Försök med konventionella och ekologiska odlingsformer
|
|
- Ingvar Åström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ö SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET MEDDELANDE FRÅN SÖDRA JORDBRUKSFÖRSÖKSDISTRIKTET ÖSTRA LJUNGBY ÖNNESTAD KRISTIANSTAD Försök med konventionella och ekologiska odlingsformer BOLLERUP Nr Jonas Ivarson Eva Hansson Örjan Folkesson Inga-Lill Andersson Anita Gunnarsson Håkan Fogelfors Anneli Lundkvist FÖRSÖK MED KONVENTIONELLA OCH EKOLOGISKA ODLINGSFORMER Miljöprojekt inom f.d. Kristianstads läns Landsting Rapport från de två första växtföljdsomloppen ISSN xxxxxxxx ISRN SLU SJFD M-XXX-SE
2 FÖRORD Initiativtagare till projektet Försök med konventionella och ekologiska odlingsformer var dåvarande Kristianstads läns landsting som också varit huvudfinansiär. Naturbruksgymnasierna i Bollerup, Önnestad och Östra Ljungby har varit försöksvärdar. Projektledningen och utförandet har skett i Hushållningssällskapet i f.d. Kristianstads läns regi som också varit delfinansiär. Därtill kommer Statens Jordbruksverk, Länsstyrelsen och Kristianstads kommun med flera, som på olika sätt bidragit med medel under projektets första 12 år. Projektet startade 1987 och till och med 1998 har två växtföljdsomlopp passerats. Det material som presenteras i föreliggande rapport utgör en dokumentation av de två första växtföljdsomloppen. De ingående systemens åtgärdsprogram har utformats i nära samråd med representanter för resp. odlingssystem och därigenom fått en bred förankring. Syftet med försöken har primärt varit att jämföra hela odlingssystem i södra Sverige. Målet att kunna kvantifiera biologiska och ekonomiska skillnader mellan ekologiska och konventionella odlingsformer, tillämpade på tre platser med skiftande förutsättningar, har uppnåtts. Såsom för all tillämpning av erfarenheter från fältförsöksverksamhet krävs en god allmänagronomisk insikt av den som ska föra ut kunskapen till praktiken. I rapportens textavsnitt hänvisas ofta till bilagor varav vissa återfinns i denna rapport. Förteckning över samtliga bilagor finns efter referenslistan. Resterande bilagor har sammanställts i ett särskild bilagekompendium som kan beställas separat vid Hushållningssällskapet i Kristianstad. Tel Efter namnändring till Försök med miljövänliga och uthålliga odlingssystem löper projektet vidare i ett tredje växtföljdsomlopp ( ). I takt med samhällets ökande engagemang i miljö- och uthållighetsfrågor har positionerna flyttats framåt. Målsättningen är att jämföra respektive odlingsformer som de tillämpas hos de mest miljömedvetna lantbrukarna - med full respekt för respektive systems bakomliggande natursyn och filosofi. Åtgärdsprogrammet har anpassats så att det följer den biologiska, tekniska och ekonomiska utvecklingen av verklighetens odlingssystem. Vi inbjuder alla intresserade att deltaga i de årliga försöksvisningarna som äger rum. Vi inbjuder vidare forskare att använda material från försöken i egna projekt. Med vänlig hälsning ARBETSGRUPPEN FÖR OLIKA ODLINGSFORMER I KRISTIANSTADS LÄN.
