Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2007
|
|
- Carina Engström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kristianstad Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2007 HELGEGÅRDEN Innehåll sid Växtföljder Fältkort år 2007 Växtodlingssäsongen 2007 Hemsida, Skörderesultat Höstspannmål, Höstråg Vårvete, Vårkorn Havre, Havre/ärt, Blålupin, Blålupin/havre Klöverfrö, Hampa Sockerbetor Matpotatis Morötter Lök Biogasvall Fodervall
2 L Växtföljder omlopp 4, Traditionella lantbruksgrödor, grönsaker /rödklöverfrö Konventionell Konventionell Ekologisk, KRAV Ekologisk, KRAV Ekologisk, KRAV utan kreatur. Med grönsaker och rödklöverfrö med kreatur trad lantbruksgrödor utan kreatur; grönsaker, rötrest fr biogas vad systemet kan bära med kreatur trad lantbruksgrödor utan kreatur m grönsaker och rklöverfrö Inköpt Biofer + Biovinasse A B C D E Omlopp 4 Omlopp 4 Omlopp 4 Omlopp 4 Omlopp 4 Morötter S-betor Morötter S-betor Morötter Sådd lök Havre Korn Havre/ärt ins rg Ettårig gröngödsling (Havre/fodervicker) Potatis Potatis Plantlök Potatis Plantlök Råg + klöverinsådd vår Vårvete ins Vårvete ins Korn ins Korn malt Rödklöverfrö Vall l Biogasvall l Vall l Råg + klöverinsådd vår S-betor Vall ll Biogasvall ll Vall ll Rödklöverfrö Bollerup Traditionella lantbruksgrödor, energi, vallfrö Konventionell Konventionell Ekologisk, biodynamisk Ekologisk, KRAV Ekologisk, KRAV utan kreatur lantbruksgrödor, fröodl, energiprod. med kreatur trad lantbruksgrödor med kreatur trad lantbruksgrödor utan kreatur lantbruksgrödor, energi, biogasprod, gödsl rötrest Inköpt Biofer + Biovinasse A B C D E omlopp 4 Omlopp 4 Omlopp 4 Omlopp 4 Omlopp 4 S-betor S-betor S-betor Hampa Sockerbetor utan kreatur lantbruksgrödor, fröodling, biogasprod, gödsl rötrest Inköpt Biofer + Biovinasse Korn malt ins vitklöver Havre Blålupin/Havre Blålupin Blålupin Vitklöver till frö H-vete (foder) Rågvete Höstspeltvete Höstrvete ins vitklöver Hampa Korn ins fodervall Grönfoder (ärt+ha), ins fodervall Havre ins biogasvall Vitklöver till frö Havre Fodervall l Fodervall l Biogasvall l Vårvete insådd biogasvall Hvete (etanol) Fodervall ll Fodervall ll Vårvete Biogasvall l växtföljdomloppresultatredovisn08
3 Försöksseriens benämning Olika miljövänliga och uthålliga odlingsformer Fältkort för jordbruksförsök HL 3048 Skördeår 2007 Plan nr L Jbr-omr 2 Län L Försök nr 301/86 Försöksvärd Naturbruksgymnasiet Gård eller by Bollerup Postadress Tomelilla A. Konventionell, kreaturslös, fröodling, energiproduktion B. Konventionell, med kreatur, traditionella lantbruksgrödor C. Ekologisk biodynamisk, med kreatur, traditionella lantbruksgrödor D. Ekologisk övriga former, utan kreatur, energi, biogasproduktion, gödsl rötrester E. Ekologisk övriga former, utan kreatur, fröodling, biogasproduktion, gödsl rötrester A B C D E 1 Korn malt ins vitkl 2 Vitklöver till frö 3 Hampa 4 Havre 5 H-vete etanol 6 S-betor 7 Höstvete foder 8 Vall II 9 Korn+ins vall (rkl,vkl,tim,äs,rg) 10 Vall I 11 S-betor 12 Havre 13 Rågvete 14 Vall II 15 Grönfoder +ins vall 16 Vall I 17 S-betor 18 Blålupin/Havre t mogn 19 Höstspeltvete vårins fånggr 20 Vårvete 21 Havre +ins biogasvall 22 Biogasvall I 23 Hampa 24 Blålupin 25 Blålupin t mognad 26 Höstvete bröd ins vitklöver 27 Vitklöver till frö 28 Vårvete ins vall 29 Biogasvall 30 S-betor Norrstreck Plöjningsriktning Försöket är beläget ca meter i VSV Riktning Bollerups Lantbruksinstitut från Bruttoruta 24 x 15 = 360 m2 Skörderuta X = m2 ÖVRIGA UPPGIFTER ANTECKNAS PÅ SÄRSKILT KORT FÖR RESP ODLINGSSYSTEM Kontaktman vid Hushållningssällskapet Ingemar eller Arne 044/ För försökets utförande ansvarig person Telefon Göran Tuesson, 0411/205 11, 0708/945378
