KVALITETSPLAN. Akademin för innovation, design och teknik, IDT

Transkript

1 KVALITETSPLAN Akademin för innovation, design och teknik, IDT

2 Innehåll Syftet med en kvalitetsplan... 2 Fyra vägar till högre kvalitet En organisation för god kvalitet En tydlig lednings- och ansvarsstruktur... 3 I.2 Organisationen Medarbetarna Utbildningen Forskning och forskarutbildning Tydliga mål och systematisk måluppföljelse Översikt av måldokument på IDT Verksamhetsplan Handlingsplaner Att ta tillvara på intressenternas erfarenheter Kvalitetsarbete utifrån intressentperspektivet Studenterna Medarbetarna Avnämarna inom utbildningsverksamheten Vetenskapssamhället Nyckeltal och uppföljning av kvalitetsindikatorer

3 Syftet med en kvalitetsplan Även om verksamheten vid akademin för innovation, design och teknik (IDT) ofta anses vara av hög kvalitet är det viktigt att vi ständigt utvecklar och förbättrar den. Utbildning och forskning vid IDT ska ha ett gott rykte. Vi ska vara kända för att ge utbildningar som är attraktiva och vi ska bedriva forskning av hög kvalitet. Såväl studenter som personal på akademin ska uppleva att de arbetar i en kreativ och utvecklande miljö. Avsikten med denna kvalitetsplan är att beskriva hur ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas på IDT. Planen ska vara ett stöd för att utveckla kvalitetsmedvetande och främja en kvalitetskultur på akademin. Mycket av det som redovisas finns redan som en självklar del av akademins kvalitets-arbete, andra delar av planen ska implementeras under perioden fram till Medarbetarna på IDT är i hög grad engagerade i sitt arbete och vill göra ett bra jobb. Detta är en bra utgångspunkt för kvalitetsarbetet. Det är viktigt att engagemanget tas tillvara och blir en del av det kontinuerliga kvalitetsarbetet på akademin. Mälardalens högskola har de senaste åren utvecklat ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Högskoleverkets granskning av lärosätenas kvalitetsarbete gav MDH ett mycket gott betyg. Granskningen som genomfördes hösten visade att MDH har en god struktur genom tydliga styrdokument och att vi inom olika delar av högskolan arbetar systematiskt med kvalitets-förbättringar utifrån dessa styrdokument. Det är viktigt att den kvalitetskultur som finns vid högskolan kan vidareutvecklas och fördjupas på akademinivån. Högskolans kvalitetsarbete beskrivs i det övergripande dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete vid Mälardalens högskola ( ). Den kvalitetsplan för IDT som presentas här ansluter till högskolans centrala kvalitetsdokument och ska ses som en komplettering och en konkretisering av detta dokument. Den roll som högskolans centrala organ har i kvalitetsarbetet (till exempel högskolestyrelse, rektor, fakultetsnämnd, förvaltningsorgan m.m.) redovisas inte här, inte heller de centrala styrdokument som beskriver hur högskolan exempelvis kvalitetssäkrar nya och befintliga ämnen och examina, nya och befintliga kurser och utbildningsprogram och högskolans forskning. Fokus i denna plan ligger helt på hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på akademinivå. Fyra vägar till högre kvalitet Kvalitetsarbetet vid IDT ska kännetecknas av att alla på akademin, såväl personal som studenter, aktivt deltar i detta arbete. Kvalitetsarbetet ska vara en självklar del i akademins reguljära verksamhet och vara inriktat mot att ständigt förbättra och utveckla verksamheten. Resultatet av kvalitetsarbetet och åtföljande åtgärdsplaner ska vara väl dokumenterat och redovisas i öppna processer. I kvalitetsplanen anges fyra huvudsakliga vägar för att arbeta med kvalitet på IDT: Mål & måluppföljelse Nyckeltal och uppföljning Intressenternas erfarenheter Organisation för god kvalitet I Genom att bygga en tydlig organisations- och ledningsstruktur och utforma goda rutiner och processer på akademin kan vi systematiskt skapa förutsättningar för att höja kvaliteten. II Genom att ställa upp tydliga mål för olika verksamhetsområden och följa upp dessa mål kan vi på ett systematiskt sätt ständigt utveckla och förbättra dessa. III Genom att tillvarata studenternas, medarbetarnas och andra intressenters erfaren-heter och upplevelser av verksamheten på akademin kan vi kontinuerligt förbättra och utveckla verksamheten. IV Genom att formulera kvalitetsindikatorer och kontinuerligt mäta och följa upp dessa kan vi mäta och värdera kvaliteten inom centrala delar av IDT:s verksamheter. Nedan redovisas hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på IDT utifrån dessa fyra arbetssätt. Varje avsnitt innehåller en beskrivning av mål och metoder för kvalitetsarbetet och en redovisning av vem som ansvarar för vad i detta arbete. Kvalitetsplanen ska årligen följas upp i IDT:s ledningsråd och vid behov revideras. Planen gäller för en tidsperiod av fyra år, En förlängning av tidsperioden kan ske i samband med en revidering. 2

4 1. En organisation för god kvalitet Genom att bygga en tydlig organisations- och ledningsstruktur på IDT och utforma goda rutiner och processer på akademin kan vi systematiskt skapa bättre förutsättningar för att höja kvaliteten på den verksamhet som bedrivs vid akademin. 1.1 En tydlig lednings- och ansvarsstruktur Ett bra kvalitetsarbete förutsätter en tydlig ledningsorganisation och klara ansvars-förhållanden. Råder det oklarhet om vem som har vilka befogenheter eller vem som ansvarar för vad i en organisation blir också kvalitetsarbetet dåligt. På IDT ska ansvarsområden och beslutsstrukturer vara klart uttalade och väl kommunicerade. Det ska finnas en delegationsordning som anger vem som har rätt att fatta beslut i vilka frågor. Det ska finnas skriftliga ansvars- och arbetsbeskrivningar, särskilt för arbetsledare och för personer med särskilda uppdrag och nyckelfunktioner på akademin. För akademins lärare ska en arbetstidsplanering genomföras inför varje läsår och därefter följas upp regelbundet. Alla medarbetare ska vara väl införstådda med vad som förväntas av dem och vad som är framgångskriterier för deras arbete. Akademins lednings- och nyckelfunktioner Akademins lednings- och nyckelfunktioner som akademichef, vice akademichef, administrativ chef, avdelningschefer, verksamhetsledare, utbildnings- och forskningsledare, professorer, ämnesföreträdare, programsamordnare, samordnare av forskarutbildning, samordnare av internationell verksamhet och samordnare av externa samverkan har alla ett uppdrag och ett särskilt ansvar för att utveckla IDT:s kvalitetsarbete inom sina respektive områden i enlighet med denna kvalitetsplan och vara motorer i förbättringsarbetet. 3

