Deadline Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

Transkript

1 IKOT TME Produkt och produktionsutveckling Grupp A.4 Deadline Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

2 7. Konstruera konceptet Inledning En virtuell bild gjordes för att kunna konstruera konceptet. Vid skapandet av bilden fick gruppen en tydligare insikt i hur olika delsystem skall konstrueras samt deras sammansättning. Under arbetets gång uppdaterades utformningen av systemen med avseende på materialåtgång, kostnad och hållfasthet. Därefter gjordes en kostnadsuppskattning enligt utdelat material. I detta fall kommer inte kostnadsuppskattningen för processutförandet vara den avgörande faktorn utan här kommer istället hållfastheten vara betydande. Den här typen av uppskattning är bara väsentliga vid produktion av större serier, vår produkt kommer endast tillverkas i ett exemplar och styrs ej av dessa beräkningar. Hänsyn har istället tagits till operatörskostnader samt inköpskostnader av enskilda komponenter.

3 7.2 Detaljkonstruktion För att få en ökad förståelse för hur de olika delsystemen kommer att se ut och sitta ihop gjordes en detaljkonstruktion utifrån tidigare idéer och skisser. Efterhand upptäcktes kritiska delsystem som uppgraderades till en mer anpassad konstruktion med avseende på materialåtgång, tillverkningskostnader och hållfasthet. Nedan beskrivs både den första och den slutgiltiga detaljkonstruktionen i text och bilder, siffrorna inom parantes refererar till respektive koncept. Första detaljkonstruktionen Då första detaljkonstruktionen av ultraljudstvättens delsystem skulle konstrueras och dimensioneras utgick denna från tidigare idéer och skisser. Dessa var till största del en grovskiss av hur delsystemen och helheten skulle se ut, den här detaljkonstruktionen fick bli utgångspunkten för den slutgiltiga. Förklarande bild av första konceptet.

4 Mätare och fastsättningsanordning Mätarna är monterade i en skena med öglor som bärs upp av krokar som är fastmonterade i en hållare som kommer att med handkraft föras fram genom ramverket. Bild av mätaren (2). Bild av skena, krokar och hållare (1). Ramverk Det insågs att konstruktionen på ramverket skulle innebära att mätarna inte hamnar under vattenytan, detta ledde naturligtvis till att denna behövde konstrueras om. Även de skarpa vinklarna på ramverket skulle innebära att en för stor kraft skulle krävas för att föra hållaren framåt, varför dessa valdes i den slutliga konstruktionen att rundas till. Ramverkets ben är monterade på badet, detta medför en onödig belastning på badet, vilket ledde till att dessa istället placerades vid lämpligare punkter, dessa beskrivs mer detaljerat i den slutgiltiga detaljkonstruktionen.

5 Bild av ramverket (3). Ränna Då mätarna förs bort till rännan som här är formad som en halv cylinder, var tanken här att denna skulle omringa mätarna under avsköljningen, genom exempelvis att rännan skulle vara höj- och sänkbar. Då detta skulle bli en för komplex konstruktion beslutades att rännan ska vara monterad vid en fast punkt. Det beslutades även att rännans form skulle modifieras då den inte längre var optimal med avseende på materialåtgång och vattnet och smutsens väg till avloppet.

6 Slutgiltig detaljkonstruktion Under tiden detaljkonstruktionen gjordes kom gruppen fram till att alla delar ej hade konstruerats på ett optimalt sätt. Vissa delsystem hade komponenter som ej var nödvändiga. Det togs då fram andra men liknande lösningar till delsystemen. Nedan visas bild av det slutgiltiga konceptet följt av de ändrade delsystemen Ramverk 2.Ränna 3.Avlopp 4.Bad 5.Kran 6.Nödstopp 7.Timer 8.Skena och mätare 9.Stödbalk 10.Ben Förklarande bild av slutgiltiga konceptet. Fastsättningsanordning Hållarens funktion var att hjälpa till att flytta skena med mätarna och hade i sig inte någon annan funktion. Gruppen ansåg då att denna komponent ej var nödvändig då man istället kunde sätta fast krokarna direkt i en cylinder som följer ramverket istället för hållaren. Denna åtgärd anser gruppen minska materialkostnaden samt löser funktionen på ett bättre sätt. Det enda som behövde modifieras på skenan var öglornas placering till skenans ändar. Den nya fastsättningsanordningen består nu av en cylinder som följer ramverket, på cylindern träs ett glidlager med krok på. Den skena där mätarna träs på kommer att hängas på krokarna som sitter fast på glidlagret.