4 Försöksseriens benämning Olika miljövänliga och uthålliga odlingsformer Fältkort för jordbruksförsök HL 3047 Skördeår 2007 Plan nr L Jbr-omr 4A Län L Försök nr 133/86 Försöksvärd Naturbruksgymnasiet Gård eller by Postadress A. Konventionell, kreaturslös trad lantbruksgrödor,grönsaker och klöverfrö (skörderesterna nedplöjes) B. Konventionell, med kreatur, trad. lantbruksgrödor C. Ekologisk, utan kreatur, trad lantbruksgrödor, grönsaker, biogasrest producerat inom systemet D. Ekologisk, med kreatur, trad. lantbruksgrödor E. Ekologisk utan kreatur, trad lantbruksgrödor, grönsaker och klöverfrö, inköpt växtnäring typ fruktsaft, Biofer, m.fl. (skörderesterna nedplöjes) C 6 Plantlök D12 Potatis E18 Plantlök B24 Potatis A30 Potatis E 5 Hybridråg + vårins rödklfrö B11 Vall I D17 Vall I A23 Rödklfrö C29 Biogasvall I D 4 Vall II A10 Sockerbetor C16 Biogasvall II E22 Rödklfrö B28 Vall II C 3 Vårvete + ins vall B 2 Sockerbetor E 9 Korn malt D 8 Sockerbetor B15 Vårvete ins vall (rkl,vkl,tim,äs,rg) A14 Morötter D21 Korn+ins vall (rkl,vkl,tim,äs,rg) C20 Morötter A27 Hybridråg + vårins rödklfrö E26 Morötter A 1 Sådd Lök C 7 Korn E13 Gröngödsling vårins ha/fodervicker B19 Havre D25 Havre/ Ärt + rajgr Norrstreck Plöjningsriktning Försöket är beläget ca 100 meter i SO Riktning från Berte Bruttoruta 12 x 15 = 180 m 2 Skörderuta X = m 2 ÖVRIGA UPPGIFTER ANTECKNAS PÅ SÄRSKILT KORT FÖR RESP ODLINGSSYSTEM Kontaktman vid Hushållningssällskapet Ingemar eller Arne 044/ För försökets utförande ansvarig person Sven Persson, 044/ , Telefon
5 Växtodlingssäsongen 2007 De höstsådda grödorna såddes i normal tid och etablerade sig väl under hösten Den föhållandevis milda och nederbördsrika vintern innebar gynnsamma tillväxtbetingelser för såväl höstsådda grödor som vallar och insåningsgrödor. I togs t.o.m. en vallskörd utöver insåningsgrödan. Inga utvintringsskador noterades på någon av försöksplatserna. Tack vare en snöfri vinter och små nederbördsmängder i mars, redde sig jorden väl redan i månadsskiftet mars april och ett förhållandevis tidigt vårbruk kunde påbörjas. Klöverfröinsådderna i höstvete på Bollerup och höstråg i genomfördes redan i mitten av mars utan förberedande bearbetning. Hittills bådar insådderna gott inför fröskörden Gynnsamma väderbetingelser med lagom fukt och behaglig lufttemperatur och värmerekord på ca 22 grader i halva april gjorde att tillväxten blev snabb och frodig. Utvecklingsmässigt låg vi i början av juni ca två veckor före normal. Dock uppvisade många av de alltför frodiga bestånden torksymptom innan midsommar. I Bollerup noterades mera viltskador av hare än normalt. Tillgång till konstbevattning har för lök, morötter, sockerbetor och potatis haft avgörande betydelse i. Under senare delen av juni och under hela juli föll stora nederbördsmängder. Generell för Skåne kan sägas att den vårsådda spannmålen på främst de lättare jordarna bildade grönskott. Liggsäd uppträdde särskilt i höstvete. Åtskilliga skiften ställdes fläckvis under vatten med följd att bl.a. potatis och morötter ruttnade. Många odlare blev påminda om odlingsplatsernas dikningssatus. Det skall framhållas att