Mellbyförsöken. Innehåll E D F A
|
|
- Sebastian Arvidsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mellbyförsöken 2-25
2 Mellbyförsöken Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem. Vid Mellby kan vi studera effekter av olika odlingsåtgärder på lätt jord där djurhållning sedan lång tid har varit omfattande. Försöksplatsen har sedan starten 1983 ständigt vidareutvecklats. Antalet försök har ökat och i takt med efterfrågan på ny kunskap har försöksplaner reviderats. Mellbyförsöken utgörs av ett antal samarbetsprojekt med Hushållningssällskapet (HS) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som huvudansvariga. HS ansvarar för försöksutförandet i fält och provtagningar. SLU ansvarar för utlakningsstudier, analys och utvärdering av data. Upprättande av försöksplaner och vetenskaplig utvärdering görs gemensamt. Genom en kortfattad och enkel beskrivning av försöksresultat från åren 2-25 vill vi ge en inblick i de naturlagar under vilka jordbruket lyder och visa på möjligheter att minska förluster av växtnäring, Varje jord och klimat har sina unika egenskaper vilka påverkar utlakningsnivån. Det har dock visat sig att effekter av olika odlingsåtgärder på andra lätta jordar mycket liknar de vi kan se vid Mellby. SLU, inst för Markvetenskap Gunnar Torstensson, Helena Aronsson Åsa Myrbeck, Maria Stenberg Hushållningssällskapet Halland Erik Ekre, Magnus Håkansson, Maria Henriksson, Sara Bergström Innehåll Flytgödsel och fånggrödor (A) Stallgödsel i två odlingssystem (B) Spridningsförluster sid 6 6 Ekologisk odling med (C) och utan djur (D) Jordbearbetning i två odlingssystem (E) Jordbearbetning och kväveutlakning (F) sid F A D E E D A C B 2
3 Odlingsplatsen Försöksplatsen ligger ca 3 km från havet i en intensiv jordbruksbygd mellan Laholm och Hallandsåsen. Matjorden består av en måttligt mullhaltig och lerig, sandig grovmo. Alven är en sandig grovmo som är så gott som mulloch lerfri. Vid cirka en meters djup övergår alven i mellanlera. Jorden är stallgödslad under mycket lång tid. Fälten arrenderas av Forslunds och Elofsfälts Gård. ph: 5,7-6, Fosfor: klass V Kalium: klass II-III Teknisk beskrivning På försöksplatsen används idag 5 stycken försöksrutor (x m). Dessa är separat dränerade på ca 1 meters djup. Markvattnet leds till en mätstation där provtagning sker. Denna är flödesrelaterad och sker automatiskt. Se skiss längst bak. På Mellby finns även flera klimatstationer som mäter temperatur, nederbörd, solinstrålning och vindhastighet. Nederbörd och avrinning Kväveutlakningen från ett fält styrs av flera faktorer. Två viktiga faktorer är temperatur och nederbörd. Under odlingssäsongen tas vattnet till största delen upp av grödan, medan nederbörd under hösten, vintern och tidig vår kan rinna igenom markprofilen och därmed ta med sig växtnäringsämnen bort från fältet. Regnrika milda vintrar utan tjäle ökar risken för utlakning. Nederbörd och avrinning kan variera mycket mellan åren. mm Fördelning av nederbörd, avrinning och temperatur under året på Mellby Nederbörd Avrinning Temperatur Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun o C Nederbörd och avrinning på Mellby mm/år Årsnederbörd Avrinning 12 Nederbörd och avrinning mäts per agrohydrologiskt år; från 1 juli angivet år till 3 juni året därpå
4 Fånggrödor och flytgödsel Detta försök syftar till att studera utlakning av kväve vid årlig användning av fånggröda, tillförsel av flytgödsel vid olika tillfällen samt olika bearbetningstidpunkter. Försöket är en fortsättningen på det äldsta Mellbyförsöket som startade 198. Vi kan här följa vad fånggrödeodling och stallgödselspridning betyder för mark och grödor på lång sikt. Några led ligger fortfarande kvar enligt ursprunglig plan, medan andra modifierats allt eftersom nya frågeställningar dykt upp. Forskare:Helena Aronsson, SLU. Mer information finns i Ekohydrologi 7, SLU, Uppsala 23. Utlakning från stråsäd vid olika behandlingar utlakning kg N/ha tidig höstbearb sen höstbearb. sen höstbearb+fg vårbearbetning+fg fg = fånggröda Försöket visar att: Insådd av fånggröda ger inte lägre skörd. Stallgödsel och fånggrödor ökar markens bördighet. Fånggröda + vårplöjning ger 6 procent mindre kväveutlakning än från ett fält som plöjs tidigt på hösten utan fånggröda. Fånggröda + vårbearbetning