7 Bild av fastsättningsanordning. Bild av skena med mätare.

8 Ramverk Det tidigare ramverket hade öppningen på sidan för att passa hållaren. Då hållaren ej längre används och en cylinder med en krok används istället behövs en ändring på tvärsnittet för att passa den nya konstruktionen. Den nya skenan (ritning i Bilaga 1) har öppningen mitt på undersidan av ramen. Formen på ramen bidrog till att båda ramverkets sidor kan göras exakt identiska eftersom öppningen nu är i botten på ramen istället för på sidan. De ben som tidigare var monterade på badet har nu flyttats till ändarna på ramverket (enligt bild av slutgiltiga konceptet), detta för att minska belastningen på badet. Bild av ramverket. Rännan För att minska risken av korrosion samt underlätta framtagningen av produkten valde gruppen att andra formen på rännan från en halvcylinderform till en V -form, eftersom det är mer komplicerat att bocka en rund form än V -formen. Den V -formade rännan kommer att slutta lite i jämförelse med badet för att vattnet lätt skall kunna rinna ned till avloppet.

9 7.3 och 7.4 Produktionsanpassning och kostnadsuppskattning Innan tillverkningen av produkten måste produktionsanpassning och kostnadsuppskattning utföras. Genom beräkningar och analyserande av olika material samt processtekniker får man fram den mest lönsamma produktionen som uppfyller utsatta krav enligt kravspecifikationen. Dessa uppskattningar har inte varit till stor grund för våra val av material eller processutföranden då vår produkt inte utgör någon stor serieproduktion och därmed behöver inte ekonomin vara avgörande. Självklart väljs de billigare alternativen som uppfyller kraven framför de dyrare. Enligt kravspecifikationen ska konstruktionen hålla i 15 år och därmed läggs större vikt på hållfastheten av material och processoperationer. Våra beslut om material- och processval är baserade på diskussion med expertis, Antal Boldizar (Polymera material och kompositer), Gustav Holmqvist (tillverkningsteknik) samt Göran Brännare (Produktutveckling), och egen diskussion inom gruppen. Materialval och processval Ramverket Då ramverket kommer befinnas i en våt miljö är det lämpligt med ett rostfritt material. Gruppen ansåg efter diskussion med expertis och egen research att rostfritt stål är ett lämpligt materialval. Rostfritt stål är ett hållfast och tillgängligt material som finns i många olika utformningar och mått. Att köpa standardkomponenter är alltid ett billigt alternativ, vilket känns som en viktig faktor för vår produktion då vi endast tillverkar allt i en uppsättning komponenter. Ett annat alternativ av material som också diskuterades var en aluminiumlegering. Aluminium är relativt korrosionsbeständigt samt kan behandlas för att tåla väta, och önskade profiler kan extruderas fram. Då vår produkt inte gäller någon stor serietillverkning utan bara en komponent är det inte ekonomiskt lönsamt att tillverka en sådan extruderad profil. Oavsett om man väljer att köpa en standardtillverkad profil i aluminium är det ett mindre hållfast material än rostfritt stål och profilen kommer då vara tvungen att tillverkas med en större tjocklek vilket inte är fördelaktigt ur kostnadssynpunkt. För tillverkning av ramverket har gruppen valt att köpa in standardbalk med önskat tvärsnitt, för att sedan klippa i lämpliga mått och svetsa ihop komponenterna till önskad form. Svetsning visade sig vara det bästa processvalet, det är relativt billigt, uppfyller hållfasthetskraven för konstruktionen och är en beprövad metod. Istället för att sammanfoga flera delar diskuterades bockning av en profil, men detta uteslöts då profilen är relativt komplicerad och det bara kan antagas att det finns specialverktyg som används inuti profilen för att inte deformera dess form. Standardbalken som utgör ramverket har en ihålig fyrkantsprofil som sedan får en öppen fåra för krokarna med hjälp av fräsande bearbetning. Fräsning är en enkel, relativt billig metod utan några större ytfinhetskrav, vilka vår konstruktion inte kräver.