3 L FÖRSÖK MED KONVENTIONELLA OCH EKOLOGISKA ODLINGSFORMER I FD KRISTIANSTADS LÄN ett projekt inom Kristianstads Läns Landstings miljöverksamhet Rapport för åren Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. KARAKTÄRISERING AV FÖRSÖKSPLATSERNA 2.1 Allmän beskrivning och odlingshistoria 2.2 Inledningsåret Försöksrutornas fördelning och storlek 3. FÖRSÖKENS UPPLÄGGNING OCH SKÖTSEL 3.1 Försöksplan, allmänt Växtföljd Enstaka avvikelser från planerad växtföljd 3.3 Sorter och sådd Sorter i spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och sockerbetor Sortval och insåningsblandningar i vall och gröngödsling Fånggröda, artval, sortval och insåningsteknik Utsädesmängder Sådatum Utsädeskvalitet 3.4 Jordbearbetning 3.5 Växtnäring och bevattning 3.6 Skötsel av gröngödslingsgrödan 3.7 Växtskydd 3.8 Skörderutor 3.9 Analysverksamhet och graderingar 3.10 Statistisk bearbetning av data Arbetsgång Ordlista för att tyda tabeller och beskrivningar i texten 4. VÄDERLEKSDATA 5. SKÖRDAR OCH KVALITETSFAKTORER 5.1 Höstsäd Bollerup, skörd i höstvete Önnestad, skörd i höstsäd Höstvete, Önnestad Höstråg, Önnestad Höstvete och råg, Önnestad Östra Ljungby, skörd i höstråg Kvalitet i höstvete, samtliga platser Kvalitet i råg, samtliga platser 5.2 Vårkorn Bollerup, skörd i vårkorn Önnestad, skörd i vårkorn Östra Ljungby, skörd i vårkorn
4 5.2.4 Kvalitet i vårkorn, samtliga platser 5.3 Ärt och havre/ärt Bollerup, skörd av frö/kärna samt protein i ärt och havre/ärt Önnestad, skörd av frö/kärna samt protein i ärt och havre/ärt Östra Ljungby, skörd av frö/kärna samt protein i ärt och havre/ärt Kvalitet i ärt och havre/ärt, samtliga platser 5.4 Sockerbetor Bollerup, skörd i sockerbetor Kvalitet i sockerbetor, Bollerup 5.5 Höstraps Skörd i höstraps, samtliga platser 5.6 Åkerbönor Skörd och kvalitet i åkerbönor, samtliga platser 5.7 Gröngödsling Skörd och kvalitet i gröngödsling, samtliga platser 5.8 Vall Bollerup, skörd vall I och II Önnestad, skörd vall I och II Östra Ljungby, skörd vall I och II Kvalitet i vall I och II, samtliga platser 6. POTATIS 6.1 Skörd 6.2 Kvalitet SMAK-analys Felenheter Enskilda parametrar vid analys av rå potatis Enskilda parametrar vid analys av kokt potatis Förändringar av SMAK-analysresultat under lagring Torrsubstanshalt samt lagringsförluster Knölarnas innehåll av kväve, fosfor och kalium Biodynamiska Forskningsinstitutets kvalitetsanalys av potatis 7. VÄXTSKADEGÖRARE 7.1 Höstvete Bollerup Önnestad 7.2 Höstråg Önnestad Östra Ljungby 7.3 Vårkorn Bollerup Önnestad Östra Ljungby 7.4 Höstraps Bollerup Önnestad Östra Ljungby 7.5 Ärter Bollerup Önnestad Östra Ljungby 7.6 Åkerbönor Bollerup Önnestad
5 7.6.3 Östra Ljungby 7.7 Sockerbetor Bollerup 7.8 Potatis 8. OGRÄS 8.1 Ogräsinventeringar 8.2 Resultat Ogräsgraderingar av ettåriga ogräs gjorda i samband med skörd Ogräsinventering av fleråriga ogräs gjorda i månadsskiftet juli-augusti Ogräsinventering år VÄXTNÄRINGSBALANSER OCH MARKANALYSER 9.1 Växtnäringsbalanser Beräkning av kvävefixering Växtnäringsbalans i olika odlingsformer 9.2 Kväveprofiler i olika odlingsformer Uppläggning Kväveprofiler efter skörd och nästföljande vår, Kväveprofiler efter skörd och sen höst, Beräknad kväveeffektivitet 9.4 Markanalyser Markanalyser från Bollerupförsöket Markanalyser från Önnestadförsöket Markanalyser från Östra Ljungbyförsöket 10. SAMMANFATTNING 10.1 Skördar Jämförelse mellan skördarna i de konventionella odlingssystemen A och B Jämförelse mellan skördarna i de konventionella systemen och de ekologiska Jämförelse mellan C och D Jämförelse mellan led C + D och E Trender Årsmånsvariation 10.2 Kvalitet 10.3 Växtskadegörare Höstvete Höstråg Vårkorn Höstraps Ärter Åkerbönor Sockerbetor Potatis 10.4 Ogräs 10.5 Växtnäring Växtnäringsbalanser Kväveprofiler Kväveeffektivitet Markanalyser 11. TACK REFERENSER BILAGOR
6