odlingsplatserna i Bollerup och var förskonade. Ostadigt väderläge med kraftig blåst har dock begränsat möjliga pollineringsdagar i vitklöverfröodlingarna (Bollerup). Förhoppningsvis har de utplacerade humlesamhällen kompenserat en del. I nådde den konventionella rödklövern årsrekord i jämförelse med praktisk odling. Grönmasseskördarna (1o3) i vallarna blev höga medan andra vallskörden kände av torkan. Spannmålen kunde tröskas utan större störningar. Omblomning i lupinen (Bollerup) störde den normala avmognaden. Tröskning kunde genomföras först efter strängläggning. Goda tillväxtbetingelser i såväl konventionell som ekologisk odling av lök och morötter, har resulterat i bra skördar. I avkastade den konventionella rödklöverfröodlingen mer än skördades Den torra oktobermånaden har gjort det möjligt att ogräsharva rågen () i de ekologiska systemen hösten Tomelilla(Skillinge) 2007 Kristianstad(Legeved) Nederbörd 2007 Avvikelse i mm JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Tomelilla Temperatur 2007 Avvikelser i grader C Kristianstad(Legeved) JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC -2
6 Höstspannmål 2007,2006 Bollerup kärna 15%Vh dt/ha Protein % av ts EtanolveteEtanolveteFodervete Fodervete Rågvete Rågvete HöstspelveRågvete Brödvete Brödvete A A B B C C D D E E Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup kärna 15%Vh dt/ha 76,6 73,1 75,0 77,9 36,5 49,9 14,8 40,6 41,1 44,6 Protein % av ts 11,3 12,2 11,4 12,4 10,7 9,4 13,5 10,6 9,6 8,6 Höstråg 2007, kärna 15%Vh dt/ha 2 1 A A E E kärna 15%Vh dt/ha 58,1 54,2 34,1 44,4 2
7 Vårvete, skörd 2007, Skörd kärna 15%Vh Dt/Ha Protein % av ts pot pot lök lök biovall biovall vklfrö vklfrö B B C C D D E E Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Skörd kärna 15%Vh Dt/Ha 35,46 49,60 26,92 20,60 38,27 32,20 36,96 22,50 Protein % av ts 12,4 14,2 11,5 14,9 12,3 16,3 14,3 12,6 Förfrukter Vårkorn, skörd 2007, Skörd kärna 15%Vh Dt/Ha Protein % av ts 4 Viltskador Maltkorn Maltkorn Foderkorn Foderkorn Foderkorn Foderkorn Foderkorn Foderkorn Maltkorn Maltkorn A A B B C C D D E E Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Skörd kärna 15%Vh Dt/Ha 23,1 43,3 39,5 38,7 55,0 36,3 38,7 42,7 29,1 26,9 Protein % av ts 10,9 13,7 10,3 11,3 10,8 11,5 10,4 12,9 8,7 11,6 3
8 Havre, skörd 2007, kärna 15%Vh dt/ha 2 1 A A B B D D B B Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup kärna 15%Vh dt/ha 52,9 41,1 54,3 42,8 32,3 36,9 36,2 49,6 Havre/Ärt t mogen skörd 2007, ,0 3 Utsmängd 230 kg/ha varav ärt 40% 25,0 2 15,0 1% 12 % 2007 D 2006 D 1 5,0 Skörd Dt/ha Prot % av ts Prot dt/ha 2007 D 28,4 11,7 2, D 29,8 14,2 3,6 4
9 Blålup/Havre t mogen skörd 2007, ,0 3 25,0 2 15,0 Utsmängd 195 kg/ha varav lupin ca 75% Skörd Dt/ha Prot dt/ha 1 5,0 32% 31 % 39% C C C Bollerup Bollerup Bollerup Skörd Dt/ha 31,8 33,4 37,9 Prot dt/ha 5,24 5,12 6,69 Blålupin renbestånd, skörd 2007, ff hampa? kärna 15%Vh dt/ha protein dt/ha 0 D D E E Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup kärna 15%Vh dt/ha 0 29,0 24,2 27,3 protein dt/ha 7,69 6,66 7,26 5
10 vallfrö15% vh kg/ha Klöverfrö A E A E Bollerup Bollerup Vitklöver t frö Vitklöver t frö Rödklöverfrö Rödklöverfrö skörd vallfrö15% vh kg/ha 181,3 44,8 570,5 184,1 Hampa, ts-skörd, dt/ha 2007, 2006 Bollerup ts dt/ha ts-halt % D D A A Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup ts dt/ha 58,4 63,4 109,6 63,9 ts-halt % 48,4 40,1 37,5 37,7 6