5 I.2 Organisationen En förutsättning för ett bra kvalitetsarbete är att det finns en tydlig organisationsstruktur och att det finns mötesplatser som möjliggör dialog och delaktighet för all personal. Alla medarbetare på IDT ska ingå i någon arbetsenhet (avdelning) med en chef som arbetsledare. Regelbundna avdelningsmöten ska genomföras för att behandla såväl akademigemensamma som avdelningsspecifika frågor. Vid sidan av avdelningarna kan informella grupperingar inrättas, som ämneslag, arbetslag och forskargrupper, med syfte att samverka i olika frågor, till exempel inom specifika ämnes-, kurs- och forskningsområden. Akademigemensamma möten för samtliga anställda på IDT genomförs i samband med läsårsstarten i augusti i form av en kick-off, där möjligheter ges till arbete i ämnesövergripande grupper utifrån aktuella teman. Utöver avdelningarna och olika slag av arbetslag och forskargrupper ska följande organ finnas på IDT: Programråd A Branschråd A Utbildningsråd IPR/IS Programråd Branschråd A Forskarutbildningsråd IPR/IS Ledningsråd IPR/IS Handledarkollegium IPR/IS Forskningsråd IPR/IS Ledningsråd IDT har två ledningsråd, ett för Innovation och produktrealisering (IPR) och ett för Inbyggda System (IS). Ledningsråden är rådgivande till akademichefen och utgör ett stöd för ledning, samordning och utveckling av akademin. Ledningsråden har en viktig uppgift i kvalitetsarbetet. Genom råden ska en samsyn skapas när det gäller akademins strategiska utveckling och hur uppställda mål ska förverkligas och följas upp. Ledningsråden ska främst behandla akademigemensamma och inriktningsspecifika frågor, identifiera förändringsbehov, följa upp verksamheten och initiera utvecklingsarbete. I ledningsråden ingår akademichef, vice akademichef, administrativ chef, avdelningschefer, utbildningsledare, forskningsledare, doktorandrepresentant och studentrepresentanter. Separata ledningsrådsmöten för IPR och IS hålls en gång i månaden. Två gånger om året träffas båda ledningsråden tillsammans för att diskutera övergripande akademigemensamma frågor. Vid dessa möten deltar även samordnare för extern samverkan, samordnare för forskarutbildning och verksamhetsledare. Forskningsråd IDT har två forskningsråd, ett för IPR och ett för IS. Forskningsråden är rådgivande för ledningsråden och har till uppgift att följa upp och samverka kring utvecklingen av forskningsverksamhet i termer av budget, anställningar, projektansökningar, strategisk forskningssamverkan, publikationsstrategier, resultatspridning, internationalisering och att verka för att forskningsverksamheten länkas samman med utbildning på grund-, avancerad och forskningsnivå inom IPR respektive IS. I forskningsråden ingår forskningsledare, profil/fokusledare, utbildningsledare, samordnare för forskarutbildning, och forskningssamordnare. Forskningsråden har möten minst två gånger per termin. Forskarutbildningsråd På IDT finns två forskarutbildningsråd, ett för IPR och ett för IS. Syftet med råden är att skapa en formaliserad kontaktyta mellan doktorander, handledarkollegiet och forsknings- och utbildningsledningen, skapa kvalitetssäkring av forskarutbildningen och utveckling av utbildningen och att öka transparensen i forskarutbildningen. I råden görs återkoppling på utvärdering av forskarutbildningen och dess kurser. Utveckling 4

6 av forskarutbildningsmiljön, t.ex. doktorandkurser, handledarutbildning, seminarier och liknande sker också via råden. I forskarutbildningsråden ingår samordnare för forskarutbildning, forskningsledare, utbildningsledare och doktorandrepresentant. Forskarutbildningsråden har möten minst en gång per termin och avrapporterar till utbildningsråden (se nedan). Handledarkollegium IDT har två handledarkollegier, ett för IPR och ett för IS. Handledarkollegiernas uppgift är att kvalitetssäkra forskarutbildningen inom sina ämnen genom att: delta i urvalsprocessen vid antagning av forskarstuderande (samråda med prodekanus för forskning) följa upp de forskarstuderandes studier föreslå allmänna studieplaner inom ämnena föreslå och följa upp kurser inom forskarutbildningsämnena föreslå sakkunniga för granskning, till betygsnämnder och som opponenter inför och vid licentiatseminarier och disputationer föra ett kollegialt samtal om såväl doktorand- som handledarsituationen med syfte att både vidareutveckla handledarens förmågor samt fånga upp frågor av mer problematisk karaktär bereda kurser på forskarutbildningsnivå så att beslut om inrättande kan tas i utbildningsrådet föreslå MDH-gemensamma kurser och bereda för forskarutbildningsutskottet ansvara för att det drivs seminarier i forskarutbildningsämnena I handledarkollegierna ingår samordnare för forskarutbildning, aktiva handledare, potentiella handledare (det vill säga disputerade med pågående/genomförd handledarutbildning), seniora gäster i miljön. Kollegierna träffas minst en gång per termin och avrapporterar till utbildningsrådet via forskarutbildningsrådet. dningsråd På IDT finns två utbildningsråd, ett för IPR och ett för IS. Syftet med utbildningsråden är att se till att program och kurser drivs med god kvalitet och utvecklas i enlighet med MDH:s forsknings- och utbildningsstrategi och verksamhetsplan och borga för god transparens i beslutsprocessen genom att: Planera, följa upp och utvärdera akademins utbildningar, inklusive forskarutbildning och säkerställa utbildningarnas koppling till forskningen Bereda ärenden inför ledningsråd (t.ex. förslag på programsamordnare, förslag på nytt program eller kursutbud). Bereda ärenden inför nämnd (t.ex. utbildningsplaner, utbildningsutbud, statistik). Bereda beslut om kursplaner Besluta om programscheman Besluta om riktlinjer (t.ex. examinators uppdrag) I utbildningsråden deltar utbildningsledare, avdelningschefer, verksamhetsledare, programsamordnare, samordnare för forskarutbildning, studievägledare, samordnare för externa relationer, forskningsledare. Utbildningsråden har möten minst 3 gånger per termin och avrapporterar till ledningsråden. Programråd För varje program på IDT finns ett programråd. Programrådens uppgift är att verka för programmets kvalitet och utveckling. Råden ansvarar även för kvalitetsgranskning av programmet och verkar för god transparensen för utbildningen. Råden har till uppgift att: ansvara för att utvärdering av programmen sker en gång per år kvalitetsgranskning av programmet, inkl. röd tråd och progression bereda ärenden inför utbildningsråd, som t.ex. initierandet av programutveckling, inrättande av kurser, statistik på utbildningen mm. upprätthålla branschråd/-kontakter planering av utbildningen I råden ingår programsamordnare, lärare, avdelningschef, studievägledare, studentrepresentant och eventuellt branschrepresentant. Råden träffas minst tre gånger per termin och rapporterar till utbildningsråden. 5

7 Branschråd Vid akademin ska finnas branschråd för varje utbildningsprogram. Branschrådens uppgift är att fungera som ett ömsesidigt informations- och kontaktorgan mellan högskolan och externa intressenter och bidra till att samverkan med det omgivande samhället utvecklas. Akademin kan genom branschråden få synpunkter på utbildningarna och rådet har därmed en viktig roll i kvalitetsarbetet. Nya idéer och förändringsförslag kan ventileras och samverkansprojekt initieras. I branschråden ingår programsamordnare, lärare, avdelningschef, studievägledare, studentrepresentant och branschrepresentant. Branschråden träffas minst en gång per år och rapporterar till programråden. Ett branschråd kan, om så befinns lämpligt, samordnas med programrådet. Samverkansgrupp Syftet med samverkansgruppen är att vara ett forum för samverkan mellan akademiledning och anställda i enlighet med högskolans samverkansavtal. Gruppen består av akademichef, administrativ chef, personaladministratör, representanter för arbetstagarorganisationerna, miljösamordnare, jämställdhetssamordnare och arbetsmiljöombud. Ansvar Akademichefen har det övergripande ansvaret för att verksamheten vid IDT bedrivs på ett effektivt och kvalitetsmedvetet sätt, samt att akademin har en väl fungerande och effektiv organisation med möjligheter för alla medarbetare att mötas för informationsutbyte och dialog. Akademichefen har därtill ett särskilt ansvar för att ledningsråden fungerar optimalt och att samverkansgruppens uppdrag genomförs. Forskningsledarna ansvarar för att forskarkollegiernas uppdrag fullgörs. Utbildningsledarna ansvarar för att akademins utbildningsuppdrag fullgörs. Forsknings- och utbildningsledarna har ett gemensamt ansvar för att forskarutbildningarna utvecklas. Programsamordnare har det övergripande ansvaret för att samordna programmet och att programråd och branschråd utvecklas i enlighet med organisationens mål. Avdelningscheferna har det operativa ansvaret för att leda och fördela arbete inom forskning, utbildning och administration. Den administrativa chefen har ett särskilt ansvar för ekonomisk uppföljning och för de administrativa processerna på akademin. 6

