Detaljplan för Wahlrooska hästsportområdet

Transkript

1 240 Solf, Solf ängsväg Detaljplan för Wahlrooska hästsportområdet PLANBESKRIVNING Planläggningsavdelningen Utkast Detaljplanen godkänd av kommunfullmäktige xx.xx.xxxx xx

2 S i d a 1 Innehållsförteckning 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Detaljplanens grunduppgifter och namn Planområdets läge Planens syfte Beskrivningens innehållsförteckning Förteckning över bilagor till beskrivningen Bakgrundsutredningar och källmaterial 3 2. SAMMANDRAG Olika skeden i planprocessen Detaljplanen Genomförandet av detaljplanen Detaljplanens rättsverkningar 4 3. UTGÅNGSPUNKTER Utredning om förhållandena i planeringsområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljön Den byggda miljön Service Trafik Rekreation Den byggda kulturmiljön och fornminnen Specialverksamhet Teknisk service Markägoförhållanden Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planområdet OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart Deltagande och samarbete Intressenter Anhängiggörande Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Myndighetssamarbete Mål för detaljplanen Alternativen i detaljplanelösningen och deras konsekvenser REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN Planens struktur Dimensionering Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Områdesreserveringar Kvartersområden Övriga områden Planens konsekvenser Konsekvenser för naturen och naturmiljön Konsekvenser för den byggda miljön Konsekvenser för trafiken Samhällsekonomiska konsekvenser Planbeteckningar och planbestämmelser Namn GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN Uppföljning av genomförandet 29

3 S i d a 2 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn Kommun: Korsholm Kommundel: 240, Solf Fastigheter: Krok RNr 3:28, Åvik Rnr 4:60 och Storfallet RNr 4:61. Planens namn: Detaljplan för Wahlrooska hästsportområdet Planens skala: 1: Plankod: / Planområdets läge Detaljplanområdet är beläget i Korsholms kommun i Solf by. Avståndet till Korsholms kommuncentrum (fågelvägen) är ca 15 km, och avståndet till regioncentrum i Vasa (fågelvägen) är ca 14 km. Området som detaljplanen omfattar är ca 50 ha stort. Områdets ungefärliga läge framgår av bild 1. Bild 1. Områdets ungefärliga läge. 1.3 Planens syfte Målsättningarna för detaljplaneringen är att skapa ett område för att utveckla och trygga möjligheterna för rid- och travsport i regionen. Området ska planeras så att det finns förutsättningar för olika former av ridsport på tävlingsnivå samt förutsättningar att träna travsport. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning Detaljplanen består av kartan, planbestämmelserna samt planbeskrivningen. I planbeskrivningen presenteras utgångsuppgifter om planområdet samt uppställda mål och motiveringar till detaljplanen.

4 S i d a Förteckning över bilagor till beskrivningen 1. Program för deltagande och bedömning. 2. Landskapsillustration. 3. Blankett för uppföljning av detaljplanen. 1.6 Bakgrundsutredningar och källmaterial Kartor över el- och vattenledningsnät. Grundundersökning Hevostallien ympäristönsuojeluohje Statsrådets förordning om skydd av hästar / SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen Kommunstyrelsen beslutar att godkänna utvecklingssektionens förslag att Wahlrooska skiftet i detta skede reserveras för framtida ridoch travsport. Föreningar och företag inom denna verksamhet får tid fram till att för kommunen presentera ett verksamhetskoncept och en finansieringsmodell för nämnda område Utvecklingssektionen föreslog för kommunstyrelsen att projektplanen som Korsholms sportryttare r.f. och Vasanejdens travring r.f. har lämnat in till kommunen godkänns och att kommunen påbörjar detaljplanering av området Kommunstyrelsen beslöt att Wahlrooska skiftet invid Solf ängsväg reserveras för framtida ridoch travsport och att projektplanen för ett hästsportcenter godkänns samt att kommunen påbörjar en detaljplanering av området Samhällsbyggnadsnämnden godkände program för deltagande och beslöt att lägga det till påseende i 30 dagar Program för deltagande och bedömning var framlagt till påseende. xx.xx.2017 xx Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett utkast till detaljplan till påseende för hörande i beredningsskedet. xx-xx.2017 Ett utkast till detaljplan var framlagt till påseende. xx.xx.2017 xx Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga ett förslag till detaljplan till påseende. xx-xx.2017 Ett planförslag var framlagt till påseende. xx.xx.xxxx xx Samhällsbyggnadsnämnden godkände detaljplanen. xx.xx.xxxx xx Kommunstyrelsen godkände detaljplanen. xx.xx.xxxx xx Kommunfullmäktige godkände detaljplanen.