7 1. INLEDNING I före detta Kristianstads län pågår sedan 1987 en fältförsöksverksamhet för att jämföra odlingsformer med s k konventionell driftsinriktning med former med s k ekologisk eller biodynamisk inriktning. Som definition för ekologisk/biodynamisk odling har i huvudsak KRAV:s (Kontrollföreningen för ekologisk odling) regler/målsättning använts. Försöksverksamheten, kallad L Försök med olika odlingsformer, är förlagd till f d L- läns tre naturbruksgymnasier och i föreliggande rapport redovisas resultat från växtföljdsomlopp ett och två, d v s totalt tolv år. Försöket är nu inne på sitt tredje omlopp i en något modifierad form och avsikten är att det skall fortgå minst till och med år Försöksseriens (L4-3410) målsättning har för växtföljdsomlopp ett och två formulerats enligt följande: Syftet med försöken är primärt att på tre skilda jordtyper jämföra, kvantifiera skillnader och följa utvecklingen i de ingående odlingssystemen samt därigenom fokusera på frågeställningar som bör penetreras i andra sammanhang. Försöksuppläggningen är sådan att åtgärdsprogrammen fortlöpande anpassas så att de följer utvecklingen av verklighetens odlingssystem. Den kunskap som försöksserien skapar, kommer tillsammans med mycket annan kunskap, att bidra till en utveckling av odlingssystemen i lantbruket. Detta kommer i sin tur att bidra till fortlöpande justeringar av försöksseriens åtgärdsprogram. Analysprogram, insamling av data om växtskadegörare och ogräsförekomst, noggrann dokumentation av utförda åtgärder samt arkivering av spannmålsprover gör att försöken kan belysa breda frågeställningar som ännu inte betraktats som prioriterade. Försöken tjänar vidare som bakgrundsreferens till andra projekt rörande ekologisk odling och odlingssystem med begränsad användning av kemiska bekämpningsmedel. Under de två första växtföljdsomloppen har Landstinget varit projektets huvudfinansiär och bekostat hela fältarbetet och det ordinarie analysprogrammet medan Hushållningssällskapet i f d Kristianstads län bekostat projektledningen. Länsstyrelsen bidrog i ett inledningsskede med att bekosta projekteringen av försöken. Länsstyrelsen har även, tillsammans med Skånska Lantmännen och Jordbruksverket, bekostat sammanställningsarbetet av första växtföljdsomloppet. Föreliggande rapport är till största delen finansierad av Statens jordbruksverk och Hushållningssällskapet i f d Kristianstads län. Det praktiska arbetet med de mycket omfattande försöken sköts av Hushållningssällskapets försöksavdelning under ledning av försöksteknikerna Sven Persson (tidigare Ingvar Truedsson och Hans Olsson) och Göran Tuesson. Verksamheten har under perioden 1990 t o m 1999 letts av agronom Anita Gunnarsson och innan dess av lantmästare Ingemar Larsson. Projektuppläggning och vid behov justeringar av åtgärdsprogram mm har gjorts i samråd med en styrgrupp med ett arbetsutskott, se nedan. Fortsättningsvis kommer lantmästare Ingemar Larsson, Hushållningssällskapet att vara projektledare för försöket. 1
8 I styrgruppen respektive arbetsutskottet har följande personer medverkat: Torgny Andersson, lantbrukare, biodynamisk odling Bengt Carlsson, lantbrukare, ekologisk odling Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet i f d Kristianstad län, projektledare Lennart Henriksson, SLU, distriktsförsöksledare Börje Johansson, lantbrukskonsulent, Länsstyrelsens lantbruksenhet Arne Larsson, lantbrukare, biodynamisk odling Ingemar Larsson, Hushållningssällskapet i f d Kristianstad län, projektledare Arne Ljungars, försöksledare, Hushållningssällskapet i f d Kristianstad län Christer Nilsson, forskningsledare, Inst för växtvetenskap, SLU, Alnarp Kerstin Rietz, lantbrukskonsulent, Länsstyrelsens lantbruksenhet Karin Sahlström, regional rådgivare, ekologiskt lantbruk, Jordbruksverket Erik Svensson, distriktsförsöksledare, SLU t o m 1989, därefter pensionär. Ordf Gunnar Svensson, professor, Inst för växtvetenskap, SLU, Alnarp Göran Tuesson, försökstekniker, Hushållningssällskapet i f d Kristianstad län Syftet med försöken har under första växtföljdsomloppet varit att spegla omläggningen till ekologisk odling. Under det andra omloppet avsågs att studera skillnader mellan de tre omlagda systemen och de två konventionella. Studierna har rört såväl biologiska som ekonomiska faktorer. En av svårigheterna med försök som ska jämföra ekologisk och konventionell odling är att avgränsa frågeställningarna. I dessa försök är tyngdpunkten lagd på jämförelser mellan hela odlingssystem snarare än enskilda åtgärders betydelse. I föreliggande rapport presenteras de resultat som framkommit i basprojektet under de två första växtföljdsomloppen, d v s åren Utöver vad som presenteras här kan ytterligare uppgifter från basprojektet erhållas i rapporten SJFD, 1994, nr 41. För information om växtföljdsomlopp 3 hänvisas till Rapport för 1999 och Rapport för 2000 (årsrapporter tryckta i Kristianstads läns Hushållningssällskaps rapportserie). En fullständig förteckning över publicerade arbeten om basprojekt och sidoprojekt inom försöket finns i bilaga 1:1. 2