11 polsocker ton/ha 14,00 Sockerbetor, skörd 2007, 2006 Bollerup 12, ,00 6,00 4,00 2,00? polsocker ton/ha 0 A A B B C C E E Bol Bol Bol Bol Bol Bol Bol Bol polsocker ton/ha 12,10 9,78 11,80 8,55 9,50 8,31 4,70 7,26 polsocker ton/ha Sockerbetor, skörd 2007, ,00 16,00 14,00 12, ,00 6,00 4,00 2,00 0 A A B B D D Önn Önn Önn Önn Önn Önn polsocker ton/ha 15,77 11,69 16,59 9,63 14,40 9,85 Rotskörd ton/ha 85,9 93,8 83,1 polsocker ton/ha 7
12 Matpotatis, skörd 2007, 2006, ton/ha 5 45,0 4 35,0 3 25,0 2 15,0 Brutto ton/ha Försäljn ton/ha 1 5,0 A A B B D D Brutto ton/ha 41,9 46,4 43,1 41,1 24,5 25,3 Försäljn ton/ha 32,7 40,7 35,0 34,9 19,9 19,7 Matpotatis, storleksutfall % 2007, % 80% 60% 40% > 75 mm mm < 40 mm Försäljn ton/ha 20% 0% A A B B D D > 75 mm 0, mm 4,5 3,4 2,0 3,0 3,0 3,6 < 40 mm 4,0 2,3 6,1 3,2 1,7 2,0 Försäljn ton/ha 32,7 40,7 35,0 34,9 19,9 19,7 8
13 Morötter, skörd, ton/ha 2007, Brutto ton/ha Godkänd ton/ha A A C C E E Morötter Morötter Morötter Morötter Morötter Morötter Brutto ton/ha 119,44 100,88 66,43 82,37 54,91 71,71 Godkänd ton/ha 92,47 80,18 46,46 49,56 39,61 31,33 Morötter, kvalitet skörd, 2007, % 80% 60% 40% 20% För små ton/ha Rötor ton/ha Missform ton/ha Insekt ton/ha Brutna ton/ha Godkänd ton/ha 0% A A C C E E Morötter Morötter Morötter Morötter Morötter Morötter För små ton/ha 4,58 1, ,32 0,22 9,54 Rötor ton/ha 4,58 2,09 10,25 11,6 4,73 12,51 Missform ton/ha 14,93 10,61 8,52 7,45 7,70 17,09 Insekt ton/ha 2,17 4,52 0,80 1,72 2,64 0,5 Brutna ton/ha 0,72 1,91 0,40 1,72 0 0,74 Godkänd ton/ha 92,47 80,18 46,46 49,56 39,61 31,33 9
14 Lök, skörd ton/ha 2007, 2006 Brutto ton/ha godk ton/ha A A C C E E Brutto ton/ha 89,9 62,3 77,7 73,8 68,6 57,3 godk ton/ha 86,8 61,1 74,7 73,2 61,5 54,9 Lök, storleksutfall % av försäljnbar skörd, 2007, % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% >80mm ton/ha 60-80mm ton/ha 45-60mm ton/ha 40-45mm ton/ha 20% 10% 0% A A C C E E >80mm ton/ha 1, ,27 3, mm ton/ha 50,64 24,69 49,34 35,46 50,63 15, mm ton/ha 33,45 33,93 22,92 35,11 6,15 36, mm ton/ha 0,95 2,45 2,44 1,38 1,61 3,43 10
15 Biogasvall, ts-skörd, ton/ha, 2007, 2006 Bollerup 16,00 14,00 12, ,00 6,00 Ts-skörd ton/ha sk1 Ts-skörd ton/ha sk2 Ts-skörd ton/ha sk3 Ts-skörd skörd ton/ha 4,00 2,00 0 biovall I biovall I biovall I biovall I D D E E Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Ts-skörd ton/ha sk1 8,40 4,10 6,50 2,68 Ts-skörd ton/ha sk2 3,78 2,96 4,08 1,95 Ts-skörd ton/ha sk3 1,79 0 1,77 0 Ts-skörd skörd ton/ha 13,97 7,06 12,36 4,63 Biogasvall, ts-skörd, ton/ha, 2007, ,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0 Biovall I Biovall I Biovall ll Biovall ll C C C C Ts-skörd ton/ha sk1 2,80 3,14 3,52 2,89 Ts-skörd ton/ha sk2 3,11 2,25 1,34 1,77 Ts-skörd ton/ha sk3 2,09 3,50 2,40 3,07 Ts-skörd skörd ton/ha 8,01 8,90 7,26 7,72 Ts-skörd ton/ha sk1 Ts-skörd ton/ha sk2 Ts-skörd ton/ha sk3 Ts-skörd skörd ton/ha 11
16 tot skörd Ts dt/ha Fodervall , B B C C B B D D Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup tot skörd Ts dt/ha 178,0 93,2 137,8 86,4 114,6 90,3 112,7 90,4 Rå-protein kg/ha tot 2500 Fodervall , Rå-protein kg/ha tot B B C C B B D D Bollerup Bollerup Bollerup Bollerup Vall 1+2 Vall 1+2 Vall 1+2 Vall 1+2 Vall 1+2 Vall 1+2 Vall 1+2 Vall 1+2 Rå-protein kg/ha tot
Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2008
Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2008 Skepparslöv 2009-02-05 Innehåll sid Växtodlingssäsongen 2008 Hemsida, www.odlingssystem.se Växtföljder Fältkort år