8 1.3 Medarbetarna En förutsättning för hög kvalitet är att medarbetarna på IDT har rätt kompetens för sitt arbete och har möjlighet att utföra det på ett bra sätt. En viktig del i kvalitetsarbetet är därför att rekrytering av nya medarbetare sker på ett genomtänkt och målmedvetet sätt, att en kontinuerlig kompetensutveckling av medarbetarna ges hög prioritet och att förutsättningar skapas för en god arbetsmiljö. På IDT ska de anställda också känna att deras engagemang och vilja att göra ett bra jobb tas tillvara. Arbetsmiljön ska präglas av öppenhet och ömsesidig respekt. Rekrytering av ny personal Rekryteringen av ny personal ska ske utifrån en klar och tydlig policy. Nyanställningar på IDT ska föregås av en analys av akademins kompetensbehov och upprättande av en kravprofil för anställningen. Kriterierna för meriter och kvalifikationer ska vara explicita och rekryteringen ska ske i öppen konkurrens. Vid behov ska externa sakkunniga användas även när detta inte formellt krävs. Även tillsättningen av tidsbegränsade uppdrag på IDT till exempel uppdrag som avdelningschef, utbildningsoch forskningsledare, samordnare av internationalisering och externa samverkan ska utlysas på akademin och tillsättning ska ske i en öppen och tydlig process. Det ska finnas rutiner för hur introduktion av nyanställda ska gå till. Nyanställda ska ha tillgång till en mentor som ansvarar för introduktionen. IDT:s olika styrdokument och anvisningar ska finnas lätt tillgängliga på akademins webbsidor. Kompetensutveckling Alla anställda ska ges utrymme för kontinuerlig kompetensutveckling av relevans för ansvars-området och de arbetsuppgifter som utförs eller planeras för framtiden. I samband med medarbetarsamtalen ska årligen individuella kompetensutvecklingsplaner upprättas. Pedagogisk utveckling IDT vill eftersträva en effektiv och långsiktig pedagogisk utveckling av lärare. Arbete har gjorts under 2011 och 2012 på akademin för att ta fram förslag på aktiviteter och strukturer för att möjliggöra och understödja pedagogiskt utvecklingsarbete. En handlingsplan har tagits fram som syftar till att konkretisera arbetet. I handlingsplanen framlyfts bl.a. följande mål, som ska vara uppnådda senast 2016: alla lärare ska ha minst 10 veckors heltidsstudier (motsvarande 15 HP) i behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning alla lärare ska ha en pedagogisk meritportfölj varje nyanställd lärare ska ha en mentor (i form av erfaren lärare) under första året av sin anställning det ska finnas ett lärarlag för varje utbildningsprogram ett pedagogiskt förnyelsearbete ska drivas genom utvecklingsprojekt som årligen tilldelas medel alla lärare ska ha deltagit i minst ett internationellt lärarutbyte Intern kommunikation Grunden för allt kvalitetsarbete är en öppen och konstruktiv dialog mellan medarbetarna. Det är därför viktigt att det finns arenor och mötesplatser på IDT där en kritisk och framtidsinriktad diskussion kan föras om hur olika delar av verk-samheten på akademin kan förbättras. Alla medarbetare har ett ansvar för att medverka i sådana dialoger för att främja kvaliteten i arbetet. Medarbetarna ska vara väl informerade om vad som händer på akademin. Ett nyhetsbrev för IDT ska publiceras varannan månad och den interna hemsidan ska vara uppdaterad och innehålla relevant information. Två gånger per termin ska aktuell information presenteras i samband med lunch på varje ort. På ledningsmöten ska IDT:s ledning informeras om aktuella akademispecifika och högskolegemensamma frågor. Denna information ska i sin tur spridas vidare på avdelningsmöten på akademin. Synpunkter från medarbetare kan t.ex. lyftas via avdelningschefer till ledningsrådsmötena. Det är inte praktiskt möjligt och inte heller önskvärt att utforma detaljerade skriftliga regler för alla processer på akademin. I de fall där detta inte är möjligt ska ändå eftersträvas största möjliga transparens och tydlighet. Ett exempel är medarbetares deltagande på konferenser, utbildningar och internationella utbyten. Det är inte möjligt att i förväg precisera i detalj vilka regler som gäller för deltagande av detta slag. Projektledare beslutar om aktiviteter som berör varje projekt. För övriga aktiviteter, som inte kan härröras till ett specifikt projekt, beslutar avdelningschef. 7

9 Ansvar IDT:s avdelningschefer ansvarar för att rekrytering av nya medarbetare sker i enlighet med akademins kvalitetskrav och att framtida personal- och kompetensbehov analyseras och utgör grunden för akademins långsiktiga personalpolitik. Den administrativa chefen ansvarar för all formalia kring anställningsprocessen inom akademin. Akademichefen har det samlade ansvaret för arbetsmiljön på IDT, den administrativa chefen ansvarar för att koordinera arbetsmiljöarbetet och ser till att det finns rutiner för introduktionen av nyanställda och att akademins webbsidor är av god kvalitet. Avdelningscheferna har ett arbetsledaransvar vilket bland annat innefattar ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling inom respektive avdelning och ansvar för nyanställdas introduktion. Avdelningscheferna ska också verka för att en öppen och konstruktiv dialog präglar arbets-klimatet inom respektive avdelning. Avdelningscheferna har arbetsmiljöansvar inom sina respektive avdelningar. 8