minskar kväveutlakningen med 23 kg/ha jämfört med en tidig höstbearbetning Sen höstplöjning minskar kväveutlakningen med ca 1 kg/ha jämfört med tidig höstplöjning (bearbetning). Fånggröda + en sen höstbearbetning minskar kväveutlakningen med 2 kg/ha jämfört med tidig höstbearbetning. En fånggröda som plöjs på våren innehåller ca 2- kg N. En fånggröda på enbart handelsgödslat fält innehåller mindre kväve än fånggröda på fält som fått stallgödsel. Plöj fånggrödan tidigt på våren. Då hinner kvävet från fånggrödan frigöras under växtsäsongen utan att lämna restkväve som riskerar att utlakas under efterföljande höst och vinter. Det går att sprida mindre mängder stallgödsel tidigt på hösten i växande fånggröda utan att kväveutlakningen ökar. Om man tillför mycket stallgödsel till ett fält med fånggröda, klarar fånggrödan inte av att ta upp allt extra kväve vilket ökar kväveutlakningen. I växtföljder med mycket vall/fånggröda blir kväveutlakningen extra stor på de fält och under de år man inte sår in en ny.
5 Relativ kväveskörd (%) och utlakning (kg) rel tal resp kg tot-n/ha N-skörd utan fånggröda N-skörd med fånggröda utlakning 2 A B C D E F G H I J K L Hdg N 1N,5N,5N,5N,5N,5N,5N 1N 1N N tidig höst sep sep 1N vår sep 1N vår 2N vår sep 2N vår Stallgödsel tidpunkt Bearbetning febmars febmars febmars 2N tidig höst febmars febmars febmars - - Sen höst Sen höst A B C D E F G H I J K L 2 kg tot-n/ha potatis 2 med fånggröda utan fånggröda Utlakning från potatis jämfört med övriga grödor Vid odling av potatis på mark där fånggröda odlas årligen, kan läckaget av kväve bli större än från mark utan fånggröda. Grödor i försöket 2 vårkorn 21 havre 22 potatis 23 vårkorn 2 vårraps 25 rågvete Förklaringar Hdg = handelsgödsel 1 N = 9 kg N till havre och korn och Stallgödsel: 1N = totalkväve 11 kg N till vårvete och potatis Bearbetning = led A,C, G o I stubb. + plöjning i nov. Övriga led plöjning. Fånggröda: I stråsäd och raps består fånggrödan av engelskt rajgräs, 7-8 kg/ha, vilken sås in i samband med sådd. Vid potatisodling sås råg direkt efter upptagning. 5
6 Stallgödselanvändning i två konventionella odlingssystem Detta försök undersöker möjligheterna att minimera utlakningen från två konventionella växtodlingssystem. Den ena från en mjölkgård och den andra en grisgård. Genom vallodling och höstsådda grödor får vi en 1% vintergrön mark. Flytgödsel sprids med släpslangsteknik före sådd och med myllningsaggreagat i växande vall. I försöket mäts även ammoniakavgång vid spridning av gödsel. I båda försöken förutsätts att djurtätheten är relativt hög, ca 1 d.e/ ha. Försöket visar att: Kväveutlakningen i vallväxtföljden är låg jämfört med växtföljden på grisgården där jorden bearbetas oftare. Sen höstspridning (nov) av flytgödsel i vall har gett liten påverkan på kväveutlakningen under efterföljande vinter. När flytgödsel har myllats till vallarna har ammoniakförlusterna minskat. Detta har ökat mängden växt- och utlakningsbart kväve i marken. Skördarna har blivit högre, men även kväveutlakningen. Spridning med släpslang i växande grödor har gett märkbara ammoniakförluster och osäkra kväveeffekter. Metoden kan innebära risk för ökad kväveutlakningen till följd av fördröjd kväveverkan. Då gödsel sprids med släpslang i stråsäd bör den kompletteras med fånggröda eller insådd vall. Störst kväveutlakning ger odling av potatis, höstspridning av flytgödsel samt tidig bearbetning inför höstsäd. Forskare: Gunnar Torstensson, avd. för vattenvårdslära, SLU.Vill du veta mer? Kväveutlakning på sandjord motåtgärder med ny odlingsteknik. Ekohydrologi 71. Avd. för vattenvårdslära, SLU. Spridningsförluster av ammoniak 6 Vid spridning av svin- resp. nötflytgödsel avgår ammoniak. Mätningar görs i både konventionella och ekologiska försök. De tre faktorer som främst påverkar ammoniak förlusternas storlek är: Nedmyllning: Även en grund nedmyllning av gödseln är mycket effektivt för att motverka ammoniakförluster jämfört med om gödseln läggs på markytan. Jordkontakt: När marken är mer eller mindre täckt med gröda eller växtrester får gödseln inte kontakt med jorden, trots att det sprids med släpslang. Marktemperatur: Lägst förluster blir det när markytan har några få plusgrader. Förlusterna ökar med stigande temperatur eller när temperaturen är under.