9 2. KARAKTÄRISERING AV FÖRSÖKSPLATSERNA 2.1 Allmän beskrivning och odlingshistoria Försöket har varit utlagt på de tre naturbruksgymnasierna i f d Kristianstad län; Östra Ljungby, Önnestad och Bollerup. De tre platserna representerar olika jordarter samt har en väderleksmässig spridning. Markens kvävelevererande förmåga är störst i Önnestad och minst i Östra Ljungby enligt provtagningar sista året av växtföljdsomlopp 1, d v s 1992 (Hansson 1993). Markanalysdata redovisas mera ingående i kapitel 8 medan väderleksdata presenteras i kapitel 4. Här ges en mer övergripande beskrivning av de olika försöksplatserna. Östra Ljungby-försöket, 466/86, ligger i nordvästra Skåne där medelnederbörden är högre än på de båda andra försöksplatserna. Vintrarna här innebär normalt sett en större påfrestning på grödorna jämfört med de övriga försöksplatserna. I grova drag kan Östra Ljungby-jorden klassificeras som en måttligt mullhaltig till mullrik lerig sandjord med låg avkastningspotential. Medelavkastningen i konventionellt odlad höstråg var 31 dt/ha och för konventionellt vårkorn utan insådd 28 dt/ha. Till fältet hade inte tillförts någon stallgödsel sedan slutet av 50-talet. Under denna tid hade inte vall ingått i växtföljden. Under perioden 1975 t o m 1985 odlades potatis vid två tillfällen; 1978 och 1981 och sockerbetor vid ett; Därutöver odlades spannmål. Vid försökets start 1986 låg ph-värdet i matjorden runt 6,0 och i alven strax under ph 6,0. Ca-AL-talet i alven låg på 20-55, vilket var avsevärt mycket lägre än på de båda andra försöksplatserna. Övriga analyser i matjorden visade vid försökets början: P-AL-klass III-IV, K-AL-klass III, K-HCl-klass I, Mg-AL-tal 5, Cu-HCl-tal 4 och bortal 0,4. Önnestads-försöket, 133/86, ligger ca en mil nordväst om Kristianstad, i nordöstra Skåne. Önnestadjorden kan sägas ligga någonstans mellan Östra Ljungby och Bollerup vad beträffar avkastningspotential. Medelavkastningen i konventionellt odlat höstvete var 54 dt/ha. För konventionell höstråg var medelavkastningen under perioden dt/ha. Under perioden var medelavkastningen i konventionellt vårkorn utan insådd 53 dt/ha. Försöksfältet i Önnestad ingick fram till 1986 i dåvarande lantbruksskolans drift sedan Under denna tid odlades fabrikspotatis ungefär vart 6:e år. Tillförsel av stallgödsel skedde regelbundet. I växtföljden ingick vall (huvudsakligen hundäxing), vårraps och stråsäd. Innan skolans tillträde drevs odlingen inom ett lantbruk med mjölkkor och troligen med ungefär samma odlingsinriktning som skolans. Jordarten är en måttligt mullhaltig till mullrik lerig mo. Vid försökets start 1986 låg phvärdena i matjord och alv på ca 7,0 och Ca-AL-talen på ca 350 mg/100 g jord utan någon större skillnad mellan matjord och alv. Övriga matjordsanalyser var vid försökets början: 3
10 P-AL-klass IV-V, K-AL-klass III, K-HCl-klass I-II, Mg-AL-tal 8-9, Cu-HCl-tal 10 och bortal 0,6. Bollerup-försöket, 301/86, ligger i sydöstra delen av Skåne. Området kännetecknas av relativt sen tillväxtstart. Årsmedeltemperaturen är något högre än för de andra två platserna vilket främst märks under hösten. Bollerupsjorden är den mest högavkastande av de tre försöksplatsernas jordar: medelavkastningen under för konventionellt odlat höstvete var 71 dt/ha. Motsvarande för konventionellt vårkorn utan insådd var 53 dt/ha. Försöksfältet i Bollerup ingick sedan mitten av 70-talet och till försökets start i en 6-årig vallväxtföljd. Under perioden tillfördes fastgödsel från nöt ett flertal gånger. Före 70-talets mitt tillhörde fältet under en period en fastighet som drevs kreaturslöst och därmed sannolikt utan vall i växtföljden. Jordarten är en något mullhaltig sandig lättlera. ph var vid försökets