör även få besluta om vilka möjligheter till befordran som bör finnas för de lärare som är anställda vid lärosätet. Bestämmelserna om professorer och andra lärare föreslås träda i kraft den 1 januari Tidsbegränsade anställningar Flera tidsbegränsade anställningar bör inte längre regleras i högskoleförordningen. De allmänna reglerna om tidsbegränsade anställningar som finns i lagen (1982:80) om anställningsskydd blir då tillämpliga för anställda vid statliga universitet och högskolor. Det innebär även att arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan komma överens om lösningar som avviker från dessa regler. Minskad detaljreglering av utbildningen Vissa grundläggande bestämmelser om utbildningen bör finnas kvar. Nivåindelningen av utbildningen och examensordningen i bilaga 2 till högskoleförordningen ska t.ex. finnas kvar. I övrigt bör detaljregleringen av utbildningen minska. Frågor som avser kvalitet i utbildningen och frågor som rör studenternas rättssäkerhet är viktiga att värna. Bestämmelserna om gemensam examen, examination, rätt till kurs- och examensbevis och tillgodoräknande av utbildning bör därför vara kvar. Det bör också finnas bestämmelser om kurs- och utbildningsplaner. Bestämmelser om doktoranders rätt till handledning och andra resurser bör också finnas kvar. Detaljbestämmelser om studieplaner, disputation och betygsnämnder bör dock reduceras. Bilaga Översyn av de ekonomiadministrativa bestämmelserna Statliga universitet och högskolor ska tillämpa ett allmänt regelverk för myndigheter på det ekonomiadministrativa området. De undantag och särskilda bemyndiganden som universitet och högskolor hittills har fått från dessa s.k. EA-bestämmelser är enligt regeringens bedömning inte tillräckliga för högskolesektorns behov. EA-regelverken behöver därför ses över i vissa delar i syfte att bättre anpassas till universitets och högskolors särskilda behov och förutsättningar. Uppföljning och dimensionering Universitets och högskolors redovisning av resultat bör ske utifrån de uppgifter som lärosätena har enligt högskolelagen och till de förordningar som ansluter till lagen. Mål och återrapporteringskrav i regleringsbrevet bör vara ett komplement till dessa uppgifter och bör därför bli färre. Sedan högskolereformen 1993 ansvarar universitet och högskolor för att dimensionera och planera utbildningar. Samtidigt har regeringen satt mål för antal examina för några utbildningsprogram. Universitet och högskolor bör få ett större ansvar att själva dimensionera utbildningarna efter studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Regeringen bör därför inte längre ange mål för antal examina på grundnivå och avancerad nivå. Två grundlagsändringar I propositionen En reformerad grundlag (prop. 2009/10:80) föreslås två ändringar i regeringsformen som ökar friheten för universitet och högskolor. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari I regeringsformen införs en ny bestämmelse som slår fast att forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som meddelas i lag. En sådan bestämmelse finns i dag i högskolelagen. Kravet i regeringsformen på svenskt medborgarskap för myndighetschef eller ledamot av myndighetsstyrelse utgår men kan i stället tas in i lag. Regeringen avser inte att ställa sådana krav inom högskoleområdet. En utländsk medborgare ska kunna vara rektor eller ledamot av högskolestyrelse. Utbildningsdepartementet Stockholm tfn växel Frågor om sakinnehållet besvaras av Ingrid Edmar, tfn Fler exemplar av faktabladet kan beställas från Utbildningsdepartementet, tfn Regeringens webbplats: Tryckt av Grafisk Service, Mars Faktabladet är producerat av Utbildningsdepartementet. Artikelnr. U10.012

43 Bilaga 4.3.4

44 Bilaga 4.3.4

45 Bilaga 4.3.4

46 Bilaga 4.3.4

47 Bilaga 4.3.4

48 Bilaga 4.3.4

49 Bilaga 4.3.4

50 Bilaga 4.3.4

51 Bilaga Lena Johansson Westholm, HST Agneta Brav, HST Jonas Stier, HST Ingemar Åkerlind, HVV Till Fakultetsnämnder, Akademichefer och Forskningsledare vid MDH Västerås den 29 januari 2010 Erfarenheter från arbete i elektorsförsamling Vetenskapsrådet Undertecknad har tillsammans med Agneta Brav, Jonas Stier, båda HST, och Ingemar Åkerlind, HVV, varit utsedd av rektor att representera MDH i den elektorsförsamling som hade till uppgift att välja representanter till styrelse och ämnesråd i Vetenskapsrådet. Bifogat finner ni en sammanställning av de erfarenheter vi fick under det uppdraget. Förhoppningen är att denna återkoppling ger upphov till lärdomar och att nya diskussioner om hur vi på MDH kan agera i liknande sammanhang uppstår. Om någon skulle vilja veta mer, eller ta del av det rätt omfattande material vi fick i samband med uppdraget, är ni välkomna att kontakta undertecknad. Vänliga hälsningar Lena Johanson Westholm 1