10 1.4 Utbildningen För IDT:s samtliga utbildningar ska det finnas skriftliga styrdokument i form av utbildningsplaner, kursplaner, studiehandledningar, litteraturlistor, schemaplanering m.m. som på ett lättillgängligt och tydligt sätt ger studenterna information om den utbildning som de antagits till. Studenterna ska också ha tillgång till de andra slag av mål- och policydokument och regelsystem som beskriver vad som gäller för deras utbildning. Dessa dokument ska vara väl kommunicerade till alla som berörs. För studenterna är det särskilt angeläget att sådana dokument finns lättillgängliga och att de är tydliga eftersom de ofta utgör en garanti för rättssäkerhet och likabehandling och är en förutsättning för en god lärandemiljö. De klargör vad som förväntas av studenten och vilka skyldigheter och rättigheter som denne har. Tydlig information minskar risken för miss-uppfattningar och för konflikter mellan studenter och lärare. Det bidrar också till att frågor som rör fusk och plagiering kan minimeras. Kursplaner Kursplanerna ska till exempel ange tydliga lärande-mål för kursen och vilka moment som är obligatoriska, vilka examinationer som ingår i kursen m.m. Lärandemålen på kurser som ingår i program ska täcka samtliga examensmål som finns för programmet på ett tillfredsställande sätt. Examinationer och betygskriterier Examinationerna ska utformas så att de har en tydlig koppling till och täcker av de olika lärandemålen (relevans) och så att de mäter det som skall mätas enligt lärandemålen (validitet). Det ska på IDT finnas klara betygskriterier som gör det möjligt för studenten att skaffa sig information om vad som krävs att uppnå de olika betygsnivåerna. Anvisningar för examinationer ska finnas skriftligt och kommuniceras till studenterna så att inga oklarheter råder om de regler som gäller för olika slag av tentamina. Förutsägbarhet och transparens ska känneteckna lärandet på IDT. Samordning av examensarbeten Examensarbeten inom IS spänner över alla avdelningar och kräver att samordning av processerna kring examensarbeten görs. Genom samordning tillgodoses den vetenskapliga och den utbildningsmässiga kvaliteten på examensarbetsprocessen. Inom ramen för samordningen ligger bland annat strategiskt kvalitetsarbete rörande examination samt genomförande av examensarbete, företagskontakter, samt matchning av handledare och examinator för examensarbeten. Ansvar Ansvaret för att utbildningskvaliteten är god i dessa avseenden delas av flera funktioner på IDT. Ansvaret för att utbildningsprocesserna kvalitetssäkras vilar på respektive avdelningschef. Denne ska regelbundet följa upp utbildningskvaliteten inom sitt ansvarsområde och arbeta proaktivt för att den förbättras. Utbildningsledaren på IDT har ett ansvar för att frågor som är relaterade till utbildningens kvalitet lyfts fram på akademin, ständigt hålls aktuella och att ett långsiktigt utvecklingsarbete bedrivs. Programsamordnarna ansvarar för att utbildningens lärandemål överensstämmer med högskoleförordningens examensbeskrivningar när sådana styr utbildningen och att examens-målen återspeglas i de lärandemål som anges i de olika kurserna. Kursansvarig lärare ansvarar för att examinationerna stämmer överens med lärandemålen (har relevans och validitet) och att kursplaner och studiehandledningar ger korrekt information. I övrigt hänvisas till det lärarhandledningsdokument som finns framtaget som stöd i lärarnas arbete på IDT. Ämnesföreträdarna har ett ansvar för ämnets progression i program och kurser, samt utvärderingar av kurser och program i ämnet. Varje lärare har, givetvis, ett ansvar för att undervisningen bedrivs med högsta möjliga kvalitet och att studenterna får bästa möjliga stöd i sitt lärande. Studievägledarna ansvarar för att den information som ges till IDT:s studenter om studiernas förutsättningar är tydlig och klar, till exempel när det gäller tillgodoräknande, upprättande av individuell studieplan, studieuppehåll m.m. Exjobbssamordnaren inom IS ansvarar för att, tillsammans med examinatorer och ämnesföreträdare, uppnå hög kvalitet på själva examinationsprocessen. 9

11 1.5 Forskning och forskarutbildning Den forskning som bedrivs vid IDT kvalitetssäkras till stor del genom externa instanser. Vid anställningar och befordran anlitas till exempel externa sakkunniga för att bedöma forskningskompetensen. Forskningsråd och sakkunniga bedömer forskningsansökningar. Doktorandernas prestationer bedöms av opponenter och betygskommittéer. Tidskrifter använder sig av sakkunniga som granskar kvaliteten före publicering. Vid ansökan om konkurrensutsatta externa forskningsmedel kvalitetssäkras forskningen ständigt genom granskningar. En ambition är att forskningen på IDT i så stor utsträckning som möjligt ska kvalitetssäkras externt genom att underkastas denna typ av externa granskningar. Intern kvalitetssäkring Även internt inom akademin ska strukturer finnas som främjar kvalitet i forskningen. Innovation och produktrealisering och Inbyggda System tillhör två av sex forskningsinriktningar på MDH. Det finns starka skäl för att skapa strukturer och utveckla rutiner som bidrar till att kvalitetssäkra forskningen och forskarutbildningen vid akademin. Forskning All forskning inom IDT finansieras inom projekt och i princip alla projekt är externfinansierade. Därigenom kvalitetsgranskas forskningen av externa parter (medfinansierande partner och finansiär). Men IDT kvalitetssäkrar redan sina forskningsansökningar, för att maximera framgången i ansökningarna. Roller i kvalitetsorganisationen Rollerna i kvalitetsorganisationen är delvis givna av akademins egen organisering: Beställaren (Akademichef) Beslutar om kvalitetsorganisationen Programledaren (Forskningsledaren) Är kvalitetsansvarig, beslutar att ansökan får göras och eventuellt samfinansieras med fakultetsmedel. Processägare vid stora komplexa ansökningar. Program- och projektkontoret (RECO) RECO har certifierad projektledarkompetens (IPMA nivå C), stort professionellt nätverk och medlemskap i nationella och internationella samfund (EARMA, FHF, EUFoU, Projektforum) samt en lång erfarenhet av stor och differentierad verksamhet inom området. Ansvar för att revidera kvalitetsplan och bereda ändringar Utvärdering av processen Återkoppling från tidigare ansökningsprocesser Processägare vid ansökningsomgångar med många sökande: Gör inledande analys och informerar internt Samlar in krav från kund (finansiär) Stöder programledare och enskilda forskare i ansökningsarbetet Återkoppling från tidigare ansökningar, interna och externa Begriplighet, konsistens, språk, populärvetenskaplig beskrivning Projektupplägg, projektorganisation, projektkvalitet Koordinering av företagspartner Budget, formalia, ev PM och hantering av ev signaturer Kvalitetsarbetets delar 1. Kvalitetskontroll och verifiering Granska ansökans delar mot utvärderings- och andra kända krav 2. Uppföljning Informationsåterföring och kvalitetsrevision 3. Verksamhetsförbättring Verksamhetens produkter och processer (ansökningar och ansökningsprocess) 10

12 4. Påverkan Kulturförändring med utbildning, inspiration och motivation 5. Strategisk verksamhetsutveckling Planering av kvalitetsstrategier 6. Samordning och ledning Den akademiomspännande synen, där verksamhetens vision, kvalitetspolicy, kvalitetsmål, kvalitetssystem och kvalitetsorganisation växer samman 7. Samverkan med externa partner Både kunder (finansiärer), partner och leverantörer 8. Certifiering Strukturering av kvalitetssystemet och rutinutveckling Internrevision och underhåll av kvalitetssystemen 9. Extern representation Kvalitetsfrågor inom branschorganisationer, standardiseringar samt nationella kvalitetsarbetet Kvalitetsmål Målen för kvalitetsarbetet handlar om mer än kvaliteten av själva ansökningarna. Det finns även ett lärandemål, som innebär att det finns ett värde med att semiseniora forskare får möjlighet att formulera ansökningar, och pröva dem i externa utlysningar, även om framgångsfaktorn är låg. I det långa loppet behöver semiseniora få erfarenhet av att söka, få avslag och därmed konstruktiv kritik från forskare i granskningssystemet. Kvalitetsorganisation Kvalitetsorganisationen beskrivs grafiskt i figuren nedan. 11