start 1986 ca 6,5. P-ALklassen var III-IV, K-AL-klassen III, K-HCl-klassen II-III, Ca-AL-talet , Mg-ALtalet 4, Cu-HCl-talet och bortalet 0, Inledningsåret 1986 Under 1986 odlades korn på de tre försöksplatser som valts. Kornet skördades rutvis (30 rutor) för att på så vis ge en bild av försöksplatsernas jämnhet. Försöksplatsernas lämplighet bedömdes med hjälp av fältbesiktning under växtsäsongen, de rutvisa skördarna samt de likaledes rutvisa markanalyserna. Bollerup befanns vara den jämnaste försöksplatsen utifrån såväl fältbesiktning som studier av skördeuppgifter och markanalyser. Avkastningen var 48,3 dt per ha (korrigerad 15 %-ig vara) med standardavvikelse 3,15 d v s 6,51 % av medelskörden. I Önnestad kunde redan under sommaren vissa ojämnheter noteras. I en kant av den tänkta försöksplatsen drabbades kornet av torkskador. Med anledning av detta minskades försöksfältet något redan före skörden Den korrigerade medelskörden blev 51,3 dt/ha med standardavvikelse 7,7,d v s 15 % av medelskörden. De rutvisa markanalyserna visade ej på stora ojämnheter. I Östra Ljungby syntes inga ojämnheter vid fältbesiktningarna. Även markkarteringsdata visade på acceptabel jämnhet. Skörden blev 29,8 dt per ha med standardavvikelse 3,96 d v s 13,3 % av medelskörden. Skörden i Östra Ljungby var inte korrigerad för avrens och vattenhalt. 2.3 Försöksrutornas fördelning och storlek Efter genomgång av ovanstående beskrivna data fördes en mycket ingående diskussion om försöksrutornas placering. Vid avgörandet gavs hög prioritet för en uppläggning med de bästa möjligheterna att praktiskt kunna genomföra nödvändiga moment på ett korrekt sätt och med stor säkerhet. Vidare ansågs det viktigt att försöken utformades på ett sätt som underlättar demonstrationer i fält. Således placerades inte rutorna slumpmässigt på försöksfälten i 4
11 Bollerup och Östra Ljungby. I Önnestad, där ojämnheterna varit något större 1986, slumpades dock rutorna ut. Försöksrutornas storlek anpassades till de redskap som användes vid de olika försöksplatserna. Rutstorleken är 24 x 15 m i Bollerup, 20 x 20 m i Östra Ljungby och 12 x 15 m i Önnestad. Den mindre rutytan i Önnestad förklaras av den minskning som gjordes av försöksfältet beroende på de observerade torkskadorna Försöksrutornas anordning samt placering 1987 och 1988 framgår av figur 2:1 respektive 2:2. Grödorna de följande åren framgår av växtföljdsbeskrivningarna i avsnitt
12
13 nä sta sida
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetan och uthålliga Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987 2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000 2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987-2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000-2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium Önnestads Naturbruksgymnasium 18 juni 2008 Seminarium
Läs merDe skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987-2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000-2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium Önnestads Naturbruksgymnasium 18 juni 2008 Seminarium
Läs merSamodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre
Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Läs merFörsöksåret 2012/2013
Försöksåret 2012/2013 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1994 till 2013 1 Försöksåret 2013 Mars var kallt
Läs merTillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Läs merJordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem. Alnarp Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad
Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem Alnarp 2011 04 27 Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad Försök med miljömedvetna och uthålliga odlingsformer Odlingssystemförsök
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merEkonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet
Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet Miljövänliga och uthålliga odlingsformer inom Skåne län 2003-2005 Sara Löfvendahl, Ingemar
Läs merRapport från fjärde växtföljdsomloppet i de skånska odlingssystemförsöken