Läs merMiljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008
Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008 SKEPPARSLÖV 2009-02-05 Bollerup Traditionella lantbruksgrödor, energi, vallfrö Konventionell Konventionell Ekologisk, biodynamisk
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2010
odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2010 2011-03-04 Innehåll sid Växtodlingssäsongen 2010 1 Hemsida, www.odlingssystem.se 2 Växtföljder 3 Fältkort år 2010 4-5 Skörderesultat Höstspannmål, Höstråg 6
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer
. upplägg odlingsformer 1987-28 De skånska odlingssystemförsöken bygger ny kunskap två konventionella system, A,B tre ekologiska system, led C,D,E, sexårig växtföljd alla grödor samma år Önnestad, Bollerup,
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetan och uthålliga Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987 2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000 2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987-2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000-2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium Önnestads Naturbruksgymnasium 18 juni 2008 Seminarium
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987-2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000-2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium Önnestads Naturbruksgymnasium 18 juni 2008 Seminarium
Läs merDe skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Läs merFrilandsgrönsaksproduktion med fokus på hållbar utveckling
Frilandsgrönsaksproduktion med fokus på hållbar utveckling resultat och tankegångar från grönsaksväxtföljderna i odlingsförsökssystemet i Önnestad 2007-2010 Marie-Louise Albertson Juhlin Hushållningssällskapet
Läs merÅR ODLINGS- Konventionell PLATS: PLAN: FÖRSÖKS- ADB SYSTEM: utan kreatur NUMMER: NUMMER:
ÅR ODLINGS- Konventionell PLATS: PLAN: FÖRSÖKS- ADB- A gröns o klfrö ÖNNESTAD L4-3410 133/86 HL4365 RUTNUMMER 10 14 1 30 27 23 Förfrukt Vårkorn Morötter Plantlök Potatis Råg Vitklöver GRÖDA Morötter Plantlök
Läs merRapport från fjärde växtföljdsomloppet i de skånska odlingssystemförsöken
1 Rapport från fjärde växtföljdsomloppet i de skånska odlingssystemförsöken 2007-2012 2 Förord Projektet Försök med miljömedvetna och uthålliga odlingssystem med jordbruks- grönsaksoch energigrödor 2006-2012
Läs merEkonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet
Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet Miljövänliga och uthålliga odlingsformer inom Skåne län 2003-2005 Sara Löfvendahl, Ingemar
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merBiogas och rötrest i ekologiska odlingssystem. Slutrapport KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Biogas och rötrest i ekologiska odlingssystem Slutrapport 2013-2014 RAPPORT Hushållningssällskapet Skåne Per Modig, HIR Skåne Biogas och rötrest i ekologiska odlingssystem
Läs merOmläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27
Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export
Läs merSamodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre
Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Läs merVad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Läs merUppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med proteinreglering