13 Vid en ansökan om forskningsmedel tillämpas en intern process (enligt nedan). När utlysningen blir känd, undersöker RECO (projektkontoret) finansiärens villkor och förelägger den forskningsledaren underlag till beslut om ansökan kan/får göras (Beslutspunkt), grundat på ekonomiska villkor (ersättningsnivå, villkor för indirekta kostnader, resursåtgång mm) och utlysningens relevans för den prioriterade inriktningen. När intresse från forskare identifierats, kan forskaren (projektledaren påbörja ansökningsarbetet), med stöd från projektkontoret, som bland annat återkopplar med information från tidigare ansökningsomgångar osv. Mycket seniora forskare utnyttjar spontant kollegor, både internt och globalt (internationellt), både inom akademi och näringsliv, för att granska ansökans vetenskapliga och tekniska innehåll. Semiseniora forskare får motsvarande stöd av interna forskarkollegor, som vid behov påkallar stöd även externt. Vid stora ansökningsomgångar arrangerar akademin en peer-review process, med hjälp av projektkontoret (RECO). Efter ansökans inskickande, utvärderas stödprocess och arkiveras ansökan, liksom efter extern utvärdering även denna. Vid behov efterfrågas förtydliganden från finansiärens granskningsapparat. Extern samverkan En stor andel av akademins forskning bedrivs i samverkan med näringsliv och samhälle, och tillsammans med andra lärosäten, både i Sverige och internationellt. Ett mått på IDT:s kvalitet är därför i vilken grad vi har gott renommé i det omgivande samhället. Hög kvalitet innebär att samhället uppskattar och nyttiggör den forskning som produceras på akademin och väljer IDT som en naturlig partner i forskningsprojekt inom våra kompetensområden Övriga kvalitetsverktyg Andra kvalitetsverktyg som används inom akademin är seminarier och workshops, både internt MDH, nationellt och internationellt, forskarnätverk, kvalificerad handledning, stöd till disputerade forskare etc. 12

14 2 Tydliga mål och systematisk måluppföljelse En viktig del av kvalitetsarbetet på IDT består i att formulera och systematiskt följa upp visioner och mål för verksamheten. Det ska på IDT finnas tydliga mål formulerade och dokumenterade för samtliga verksamhetsområden. Måldokumenten anger prioriteringar och ambitionsnivåer inom de olika områdena. Sådana mål bidrar till att skapa en gemensam målbild, det vill säga konsensus om vad som ska eftersträvas och uppnås inom en definierad framtid. Mål & måluppföljelse Nyckeltal och uppföljning Intressenternas erfarenheter Organisation för god kvalitet Genom att regelbundet följa upp målen, analysera och diskutera eventuella brister i måluppfyllelse och upprätta handlings- och åtgärdsplaner där nya mål formuleras integreras verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete på ett systematiskt sätt. De måldokument som upprättas på IDT ska ansluta till de centrala måldokument som fastställts för MDH. Styrdokument av detta slag är till exempel högskolans utbildnings- och forskningsstrategi, internationaliseringsstrategi, varumärkesstrategi, kvalitetsplan, plan för jämlikhet- och mångfaldsarbetet och andra måldokument av betydelse för högskolans utveckling. På IDT ska följande måldokument upprättas och regelbundet följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet. 2.1 Översikt av måldokument på IDT Måldokument Omfattning Frekvens, uppföljning Ansvar/förankring Verksamhetsplan för IDT Redovisar övergripande och prioriterade mål för hela akademin för det kommande året. Baseras på rektors årliga uppdrag och MDH:s gemensamma instruktioner för verksamhetsplanering. Upprättas och följs upp varje år. Målen följs upp årligen i IDT:s verksamhetsberättelse och i ledningsråden. Akademichefen tillsammans med ansvarig för respektive verksamhetsområde. Fastställs av akademichefen efter diskussioner i ledningsråden och förankring på hela akademin Kvalitetsplan för IDT Redovisar prioriterade mål, åtgärder och ansvar för kvalitetsarbetet för en fyraårsperiod. Upprättas för fyraårsperioder. Följs årligen upp i IDT:s verksamhetsberättelse och i ledningsråden. Akademichefen ansvarar och fastställer efter diskussioner i ledningsråden och förankring på hela akademin. Handlingsplan för arbetsmiljö och miljö Redovisar prioriterade mål för arbetsmiljön och miljö på IDT för det kommande året. Upprättas, följs upp och revideras varje år. Utfallet redovisas i IDT:s verksamhetsberättelse och i ledningsråden. Ansvarig för att planen upprättas är akademichef tillsammans med samverkansgruppen. Förankras i ledningsråden och samverkansgruppen. Akademichefen fastställer. 13

15 Måldokument Omfattning Frekvens, uppföljning Ansvar/förankring Handlingsplan för jämställdhet och mångfald Redovisar prioriterade mål för jämställdhetsoch mångfaldsarbetet på IDT för det kommande året. Upprättas, följs upp och revideras varje år. Utfallet redovisas i IDT:s verksamhetsberättelse och i ledningsråden. Ansvarig för att planen upprättas är jämställdhetssamordnarna på IDT. Förankras i ledningsråden och samverkansgruppen. Akademichefen fastställer. Handlingsplan för varumärkesstrategin Redovisar prioriterade mål för akademins bidrag till MDH:s varumärkesstrategi för det kommande året. Upprättas, följs upp och revideras varje år. Utfallet redovisas i IDT:s verksamhetsberättelse och i ledningsråden. Ansvarig för att planen upprättas är akademichef. Förankras i ledningsgruppen och samverkansgruppen. Akademichefen fastställer. Handlingsplan för pedagogisk utveckling Redovisar prioriterade mål för pedagogisk utveckling på IDT för en fyraårsperiod. Upprättas för fyraårsperioder. Följs årligen upp i IDT:s verksamhetsberättelse och i ledningsråden. Akademichefen ansvarar och fastställer efter diskussioner i ledningsråden och förankring på hela akademin. Kommunikationsplan Redovisar prioriterade mål för kommunikation av IDTs verksamhet för det kommande året. Upprättas, följs upp och revideras varje år. Utfallet redovisas i IDT:s verksamhetsberättelse och i ledningsråden. Ansvarig för att planen upprättas är informatör på IDT. Förankras i ledningsråden och samverkansgruppen. Akademichefen fastställer. 14

16 2.2 Verksamhetsplan Verksamhetsplanen för IDT ska ange vision och prioriterade mål för akademins utveckling på ett övergripande sätt för det nästkommande året. I verksamhetsplanen redovisas mål för utvecklingen inom följande områden: Utbildning på grund- och avancerad nivå Forskning och forskarutbildning Internationalisering Extern samverkan och samproduktion Lärandemiljö och pedagogisk utveckling Student- och doktorandinflytande Personal Arbetsmiljö och miljö Jämställdhet och mångfald Kvalitetsutveckling I verksamhetsplanen ska också anges hur målen ska följas upp och redovisas och vem som ansvarar för att så sker. Det ska finnas en klar koppling mellan verksamhetsplanens delar och IDT:s verksamhetsberättelse. Den senare ska redovisa utvecklingen på IDT under det gångna året med utgångspunkt från de mål som formulerats i verksamhetsplanen och de akademi övergripande handlingsplanerna. 15

17 2.3 Handlingsplaner Handlingsplanerna på IDT ska vara konkreta och kortfattade en till fyra A-4 sidor - och klargöra vilka mål och vilka åtgärder som särskilt ska prioriteras under det kommande året samt vem som ansvarar för respektive del och hur uppföljning ska ske. Handlingsplanerna kan lämpligen upprättas utifrån följande standardiserade modell: Mål Åtgärder Ansvar Tidpunkt när målet ska vara uppnått Uppföljning 16