5 S i d a Detaljplanen Genom detaljplanen eftersträvar man att skapa ett trivsamt område där aktiva inom rid- och travsporten tryggt och säkert ska kunna utöva olika former av hästsport. Inom området vill man också skapa ett trivsamt och attraktivt bostadsområde med möjlighet att ha häststall på den egna tomten. För bostadsområdet strävar man efter att uppnå en hälsosam och trygg miljö som tillgodoser användarnas behov. Genom planeringen främjas områdets markanvändning och man skapar etableringsmöjligheter för företagare och tränare inom hästsporten. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Hela området är i Korsholms kommuns ägo. Förverkligandet av detaljplanen kan påbörjas när detaljplanen har godkänts i kommunfullmäktige och vunnit laga kraft. 2.4 Detaljplanens rättsverkningar En byggnad får inte uppföras i strid med detaljplanen (bygginskränkning). Beträffande andra åtgärder som förändrar miljön skall detaljplanen beaktas på det sätt som bestäms enligt följande: På detaljplanområdet får inte placeras sådana funktioner som medför olägenheter för den användning av andra områden som anvisats i detaljplanen. På ett detaljplanområde får inte heller placeras funktioner som strider mot detaljplanebestämmelser som avser att förhindra eller begränsa miljökonsekvenser som är skadliga eller förorsakar störningar. 3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet Allmän beskrivning av området Det ca 50 ha stora planområdet är beläget ca 1,5 km (körvägen) väster om Björneborgsvägen (riksväg 8) och ca 4,5 km (körvägen) öster om Strandvägen. Genom området går Solf ängsväg. Planområdet består till stor del av åkermark, där det under de senaste åren odlats vall. Inom åkerområdet finns en större skogsdunge med varierande höjdförhållanden. I områdets södra del finns ett större sammanhängande skogsområde. Inom planområdet finns en äldre bondstuga med tillhörande stora uthus. I norr gränsar området till Tölby å, vars utlopp leder till Södra Stadsfjärden. Närområdet utgörs av öppna odlingslandskap, med inslag av skogsområden I väst, syd och sydost gränsar planområdet direkt till bostadshus.

6 S i d a 5 Bild 2. Områdets ungefärliga avgränsning Naturmiljön Området består till stor del av odlingsmark, och den marken är naturligtvis påverkad av människans framfart. Inom området finns också en hög skogsholme mitt i odlingslandskapet, samt ett större sammanhängande skogsområde, vilket till stor del är i naturtillstånd. I norr gränsar planområdet till Toby å. En naturinventering över området utförs under våren/ sommaren Bild 3. Fin och hög nordvästsluttning på södra sidan av Solf ängsväg.

7 S i d a 6 Bild 4. Ett lägre och sankare område mitt i skogspartiet på södra sidan av Solf ängsväg Den byggda miljön Inom planområdet finns en gammal jordbruksfastighet bestående av en äldre bondgård med flertalet tillhörande uthusbyggnader. Vägen upp till gården kantas av en trädrad på ena sidan av vägen. Bild 5. Den gamla bondgården inom planområdet.

8 S i d a 7 Bild 6 Gårdsvägen till bondgården, sett från Solf ängsväg. På den höga skogsholmen som finns mitt i åkerlandskapet så finns en gammal ria, samt kilastensrester av två grunder. Vägen som leder till skogsholmen kantas av en låg vildvuxen björkallé. På det större skogsområdet söder om Solf ängsväg finns också en gammal ria. Bild 7. Gammal ria söder om Solf ängsväg. Bebyggelsen i näromgivningen består av bostadsbebyggelse av varierad ålder, samt jordbrukscentrum med djurhushållning. I näromgivningen finns också flera mindre häststall samt ett pälsfarmsområde, där det i dagsläget inte förekommer någon verksamhet.

9 S i d a 8 Bild 8. Bebyggd miljö öster om planområdet. Bild 9. Bebyggd miljö väster om planområdet Service I Solf centrum på ett avstånd av ca 7 km från planområdet finns daghem, skola, dagligvaruaffär och annan småskalig service. Mer omfattande serviceutbud finns i regioncentrumet Vasa, på ett avstånd av ca km från planområdet Trafik Trafiken till området sker från Solf ängsväg, landsväg 6743, som i väster ansluter till Strandvägen och öster till Björneborgsvägen (riksväg 8). Hastighetsbegränsningen längs Solf ängsväg är 80 km/h.

10 S i d a Rekreation Området planeras för rid- och travsport, och därtill olika verksamheter. Möjligheterna till olika typer av hästrekreation och vistelse i skog och mark inom området är således ypperliga Den byggda kulturmiljön och fornminnen Området är inte beläget inom regionalt eller nationellt värdefullt kulturområde, eller inom byggda miljöer av riksintresse. På området förekommer inga kända fornlämningar eller fornminnen. Inom området finns en äldre bondstuga med tillhörande uthusbyggnader. Bondstugan finns omnämnd i en byggandsinventering över Solf, vilken har uppgjorts år 1996 av Michael Ek/ Korsholms kommun. Bondstugan är byggd år 1905 och har senast varit bebodd år Enligt byggnadsinventeringen så har bondstugan med sina tillhörande uthusbyggnader ett byggnadshistoriskt värde och miljövärde. Bild 10. Gårdsmiljön vid bondstugan.

11 S i d a 10 Bild 11. Uthusbyggnad vid bondstugan. Bild 12. Detaljer från bondstugans exteriör Specialverksamhet I direkt anknytning till planområdet finns ett område där det tidigare har bedrivits uppfödning av pälsdjur. På området finns ingen verksamhet i dagsläget, men det finns ett placeringstillstånd som är i kraft tillsvidare. I planområdets näromgivning finns också flera lantbrukslägenheters driftcentrum. Vid några av driftcentrumen finns djurstall.