Läs merYara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus
Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd Ingemar Gruvaeus Yara Kväverekommendation höstsäd 2017 5 6 7 8 9 10 11 Höstvete, utan proteinbetalning YaraMila, Axan, Kalksalpeter* 135 155 175 195 215 235 Höstvete
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merUppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med
Läs merBOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16
BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 David Hansson & Sven Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi SLU Alnarp Miniträda och sommarmellangröda
Läs merSuccessiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande försök. Lägesrapport för Per Modig Anita Gunnarsson Anna Winge RAPPORT NR 1/2014
Successiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande försök Lägesrapport för 2013 RAPPORT NR 1/2014 Per Modig Anita Gunnarsson Anna Winge 1 Successiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande
Läs merSJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Läs merInte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde
Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Rådde gård ligger i Länghem, Tranemo kommun och är Hushållningssällskapet Sjuhärads försöksoch demonstrationsgård. Där har man dokumenterat resultaten från
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merR E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merSensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka
Läs merSmått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus
Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Läs merSvenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Läs merEn sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,
Läs merSammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
2018 blev spannmålsskörden totalt i hela riket 55 % av skörden år 2017. Den totala spannmålsskörden minskade från 5,9 miljoner ton till 3,2 miljoner ton Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
Läs merSäkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)
Bilaga 1 Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Innehållsförteckning: sid Resultat för enskilda försök. 2 Tabeller Försöken 28 2 Försöken 29 9 Försöken 21 16 Skördeprodukternas kvalitet. 24
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merSkördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla
Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla 2018-01-12 Skördeutveckling i Sverige 2 Skörd, kg/ha 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Skörd, Sverige 1965 2017,
Läs merSommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter
Sommarmellangrödor - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sven-Erik Svensson och David Hansson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Sommarmellangrödor efter konservärt på St. Markie
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merFrö- och Oljeväxtodlarna
Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen
Läs merSåtid höstvete och vårsäd
Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Såtid höstvete och vårsäd SNABBSAMMANFATTNING L7-170 En senare sådd av höstvete med fjorton dagar har inte medfört en minskad
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merEkologisk produktion lantbruk
Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se