18 3. Att ta tillvara på intressenternas erfarenheter Genom att ta tillvara på olika intressenters erfarenheter från IDT och det arbete som utförs på akademin kan vi tidigt upptäcka brister och svagheter och åtgärda dessa genom ett aktivt förbättringsarbete. Vi kan urskilja fyra huvudintressenter av IDT:s kärnverksamhet (utbildning och forskning). Kvalitetsarbetet syftar till att ta tillvara dessa intressenters synpunkter och värderingar av verksamheten på IDT och därmed lägga grunden för ett kontinuerligt förbättringsarbete vid akademin. Mål & måluppföljelse Nyckeltal och uppföljning Intressenternas erfarenheter Organisation för god kvalitet 3.1 Kvalitetsarbete utifrån intressentperspektivet Intressenter Studenter Medarbetarna Avnämare Vetenskapssamhället (presumtiva och aktiva) (Lärare, forskare, administrativ personal) (studenters framtida arbetsgivare, externa samarbetspartners) (representanter för ämnen och forskarsamhället på nationell och internationell nivå) Förväntningar /krav: IDT ska kännetecknas av hög kvalitet när det gäller: Utbildningsinformation Utbildnings- och studiemiljö Delaktighet och inflytande Utbildningens innehåll, genomförande och resultat IDT ska kännetecknas av hög kvalitet när det gäller: Arbetsmiljö och miljö Ledning och organisation Kompetensutveckling Uppdragens genomförande (undervisning, forskning, adm. service), d.v.s. personalen ska vara nöjd med resultatet av sitt arbete IDT ska kännetecknas av hög kvalitet när det gäller: Samverkan och samproduktion med olika aktörer Att svara mot omgivningens kunskaps- och kompetensbehov inom teknikområdena innovation och produktrealisering och inbyggda system IDT ska kännetecknas av hög kvalitet när det gäller: Vetenskaplig kompetens och forskning inom akademins ämnesområden Utbildningarnas förankring i forskning Kvalitetsarbetets syfte: Att tillvarata studenternas synpunkter och förslag till förbättringar Att tillvarata de anställdas synpunkter och förslag till förbättringar Att tillvarata avnämarnas synpunkter och förslag till förbättringar Att tillvarata vetenskapssamhällets synpunkter och förslag till förbättringar Dialoger mellan lärare och studenter Kursutvärderingar Metoder för det systematiska kvalitetsarbetet Programutvärderingar Studentmedverkan i IDT:s olika organ Medarbetarsamtal Arbetsmiljöenkät Uppföljning av kompetensutvecklingsplaner Årliga kvalitetsanalyser: Personalens systematiska analyser av sina uppgifter och ansvarsområden. Uppföljningar av avtal och samverkansdokument Uppföljningar i branschråd och på handledarträffar Alumniuppföljningar Årliga uppföljningar av indikatorer för vetenskaplig kompetens (publikationer, externa forskningsmedel, uppdrag, internationella samarbeten m.m.) 17

19 3.2 Studenterna Nöjda studenter är en av de viktigaste indikatorerna på hög kvalitet. Studenterna på IDT ska uppleva att de får en bra information om sin utbildning (både före och under studietiden på IDT), de ska känna att de är nöjda med mottagandet på akademin, studiemiljön och studiestödet och inte minst med de lärare som de möter och den undervisning de deltar i under sin tid på IDT. De studenter som är klara med sin utbildning ska känna att de har den kompetens som krävs för sitt framtida arbete. De ska kunna rekommendera den utbildning de genomgått till vänner och bekanta. Studenternas erfarenheter under sin studietid på IDT utgör alltså en av de viktigaste källorna till förbättringsarbetet på akademin och dessa erfarenheter måste tas tillvara. De metoder som anges nedan syftar till att ta tillvara studenternas synpunkter och förbättringsförslag när det gäller lärandemiljön i vid mening (utbildningsinformation, studiestöd, administrativ service, undervisningens innehåll och utformning och ansvariga lärare). a) Dialog mellan lärare och studenter En kontinuerlig dialog mellan lärare och studenter i klassrummet med reflektioner kring lär-processen, undervisningens planering och genom-förande och studenternas aktiviteter och lärande, är grunden för kvalitetsarbetet på akademin. Vid kursstart bör läraren informera studenterna om vad utvärderingarna från tidigare kurstillfällen visat och vilka förändringar som vidtagits utifrån dessa erfarenheter. Under kursens gång bör avstämningar göras med syfte att pejla studenternas uppfattning av lärprocessen och för att läraren ska få feed-back på sin lärarroll och sitt stöd till studenternas lärande. Ansvar, dokumentation och åtgärder Det vilar ett ansvar på samtliga lärare vid IDT att fundera igenom och planera för hur dialogen med studenterna ska genomföras och dokumenteras och hur återkopplingen från tidigare kurser ska ske. b) Kursutvärderingar Efter varje avslutad kurs ska studenterna ges möjlighet att utvärdera kursen. Kurs-utvärderingarna ska ses som en central del av det pedagogiska kvalitets- och utvecklingsarbetet på akademin. Kursutvärderingarna ska bland annat belysa i vilken grad studenterna anser att kursens lärandemål har uppnåtts och hur väl de anser att examensuppgifterna speglar kursernas lärandemål. Ansvar, dokumentation och åtgärder Avdelningscheferna ansvarar tillsammans med respektive kursansvarig för att kursutvärderingar genomförs och används som ett verktyg i kvalitets- och utvecklingsarbetet. c) Programutvärderingar De studenter som är registrerade på program ska minst en gång per år ges möjlighet att utvärdera utbildningen och lärandemiljön. I slutet av utbildningen, innan studenterna lämnar högskolan, ska en programutvärdering genomföras. Programutvärderingarna ska ge information om studenternas erfarenheter av utbildningen och särskilt fokusera på studenternas bedömning av utbildningens resultat, till exempel hur väl de anser att utbildningens examensmål har uppnåtts. Utvärderingarna ska också ge information om hur studenterna anser att bedömningsprocesserna har fungerat (till exempel tydligheten i betygskriterier). Ansvar, dokumentation och åtgärder Avdelningschef tillsammans med programsamordnare ansvarar för att utvärderingar av utbildningsprogram genomförs och används som ett verktyg i det kontinuerliga kvalitets- och utvecklingsarbetet. 18

20 d) Studentmedverkan i IDT:s olika organ Studentmedverkan i IDT:s olika organ ska ge studentrepresentanterna reella möjligheter till delaktighet och inflytande på akademin. Den ska också ge studenterna en möjlighet att framföra kritik och synpunkter på såväl studiemiljö och studentstöd som på utbildningarnas innehåll och uppläggning. Ur kvalitetsperspektivet är det viktigt att studentrepresentanterna uppmuntras att fundera över förbättringsområden och att synpunkter från linjeföreningar och enskilda studenter kan föras vidare till respektive ansvarig i organisationen för åtgärder. Ansvar, dokumentation och åtgärder Utbildningsledaren på IDT har ett särskilt ansvar för att samverkan med studentkåren fungerar väl. Avdelningschefer och programsamordnare ska samverka med respektive linjeförening och har därmed ett ansvar för att en dialog om utbildningskvaliteten kommer till stånd med representanterna för respektive förening. Studentsynpunkter och frågor som lyfts av studenterna skall redovisas i protokoll och minnesanteckningar. När så behövs ska en uppföljning av studentfrågorna göras vid nästföljande sammanträde. 19