10 Ben till ramverk: Då ultraljudsbadet köps av extern leverantör är det inte möjligt att påverka dess hållfasthet, därför har ramverket konstruerats med stödjande ben och inte monterats direkt på badet. Dessa ben stabiliseras i sin tur av balkar som är fästa i ultraljudsbadets stomme, detta anses vara den mest stabila lösningen då badet uppskattas väga hundratals kg. Ramverkets ben köps som standardiserade balkar i ihålig fyrkantspofil som är tillverkade i rostfritt stål. Balkarna klipps i utsatta mått och därefter svetsas hela konstruktionen samman. Det är bra att använda samma typ av material samt processoperation ur kostnadssynpunkt, vilket vi har försökt ta hänsyn till i så stor grad som möjligt. Ultraljudsbadet: Detta delsystem kommer att köpas in av en extern leverantör med efterfrågat mått, materialvalet är därför inte påverkningsbart. Ränna: Det finns inga direkta hållfasthetskrav på rännan då vattenmassan snabbt kommer rinna ned i avloppet men däremot bör den tåla väta. Tre material diskuterades inom gruppen, antingen plast, aluminium eller rostfritt stål, likt resterande delar. Efter att ha talat med expertisen visade det sig att plast som material hade varit ett utmärkt alternativ men att produktionen var oerhört kostsam. Att formspruta en sådan stor komponent är inte helt enkelt och det blir inte lönt för serier under tiotusental. Aluminium skulle kunna vara ytterligare ett passande material. Samma krav gäller för avloppet som kommer att svetsas samman med rännan. Eftersom rännan har kontakt med både badet och ramverket kan galvanisk korrosion uppstå mellan de två olika metallerna. Återigen valdes rostfri tt stål i form av plåt. Plåten köps in som ett stort stycke, klipps i valda mått och bockas till vald form. På denna bockade del som utgör botten på rännan svetsas två klippta ytterändar på. Processparametrarna är valda utefter samma grunder som tidigare nämnts för de andra delarna. Till rännan är ett avlopp kopplat bestående av ett rör i standardmått av rostfritt stål. Det är bra att inte blanda många olika material och rostfritt stål finns i många olika rörprofiler. Mätarna spolas av med en vanlig vattenslang med de befintliga munstyckena tillkopplade. Skenan: Vid materialvalet till skenan är vikten av stor betydelse då användaren måste kunna lyfta, skjuta på och dra skenan men samtidigt måste materialet klara av att bära de antal mätare som skall fästas på skenan. Eftersom att skenan kan komma att utsättas för stänk av vätska från ultraljudsbadet är ett rostfritt material att föredra. Hänsyn har även tagits till att det inte får uppstå för hög grad av friktion mellan integreringsverk och skena när skenan skall laddas med mätare. Med hänsyn till dessa krav använde gruppen sig av sina tidigare kunskaper och sökte efter ytterligare information med hjälp av kursböcker och kom därefter fram till två möjliga material att tillverka skenan i. De två material som vi tog fram som möjliga alternativ var någon typ av plast eller rostfritt stål. Gruppen var därför tvungen att ta till mer hjälp så i samråd med experter beslutade gruppen sig för att rostfritt stål är det mest passande materialet som skenan skall tillverkas i. Fördelarna med rostfritt stål är att det har högre hållfasthet än plast och lättare att bearbeta. Detta val grundades också på att det var en för svår och kostsam process