Läs merEfterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor
Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor 2000-2002 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Läs merVäxtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst)
Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Som vanligt har vi haft ett onormalt år. Efter en torr och fin september år 2000 med mycket stor höstsådd kom
Läs merN-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen
216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution
Läs merFrilevande nematoder i långliggande odlingssystemförsök
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Frilevande nematoder i långliggande odlingssystemförsök Slutrapport 2013-2014 RAPPORT NR 3/2015 Hushållningssällskapet Skåne Per Modig, HIR Skåne Frilevande nematoder i långliggande
Läs merPOM. Programmet för odlad mångfald
Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och
Läs mer2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Läs merFörfrukter till sockerbetor 2000
Förfrukter till sockerbetor 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.
Läs merKalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén
Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Läs merStora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Läs merVALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande
VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,
Läs merVäxtföljder i ekologiskt lantbruk
Ekologisk växtodling Växtföljder i ekologiskt lantbruk Foto: Lennart Svedlund Växtföljder i ekologiskt lantbruk Text: Gösta Roempke, Hushållningssällskapet i Uppsala Allmänt om växtföljder Syftet med växtföljden
Läs merSAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Helsäd, höstkorn Höstkorn Höstkorn, malt 2 Korn (vår) Helsäd, vårkorn Vårkorn, foder Vårkorn, foder m ins
Läs merÖjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING
Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Läs merGårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Läs merR E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps
R E S U L T A T 2006 OS3-185 L-102-2005 03G001 1 Hushållningssällskapet Box 9084, 291 09 Krstianstad GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2005-08-24 2005-08-21 PK 7-25 300 20 75 SORT: Status FÖRFRUKT: Stubbträda JORDART:
Läs merSpannmål 15 januari 2019 Jönköping
Spannmål 15 januari 219 Jönköping milj ton milj ton Världsmarknaden, spannmål 225 2 175 15 125 1 75 5 25 2 5 2 25 2 1 75 1 5 1 25 1 75 5 25 2137 278 213 216 279 2137 62 618 56 216/17 217/18 218/19 2 17
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merHushållningssällskapet Rådgivning Agri
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning
Läs merBilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis
Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Helleberga Fältnummer/namn 5 Jordart Mellan-styv lera Datum för inventering 2009-08-05 2010-07-22 Gröda Höstvete Speltvete Sort Stava Oberkulmer Rotkorn Förfrukt Höstraps
Läs merFörsök med konventionella och ekologiska odlingsformer
Ö SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET MEDDELANDE FRÅN SÖDRA JORDBRUKSFÖRSÖKSDISTRIKTET ÖSTRA LJUNGBY ÖNNESTAD KRISTIANSTAD Försök med konventionella och ekologiska odlingsformer 1987-1998 BOLLERUP Nr 52 2001
Läs merOLJEVÄXTER. Höstrapssorter. Sortegenskaper I tabell 3 redovisas höstrapssorternas odlingsegenskaper.