21 3.3 Medarbetarna De anställda på IDT utgörs av lärare, forskare och administrativ personal. Det arbete som medarbetarna på akademin tillsammans utför är helt avgörande för kvaliteten på akademins verksamheter. De anställda måste kunna ställa krav på en god arbetsmiljö, en tydlig och stödjande ledningsorganisation och en möjlighet att kontinuerligt kunna utveckla sin kompetens för att på bästa sätt genomföra sina arbetsuppgifter. De anställdas bedömningar av det arbete de utför och den organisation de ingår i är en viktig kvalitetsindikator. Hög kvalitet förutsätter att medarbetarna på akademin i hög grad är nöjda med IDT som arbetsorganisation och att de är nöjda med resultatet av det arbete som de utför. Medarbetarna ser ofta de brister och svagheter som finns i olika delar av verksamheten och de har vanligtvis också förslag och idéer till att förbättra den. Att systematiskt tillvarata medarbetarnas erfarenheter och värderingar av det arbete som utförs på IDT är centralt i akademins kvalitetsarbete. a) Medarbetarsamtal Alla anställda på IDT ska regelbundet ha medarbetarsamtal med sin närmaste chef. Dessa samtal kan vara av olika slag, till exempel planeringssamtal, utvecklingssamtal eller lönesamtal. I samband med planerings- och utvecklings-samtalen skall diskuteras hur medarbetaren ser på sin arbetssituation och förutsättningarna för det arbete som han/hon har att utföra. Vid samtalen ska också frågan tas upp hur medarbetaren ser på och bedömer resultatet av sitt arbete och hur detta resultat kan förbättras. Dialogen mellan chef och den anställde blir på detta sätt en viktig del av kvalitetsarbetet på IDT. Vid samtalen identifieras eventuella brister i arbetsorganisationen och möjliga för-bättringsområden. Tänkbara åtgärder för att för-bättra arbetsresultatet diskuteras. Ansvar, dokumentation och åtgärder Det är akademichef och avdelningschefer som ansvarar för att medarbetarsamtalen blir en del av kvalitetsarbetet och att frågor om brister och förbättringsmöjligheter lyfts fram vid dessa till-fällen. Såväl chefen som medarbetarna på IDT har en skyldighet att förbereda sig inför samtalen så att de kan fungera som verktyg i förbättringsarbetet på akademin. Medarbetarsamtalen ska dokumenteras i form av minnesanteckningar och överenskommelser ska följas upp vid senare samtalstillfälle. b) Arbetsmiljöenkät Minst vartannat år ska en arbetsmiljöenkät genomföras där samtliga anställda på IDT ges möjlighet att ge sin syn på IDT som arbetsmiljö. Syftet med enkäten är att belysa medarbetarnas uppfattning om IDT:s organisation och arbets-miljön på akademin. Frågor ska ställas om arbetsbelastning, resurser, delaktighet och påverkansmöjligheter, arbetsledning och feed-back från chefer, om informationen på IDT, tydligheten i målbeskrivningar, m.m. Resultatet från enkäten ska kunna ge information om upplevda brister i arbetsmiljön och ge information om förändringar över tiden i synen på arbetsmiljön. Ansvar, dokumentation och åtgärder MDH:s centrala personalavdelning administrerar arbetsmiljöenkäten. På IDT ansvarar den administrativa chefen för att enkätresultatet för IDT sammanställs och redovisas på lämpligt sätt. Respektive avdelningschef ansvarar för att en diskussion kommer till stånd på avdelningen om hur enkätresultaten ska tolkas och eventuella åtgärdsbehov. Enkätresultaten ska också behandlas i IDT:s ledningsråd och samverkansgrupp. Den administrativa chefen ansvarar för att eventuella åtgärdsförslag tas med i den årliga handlingsplanen för arbetsmiljö och miljö. 20

22 c) Kompetensutvecklingsplaner Hög professionell kompetens är en förutsättning för hög kvalitet i utbildning, forskning och administrativ service. I medarbetarsamtalen ska akademins behov av framtida kompetens och den enskildes behov av kompetensutveckling vägas samman och leda fram till individuella kompetensutvecklingsplaner. Kompetensutvecklingsplanen är en del av IDT:s kvalitetsarbete eftersom den ska utgå från identifierade brister i den kompetens som behövs och syftar till att säkra och förbättra den kompetens som akademin behöver i framtiden. Ansvar, dokumentation och åtgärder Närmaste chef har ansvar för att kompetens-behovet inom respektive ansvarsområde kart-läggs och att en kompetensutvecklingsplan upprättas med varje anställd. Kompetensplanen är skriftlig och dokumenteras enligt en standardiserad mall. Planen är en överenskommelse mellan chefen och den anställde och ska följas upp regelbundet i medarbetarsamtalen. Underlag för utvecklingssamtal och kompetens-utvecklingsplan finns på MDH:s intranät. d) Systematiska analyser av uppgifter och ansvarsområden årliga individuella kvalitetsanalyser Det finns hos medarbetarna på IDT ett starkt engagemang och en vilja att göra ett bra jobb. Det är viktigt att detta engagemang tas tillvara och blir en del av det kontinuerliga kvalitetsarbetet på akademin. På olika sätt bör vi därför ge utrymme för reflektioner över arbetet och stimulera till ett tydligt åtgärdsinriktat arbete där alla anställda ges möjlighet att delta. Ett sätt att göra detta är att samtliga medarbetare vid IDT årligen gör en kortfattad skriftlig reflektion över sina arbetsuppgifter och ansvarsområden och särskilt fokuserar på styrkor och svagheter i verksamheten och hur förbättringar kan åstadkommas. För lärarna innebär detta att man bör fokusera på hur man på ett bättre sätt ska kunna stödja studenternas lärande utifrån de utvärderingar studenterna gjort och utifrån lärarnas egna självkritiska analyser. För administrativ personal innebär detta att man funderar över och skriftligt dokumenterar på vilket sätt det egna arbetsområdet kan utvecklas så att det ger ett bättre administrativt stöd till studenter och personal eller till samarbetspartners utanför IDT. För forskare innebär detta att man funderar över och skriftligt dokumentera på vilket sätt de egna forskningsinsatserna kan utvecklas för att stärka den forskningsmiljö man befinner sig i och forskningsbasen i utbildningar på IDT. Ansvar, dokumentation och åtgärder Avdelningscheferna ansvarar för att de individuella kvalitetsanalyserna kommer till stånd och beslutar om formerna för dokumentering. Avdelningscheferna ansvarar också för att de anställdas årsanalyser blir en del av underlaget för arbetsenheternas förbättringsarbete. 21