1 Rapport från fjärde växtföljdsomloppet i de skånska odlingssystemförsöken 2007-2012 2 Förord Projektet Försök med miljömedvetna och uthålliga odlingssystem med jordbruks- grönsaksoch energigrödor 2006-2012
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merInstitutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merVäxjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2018 Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne Torrt och varmt! Dränering Bevattning Läckage av växtnäring Läckage av bekämpningsmedel
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merInstitutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2016-10-10/GB/LR) 2018-01-24/GB 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Läs merFrilandsgrönsaksproduktion med fokus på hållbar utveckling
Frilandsgrönsaksproduktion med fokus på hållbar utveckling resultat och tankegångar från grönsaksväxtföljderna i odlingsförsökssystemet i Önnestad 2007-2010 Marie-Louise Albertson Juhlin Hushållningssällskapet
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer
. upplägg odlingsformer 1987-28 De skånska odlingssystemförsöken bygger ny kunskap två konventionella system, A,B tre ekologiska system, led C,D,E, sexårig växtföljd alla grödor samma år Önnestad, Bollerup,
Läs merGårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Läs merAntal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton
Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)
Läs merVäxtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merPlant Nutrient Support in Organic Farming
- ^. SLU 2 +o* s " N \-L+ VHxtn%ringsf6rslirjningen i ekologisk odling Fllredrag hallna p& Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien 4 mars 2004 Plant Nutrient Support in Organic Farming Lectures held on 4
Läs merRäkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
Läs merPM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015
1(4) Institutionen för växtproduktionsekologi 2014-04-22 Projektansvarig: jannie.hagman@slu.se Telefon: 018-67 10 00 Mobil: Nytt nummer kommer (0733 39 29 10) PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis
Läs merInstitutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan
Läs merPM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018
1(5) Institutionen för växtproduktionsekologi 2018-05-02 Projektansvarig: jannie.hagman@slu.se Telefon: 018-67 14 23 PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018 Utsäde
Läs merMiljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2007
Kristianstad Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2007 HELGEGÅRDEN 2008-02-26 Innehåll sid Växtföljder Fältkort år 2007 Växtodlingssäsongen 2007 Hemsida, www.odlingssystem.se
Läs merFörsöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2016 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1997 till 2016 1200 1000 Antal försök 800 600 400 200 0
Läs merBibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2010
odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2010 2011-03-04 Innehåll sid Växtodlingssäsongen 2010 1 Hemsida, www.odlingssystem.se 2 Växtföljder 3 Fältkort år 2010 4-5 Skörderesultat Höstspannmål, Höstråg 6
Läs merMiljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2008
Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2008 Skepparslöv 2009-02-05 Innehåll sid Växtodlingssäsongen 2008 Hemsida, www.odlingssystem.se Växtföljder Fältkort år
Läs merVad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Läs merAtt sätta värde på kvalitet
Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är
Läs merSlamspridning på Åkermark
Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp
Läs merUtvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi
Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Sara Löfvendahl Hushållningssällskapet Kristianstad Seminarium på Kungl Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008 Rapporten: Bakgrund Ekonomisk utvärdering
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merSådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING
Läs merInte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde
Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Rådde gård ligger i Länghem, Tranemo kommun och är Hushållningssällskapet Sjuhärads försöksoch demonstrationsgård. Där har man dokumenterat resultaten från