Oljeväxter OLJEVÄXTER Höstrapssorter Gunilla Larsson, Svensk Raps AB Intresset för att prova sorter i försöken är fortsatt stort. I år har 38 olika höstrapssorter ingått i försöksserierna. 23 sorter har
Läs merSorter ekologisk odling
Sorter ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Under 2008 utfördes totalt 24 sortförsök i ekologisk odling. Jordbruksverket har finansierat 22 av dessa, medan två har bekostats av Hushållningssällskapet
Läs merSommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper växter bra och oljerättika mindre bra resultat från växtföljden på Norra Åsum Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping
Läs merLämpl antal grobara kärnor/m 2
Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara
Läs merArbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Läs merUtvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi
Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Sara Löfvendahl Hushållningssällskapet Kristianstad Seminarium på Kungl Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008 Rapporten: Bakgrund Ekonomisk utvärdering
Läs merSpannmål 14 juni 2019 Jönköping
Spannmål 14 juni 219 Jönköping Väderlekssituationen i Juni FAO-AMIS Väderlekssituationen i Juni FAO-AMIS JRC tom mitten av maj Valuta IGC 1, 1,5 1,1 1,15 1,2 1,25 1,3 1/1/218 24/1/218 13/2/218 5/3/218
Läs merFörsök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs merMöjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Läs merUthålliga odlingsformer försök med ekologisk och konventionell odling i 18 år
Uthålliga sformer försök med ekologisk och konventionell i 18 år Jordbruksinformation xx 2008 Uthålliga sformer försök med ekologisk och konventionell i 18 år Text: Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merR E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-89 R-34-2007 03H22 Sven-Gunnar o Johan Bergström Tomten, Vinninga GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-7 SORT: Heros FÖRFRUKT: Vårraps JORDART: mmh Molättlera ph-värde: 6,5 P-HCl: 88
Läs merResultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
Läs merMellbyförsöken. Innehåll E D F A
Mellbyförsöken 2-25 Mellbyförsöken Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem. Vid Mellby kan vi studera effekter av olika
Läs merTabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st
Sortförsök i havre Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad Under hösten 2007 har 3 sortförsök i havre skördats, tabell 1. I tabell 2 kan man studera medeltalen de olika åren
Läs merSamodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna
Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna Økologi Landscentret 8 försök med trindsäd i renbestånd och samodling 2001-2003 Korn, ärt, lupin, åkerböna Två sorter av trindsäd Gödsling = 50 kg
Läs merVal av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden Marcus Willert, HIR Skåne, 2018-09-17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning
Läs merVårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.
Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset
Läs merVarför är en bra växtföljd så viktig?
Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning
Läs merEkoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous
Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous Krister Hildén Fjärdedelsjämförelse Vårvete 2011 LIR+SKÖRDE- KONTROLL 10/5/2013 2 1 Eko-odlingens lönsamhet i förhållande till konventionell odling: + högre stöd
Läs merSortanpassad kvävegödsling
Sortanpassad kvävegödsling L7-1010 Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT (2014-2016) Kvävebehov hos olika höstvetesorter (2016) L7-426 Kvävebehov hos olika maltkornsorter (2016) Mattias Hammarstedt,
Läs merMedverkande i Animaliebältets försöksrapport
Tack alla finansiärer! Vi riktar ett stort tack till nedanstående företag som tillsammans bidragit med en miljon kronor till de regionala försöken. Ytterligare drygt en halv miljon har vi fått från Hushållningssällskapen.
Läs merTabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.
Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och
Läs merDriftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merPresentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström
Presentation av ekosortförsök i Lovisa 2017 Micaela Ström 30.11.2017 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Startade 2012 (pågått i 6 odlingssäsonger) Syfte med ekosortförsöket:
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Läs merOgräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på
Läs merGrunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.
Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk
Läs merJordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling
Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning
Läs merOmläggning till ekologisk svinproduktion
Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.
Läs merSkräppa - ett växande problem i ekologisk odling
Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling Per-Anders Andersson Hushållningssällskapet, Huskvarnavägen 97B, 554 66 Jönköping E-post: Per-Anders.Andersson@hush.se Slutrapport från försöksserien L5-280.
Läs mer