12 S i d a 11 Bild 13. Pälsfarmområdets läge i förhållande till planområdet Teknisk service En stomvattenledning genomkorsar området. Därtill finns en 20 kv luftledning samt en transformator inom området, samt elkablar under jord. När området förverkligas byggs den kommunalteknisk service ut, enligt de behov som uppstår Markägoförhållanden Samtliga fastigheter inom planområdet är i Korsholms kommuns ägo. 3.2 Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen trädde i kraft Målen har reviderats till vissa delar, med huvudtema att svara på de utmaningar som klimatförändringen ställer på vårt samhälle. De reviderade målen trädde i kraft På basis av sakinnehållet har de riksomfattande målen för områdesanvändningen grupperats i följande helheter: Fungerande regionstruktur Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning. Specialfrågor i Helsingforsregionen. Helheter av särskild betydelse så som natur- och kulturmiljöer. Redogörelse för hur detaljplanen förhåller sig till de riksomfattande målen för områdesanvändningen:

13 S i d a 12 Fungerande regionstruktur Genom områdesanvändningen vill man främja växelverkan mellan stad och landsbygd. En viktig faktor i en fungerande regionstruktur är att regionen utvecklas som en sammanlänkad enhet, som bygger på goda trafikförbindelser. Detaljplanområdet består av ett stort öppet åkerlandskap med inslag av en mindre skogsholme, samt ett större sammanhängande skogbevuxet område. Området är glesbebyggt, med egnahemshus och jordbruksdriftcentrum längs med båda sidorna av Solf ängsväg. De öppna åkerlandskapen är dominerande element i omgivningen. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhället och livsmiljön. Planeringen av området i fråga ger utvecklingspotential till området. Genom planeringen så främjas markanvändningen på området, och verksamheter i anknytning till trav- och ridsport sker inom ett område där djurhushållning av olika typer redan finns i dagsläget. Den lugna agrara jordbruksmiljön är ypperlig för hästar att vistas och leva i. I samband med områdesanvändningen fästs särskild uppmärksamhet vid att förebygga sådana olägenheter och risker som människans hälsa utsätts för och att avlägsna befintliga olägenheter. De nya områdesreserveringarna i detaljplanen för bebyggelse har placeras inte på områden där det kan förekomma översvämningsrisk. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Genom områdesanvändningen bidrar man till att kultur- och naturarvet bevaras. Bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i naturen tryggas, och deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och värdefulla naturområden främjas. En naturinventering över detaljplanområdet kommer att utföras under våren/sommaren Till planens förslagsskede kan man bättre se över planlösningar med beaktande av resultaten från naturinventeringen. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Trafiknätet skall planeras och utvecklas som helheter bestående av trafikslag som betjänar både bosättning och verksamhetsbetingelser. Genom väl planerade förbindelsenät vill man också minska personbilstrafiken och öka förutsättningarna för trafikformer med liten miljöbelastning. Därtill bör fästas stor vikt vid förbättringen av trafiksäkerheten. För att tillgodose behovet av trafikförbindelser strävar man i första hand till att utveckla befintliga huvudtrafikleder och nät. Vid områdesreserveringen bör också tillräckliga områden reserveras för nätverk för fotgängare och cyklister, och nätens säkerhet och kvalitet skall främjas.

14 S i d a 13 Trafiken till detaljplanområdet kommer uteslutande att ske via Solf ängsväg. Gång- och cykelväg saknas längs Solf ängsväg. Vid områdesreserveringen strävar man till att främja användningen av förnyelsebara energikällor och fjärrvärme. Genom en förtätning av bebyggelsen så främjas energisparandet. Landskapsplan Landskapsplan för Österbotten 2030 fastställdes av miljöministeriet den Landskapsplanen är en allmän planering av områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområden. Landskapsplanen ersätter samtliga i kraft varande region etapp-planer på området. Landskapsplanen innefattar följande helheter: För landskapet centrala utvecklingsområden. För en ändamålsenlig region- och samhällsstruktur behövliga markanvändningsreserveringar. Med tanke på miljö och ekonomi hållbara arrangemang för trafik och teknisk service. Hållbart användningssätt av vatten- och marksubstanstillgångar. Markanvändningsprinciper som tryggar en ekologiskt hållbar områdesanvändning i form av skyddsområden. Områdesreserveringar som värnar om landskapet, naturvärden och kulturarvet samt tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. Enligt landskapsplanen finns följande områdesreserveringar på detaljplanområdet: Stadsutvecklingszon (kk) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges zoner för urban utveckling. Beteckningarna för utvecklingsprinciperna omfattar beteckningar för områdesreserveringar för tätortsfunktioner, områdesoch objektbeteckningar för centrumklasser samt andra centrala beteckningar. Vasa stadsregion (kk-1) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges ett område med en enhetlig samhällsstruktur i Vasaregionen. Området bildar kärnområdet i landskapscentrumet. Det finns ett behov av kommunal samverkan vid områdesplaneringen och projektsamordningen i området. Planeringsbestämmelse: Vasas ställning som ett nationellt delcentrum och landskapscentrum torde främjas. Tillväxten i Vasa stadsregion bör i första hand inriktas på stads- och kommuncentrum samt sekundärcentrum, där stads- och tätortsstrukturen bör kompletteras och förenhetligas. Nya bostadsområden bör placeras fördelaktigt med tanke på kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning bör hänsyn tas till arkeologiskt och kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt. Vid

15 S i d a 14 utveckling av områdets attraktionskraft som en havsnära boendemiljö bör den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning tryggas samt rekreationsbehoven tillgodoses. Service med betydelse för hela landskapet bör styras till sådana områden i stadens centrum eller i dess närhet som är lättillgängliga. Vid planering av markanvändning bör samarbete över kommungränserna utvecklas och gemensam kommunal generalplanering möjliggöras. Stomvattenledning (V) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges de för samhällenas vattenförsörjning regionalt viktigaste stomvattenledningarna. Etapplan 1 och etapplan 2 I etapplan 1 (handel) och etapplan 2 (förnybara energiformer) finns inga områdesreservationer på det aktuella detaljplanområdet. Bild 14. Utdrag av Österbottens landskapsplan Generalplan Över området finns en delgeneralplan, Tölby-Vikby delgeneralplan, vilken har godkänts av kommunfullmäktige Delgeneralplanen är laga kraft vunnen. På detaljplanområdet finns följande områdesreservationer enligt delgeneralplanen: Jord- och skogsbruksdominerat område (M-1): På området tillåts byggande som hänför sig till jord- och skogsbruket. Jord- och skogsbruksdominerat område (M-2): På området tillåts byggande som hänför sig till jord- och skogsbruket.