Läs merSäkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)
Bilaga 1 Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Innehållsförteckning: sid Resultat för enskilda försök. 2 Tabeller Försöken 28 2 Försöken 29 9 Försöken 21 16 Skördeprodukternas kvalitet. 24
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Läs merUtvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.
Läs merDet har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson
Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas
Läs merP OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?
P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning
Läs merMiljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008
Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008 SKEPPARSLÖV 2009-02-05 Bollerup Traditionella lantbruksgrödor, energi, vallfrö Konventionell Konventionell Ekologisk, biodynamisk
Läs merR E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Läs merVarmt väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen
Läs merUthålliga odlingsformer försök med ekologisk och konventionell odling i 18 år
Uthålliga sformer försök med ekologisk och konventionell i 18 år Jordbruksinformation xx 2008 Uthålliga sformer försök med ekologisk och konventionell i 18 år Text: Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet
Läs merSvenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter
Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla
Läs merStråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda
Stråsädesväxtföljder med gröngödslings/mellangröda Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland I samband med införande av den nya jordbrukspolitiken, Agenda 2000 sänktes arealersättningen för
Läs merAv Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp
Ogräsförsök i höstvete, korn och ärter Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, 230 53 Alnarp Fem försöksserier har genomförts i Skåneförsökens
Läs meri drift, på Hvilan och på Petersborg. Något senare, 1959, startades serien L3-0000
Buka ner, föra bort eller bränna halm och andra skörderester? Lennart Mattsson Avdelningen för växtnäringslära Box 7014 750 07 UPPSALA E-post: Lennart.Mattsson@mv.slu.se Sammanfattning Att hellre bruka
Läs merLärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland
Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,
Läs merTabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.
Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Läs merR E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2011 M3-8036 R-307-2011 03N112 1 Andreas Snygg Rutakvarn, Jung, Vara GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2011-04-19 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Höstkorn JORDART: mmh Mellanlera ph-värde: 6,8 P-HCl: 56 Cu-HCl:
Läs merChecklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5
Sida 1 av 5 Från och med 2012 kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder. Checklistan är till för dig som redan har ett åtagande. Om du går igenom checklistan kan du få en uppfattning om
Läs merR E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-89 R-34-2007 03H22 Sven-Gunnar o Johan Bergström Tomten, Vinninga GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-7 SORT: Heros FÖRFRUKT: Vårraps JORDART: mmh Molättlera ph-värde: 6,5 P-HCl: 88
Läs merPrognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket
Prognos och Varning - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Artikel 14 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav ställs på medlemsstaterna att
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merUtvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns
Läs merEfterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor
Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor 2000-2002 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Läs merSkräppa - ett växande problem i ekologisk odling
Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling Per-Anders Andersson Hushållningssällskapet, Huskvarnavägen 97B, 554 66 Jönköping E-post: Per-Anders.Andersson@hush.se Slutrapport från försöksserien L5-280.