11 att tillverka skenan i plast till rätt utformning när man tar fram en såpass liten serie. Rostfritt stål kommer att köpas in i plåtform i de mått som beräknats tidigare. Plåten kommer sedan att bockas för att få den utformning på skenan som vi vill åstadkomma. Bockning valdes då detta är en relativt billig och lätt utformningsmetod. Ögla till skenan: De öglor som skall svetsas på för att kunna fästa skenan väljs också i samma material för att undvika korrosion och för att även dessa kommer att utsättas för väta. Öglorna köps in som färdiga produkter då dessa inte var ekonomiskt lönsamma att tillverka själva i en så liten skala. Rostfri ögonmutter från Watski. Diameter: 27 mm Stomme: För att få rätt arbetshöjd på ultraljudsbadet kommer det att behöva lyftas upp en bit från marken. Detta görs genom att tillverka en stomme, liknande en vanlig sängstomme, i bockad plåt med påsvetsade ben i varje hörn. Krokarna: Krokarnas funktion är att bära upp skenan med mätare och att kunna transportera denna, via ramverket, ner i ultraljudsbadet. Krokarna består av tre delar. En krok svetsas på ett radialglidlager. Genom glidlagret passas en cylinder av rostfritt stål med längd 110 mm. Denna kommer vara i kontakt med och rulla längs ramverket. Det har diskuterats om man skulle kunna använda cylindrar av plast för att göra det billigare. Men då plastmaterial generellt har sämre hållfasthetsegenskaper än metall och att krokarna kommer behöva bära upp mot 20 kg per krok, valdes för enkelhetens skull stålstång i rostfritt utförande. Längd: 72 mm Diameter: 6 mm Brottlast: 300 kg Glidlager: Detta valdes som en standardkomponent, radialglidlager från Agera AB med beteckning NB Innerdiameter :20 mm Ytterdiameter: 23 mm Längd: 10 mm Antal: 18 st Solid cylinder Detta valdes som en standardkomponent, rostfri rundstång från Heléns rör. Diameter: 20 mm Mängd: 1 m

12 Operationslista: Ramverket 1. Fräsa I ramverket måste det först fräsas ut en fåra för krokarna. 2. Klippa - Balken måste först klippas på fyra ställen. 3. Bocka - Balken bockas sedan på dessa fyra ställen till önskad form. 4. Svetsa - Svetsning måste sedan utföras för att sammanfoga de tidigare klippta avsnitten. Ben samt stöd till ramverk Rännan Skena 1. Klippa - Balken måste först klippas i utsatta mått. 2. Bocka - Balkarna bockas till önskad form. 3. Svetsa - Svetsning måste sedan utföras för att sammanfoga de klippta balkdelarna. 1. Stansa- Utloppshål stansas ut i mitten av plåten 2. Bocka-Bocka plåt i V-form. 3. Klippa- Trekantsformade ändar klipps ut. 4. Svetsa- Svetsa på ändarna på V-formade plåtdelen. 5. Svetsa- Svetsa på avloppsrör 1. Fräsa Fräsa upp det beräknade avståndet på fyrkantsbalk 2. Bocka- Bocka plåt 3. Svetsa Svetsa på öglor på skenan Stomme för badet 1. Klippa- Klipp ut rätt längder i plåt för långsida och kortsida (yttermått för badet) 2. Bocka- Bocka plåt, vinkelrät 3. Svetsa Svetsa ihop till fyrkantig stomme 4. Svetsa Svetsa på ben undertill i hörnen på stommen.