16 S i d a 15 Jordbruksområde (MT-1): På området tillåts bara byggande som hänför sig till jord- och skogsbruket. Eventuellt ny bostadsbebyggelse borde placeras på en plats som är lämplig med tanke på landskapet, i anslutning till befintliga byggnader och vägnät samt i mån av möjlighet i skydd av eller i närheten av träd som avgränsar det öppna landskapet. Bostadsbyggnadens gårdsmiljö ska avgränsas från det öppna landskapet med hjälp av trädplanteringar. Landskapsmässigt värdefullt åkerområde (MA-1): På området tillåts bara byggande som hänför sig till jord- och skogsbruket. Med tanke på landskapsbilden är det viktigt att områdena bevaras öppna och i odlingsbruk. I mån av möjlighet bör byggande i anslutning till gårdsbruket placeras så att byggnaderna inte skymmer de öppna vyerna. Eventuellt ny bostadsbebyggelse borde placeras på en plats som är lämplig med tanke på landskapet, i anslutning till befintliga byggnader och vägnät samt i mån av möjlighet i skydd av eller i närheten av träd som avgränsar det öppna landskapet. Bostadsbyggnadens gårdsmiljö ska avgränsas från det öppna landskapet med hjälp av trädplanteringar. Område för lantbrukslägenheters driftcentrum (AM). På område för lantbrukslägenheters driftcentrum (AM) vilket finns beläget söder om området finns ingen verksamhet i dagsläget, varpå området inte heller har utmärkts så som pälsfarm (TT) i delgeneralplanen. Bild 15. Utdrag av Tölby-Vikby delgeneralplan.

17 S i d a 16 Strategisk generalplan I Korsholms kommun finns en strategisk generalplan med syfte att styra de allmänna principerna för kommunens samhällsstruktur och markanvändning, vilken godkändes i kommunfullmäktige den Det aktuella detaljplanområdet är beläget inom glesbygdsområde, och har områdesreservationen M. Inom M-områdena finns bl.a. mindre byar, fritidsbebyggelse och annan bosättning som inte har angetts skilt i planen. På M-områdena får bosättning och andra funktioner som betjänar landsbygden utvecklas, om förutsättningarna för bygglov uppfylls. Bild 16. Utdrag av strategiska generalplanen för Korsholms kommun. Detaljplan Området har inte tidigare detaljplanerats. Byggnadsordning Korsholms kommuns reviderade byggnadsordning har vunnit laga kraft den enligt kommunfullmäktiges beslut Miljöskyddsföreskrifter för Korsholm, Närpes, Kaskö, Kristinestad Miljöskyddsföreskrifterna har godkänts av kommunfullmäktige i Korsholm den och har trätt i kraft fr.o.m Baskarta Vid uppgörande av planen har använts kommunens baskarta i skala 1:2000. Baskartan har godkänts av Korsholms kommuns planläggningschef Barbara Påfs den

18 S i d a 17 Naturinventering En naturinventering över området utförs under våren/ sommaren 2017 av Pesca Mare/ FM biolog Carina Rönn. 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart Efter flertalet behandlingar i både kommunstyrelse och utvecklingssektion under åren så beslöt kommunstyrelsen den att Wahlrooska skiftet invid Solf ängsväg reserveras för framtida rid- och travsport och att projektplanen för ett hästsportcenter godkänns samt att kommunen påbörjar en detaljplanering av området. Planeringen av området finns också medtaget i Korsholms kommuns planläggningsöversikt 2017, vilken godkändes av samhällsbyggnadsnämnden den Deltagande och samarbete Intressenter Intressenterna är följande: Markägare, rågrannar och alla de som planen kan ha betydande verkningar för Kommunens förvaltningsenheter Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Utvecklingssektionen Byggnadsnämnden Miljösektionen Övriga NTM-centralen i Södra Österbotten Österbottens förbund Österbottens räddningsverk Österbottens museum Vasa Elnät Ab Anvia Telecom Ab Korsholms sportryttare r.f. Wahlrooska r.f. Svenska Österbottens hästavelsförbund Aktion Österbotten Vasa stad Vörå kommun Malax kommun Laihela kommun

19 S i d a Anhängiggörande Om framläggandet av program för deltagande och bedömning annonserades i Vasabladet, Pohjalainen, på kommunens hemsida och på kommunens officiella anslagstavla i ämbetshuset Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Programmet för deltagande och bedömning har varit framlagt till officiellt påseende under tiden Under tiden för framläggandet inkom fyra utlåtanden och fem åsikter. Utlåtandena kom från Vasa stad, Österbottens förbund, Österbottens räddningsverk och Vasa Elnät Ab. De skriftliga åsikterna inkom från Korsholms södra lokalavdelning av ÖSP, två rågrannar och en annan privatperson boende i närområdet samt en muntlig åsikt från en privatperson boende i Solf centrum. Vasa stad anser i sitt utlåtande att detaljplanens mål till sina funktioner är lämpliga för området. Projektet är ett välkommet tillägg till regionens service och funktioner och när det är förverkligat så kommer det att komplettera områdets landskaps- och kulturmässiga värden. Vid placering av byggnader på ett landskapsmässigt värdefullt åkerområde så bör man noga beakta områdets landskapsstruktur och landskapsmässiga värden. Vidare rekommenderar de att man utreder möjligheten till att centralisera byggandet intill Solf ängsväg eller på båda sidorna om vägen alternativt koncentrerar byggandet till mindre gårdsgrupper. Den i illustrationen utspridda placeringen av byggnaderna ger en bild av storskalig planering, i stället för traditionell småskalig gårdsgruppering. Beträffande detta borde man undersöka andra alternativ. Slutligen konstaterar de i sitt utlåtande att med beaktade av de faktorer som de lyft fram så kan man bättre stödja och främja områdets landskapsstruktur samt områdets landskapsmässiga och byggnadskulturella särdrag. Österbottens förbund har i sitt utlåtande konstaterat att ett utkast till landskapsplan 2040 för Österbotten kommer att läggas till påseende i oktober 2017, och att det aktuella området i landskapsplanen 2040 har föreslagits som område för rekreation och turism. Förbundet anser därmed att detaljplanen för Wahlrooska hästsportområdet är i linje med den nya landskapsplanen 2040 för Österbotten. Österbottens räddningsverk har gett som utlåtande att man vid planering av gator och vägar bör fästa uppmärksamhet på smidiga trafikarrangemang, så att eventuell räddningsverksamhet inte fördröjs. Det är också viktigt att dimensionera och ordna parkering så att räddningsverksamhet inte fördröjs av parkerade bilar. Vasa Elnät Ab har gett som utlåtande att de har en 20 kv luftledning och en 0,4 kv jordkabel, vilka går genom området. För luftledningen bör reserveras ett 12 meter brett område och för jordkabeln ett 3 meter brett område på så vis att ledningarna finns i mitten av skyddsområdena.

20 S i d a 19 Korsholms södra lokalavdelning av ÖSP har lämnat i en åsikt där de anser att det är kontroversiellt att kommunen har öppnat för en möjlig etablering av ett hästsportcentrum på det Wahlrooska hemmanet. De anser att åkermark i det längsta ska hållas för matproduktion. De har i sin åsikt konstaterat att åkermark som tagits ur bruk för samhällsbyggande är svår om ens möjlig att återställa till odlingsbart skick. Vidare så anser det att det inte är förenligt med god förvaltning av skattemedel att godtyckligt dela ut åkermark för hobbyverksamhet. De har också påpekat att åkermarken ger god avkastning genom årliga arrendeinkomster, att den har en sysselsättande effekt och att åkermarkens värde endast kan bibehållas genom aktiv odling. Vidare anser de att om kommunen inte har krav på motprestation av hästsportcentret så är det synnerligen dålig hushållning av skattemedel, samtidigt som man har sparkrav på olika sektorer inom kommunens verksamhet. Slutligen så påpekar de att kommunen redan har avsatt ett område i Tölby för denna verksamhet, och om det området inte passar för ifråga varande verksamhet så bör man erbjuda ett annat område som inte är åkermark. Rågrannar 1 har i sin åsikt påpekat att det finns ett i kraft varande placeringstillstånd för pälsdjur söder om planområdet. De anser att det är svårt att avgöra miljökonsekvenser och påverkan på levnadsförhållanden, livsmiljö och trafik då det inte framkommit uppgifter om totala verksamheten/djurmängd. De anser att tillräckliga skyddszoner ska planeras, så att jordbrukarna på egna åkrar kan utföra jordbruksnäringens alla arbetsmoment (dammigt vid harvning och tröskning, ångor vid ogräsbekämpning) utan klagomål från hästsportcentret. De påpekar också att den lantliga miljön förändras, bl.a. genom ökad trafik till området. Slutligen så önskar de i egenskap av rågrannar på tre sidor av planområdet, att få mera detaljerad information om projektets framskridande. Rågrannar 2 har i sin åsikt framhållit att de byggt hus på området tack vare att det är en lugn och trygg boende-, och uppväxtmiljö bort från stress och trafik som stör. Med beaktande av detta är de rädda att förlora den nuvarande boendemiljön om ett hästsportområde förverkligas på intilliggande område. Vidare har de kommenterat att trafiksäkerheten för barn längs Solf ängsväg kommer att bli sämre till följd av ökade trafikmängder. Därtill påpekar de att de inte i något skede har blivit informerade om vad som är under planering utan att det bara förväntas att de godkänner kommunens planer utan något som helst motstånd. Därtill är de besvikna på att de fått information om projektet endast via dagstidningarna. Privatperson boende i närområdet anser att byggande på produktiv åkermark är fullständigt förkastligt. Privatpersonen anser också att ett hästsportcenter inverkar mycket negativt på närmiljön och trafiksituationen.

21 S i d a 20 Privatperson boende i Solf centrum har i en muntlig åsikt påpekat att det inte finns något dike som leder bort vattnet från området längs den södra sidan av Solf ängsväg. Vägtrumma finns, men dike saknas. Ett planutkast har varit framlagt till påseende under tiden xx-xx.xxxx. Över planutkastet inkom utlåtande från xxxx. Ett förslag till detaljplan har varit framlagt till påseende under tiden xxxx.xxxx Över planförslaget inkom utlåtande från xxxx Myndighetssamarbete Utlåtande av kommunens förvaltningsenheter och berörda myndigheter inbegärs över planutkast och vid behov över planförslag. Ett arbetsmöte gällande detaljplanen kommer att hållas i planens beredningsskede. Vid behov hålls ytterligare arbetsmöten/ myndighetssamråd. 4.3 Mål för detaljplanen Genom detaljplanen eftersträvar man att skapa möjligheter för att utveckla rid- och travsport i regionen. Ett område där verksamheter för hästhushållning planeras ska vara tryggt och hälsosamt för hästar samt beakta hästarnas naturliga behov och artspecifika beteende. Det aktuella området, beläget i lugn och bullerfri landsbygdsmiljö med tillgång till stora betesmarker är ypperligt för den avsedda verksamheten. Genom detaljplanen vill man uppnå en hälsosam, trivsam och trygg miljö som tillgodoser alla användares behov hästar, verksamhetsutövare och boende. Enligt områdesreserveringarna i utkastet till detaljplan så möjliggörs byggande av stallbyggnader för total 100 hästar på området. Antalet hästar per stall kan beroende på angivelse i detaljplanen vara mellan 4-16 hästar. För byggande av stall finns angivet 15 separata byggnadsytor. 4.4 Alternativen i detaljplanelösningen och deras konsekvenser Till den arbetsgrupp som kommunstyrelsen tillsatte den , för att utreda med olika intressenter vilket intresse det finns för att fungera som huvudman för ett eventuellt framtida hästsportcenter, utarbetades ett skissförslag på områdets markanvändning. Under hösten 2015 utarbetades ännu ett förslag till markanvändningen på området, vilket ingick i den projektbeskrivning som Korsholms sportryttare r.f. och Vasanejdens travring r.f. lämnade in till kommunen den

22 S i d a 21 Utgående från de tidigare uppgjorda skisserna, diskussioner i kommunens utvecklingsteam, interaktion med föreningen Wahlrooska rf. och med beaktande av inkomna utlåtanden och åsikter så har ett utkast till detaljplan utarbetats för området. Jämfört med de tidigare uppgjorda skisserna så har man nu gått in för att reservera större tomter för stallbyggnader samt att stallbyggnaderna inte ska placeras på åkermark. Därtill så finns i utkastet reserverat bostadstomter med möjlighet att bygga stall på varje tomt jämfört med de tidigare skisserna, där området söder om Solf ängsväg endast har varit anvisat som område för manege, skogsbruksområde eller rekreationsområde med möjlighet att anlägga ridstigar och leder. Från den första skissen så har också en travträningsbana nu beaktats i utkastet till detaljplan. Bild 17. Alternativ skiss av markanvändningen september 2014.

23 Bild 18. Alternativ skiss av markanvändningen november S i d a 22

24 S i d a 23 Bild 19. Utkast till detaljplan REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur Dimensionering Detaljplanen omfattar kvartersområden för hästsport (E-1), kvartersområden för fristående småhus (AO-6), landskapsmässigt värdefullt åkerområde som ska bibehållas öppet (MA-1), jordbruksområde (MT-1), närrekreationsområde (VL), närrekreationsskog (VL-1), område för allmän väg (LT) samt gatuområde och körrätter. 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Områdesreservationerna i detaljplanen har gjorts med beaktande av skyddsavstånd mellan befintlig bebyggelse/ grannfastigheter och de nya inplanerade verksamheterna, enligt vad som sägs om skyddsavstånd i kommunens byggnadsordning samt enligt miljöministeriets guide Hevostallien ympäristönsuojeluohje

25 S i d a 24 Mellan pälsfarmsområdet där placeringstillstånd är i kraft och ny inplanerad bebyggelse (AO-6) så ha reserverats ett område där trädbeståndet bör bevaras (sp). Detta för att minimera olägenheter på boendemiljön, utifall att ägarna till pälsdjursfarmen söker miljötillstånd för pälsfarmningen och återupptar sin verksamhet. Mot Tölby å, vilken gränsar till planområdets norra del har reserverats en 20 meter bred skyddszon för vattendraget, inom vilken växtligheten ska bevaras. Genom denna beteckning vill man trygga mångfalden kring ån. Enligt en preliminär, muntlig rapport från naturinventeraren (våren 2017), så förekommer det inte flygekorre på planområdet. Detaljplanens anpassning till eventuella övriga naturvärden görs till detaljplanens förslagsskede. 5.3 Områdesreserveringar Kvartersområden Kvartersområde för hästsport (E-1) Inom området får byggas byggnader och konstruktioner, som anknyter till rid- och travsport, såsom travbana, manege, ridplaner, derbyplan, ovalbana, stallbyggnader, rast- och beteshagar, påselningsboxar, läktarutrymme, sociala utrymmen, lagerbyggnader, redskapshallar samt kontorsutrymmen. På området får placeras samhällstekniska anläggningar om högst 10 m², som betjänar området. Anläggningarna bör placeras på minst 5 meters avstånd från bostadstomters gräns. Utkastet till detaljplan innehåller tre kvartersområden för detta ändamål, med totalt åtta tomter. Inom tomt 1 i kvarter 200 finns angivet instruktiva byggnadsytor för travbana, ovalbana och derbyplan. Den gamla bondgården med tillhörande uthusbyggnader är också belägen inom tomt 1 i kvarter 200. Runt bondgården har angivits en byggnadsyta enligt följande: byggnadsyta inom vilken får placeras för hästsporten behövliga inkvarteringsutrymmen (ao). Inom byggnadsytan får dessutom placeras kontors-, service- och sociala utrymmen. Våningstalet har angivits till 2- våningar, och byggrätten till 350 m². Runt uthusbyggnaderna vid gården har angivits en instruktiv byggnadsyta enligt följande: byggnadsyta för stallbyggnad (tr). Inom byggnadsytan får byggas häststall samt kontors-, lager-, och socialutrymmen i anslutning till detta. Stallens gödselstäder och strölager ska placeras inom stallbyggnadens byggnadsyta. Gödselstaden ska ha tät botten och förses med tak. Våningstalet för stallbyggnader har angivits till 2-våningar, och byggrätten till 1500 m². Runt hela den gamla gårdsmiljön har en beteckning för bevarandet av miljön angivits: område där gårdsmiljön bör bevaras (sk). Nybygge, renoverings- och ombyggnadsarbete ska anpassas till gårdsmiljöns särdrag. Vid fasadrenovering bör användas ursprungliga eller motsvarande material.

26 S i d a 25 Inom tomt 1 finns också angivet en körrätt (ajo) från Solf ängsväg in till området. Körrätten ska betjäna både tomt 1 och tomt 2 i kvarter 200. Den trädrad som finns längs ena sidan längs med gårdsvägen har i detaljplanen fått beteckningen trädrad som ska bevaras. Trädraden bestående av gamla björkar, gran och tall är ett värdefullt element i landskapet och miljön. Inom tomt 1 finns också angivet en byggrätt om 500 m² där byggande i 2-våningar är möjligt. Någon specifik byggnadsyta finns inte anvisad, men byggrätten är avsedd för byggande av lagerbyggnader och redskapshallar, vilka behövs för verksamheten på området. Tomt 1 i kvarteret har en areal om 13,4346 ha. Inom tomt 2 i kvarter 200 finns angivet byggnadsyta för manege (man): Inom byggnadsytan får byggas manegebyggnad, samt kontors-, lager-, och socialutrymmen i anslutning till denna. Manegen får ha en läktare. Därtill finns angivet byggnadsyta för byggnader som anknyter till rid- och travsport (ra): Inom byggnadsytan får byggas påselningsboxar, lagerbyggnader och redskapshallar. Inom tomt 2 i kvarter 200 finns också angivet riktgivande byggnadsyta för ridplan (rk): För ridplan reserverad riktgivande del av område, vilket får inhägnas. Ridplanens struktur ska vara lämpad för infiltrering av dagvatten. Inom tomt 2 i kvarter 200 finns också angivet ett stort parkeringsområde i anknytning till manege och ridplaner. Avsikten är att parkeringsområdet ska rymma både hästtransporter och hästbilar, samt publikens bilar när det ordnas tävlingar på området. Parkeringsområdet ska indelas med busk- och trädplanteringar. Tomt 2 har en areal om 3,8493 ha. Inom kvartersområde 201 och 202 finns reserverat totalt sex tomter med byggnadsyta för stallbyggnad (tr): inom byggnadsytan får byggas häststall samt kontors-, lager-, och socialutrymmen i anslutning till detta. Stallens gödselstäder och strölager ska placeras inom stallbyggnadens byggnadsyta. Gödselstaden ska ha tät botten och förses med tak. Tomternas storlek varierar mellan ca 1,2 1,6 ha, och det är tillåtet att bygga stall för 12 hästar/ tomt. Det ska finnas tillräckligt med rastgårdar för hästarna. Rastgårdarna ska skötas och dagvattnet ska behandlas på så sätt att det inte medför olägenhet för miljön. Byggrätten har angivits till 500 m²/ tomt och våningstalet till 2-våningar. Tomternas totala areal i kvarter 201 och 202 uppgår till 8,0678 ha. Inom E-1 område, MA-1 område, VL område och MT-1 område finns också angivet en instruktiv dragning av leder för hästsportens bruk. Tanken är att man ska få en sammanhängande ca 2 km lång rid- och körrutt runt hela området.

27 S i d a 26 Inom E-1 område samt också inom MA-1 område finns angivet en skyddszon för vattendrag, där växtligheten ska bevaras (sv-1). Skyddszonen är angiven mot Tölby å, och zonen är 20 meter bred. Kvartersområde för fristående småhus (AO-6) På varje tomt är det angivet en byggnadsyta för stallbyggnader (tr-1), inom vilken det är tillåtet att bygga ett stall för högst fyra hästar. Stallens gödselstäder och strölager ska placeras inom stallbyggnadens byggnadsyta. Gödselstaden ska ha tät botten och förses med tak. Stallet ska vara beläget separat från bostadshuset och bör vara lägre i proportion till bostadshuset och stomvidden mindre än på bostadshuset. Det ska finnas tillräckligt med rastgårdar för hästarna. Rastgårdarna ska skötas och dagvattnet ska behandlas på så sätt att det inte medför olägenhet för miljön. Utkastet till detaljplan innehåller totalt åtta byggnadsplatser med arealer om ca 0,5-0,6 ha för detta ändamål. Byggrätten för tomterna har angivits med e-tal om e=0.10 och våningstalet har angivits till 1¾-våningar för bostadshus och till 1-våning för stallbyggnad. Från den i detaljplanen anvisade gatan till bostadsområdet så finns anvisade körrätter till tomterna. AO-6 områdets totala areal uppgår till 4,6908 ha Övriga områden Landskapsmässigt värdefullt åkerområde, som ska bibehållas öppet (MA-1) På området får byggas beteshagar, samt regn- och vindskyddstak i anslutning till dessa. Inom området får anläggas leder för hästsportens bruk. MA-1 områdets areal är 6,9577 ha. Jordbruksområde (MT-1) På området får byggas beteshagar, samt regn- och vindskyddstak i anslutning till dessa. Inom området får anläggas leder för hästsportens bruk. MT-1 områdenas totala areal uppgår till 4,4522 ha. Närrekreationsområde (VL) Inom området får anläggas leder för hästsportens bruk. Inom området har angivits en körrätt (ajo) från Solf ängsväg till samtliga stalltomter i kvarter 201 och 202, samt en körrätt (ajo) som ska fungera som räddningsväg mellan stalltomterna och travbane- och manegeområdet. Områdets areal uppgår till 2,9684 ha. Närrekreationsskog (VL-1) Inom området får anläggas leder för hästsportens bruk. Inom området har angivits ett delområde där trädbeståndet bör bevaras (sp). VL-1- områdets areal uppgår till 4,8089 ha.

28 S i d a 27 Område för allmän väg (LT) Solf ängsväg har angetts med denna beteckning i detaljplanen. Det allmänna vägområdet är till arealen 0,8536 ha stort. Väg- och gatuområden Inom detaljplanområdet bildas en ny gata, vars längd uppgår till ca 240 meter. Gatan leder till tomterna i bostadsområde söder om Solf ängsväg. Gatans areal är 0,3616 ha. 5.4 Planens konsekvenser Konsekvenser för naturen och naturmiljön Området är till stora delar obebyggt, och byggandet har ju naturligtvis en viss inverkan på naturen och naturmiljön. I och med att största delen av området är odlingsmark så är området redan påverkat av människans framfart. Skogsområdet på södra sidan av Solf ängsväg är till stora delar i naturtillstånd, och med beaktande av detaljplanens lösningar så bibehålls stora delar av det området som närrekreationsskog (VL-1). Dagvattenhanteringen bör ske så att det inte förekommer någon skadlig inverkan på miljön. Dagvattnet infiltreras i första hand på tomterna, samt leds via minde diken inom planområdet till större utfallsdiken. De stora jordbruks- och grönområdena inom planområdet, totalt ca 38 % av planområdets areal, är också en faktor som effektivt absorberar dagvattenförekomsten Konsekvenser för den byggda miljön I planområdets näromgivning finns småskaliga häststall samt gårdar med produktionsdjur, varpå förverkligandet av detaljplanen inte medför för närområdet obekanta markanvändningsformer. För att minska på störningar så har reserverats tillräckliga skyddsområden mellan inplanerade häststall och befintlig bebyggelse samt tillräckliga avstånd till övrig verksamhet på grannfastigheter. Mot den bebyggda fastigheten som gränsar till tomt 1 i kvarter 200 har angivits en 25 meter bred zon, vilken delvis ska planteras. Att göra planteringar längs med hela denna rå, från Solf ängsväg till Toby å, skulle medföra att området avskärmas och målet att bibehålla det landskapsmässigt värdefulla åkerområdet öppet försämras avsevärt. Stallbyggnader i kvarter 201 och 202 har anvisats med byggnadsytor inom det befintliga skogspartiet, vilket medför att inget byggande kommer att ske på åkermark. De befintliga åkerområdena är avsedda för anläggande av rasthagar samt sommarbeten. Genom detta så är påverkan på bebyggd miljö mindre, eftersom nya byggnaders placering bättre smälter in i landskapsbilden, och den för området gamla byggnadstraditionen bevaras.

29 S i d a Konsekvenser för trafiken Detaljplanens förverkligande medför att trafikmängden till området avsevärt ökar. Både personbilstrafik, och kombinationen personbil med hästsläp, hästtransportbilar samt traktor- och lastbilstrafiken ökar till följd av detaljplanens förverkligande. En faktor som dock är positiv med tanke på ökad trafikmängd är det finns möjlighet att komma till området från två olika håll, både från Björneborgsvägen och Strandvägen. Detta medför att trafikökningen inte enbart belastar en vägsträckning, utan blir uppdelad mot två olika håll. Till bostadsområdet som har anvisats söder om Solf ängsväg så kommer det att finnas 8 hushåll om området förverkligas med egnahemshus. Dessa hushåll genererar uppskattningsvis 42 bilresor/ dygn när bostadsområdet är fullt utbyggt. En noggrannare utredning av uppskattad trafikmängd till området norr om Solf ängsväg kommer att göras till detaljplanens förslagsskede. Områdets interna trafik torde inte påverka den redan bebyggda miljön Samhällsekonomiska konsekvenser Genom detaljplanen öppnar man möjligheten för företagare inom hästbranschen att etablera sig på området. De tomter som planeras för boendeändamål medför en marginell ökad inflyttning till området. För den långsiktiga ekonomin kommer områdets förverkligande förhoppningsvis att medföra skatteintäkter till kommunen. 5.5 Planbeteckningar och planbestämmelser Planbeteckningarna finns presenterade under punkt 5.3 områdesreserveringar. 5.6 Namn Planeringen av området medför att en ny väg bildas inom området. Korsholms kommuns vägnamnsgrupp kommer till detaljplanens förslagsskede att ta ställning till olika namnalternativ för den nya vägen.

30 S i d a GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 6.1 Uppföljning av genomförandet Genomförandet övervakas för byggandets del av byggnadsövervakande myndigheter (byggande och trädbestånd), för kommunaltekniska konstruktionernas del av samhällsbyggnadsnämnden (vägar, vattenledningar och avloppsledningar) och i övrigt av miljömyndigheterna (miljöskydd, avfallsservice). Förverkligandet av detaljplanen kan påbörjas när detaljplanen har godkänts i kommunfullmäktige samt vunnit laga kraft. Utbyggnad av kommunalteknik påbörjas enligt kommunfullmäktiges godkända investeringsprogram. Korsholm den Planläggningsavdelningen Planläggningschef Barbara Påfs Planläggare Martina Bäckman