Läs merGräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU
Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Sammanfattning Lär känna fienden! Vilka åtgärder gynnar respektive missgynnar? Öka variationen! Höstsådd/
Läs merEffekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Läs merNPKS till vårkorn med stigande fosforgiva
NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Slutsatsen från 25 under 3 år blir att vi till vårkorn bör använda NPKS istället för NPS även på lerjordar. Vi
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 213 på konventionella gårdar Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika
Läs merMöjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Läs merSammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).
Försök med ogräsbekämpning 2004 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp
Läs merSammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).
Försök med ogräsbekämpning 2004 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp
Läs merVetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
Läs merOgräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan
Läs merSamodling av åkerböna och lupin med stråsäd
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän
Läs merBetning mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar
Läs merKaliumdynamiken i ekologisk vallodling
Rapport till SLU EkoForsk för år 3 (dvs 004) Kaliumdynamiken i ekologisk vallodling Ylva Andrist 1, och Ingrid Öborn 1 Macaulay Institute, Craigiebuckler, Aberdeen AB15 8QH, Skottland, Institutionen för
Läs merVårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merUtvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,
Läs merVERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att
Läs merRådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket
Rådgivningar och webbplatserna Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Vem utför enskild rådgivning? Alla rådgivare som har gått introduktionskursen för nya rådgivare inom Greppa Näringen, ges varje år i november
Läs merLångvariga odlingssystemförsök. Nyttjande av existerande långvariga försök och behov av nya försök. Maria Stenberg Hushållningssällskapet Skaraborg
Långvariga odlingssystemförsök Nyttjande av existerande långvariga försök och behov av nya försök Maria Stenberg Hushållningssällskapet Skaraborg www.hushallningssallskapet.se Existerande långvariga försök
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merVarför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage
Läs merMellbyförsöken. Innehåll E D F A
Mellbyförsöken 2-25 Mellbyförsöken Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem. Vid Mellby kan vi studera effekter av olika
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merSvenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Läs merSlamtillförsel på åkermark
Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merFÄLTKORT 2003 OS A018
eår Plannr ADB-nr FÄLTKORT 2003 OS7-917 07A018 Försöksserie: Oljelin. Sortförsök 2003-03-19 Försöksvärd: Jbr.omr.: Tel.: Gård/by/ort: 5 0 0 0 4 OS7-917-305 D- -2003 Försöksled A. Antares B. Flanders
Läs merOdlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet Kristianstad 2 SLU Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Läs merVälkomna till 22:a ÖSF konferensen!
Välkomna till 22:a ÖSF konferensen! Men detta är den 30:e växtskyddsdagen i ÖSF-området Försöksplan, typ av försök E D-T S:a Sortförsök, odlingsmetodik L7-101 Sort-beh. i höstvete bas, 61/38 2 1 3 L7-101
Läs merMarken som växtplats utnyttjar vi potentialen för hög skörd?
Marken som växtplats utnyttjar vi potentialen för hög skörd? Kerstin Berglund, SLU, Uppsala Seminarium Odling i Balans, Nässjö20100120 Marken som växtplats- utnyttjar vi potentialen för hög skörd? Tisdagen
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merAv Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp
Ogräsförsök i höstvete, korn och ärter Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, 230 53 Alnarp Fem försöksserier har genomförts i Skåneförsökens
Läs merEffekt av gödslingsstrategier och markfaktorer
Mikronäringsämnen Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin Hamnér Institutionen
Läs mer