7 Mjölkgården Odlingen är helt inriktad på grovfoderproduktion. Huvudväxtföljden är treårig med grönfoder (korn+ärt) som sås in med tvåårig vall vilken skördas tre gånger per år. På ett fjärde skifte odlas majs fyra år i rad. ton ts/ha Skördar Gröns.+ins Vall I Vall II Majs Stallgödsel spridningstidp. vår e 1:a skörd e 1:a skörd vår +nov Stallgödsel * + handelsgödsel, kg N/ha = 16 = 175 = 15 Jordbearbetning e skörd tidig vår tidig vår *) ammoniumkväve grönf +ins vall I vall II majs Utlakning kg tot N/ha Ammoniakavgång vid spridning av nötflytgödsel Före vårvallbrott; omedelbar nedbrukning (tallriksharv) (1 obs) Efter vårvallbrott; nedbrukad efter tim (1 obs) Före vårvallbrott; nedbrukad efter tim Vall efter 1:a skörd, myllad Vall efter 1:a skörd; släpslang Växande vall, sen höst Vall, sen höst, (frodig grönträda) % av tillförd NH-N
8 Grisgården Odlingen på den konventionella grisgården består av en 6-årig växtföljd med fodersäd, våroljeväxter, potatis och bevuxen träda. ton/ha Skördar ej bortförd Korn + ins EU-träda Vårraps Höstvete +fång 3 ton Potatis Rågvete +fång Stallgödsel spridningstidpunkt Stallgödsel * + handelsgödsel kg N/ha Jordbearbetning e skörd (plöjning) *) ammoniumkväve Utlakning kg tot N/ha vår sen höst - vår + tid höst vår vår = 8 = 95 = 13 = 12 = 115 tidig vår tidig höst vår tidig höst sen höst korn+ins EU-träda Vårraps Höstvete +fång Potatis Rågvete +fång Ammoniakavgång vid spridning av svinflytgödsel Höstsäd, myllad vår Höstsäd, släpslang vår Vår, på bar mark, nedbrukad efter tim % av tillfört NH-N Vår, i fånggröda, nedbrukad efter tim (1 obs) Fånggröda, i september Fånggröda, sen höst
9 Ekologisk odling kväveomsättning & utlakningsrisker Försöket syftar till att belysa utlakningsrisker och kvävemineralisering i två odlingssystem, med och utan djurhållning. Försöket med djurhållning är anpassad till en djurtäthet som motsvarar,6 djurenheter/ha. Växtföljden som är anpassad för en växtodlingsgård tillförs ingen stallgödsel. I detta system står gröngödslingsvallen för kvävetillförseln och är en förutsättning för odling av avsalugrödorna. Försöket har sedan starten 1991, utvecklats i en strävan mot fungerande växtföljder både vad gäller utlakning, skördar och ogräs. Ekologiska lantbrukare, rådgivare och forskare diskuterar utvecklingen i en referensgrupp. Växtföljder Med djur Vall I Vall II Havre + fånggröda Grönfoder m ins. Potatis + höstråg Korn + ins Utan djur Grönträda Vårvete Havre + ins. Gröngödsling Potatis Råg + ins. nya fr o m 23 Vall I Vall II Höstraps+ fånggr. Korn + fånggr.. Åkerböna Grönfoder m ins. Grönträda Höstraps + fånggr. Havre + ins. Gröngödsling Vårvete + fånggr. Åkerböna Råg + ins. Försöket visar att: Skördar av vall och grovfoder är nästan jämförbara med intilliggande konventionella system. Medelskördar av stråsäd och potatis är ca 6% av motsvarande i konventionell odling. Mängden mineralkväve i marken samt utlakningen är något högre i systemet utan djur, till följd av bl a fler återkommande vallbrott. Utlakningen från gröngödslingsvallarna påverkas av mängden nerbrukad grönmassa. Detta material mineraliseras mycket snabbt. Stor mängd nedbrukad grönmassa kan liknas vid att sprida en rejäl giva flytgödsel. Gröngödslingsvallarna har en hög kvävekapacitet som borde kunna utnyttjas bättre. T ex genom skörd och biogasrötning där rötresterna återförs. Det är viktigt att ha kontroll på ogräsen, vilka annars kan bidra till låga skördar och därmed ökad risk för kväveutlakning. En del av utlakningen beror på att det är svårt att styra frigörandet av organiskt bundet kväve från vallar och gröngödsling. Potatisodlingen har gett betydande utlakning bl a till följd av låga skördar på grund av tidiga bladmögelangrepp. Forskare: Gunnar Torstensson, avd. för vattenvårdslära, SLU.Vill du veta mer? Ekologisk odling - utlakningsrisker och kväveomsättning. Ekohydrologi 72. Avd. för vattenvårdslära, SLU. 9
10 Odlingssystem med djur 1 8 Skördar Vallen består av gräs, röd- och vitklöver 21,5 ton ny växtföljd ton alt ton ts/ha 6 2 Vall I Vall II Havre+fg Grönf.+ins Potatis Korn+ins Vall I Vall II Tillförd gödsel, kg/ha (nötflyt) Totalkväve NH-kväve Fosfor Kalium Spridningstidp. Tidig vår Tidig vår Tidig vår Tidig vår Myllad efter 1:a skörd Jordbearbetning e skörd (plöjning) Sen höst Tidig vår Tidig vår Tidig vår Augusti före rapssåd Utlakning kg N/ha 2 6 Vall I Vall II Havre+fg Grönf.+ins Potatis Korn+ins Vall I Vall II Mineralkväve i marken Mineralkväve kg/ha Vår Uppkomst/sättning Gulm./Skörd 2 Sen höst *) ej mätt * * * * * Vall I Vall II Havre+fg Grönf.+ins Potatis Korn+ins Vall I Vall II
11 Odlingssystem utan djur 1 Skördar Gröngödslingen består av rajgräs, röd- och vitklöver 19,6 ton ny växtföljd ton alt ton ts/ha N- fixering kg N/ha Bearbetning e skörd ej bortförd Grönträda Vårvete Havre +ins ej bortförd Gröng.vall Potatis Råg+ins Grönträda Vårvete +fång ej bortförd Åkerböna Sen höst Sen höst Tidig vår Höstråg sås efter upptagn. Tidig vår Tidig vår Sept före höstsådd h-sådd Utlakning Grönträda Vårvete Havre +ins Gröng.vall Potatis Råg+ins Grönträda Vårvete+f Åkerböna kg N/ha Mineralkväve kg/ha Mineralkväve i marken under året Vår Uppkomst/sättning Gulm./Puts 2 Sen höst *) ej mätt * Grönträda Vårvete Havre +ins Gröng.vall Potatis Råg+ins Grönträda Vårvete+f Åkerböna * * * 11
12 Jordbearbetning & kväveutlakning i två odlingssystem Detta försök visar hur enskilda åtgärder i fält kan ge stor påverkan på kväveutlakningen. I försöket studeras kväveomsättningen i två olika odlingssystem. Det ena med en konventionell växtföljd och det andra med en kväveeffektiv. Den konventionella sköts enligt de generellt gällande brukningsmetoderna i området. I den kväveeffektiva växtföljden tillämpas de senaste forskningsrönen om åtgärder för att minska utlakningen av kväve. Resultat från försöket visar att skörden är nästan lika i de båda odlingssystemen. Problem med kvickrot minskade skörden ett år (23) i det kväveeffektiva systemet. relativtal utlakningen av kväve är ca 15 kg mindre per hektar och år i det kväveeffektiva systemet. Konventionell Kväveeffektivt Forskare: Åsa Myrbeck, SLU. Mer information finns i Jordbearbetningsavdelningens årsrapport 2, SLU, Uppsala. 2 genomsnittlig kväveutlakning genomsnittlig skörd Gröda A. Konventionellt B. Kväveeffektivt Våroljeväxter 1999, 25 Höstvete 2 Vårkorn med insådd 21 Gröngödsling 22 Höstvete 23 Vårkorn med fånggr. 2 Plöjning genast efter skörd. Sådd av höstvete sent i september. Stubbearbetning ca 1/9. Sen höstplöjning, ca 2/1. Sådd av korn med insådd av klöver/ gräsvall vid normal tidpunkt Plöjning samtidigt som led B. Sådd av höstvete sent i september. Stubbearbetning i början av september. Plöjning ca 2/1. Sådd av korn och insådd av engelskt rajgräs vid normal tidpunkt. Direktsådd av höstvete tidigt i september. Insådd av fånggröda i höstvetet. Vårplöjning med tiltpackare. Tidig sådd av korn med insådd av klöver/gräsvall. Plöjning 1 vecka före sådd av höstvete. Sådd i början av september. Insådd av fånggröda i höstsäden. Vårplöjning 2. Tidig sådd av korn och insådd av rajgräs.
13 Skördar i konventionellt och kväveeffektivt odlingssystem Ingen signifikant skördeskillnad åren -99, -, -2, - och -5 7 konventionellt Kväveeffektivt 6 5 skörd (kg/ha) Vårraps 1999 Höstvete 2 Vårkorn 21 Gröngödsling 22 (ts) Höstvete 23 Vårkorn 2 Vårraps 25 Månadsvis kväveutlakning i respektive odlingssystem Utlakning kg nitratkväve/ha Konventionell Kväveeffektivt Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni 13
14 Jordbearbetning och kväveutlakning I detta försök studeras effekterna av olika tidpunkter för plöjning och jordbearbetning i vårsådda grödor. Dessutom jämförs hur inblandning respektive bortförsel av skörderester påverkar mineralkvävet i marken. Försöket visar att: Leden med sen höstplöjning, med eller utan fånggröda, har gett högst skörd. Skörden i det vårplöjda ledet har varit låg p g a problem med kvickrot, kråkfåglar och rotdödare. Mineraliseringen efter tidig höstplöjning går relativt snabbt. Mängden mineralkväve ökar med i genomsnitt 1 kg/ha under en 1-dagars period. Mineraliseringen efter en sen plöjning är betydligt lägre. Att bruka ned halmen eller föra bort den har ingen större betydelse för kväveutlakningen. Under de senaste åren har dock mineralkvävehalten i marken varit något högre i leden där halm brukats ned (se diagram). Efter en stubbearbetning ökar halten mineralkväve i marken lite långsammare än vid plöjning. Ökningen fortsätter dock under hela hösten eftersom ledet plöjs sent. Användning av fånggröda innebär låga halter av mineralkväve i marken under höst och vinter. Vårplöjning innebär också låga halter mineralkväve, men kan ge problem med kvickrot. Tidig höstplöjning ökar risken för utlakning av stora mängder kväve. Mineralkväve i marken från gulmognad till skörd vid olika bearbetningstillfällen Mineral-N kg/ha Tidig plöjning Sen plöjning Fånggröda+sen plöjning Tidig stubbearb+sen plöjning Vårplöjning Gulmognad Skörd Nov Dec Vår
15 Skördar ton/ha 5 Jordprofil från Mellby: Under en mullrik matjord syns tydliga skikt av olika sandfraktioner Tidig plöjning Sen plöjning Fånggröda + sen plöjning Tidig stubbearb + sen plöjn Vårplöjning Kväve i marken med eller utan halm Halmen inblandad 5 Halmen bortförd - Mineral-N kg/ha Gulmognad Skörd November Dec ember Vår Växtföljd Vårraps Vårvete Vårkorn Havre Gödsling Alla grödorna har gödslats med för grödan normal handelsgödselgiva (9-11 kg N/ha) - 8 Forskare: Åsa Myrbeck, avd. för jordbearbetning. SLU. Mer information finns i: Jordbearbetningens årsrappport 2. 15
16 På försöksfältet finns tre mätstationer, 5 stycken separat dränerade rutor varifrån vattnet leds till varsitt vippkärl där flödet mäts och prover tas ut. Totalt är 1 km dräneringsslang nergrävt samt 5 km täta ledningar! 16 Så här hittar du till Mellbyförsöken Sväng av från motorvägen vid avfarten mot Mellbystrand. Kör väg 2 mot Laholm. Sväng höger vid vit skylt med texten Mellby industriområde. Kör till T- korsning. Sväng vänster(skyltat Hushållningssällskapet). Kör under bro och sväng höger direkt efter ett stort rött hus, skyltat Hushållningssällskapet. Håll höger när vägen svänger. Kör fram till gården och följ vägen till höger. Nu ser ni Mellbyförsöken framför er! fånggröda, vårbearbetning och myllning av stallgödsel! Läs mer Rapporterna som hänvisas till i broschyren kan beställas från SLU, tel Denna broschyr har bekostats av svenska staten och EU Sammanställning och layout: Sara Bergström och Maria Henriksson, HS Halland
Mellbyförsöken
Mellbyförsöken 19902000 Mellbyförsöken Mellbyförsöken utgörs av ett antal samarbetsprojekt med Hushållningssällskapet och avdelningen för Vattenvårdslära vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som huvudmän.
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merUtlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord
Gunnar Torstensson och Helena Aronsson Resultatrapport 11-14 för projektet Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord Enheten för biogeofysik
Läs merUTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS
UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS av Gunnar Torstensson, Inst. för Mark och miljö, SLU Kväve- och fosforutlakning i samband med majsodling har studerats i två utlakningsförsök i södra Sverige. Resultaten visar
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merKUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. Utlakningsförsök i Halland. Resultat från Mellby och Lilla Böslid
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utlakningsförsök i Halland Resultat från Mellby och Lilla Böslid 25-215 Maria Henriksson, Sara Bergström Nilsson, Helena Aronsson och Erik Ekre 216 Förord Utlakningsförsöken
Läs merMetoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel
Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel Helena Aronsson Jian Liu Institutionen för mark och miljö SLU Erik Ekre Växjö 5 december 2012 Lilla Böslid
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merVERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att
Läs merGödsling, stallgödsel och organiska restprodukter
Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av
Läs merRedovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket
Bilaga 1 Åsa Myrbeck 2014-11-07 Jordbearbetning och Hydroteknik, SLU 750 07 Uppsala Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket Projekttitel: Inverkan av olika bearbetningstidpunkter
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merUtlakning efter spridning av
Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),
Läs merträdgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård
Kväveläckage från frilandsodling av trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Institutionen för Mark och miljö, SLU Enheten för Biogeofysik och vattenvård Utlakning av kväve från fältmässig frilandsodling av
Läs merVäxtnäringsläckage i olika odlingssystem
Växtnäringsläckage i olika odlingssystem Helena Aronsson SLU Introbild Verksamheter vid Avdelningen för vattenvårdslära Normalutlakning av kväve från Sveriges åkermarker beräknade med simuleringsverktyget
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för
Läs merBra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling
Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling När man planerar sin gödsling är det viktigt att tänka på vad som är viktigast för gårdens produktion. Är det en djurgård så är stallgödselhantering
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merTolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008
Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår
Läs merInstitutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merKvävebalanser på mjölkgårdar
Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt
Läs merVarmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Läs merKväveutlakning på sandjord motåtgärder med ny odlingsteknik
Gunnar Torstensson och Erik Ekre Kväveutlakning på sandjord motåtgärder med ny odlingsteknik Miljöanpassad stallgödselanvändning och odling i realistiska odlingssystem Resultat från en grovmojord i södra
Läs merVäxtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merKväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd
Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd
Läs merKväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck
Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, 15-16 januari 2015 Åsa Myrbeck Syfte Att öka kunskapen om olika jordbearbetningsåtgärders påverkan på mineralkvävedynamiken
Läs merKvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?
Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel Sofia Delin SLU Skara Institutionen för mark och miljö Vad innehåller den färska gödseln? Fekalier och urin i samma fraktion Färsk gödsel: 25-30 % Ts Övrigt
Läs merVarför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012
Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna
Läs merVarmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna
Läs merResultat från projektet Utlakningsförsök för långsiktig kontroll av odlingssystem med vintergrön mark under perioden
Helena Aronsson, Gunnar Torstensson, Arne Gustafson, Tomas Rydberg, Börje Lindén och Maria Stenberg Resultat från projektet Utlakningsförsök för långsiktig kontroll av odlingssystem med vintergrön mark
Läs mer15A - Grovfoderodling
Besöksdatum: SAMnr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A - Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder 1-2 kg extra rödklöver i vallfröblandning för att höja klöverandel i vall.
Läs merMull och kol och liv i marken. FramtidsOdling
Mull och kol och liv i marken FramtidsOdling Grödan: 10 ton ts 4500 kg C ovan jord Rötter o rotzon 1500 kg C (mkt grödberoende Matjord 1,5%C 45 ton C Alv, inte onormalt med 20 ton C Mullhalt = kolhalt
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs merFlaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
Läs merTolkning av mjölkgård
Tolkning av mjölkgård Förutsättningar mjölkgården 80 mjölkkor (flytgödsel) 100 kvigor (djupströ) Tjurkalvarna säljs till förmedling 100 ha åker och 35 ha naturliga beten Växtföljd 18 ha korn+ins 3*18 ha
Läs merVarmt väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen
Läs merSJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Läs merOrganiska gödselmedel till höstvete
Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merInstitutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merLäckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik
SMED Rapport Nr 57 2011 Läckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2009 Karin Blombäck Holger Johnsson Anders
Läs merInstitutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2016-10-10/GB/LR) 2018-01-24/GB 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merVarmt väder och högt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2018 Varmt väder och högt upptag senaste veckan Vi haft en vecka med höga temperaturer och ingen nederbörd i området. Kväveupptag i både nollrutor
Läs merVarmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Läs merLåg mineralisering men fortsatt upptag i fält
Till hemsidan Prenumerera : Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Utvecklingen har gått relativt fort denna vecka och utvecklingsstadierna i fälten varierar mellan DC 43-59. Trots det varmare vädret
Läs merOdlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök
Odlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök Helena Aronsson med flera Institutionen för mark och miljö Hur långa tidsserier i behövs det? År 1 2 3 4 5
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs mer15A Grovfoderodling. Sammanfattning och förslag till åtgärder. Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: Besöksdatum: SAM-nr:
Besöksdatum: SAM-nr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder Tre bra åtgärder ur miljösynpunkt på gården är att all mark är vintergrön,
Läs merMetoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon
Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Helena Aronsson, Institutionen för mark och miljö Vatten i balans, Linköping 18 jan 2018 Olika typer av åtgärder
Läs merGrunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.
Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk
Läs merMarken som växtplats utnyttjar vi potentialen för hög skörd?
Marken som växtplats utnyttjar vi potentialen för hög skörd? Kerstin Berglund, SLU, Uppsala Seminarium Odling i Balans, Nässjö20100120 Marken som växtplats- utnyttjar vi potentialen för hög skörd? Tisdagen
Läs merVarför är en bra växtföljd så viktig?
Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning
Läs merGod kvävehushållning i ekologiskt lantbruk
Ekologisk växtodling God kvävehushållning i ekologiskt lantbruk Foto: Lars Birger Johansson God kvävehushållning i ekologiskt lantbruk Text: Anna Hansson, Agellus Miljökonsulter Den största delen av kvävet
Läs merVäxtnäringsutlakning i samband med spridning av flytgödsel till vall på hösten
Gunnar Torstensson, Helena Aronsson och Erik Ekre Växtnäringsutlakning i samband med spridning av flytgödsel till vall på hösten Slutrapport Ekohydrologi 133 Uppsala 2012 Institutionen för Mark och miljö
Läs merStora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Läs merOdlingsåtgärder och växtnäringsförluster vid trädesbruk
Odlingsåtgärder och växtnäringsförluster vid trädesbruk Barbro Ulén, och Lennart Mattsson, Mark och Miljö, SLU Sammandrag. Vid två års odling av grönträda vid Lanna var kväveläckaget, och ibland också
Läs merOrganiska gödselmedel i höstvete. Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad
Organiska gödselmedel i höstvete Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad Skånska försök på ämnet Hur stor effektivitet har vi av det kväve som sprids med organisk gödsel?
Läs merLÄCKAGE AV FOSFOR OCH KVÄVE MED I VÄXTFÖLJDER MED OCH UTAN STALLGÖDSEL OCH EFTER ÖVERGÅNG TILL FLYTGÖDSELSPRIDNING PÅ HÖSTEN
LÄCKAGE AV FOSFOR OCH KVÄVE MED I VÄXTFÖLJDER MED OCH UTAN STALLGÖDSEL OCH EFTER ÖVERGÅNG TILL FLYTGÖDSELSPRIDNING PÅ HÖSTEN Barbro Ulén, Mark och Miljö, SLU Inledning I de nya förslagen på åtgärdsprogram
Läs merOrganiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010
Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010 Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristianstad Slutsats Förändra era gödslingsrekommendationer! Räkna med 80% kväveutnyttjande (NH 4
Läs merFortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon
Läs merGårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Läs merRådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B
Rådgivningsföretagets logga SAMnr Lantbrukarens namn Adress Telefonnr Besöksdatum Uppföljning 1B Sammanfattning Gården är på 140 ha med ren växtodling. Grödorna som odlas är potatis, råg, maltkorn, höstvete,
Läs merKväveutlakning på sandjord motåtgärder
Gunnar Torstensson och Magnus Håkansson Kväveutlakning på sandjord motåtgärder med ny odlingsteknik Miljöanpassad stallgödselanvändning och odling i realistiska odlingssystem Resultat från en grovmojord
Läs merSvalt väder och lågt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen
Läs merKväve-fosfortrender från observationsfälten
Kväve-fosfortrender från observationsfälten 1988-2009 Fält 1D Barbro Ulén, Claudia von Brömssen, Göran Johansson, Gunnar Torstensson och Lovisa Stjerman Forsberg Observationsfälten är dränerade Dräneringsvattnet
Läs merDe skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Läs merFigur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.
Delrapport för 201 till SLU EkoForsk Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av kvickrot
Läs merEkologisk odling - Utlakningsrisker och kväveomsättning Odlingssystem med och utan djur på sandjord i Halland och på lerjord i Västergötland
Gunnar Torstensson, Helena Aronsson och Arne Gustafson Ekologisk odling - Utlakningsrisker och kväveomsättning Odlingssystem med och utan djur på sandjord i Halland och på lerjord i Västergötland Slutrapport
Läs merFosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merJordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel
Jordbruksinformation 9 2014 Att sprida organiska gödselmedel Att sprida organiska gödselmedel Text: Sofia Delin och Lena Engström Vad är organiska gödselmedel? Organiska gödselmedel är gödsel av animaliskt
Läs merOrganiska gödselmedel i höstvete och havre
Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs
Läs merKväve- och fosforgödsling till majs
Kväve- och fosforgödsling till majs Johanna Tell och Ulf Axelson, Hushållningssällskapet, Skara Kväve Det fanns ingen tydlig korrelation mellan optimal kvävegiva och skörd men däremot fanns det ett samband
Läs merFortsatt varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs merKvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30
Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material
Läs merEkologisk produktion lantbruk
Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se
Läs merOmläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27
Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export
Läs merH , Växtodling
Lustgas i dräneringsvatten från åkermark Bakgrund Lustgas (N 2 O) är en av jordbrukets stora miljöutmaningar. Lustgas från mark är den enskilt största källan till jordbruket växthusgasutsläpp och står
Läs merRAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN
RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala, Department of Soil and Environment Nitratutlakning (kg N ha -1 ) Konventionell bearbetning Kväveeffektiv
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merOrganiska gödselmedel i höstvete och havre
Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs
Läs merVERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016
VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016 Syfte och mål Syfte: Att du ska få kunskap om vad du kan göra i VERA Att du ska kunna hantera dina kunder och deras alternativ Att du ska lära
Läs merInte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde
Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Rådde gård ligger i Länghem, Tranemo kommun och är Hushållningssällskapet Sjuhärads försöksoch demonstrationsgård. Där har man dokumenterat resultaten från
Läs merKväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen
Läs merVarmare väder gör att kväveupptaget ökar
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merStyrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne
Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kväve Kväveeffektiviteten ökar dvs ökade skördar och/eller minskade insatser Kväveprognoser behöver utvecklas
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Läs mer