13 Krokar 1. Svetsa- Svetsa på krokar på glidlagren 2. Passa- Passa in rullcylinder i glidlagret Kostnadsberäkningar Dessa beräkningar är utförda enligt handboken för uppskattning av tillverkningskostnader i industrin, Process selection from design to manufacture, K.G. Swift och J.D.Booker, Beräkningarna enligt Swift ger resultat i Pence, 1 GBP= 9,94 SEK. Formler Mi = V Cmt + Rc Pc Mi = Total tillverkningskostnad/detalj V = Volym material på detalj (vid avverkande bearbetning = arbetsstycke) Cmt = Materialkostnad per volymsenhet Pc = Ideal processkostnad för en viss process (uppsp, operation, maskin-operatör) Rc = Relativ kostnadskoefficient: Rc = Cmp * Cc * Cs * max (Ct, Cf ) Koefficient beroende av: Cmp : Materialets lämplighet (relativ kostnad) Cc : Geometrisk komplexitet (A, B eller C) Cs: Minsta tjocklek på detalj Ct: Tolerans Cf: Ytfinish Vid flera process-steg Mi = V Cmt + (Rc1 *Pc1 + Rc2* Pc2 + + Rcn* Pcn )

14 Tabell med kostnadsparametrar Fräs Klipp Bockning Svets Pc Cmp Cc Cs Ct Cf Rc Pc*Rc 230*4= *13,6= *500=2000 3kr/kg 500*4=2000 Kostnaderna avser endast processoperationen utan hänsyn tagen till hur lång tid det tar för en operatör att utföra dem. När processerna valdes till de olika komponenterna, försökte gruppen välja så få olika processer som möjligt för att minimera operatörskostnaden då förhoppningsvis endast en operatör behöver inhyras. Inköpstabell Nedan redovisas alla inköp i en tabell, kostnader är hämtade från externa leverantörer. Den mest betydelsefulla kostnaden, den för ultraljudsbadet, saknas. Svar från VICO AB inväntas för ett ultraljudsbad med önskade mått.

15 Artikel Material/Företag Kostnad Mängd Totalkostnad Ben till ramverk Rostfritt Stål 50kr/m 5 m 250 kr Balk för ramverk Rostfritt stål (220 kr/m) 5,5 m 1210 kr Krokar Rostfritt stål 100 kr/st 18 stycken 1800 kr Glidlager Agera AB 15 kr/st kr Solid cylinder Rostfritt stål 65 kr/m kr Ultraljudsbad VICO AB kr kr Skena för mätare Rostfri stål plåt 1000 kr/st 5 st 2000x1000x4 mm plåt 5000 kr Öglor på skena Rostfritt stål 70 kr/st kr Plåt till ränna Rostfritt stål kg/st & 47,25 kr/kg 1 st 1200 Ben till ultraljudsbadet Plåt till stomme för ultraljudsbadet Rostfritt stål 50kr/m kr Rostfritt stål 1000 kr/st 2000x1000x4 mm 1000 Båtshake teleskopisk Eloxerad aluminium 198 kr kr Avloppsrör Rostfritt stål 279 kr/m 0,2 m 56 kr Vattenslang 300 kr/st 1 (20m) 300 kr Munstycken till vattenslang (GE) Ribba och stöd Rostfritt stål 50 kr/m 6,5 m 325 kr Inköpssumma kr Den totala inköpskostnaden (exkl. ultraljudsbad) blev kr och anses vara en relativt låg.

16 Ramverket 1.Fräsa I ramverket måste det först fräsas ut en fåra för krokarna. Fräs= CNC Pc= 230 (mindre än 10 komponenter/år från fig3.3 sid 254) Cmp= 4 Rostfritt stål (fig3,7 sid 258) Cc= 1 då fräsning på ramverket är relativt enkel sid 259 kategori C1 Cs= 1 (4 mm ger värdet 1) fig 3.15 sid 265 Ct= (antal plan=1) med tolerans= 0.13mm =1 cf= antal plan=1 ytfinhet= 0.7mikrometer = 1 Rc=1*1*1*4=4 2.Klippa - Balken måste först klippas på fyra ställen. Klipp= Sheet Metal Work (SMW) Pc= 8000 (mindre än 10 komponenter/år från fig3.3 sid 254) Cmp= 1,5 Rostfritt stål (fig3,7 sid 258) SMW Cc= 1,5 då kategoric3 fig 3,9 sid 259 Cs= 1,4 (4 mm fig 3.15 sid 265 Ct= (antal plan=1) med tolerans= 0.7mm =1 cf= (antal plan=1) ytfinhet= 0.7mikrometer = 1 Rc=1,5*1,5*1,4*1=3,15 3.Bocka - Balken bockas sedan på dessa fyra ställen till önskad form. Bockning= Sheet Metal Work (SMW) Pc= 8000 (mindre än 10 komponenter/år från fig3.3 sid 254) Cmp= 1,5 Rostfritt stål (fig3,7 sid 258) SMW Cc= 1,5 då kategoric3 fig 3,9 sid 259 Cs= 1,4 (4 mm fig 3.15 sid 265 Ct= (antal plan=1) med tolerans= 0.7mm =1 cf= (antal plan=1) ytfinhet= 0.7mikrometer = 1 Rc=1,5*1,5*1,4*1=3,15 Mi = ((230*4 + 3,15*8000+3,15*8000)*(9,94/100))=6311 SEK Montering 4.Svetsa - Svetsning måste sedan utföras för att sammanfoga de tidigare klippta avsnitten.

17 Skena 1.Bocka- Bocka plåt Bockning= Sheet Metal Work (SMW) Pc= 8000 (mindre än 10 komponenter/år från fig3.3 sid 254) Cmp= 1,5 Rostfritt stål (fig3,7 sid 258) SMW Cc= 1,5 då kategoric3 fig 3,9 sid 259 Cs= 1,4 (4 mm fig 3.15 sid 265 Ct= (antal plan=1) med tolerans= 0.7mm =1 cf= (antal plan=1) ytfinhet= 0.7mikrometer = 1 Rc=1,5*1,5*1,4*1=3,15 Mi = (3,15*8000*(9,94/100))=7505 SEK Montering 2.Svetsa Svetsa på öglor på skenan Alt tillverkningsmetod och materialval för skena: Pultrudering av fiberarmerad härdplast I samråd med Antal Boldizar togs beslutet att plast inte var möjligt då det skulle för dyrt då vi endast kommer att tillverka fem meter ramverk. Verktyget är så pass dyrt att det endast lönar sig vid stora serietillverkningar. Ben samt stöd till ramverk 1.Kapning - Balken måste först kapas av till utsatta mått. Kapning= Manual Machinging (MM) Pc= 500 (mindre än 10 komponenter/år från fig3.3 sid 254) Cmp= 4 Rostfritt stål (fig3,7 sid 258) SMW Cc= 1 då kategori B1 fig 3,9 sid 259 Cs= 1 (4 mm fig 3.15 sid 265 Ct= (antal plan=1) med tolerans= 0.7mm =1 cf= (antal plan=1) ytfinhet= 0.7mikrometer = 1 Rc=4*1*1*1=4 Mi = 250+ (4*500*(9,94/100))=449SEK Montering 2.Svetsa - Svetsning måste sedan utföras för att sammanfoga de klippta balkdelarna.

18 Rännan 1.Stansa- Utloppshål stansas ut i mitten av plåten Bockning= Sheet Metal Work (SMW) Pc= 8000 (mindre än 10 komponenter/år från fig3.3 sid 254) Cmp= 1,5 Rostfritt stål (fig3,7 sid 258) SMW Cc= 1,5 då kategoric3 fig 3,9 sid 259 Cs= 1,4 (4 mm fig 3.15 sid 265 Ct= (antal plan=1) med tolerans= 0.7mm =1 cf= (antal plan=1) ytfinhet= 0.7mikrometer = 1 Rc=1,5*1,5*1,4*1=3,15 2.Bockning - Bocka plåt i V-form. Bockning= Sheet Metal Work (SMW) Pc= 8000 (mindre än 10 komponenter/år från fig3.3 sid 254) Cmp= 1,5 Rostfritt stål (fig3,7 sid 258) SMW Cc= 1,5 då kategoric3 fig 3,9 sid 259 Cs= 1,4 (4 mm fig 3.15 sid 265 Ct= (antal plan=1) med tolerans= 0.7mm =1 cf= (antal plan=1) ytfinhet= 0.7mikrometer = 1 Rc=1,5*1,5*1,4*1=3,15 3.Klippa- Trekantsformade ändar klipps ut. Klipp= Sheet Metal Work (SMW) Pc= 8000 (mindre än 10 komponenter/år från fig3.3 sid 254) Cmp= 1,5 Rostfritt stål (fig3,7 sid 258) SMW Cc= 1,5 då kategoric3 fig 3,9 sid 259 Cs= 1,4 (4 mm fig 3.15 sid 265 Ct= (antal plan=1) med tolerans= 0.7mm =1 cf= (antal plan=1) ytfinhet= 0.7mikrometer = 1 Rc=1,5*1,5*1,4*1=3,15 Mi = ((8000*3, *3, *3,15) (9,94/100))=8730 SEK Montering 4.Svetsa- Svetsa på ändarna på V-formade plåtdelen. 5.Svetsa- Svetsa på avloppsrör

19 Stomme för badet 1.Klippa - Klipp ut rätt längder i plåt för långsida och kortsida (yttermått för badet) Klipp= Sheet Metal Work (SMW) Pc= 8000 (mindre än 10 komponenter/år från fig3.3 sid 254) Cmp= 1,5 Rostfritt stål (fig3,7 sid 258) SMW Cc= 1,5 då kategoric3 fig 3,9 sid 259 Cs= 1,4 (4 mm fig 3.15 sid 265 Ct= (antal plan=1) med tolerans= 0.7mm =1 cf= (antal plan=1) ytfinhet= 0.7mikrometer = 1 Rc=1,5*1,5*1,4*1=3,15 2.Bocka - Bocka plåt, vinkelrät Bockning= Sheet Metal Work (SMW) Pc= 8000 (mindre än 10 komponenter/år från fig3.3 sid 254) Cmp= 1,5 Rostfritt stål (fig3,7 sid 258) SMW Cc= 1,5 då kategoric3 fig 3,9 sid 259 Cs= 1,4 (4 mm fig 3.15 sid 265 Ct= (antal plan=1) med tolerans= 0.7mm =1 cf= (antal plan=1) ytfinhet= 0.7mikrometer = 1 Rc=1,5*1,5*1,4*1=3,15 Mi = ((8000*3, *3,15) (9,94/100))=6020 SEK Montering 3.Svetsa Svetsa ihop till fyrkantig stomme 4.Svetsa Svetsa på ben undertill i hörnen på stommen. Krokar Montering 1.Svetsa- Svetsa på krokar på glidlagren 2.Passa- Passa in rullcylinder i glidlagret

20 Montering Svets Hela konstruktionen kommer endast ha svetsade förband. Enligt aktivitetsplanen skall inte DFA utföras och då svets räknas till en monteringskostnad, som behandlas i DFA, så har gruppen valt att göra en grov uppskattning på hur stor denna kostnad kommer att bli. Tid/kostnad Gruppen tror att denna relativt enkla konstruktion går att svetsa ihop på 1 dag á 8 timmar Kostnad/timme En svetsare inklusive svets uppskattar gruppen kostar 500 kr per timme Totalt: 8*500=4000 kr Passning För montering av krokarna så krävs hoppassning av rulle genom glidlager. Tid/kostnad Monteringen av krokarna, 18 st, uppskattas ta en halv dag, 4 timmar. Kostnad/timme Monteringskostnad för montören uppskattas till 400 kr per timme. Totalt: 4*400= 1600 kr

21 Sammanställning av kostnaderna Delsystem Tillverkningskostnad (kr) Ramverket 6311 Rännan 8730 Ben samt stöd till ramverk 449 Skena 7505 Stomme för badet 6020 Totalt Delsystem Ramverk, Rännan, Ben samt stöd till ramverk, Skena, Stomme för badet, Krokar Monteringskostnad (kr) Totalt 5600 Kostnadsområde Kostnad (kr) Tilverkning & Montering Totalt 34615

22 IKOT TME Produkt och produktionsutveckling Grupp A.4 Bilaga 1 Bilaga 1 Bilaga 1 Bilaga 1