23 3.4 Avnämarna inom utbildningsverksamheten IDT bedriver inte utbildning och forskning som ett självändamål. Vår verksamhet ska komma andra i vår omvärld till godo. De studenter som utbildas på IDT ska vara eftertraktade på arbetsmarknaden. De ska vara väl förberedda för att arbeta inom sina professioner inom innovation och produktrealisering och inbyggda system. Vår forskning ska bidra till kunskapsutvecklingen i vår omvärld och utgöra en stark forskningsbas för våra utbildningar. En viktig kvalitetsindikator för IDT är därför omvärldens bedömning av vår verksamhet och särskilt avnämarnas bedömning av våra studenters kompetens. Hög kvalitet förutsätter att studenternas framtida arbetsgivare är nöjda med de studenter vi utbildar. Ur ett kvalitetsperspektiv innebär detta att det är nödvändigt att utveckla ett nära samarbete och i vissa avseenden också samproduktion, med avnämarna. Det är viktigt att vi lyssnar på signaler från omvärlden för att upptäcka brister i våra utbildningar. Det är också viktigt att hitta former för att tillvarata de erfarenheter som de färdigutbildade studenterna gör när de börjat arbeta inom sina verksamhetsområden. a) Uppföljningar av avtal och samverkansdokument IDT har ett stort antal avtal med samarbetspartners, t.ex. med gymnasieskolor. Uppföljnings- och utvärderingsarbete av avtalen är en betydelsefull del av vårt kvalitetsarbete eftersom det ger akademin en möjlighet att fånga upp våra samarbetspartners syn på vårt samarbete och en direkt möjlighet att diskutera möjligheterna att utveckla och fördjupa samarbetet. En viktig del av de externa kontakterna sker via uppdragsutbildningar. Genom uppdrags-utbildningarna skapas en bild av IDT:s kompetens och samverkanspotential. Genom kontinuerliga kundkontakter och uppföljning av genomförda utbildningar erhålls en värdefull information om omgivningens syn på akademins verksamheter. Ansvar, dokumentation och åtgärder Akademichefen tecknar i flertalet fall IDT:s avtal med externa samarbetspartners och har det övergripande ansvaret, tillsammans med den administrativa chefen, för att uppföljningar och utvärderingar regelbundet genomförs och dokumenteras. Samordnaren för extern sam-verkan ansvarar för kundkontakter och upp-följning av uppdragsutbildningar. Avdelningscheferna ansvarar inom sina respektive ansvarsområden för att utvärderingsresultaten återförs och leder till ett konkret förbättringsarbete inom respektive berörd avdelning och arbetsenhet. b) Uppföljningar i branschråd Vid IDT finns branschråd med representanter från IDT, lärare och studenter, och från externa samarbetspartners. Branschråden har som uppgift att vara en mötesplats för IDT och externa aktörer inom akademins olika utbildningsområden. De har också ett uppdrag när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet, genom att ta del av utvärderingar över utbildningarna och föreslå förbättringsåtgärder. Ansvar, dokumentation och åtgärder Programsamordnare i respektive branschråd ansvarar för att uppföljning och utvärdering av samverkan sätts upp på dagordningen. Programsamordnaren ansvarar också tillsammans med berörda avdelningschefer för att detta arbete bedrivs med systematik och är åtgärdsinriktat. Utvärderingsarbetet i branschrådet ska dokumenteras i protokoll eller i bilagor till protokoll från rådet. Programsamordnarna ansvarar för att resultaten från branschrådets utvärderingar integreras med övrigt kvalitetsarbete och utgör underlag för handlings- och åtgärdsplaner. 22

24 c) Alumniuppföljningar En god indikator på utbildningens kvalitet är hur studenter i efterhand, när de arbetat ett eller ett par år, ser på sin utbildning i relation till det arbete de utför. I högskoleverkets nya system för utbildningsutvärderingar läggs stor vikt vid utbildningarnas resultat och dessa kommer därför till viss del att baseras på nationella alumnienkäter. På IDT ska vi regelbundet genomföra uppföljande enkäter till före detta studenter på IDT för att undersöka hur de uppfattar sin utbildning i ljuset av de arbetslivserfarenheter de fått. Ansvar, dokumentation och åtgärder Avdelningschefer och programsamordnare ansvarar för arbetet med alumniuppföljningar på akademin och dokumenterar erfarenheterna av de uppföljningar som görs. Arbetet koordineras med Studentcentrum som har det övergripande ansvaret för alumniverksamheten på MDH. De ansvariga ser till att sådana uppföljningar regelbundet genomförs och att resultatet dokumenteras och läggs till grund för det kontinuerliga förbättringsarbetet. 23

25 3.5 Vetenskapssamhället En viktig bedömare av den utbildning och forskning som bedrivs på IDT är vad man i vid mening brukar benämna vetenskapssamhället. Våra ämnen och våra utbildningar har en kunskapsbas som utgår från forskning och vetenskaplig verksamhet inom innovation och produktrealisering och inbyggda system och ska vara väl förankrad i denna. För att säkra den vetenskapliga kvaliteten och forskningsbasen på IDT är det viktigt att vi har en god vetenskaplig ämneskompetens och att vår forskning är väl integrerad i det nationella och internationella forskarsamhället. Ett mått på IDT:s kvalitet är därför i vilken grad vi har gott renommé i vetenskapssamhället. Hög kvalitet innebär att vetenskapssamhället uppskattar den forskning som produceras på akademin och bedömer vår vetenskapliga ämneskompetens som god. Regelbundna uppföljningar av den vetenskapliga kompetensen på IDT Ett mått på den vetenskapliga nivån och forskningskompetensen är mätningar av den vetenskapliga aktiviteten på IDT. Den vetenskapliga aktiviteten beskrivs genom att årligen följa upp: andelen disputerade lärare antalet vetenskapliga publikationer volymen erhållna externa forskningsmedel antalet doktorander på IDT antalet lärare/forskare som handleder doktorander antalet kurser på forskarutbildningsnivå, uppdrag i vetenskapssamhället (opponent, sakkunnig, refereeuppdrag etc). Ansvar, dokumentation och åtgärder Forskningsledaren ansvarar för att uppgifter om forskningsaktiviteter och vetenskaplig kompetens årligen dokumenteras i akademins verksamhetsberättelse. Forskningsledaren sammanställer också övrigt underlag som möjliggör uppföljning av verksamhets- och handlingsplan när det gäller forskning och forskarutbildning. IDT:s ledningsråd och forskarkollegiet har ansvar för att nödvändiga åtgärder vidtas för att avhjälpa brister och vidareutveckla den vetenskapliga kompetensen på akademin. Professorerna på IDT har särskilt ansvar för att utveckla den vetenskapliga miljön och initiera åtgärder som ökar den vetenskapliga aktiviteten på akademin. 24

26 4 Nyckeltal och uppföljning av kvalitetsindikatorer Genom att välja ut ett antal kvalitetsindikatorer och kontinuerligt mäta och följa upp dessa kan vi översiktligt få en bild av kvaliteten inom centrala delar av IDT:s verksamheter. Nyckeltal för nedanstående indikatorer ska redovisas i akademins verksamhetsberättelse. Redovisningen ska så långt möjligt ske i tidsserier så att det är möjligt att följa trender och utvecklingstendenser. Den ska också när så är möjligt delas upp efter kön. Följande uppgifter ska regelbundet samlas in och redovisas i IDT:s verksamhetsberättelse: Student och utbildning Söktryck för olika utbildningar Antal förstahandssökande per utbildningsplats Genomströmning program Andel studenter som är registrerade på programtermin tre av ett ska vara minst 80 % av antalet registrerade studenter på programtermin ett av programmet. Andel studenter som är registrerade på programtermin sex av ett program ska vara minst 66 % av antalet registrerade studenter på programtermin ett av programmet. Examina Antal avlagda examina inom olika utbildningsområden. Examensarbeten Andelen studenter som har färdiga examensarbeten/uppsatser under det läsår då arbetet påbörjas. Forskning och lärarkompetens Lärarkompetens Andel lärare som avlagt doktorsexamen, uppdelat på kön. Vetenskaplig kompetens Antal professorer och docenter vid akademin, uppdelat på kön. Forskningspublikationer Antalet vetenskapliga publikationer författade av medarbetare vid IDT Externa forskningsmedel Volymen av erhållna externa forskningsmedel Disputerade under året Antalet doktorander som disputerat under året, uppdelat på kön. Handledning Antalet lärare/forskare på IDT som under året handlett doktorander Internationalisering Internationellt utbyte Antalet ut- respektive inresande lärare Internationellt utbyte Antalet ut- respektive inresande studenter Internationell miljö Antalet lärare som under året undervisat på kurser på engelska Samverkan Uppdragsutbildning Antalet nya uppdragsutbildningar som startat under året Uppdragsutbildning Intäkter från uppdragsutbildning Medarbetare Mål & måluppföljelse Nyckeltal och uppföljning Intressenternas erfarenheter Organisation för god kvalitet Arbetsmiljö Andelen långtidssjuka på IDT Arbetsmiljö Andelen medarbetare som är nöjda med den återkoppling de fått på sitt arbete (mäts vart annat år i samband med den centrala arbetsmiljöenkäten). 25

27 E-post: Webb: