Gammelstadsvägens detaljplan, kvarter

Transkript

1 180 Smedsby, Gammelstadsvägen Gammelstadsvägens detaljplan, kvarter PLANBESKRIVNING Planläggningsavdelningen Utkast Förslag Detaljplanen godkänd av kommunfullmäktige xx.xx.xxxx xx

2 S i d a 1 Innehållsförteckning 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Detaljplanens grunduppgifter och namn Planområdets läge Planens syfte Beskrivningens innehållsförteckning Förteckning över bilagor till beskrivningen Bakgrundsutredningar och källmaterial 3 2. SAMMANDRAG Olika skeden i planprocessen Detaljplanen Genomförandet av detaljplanen Detaljplanens rättsverkningar 4 3. UTGÅNGSPUNKTER Utredning om förhållandena i planeringsområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljön Den byggda miljön Service Trafik Rekreation Den byggda kulturmiljön och fornminnen Teknisk service Markägoförhållanden Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planområdet 8 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart Deltagande och samarbete Intressenter Anhängiggörande Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Myndighetssamarbete Mål för detaljplanen Mål som grundar sig på planeringssituationen Alternativen i detaljplanelösningen och deras konsekvenser REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN Planens struktur Dimensionering Områdesreserveringar Kvartersområden Övriga områden Planens konsekvenser Konsekvenser för naturen och naturmiljön Konsekvenser för den byggda miljön Konsekvenser för trafiken Samhällsekonomiska konsekvenser Planbeteckningar och planbestämmelser Namn GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN Uppföljning av genomförandet 24

3 S i d a 2 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn Kommun: Korsholm Kommundel: 180, Smedsby Fastigheter: Strömbro 1:394, Bro 1:393, Mellanäng 1:19, Öien 1:18, Lundströmsäng 1:766 och Holmqvist 2:495. Planens namn: Gammelstadsvägens detaljplan, kvarter Planens skala: 1: Plankod: / Planområdets läge Detaljplanen omfattar ett område beläget ca 1,5 km öster om kommunens kärncentrum i Smedsby. Området är beläget intill Gäddaområdet, söder om Gammelstadsvägen. Områdets ungefärliga läge framgår av bild 1. Bild 1. Områdets ungefärliga läge. 1.3 Planens syfte Målsättningarna för detaljplaneringen är att skapa ett trivsamt och attraktivt område med tomter för bostadsändamål. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning Detaljplanen består av kartan, planbestämmelserna samt planbeskrivningen. I planbeskrivningen presenteras utgångsuppgifter om planområdet samt uppställda mål och motiveringar till detaljplanen.

4 S i d a Förteckning över bilagor till beskrivningen 1. Program för deltagande och bedömning. 2. Blankett för uppföljning av detaljplanen. 1.6 Bakgrundsutredningar och källmaterial Kartor över vatten- och avloppsledningsnät. Smedsby kulturmiljöinventering 2014, Ruusa Viljanen-Rossi. Grundundersökning Naturinventering 2016, Pesca Mare/Carina Rönn. Kostnadsberäkning för Källängsvägens förlängning, SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen Maj 2012 Flera markägare lämnar gemensamt in en anhållan till kommun med önskan om att en detaljplan ska uppgöras för området Program för deltagande och bedömning var framlagt till påseende Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett utkast till detaljplan till påseende för hörande i beredningsskedet Ett utkast till detaljplan var framlagt till påseende. xx.xx.xxxx xx xx-xx.xx.2018 xx.xx.xxxx xx xx.xx.xxxx xx xx.xx.xxxx xx Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett förslag till detaljplan. Ett planförslag var framlagt till påseende. Samhällsbyggnadsnämnden godkände detaljplanen. Kommunstyrelsen godkände detaljplanen. Kommunfullmäktige godkände detaljplanen. 2.2 Detaljplanen Genom detaljplanen eftersträvar man att skapa ett trivsamt och attraktivt bostadsområde med en hälsosam, trivsam och trygg miljö som tillgodoser användarnas behov. Genom planeringen främjas områdets markanvändning och man skapar förutsättning för inflyttning. Detaljplaneringen av området är en naturlig utveckling av bebyggelsen i området och planeringen stödjer och utvecklar de befintliga strukturerna och vägnätet. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Området är både i privat ägo, men också i kommunens ägo. Godkännande av detaljplanen förutsätter att ett markanvändningsavtal ingås med de privata markägarna. Förverkligandet av detaljplanen kan påbörjas enligt den i markanvändningsavtalet uppskattade tidtabellen för utbyggnad av kommunalteknik, i enlighet med godkänt investeringsprogram.

5 S i d a Detaljplanens rättsverkningar En byggnad får inte uppföras i strid med detaljplanen (bygginskränkning). Beträffande andra åtgärder som förändrar miljön skall detaljplanen beaktas på det sätt som bestäms enligt följande: På detaljplanområdet får inte placeras sådana funktioner som medför olägenheter för den användning av andra områden som anvisats i detaljplanen. På ett detaljplanområde får inte heller placeras funktioner som strider mot detaljplanebestämmelser som avser att förhindra eller begränsa miljökonsekvenser som är skadliga eller förorsakar störningar. 3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet Allmän beskrivning av området Detaljplanen omfattar ett ca 4,5 hektar stort område, beläget en bit utanför Smedsby centrum. Området gränsar i norr till detaljplanerat område. Området är låglänt och flackt och består uteslutande av brukad åkermark, förutom till den del där ett egnahemshus är byggt. Till den bebyggda tomten går en smal gårdsväg kantad av låga björkar. Genom södra delen av området går en större luftledning. Höjden på området ligger på ca +1,5 2,0 meter. Bild 2. Områdets ungefärliga avgränsning.

6 S i d a 5 Bild 3. Vy över östra delen av planområdet Naturmiljön I och med att området uteslutande består av odlingsmark, så finns det inga områden i naturtillstånd inom planområdets avgränsning. Planområdets avgränsning i väster går längs med Lågfjärdsbäcken. En naturinventering av området har utförts under våren/ sommaren Av naturinventeringen framgår att det inte finns några speciellt viktiga livsmiljöer eller värdefulla habitat inom området. Bild 4. Vy över västra delen av planområdet.

7 S i d a Den byggda miljön Inom planområdet finns en bebyggd tomt. Till övriga delar är planområdet obebyggt. Bebyggelsen i näromgivningen består av småoch radhusbebyggelse av varierad ålder och stil. Bild 5. Bebyggd miljö norr om planområdet. Bild 6. Bebyggd miljö öster om planområdet Service I Smedsby kärncentrum på ett avstånd av ca 1,3 1,5 km från planområdet finns ett brett serviceutbud. Skolor, daghem och hälsovårdsstation finns inom ett avstånd av ca 1,1 1,4 km från planområdet. Mer omfattande serviceutbud finns i regioncentrumet Vasa, på ett avstånd av ca 2,5 4,5 km från planområdet.

8 S i d a Trafik Trafiken till området sker i dagsläget från Gammelstadsvägen, vilken i väster leder ut till Smedsbyvägen och i öster till Vattentagsvägen. Gammelstadsvägen saknar gång- och cykelbana. Hastighetsbegränsningen på Gammelstadsvägen är 40 km/h. Bild 7. Korsningen Gammelstadsvägen Smedsbyvägen. Kollektivtrafiken mellan Smedsby Vasa centrum består under skoldagar av 10 turer. Vid skollov trafikerar 6-7 turer/dag. Närmaste belägna busshållplats för dessa turer ligger ca 1,1 km från planområdet Rekreation Rekreation i form av motion och idrott är styrt till områden utanför detaljplanområdet Den byggda kulturmiljön och fornminnen Området är inte beläget inom regionalt eller nationellt värdefullt kulturområde, eller inom byggda miljöer av riksintresse. På området förekommer inga kända fornlämningar eller fornminnen. Väster och öster om planområdet inom ca meter finns äldre bebyggelse, som finns omnämnt i Smedsby kulturmiljöinventering Teknisk service Teknisk service i form av vatten- och avloppsledningar går igenom planområdet, och intill Lågfjärdsbäcken finns en pumpstation. När området förverkligas byggs det befintliga nätet ut, och en ny pumpstation anläggs på området Markägoförhållanden Fastigheterna Strömbro 1:394, Bro 1:393, Mellanäng 1:19, Öien 1:18 och Lundströmsäng 1:766 är samtliga i privat ägo. Fastigheten Holmqvist 2:495 är i Korsholms kommuns ägo.

9 S i d a Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen trädde i kraft Målen har reviderats till vissa delar, med huvudtema att svara på de utmaningar som klimatförändringen ställer på vårt samhälle. De reviderade målen trädde i kraft På basis av sakinnehållet har de riksomfattande målen för områdesanvändningen grupperats i följande helheter: Fungerande regionstruktur Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning. Specialfrågor i Helsingforsregionen. Helheter av särskild betydelse så som natur- och kulturmiljöer. Redogörelse för hur detaljplanen förhåller sig till de riksomfattande målen för områdesanvändningen: Fungerande regionstruktur Genom områdesanvändningen vill man främja växelverkan mellan stad och landsbygd samt utveckla byanätet, vilket bygger på områdets egna starka sidor och faktorer förknippade med områdets lokalisering. En viktig faktor i en fungerande regionstruktur är att regionen utvecklas som en sammanlänkad enhet, som bygger på goda trafikförbindelser. Detaljplanområdet består av odlingsmark i en brytpunkt mellan tätbebyggda detaljplanerade områden och ett vidsträckt öppet åkerlandskap. Tät småhusbebyggelse, med inslag av äldre bebyggelse längs Gammelstadsvägen och öppna vyer söderut från planområdet är dominerande element i omgivningen. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhället och livsmiljön. Planeringen av området i fråga är en naturlig utveckling av området. Genom planeringen så främjas markanvändningen på området och förtätningen sker där strukturerna är utbyggda. I samband med områdesanvändningen fästs särskild uppmärksamhet vid att förebygga sådana olägenheter och risker som människans hälsa utsätts för och att avlägsna befintliga olägenheter. De nya områdesreserveringarna i detaljplanen för bebyggelse placeras inte på områden där det kan förekomma översvämningsrisk. Utgångspunkten för en detaljplan bör vara en välgrundad bedömning av befolkningsutvecklingen.

10 S i d a 9 Bild 8. Befolkningsutvecklingen i Smedsby år I Smedsby har inflyttningen varit stark under det senaste årtiondet. År 2007 uppgick befolkningen till 5250 personer och 2016 till 5725 personer. Detta betyder således en befolkningsökning om ca 9 % från år 2007 fram till år Utgående från de 10 senaste årens befolkningsutveckling i kommuncentrumet så är prognosen för framtida utveckling positiv. År 2012 och 2014 är år som har avvikit från den annars uppåtgående trenden. I takt med att befolkningen ökar så krävs nya bostadsområden, kompletterande serviceutbud och tillräckligt med kapacitet för daghemsplatser och grundskoleplatser, för att fylla de behov som en inflyttning till kommuncentrumet medför. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Genom områdesanvändningen bidrar man till att kultur- och naturarvet bevaras. Bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i naturen tryggas, och deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och värdefulla naturområden främjas. En naturinventering över detaljplanområdet har gjorts våren/ sommaren Enligt inventeringen finns det inga speciellt viktiga livsmiljöer eller värdefulla habitat inom området. Ur miljöhänseende finns inga speciella rekommendationer för markanvändningen på området. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Trafiknätet skall planeras och utvecklas som helheter bestående av trafikslag som betjänar både bosättning och verksamhetsbetingelser. Genom väl planerade förbindelsenät vill man också minska personbilstrafiken och öka förutsättningarna för trafikformer med liten miljöbelastning. Därtill bör fästas stor vikt vid förbättringen av trafiksäkerheten. För att tillgodose behovet av trafikförbindelser strävar

11 S i d a 10 man i första hand till att utveckla befintliga huvudtrafikleder och nät. Vid områdesreserveringen bör också tillräckliga områden reserveras för nätverk för fotgängare och cyklister, och nätens säkerhet och kvalitet skall främjas. I och med detaljplanen, och en kommande detaljplanering av området väster om det aktuella området så kommer en reservation för en ny vägförbindelse från Källängsvägens slut att göras. Förbindelsen ska sträcka sig ända upp till Gammelstadsvägen, mittemot Fattigmarksvägen. Förbindelsen är i enlighet med den i Smedsby delgeneralplan 2030 utvisade behovet av vägförbindelse. Längs vägförbindelsen ska finnas utrymme för lättrafikled. Den nya vägförbindelsens syfte är att lätta på belastningen på Gammelstadsvägen, samt att få en säkrare och tryggare förbindelse för fotgängare och cyklister in mot centrum och skolområdet. Vid områdesreserveringen strävar man till att främja användningen av förnyelsebara energikällor och fjärrvärme. Genom en förtätning av bebyggelsen så främjas energisparandet. Landskapsplan Landskapsplan för Österbotten fastställdes av miljöministeriet den Landskapsplanen är en allmän planering av områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområden. Landskapsplanen ersätter samtliga i kraft varande region etapp-planer på området. Landskapsplanen innefattar följande helheter: För landskapet centrala utvecklingsområden. För en ändamålsenlig region- och samhällsstruktur behövliga markanvändningsreserveringar. Med tanke på miljö och ekonomi hållbara arrangemang för trafik och teknisk service. Hållbart användningssätt av vatten- och marksubstanstillgångar. Markanvändningsprinciper som tryggar en ekologiskt hållbar områdesanvändning i form av skyddsområden. Områdesreserveringar som värnar om landskapet, naturvärden och kulturarvet samt tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. Område för tätortsfunktioner (A) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges detaljplanerade områden och områden som avses bli detaljplanerade för tätortsfunktioner. Planeringsbestämmelse: Vid planering och markanvändning bör en enhetligare samhällsstruktur främjas.

12 S i d a 11 Stadsutvecklingszon (kk) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges zoner för urban utveckling. Beteckningarna för utvecklingsprinciperna omfattar beteckningar för områdesreserveringar för tätortsfunktioner, områdesoch objektbeteckningar för centrumklasser samt andra centrala beteckningar. Planområdet beläget inom: Vasa stadsregion (kk-1) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges ett område med en enhetlig samhällsstruktur i Vasaregionen. Området bildar kärnområdet i landskapscentrumet. Det finns ett behov av kommunal samverkan vid områdesplaneringen och projektsamordningen i området. Planeringsbestämmelse: Vasas ställning som ett nationellt delcentrum och landskapscentrum torde främjas. Tillväxten i Vasa stadsregion bör i första hand inriktas på stads- och kommuncentrum samt sekundärcentrum, där stads- och tätortsstrukturen bör kompletteras och förenhetligas. Nya bostadsområden bör placeras fördelaktigt med tanke på kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning bör hänsyn tas till arkeologiskt och kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt. Vid utveckling av områdets attraktionskraft som en havsnära boendemiljö bör den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning tryggas samt rekreationsbehoven tillgodoses. Service med betydelse för hela landskapet bör styras till sådana områden i stadens centrum eller i dess närhet som är lättillgängliga. Vid planering av markanvändning bör samarbete över kommungränserna utvecklas och gemensam kommunal generalplanering möjliggöras. Zon för växelverkan mellan stad och landsbygd (kmk) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges en till stadsregion ansluten zon, där särskilt sådan näringsverksamhet samt sådant distansarbete och boende som baserar sig på växelverkan mellan stad, goda trafikförbindelser och landsbygd utvecklas. Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering bör bebyggelsen, servicen och arbetsplatserna i första hand placeras i befintliga kommuncentrum och byar. Nybyggnation i området skall styras så att den placeras fördelaktigt med tanke på samhällsstrukturen i närheten av befintlig bebyggelse och service samt befintliga trafikförbindelser. Vid planeringen bör särskild uppmärksamhet fästas vid utveckling av kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning skall bevarandet av å-, älv-, och kulturlandskapet samt goda, enhetliga åkerområden tryggas. Genom områdesanvändningen bör funktionerna i å-, och älvdalarnas avrinningsområden styras så att den främjar förbättring av vattendragens tillstånd. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Cykelled Längs Gammelstadsvägen finns reservation för cykelled.

13 S i d a 12 Bild 9. Utdrag av Österbottens landskapsplan. Generalplan Smedsby delgeneralplan 2030 godkändes i kommunfullmäktige den Delgeneralplanen har vunnit laga kraft den I Smedsby delgeneralplan 2030 har området erhållit beteckningarna: område dominerat av småhus (AP), nya områden och område som förändras avsevärt, i detta fall med avseende på områdesbeteckning för småhus (AP), rekreationsområde (V), behov av vägtrafikförbindelse, ny cykel- och gångbana samt torrläggningsområde. Områdets läge, inom Lågfjärdsbäckens torrläggningsområde, bör tas i beaktande i detaljplaneringen. Strategisk generalplan Strategiska generalplanen för Korsholms kommun med syfte att styra de allmänna principerna för kommunens samhällsstruktur och markanvändning godkändes i kommunfullmäktige den Det aktuella detaljplanområdet är beläget inom bostadsområde (A). Avsikten är att området ska detaljplaneras. Beteckningen har använts till att beskriva starka serviceområden till vilka största delen av befolkningsökningen visas. Området har också beteckningen behov av förtätning eller förenhetligande av ett område.

14 S i d a 13 Bild 10. Utdrag av Smedsby delgeneralplan Bild 11. Utdrag av strategiska generalplanen för Korsholms kommun. Detaljplan Området har inte tidigare detaljplanerats. Byggnadsordning Korsholms kommuns reviderade byggnadsordning har vunnit laga kraft den enligt kommunfullmäktiges beslut

15 S i d a 14 Miljöskyddsföreskrifter för Korsholm, Närpes, Kaskö, Kristinestad Miljöskyddsföreskrifterna har godkänts av kommunfullmäktige i Korsholm den och har trätt i kraft fr.o.m Baskarta Vid uppgörande av planen har använts kommunens baskarta i skala 1: Baskartan har kompletterats och godkänts av Korsholms kommuns planläggningschef Barbara Påfs den OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart Ägarna till fastigheterna Strömbro 1:394, Bro 1:393, Mellanäng 1:19, Öien 1:18, Östergård 4:324, Lillåkers 4:321, Pått 3:11 och Bäckliden 4:263 har i maj 2012 lämnat in en anhållan till kommunen, med önskan om att en detaljplanering inleds på nämnda fastigheter. Planeringen av området har funnits medtagen i Korsholms kommuns planläggningsöversikt åren och finns också medtagen i Korsholms kommuns planläggningsöversikt för år 2017, vilken har godkänts av samhällsbyggnadsnämnden den Deltagande och samarbete Intressenter Invånare, markägare och alla de som planen kan ha betydande verkningar för Korsholms kommuns förvaltningsenheter Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Byggnadsnämnden Miljösektionen Bildningsnämnden Socialnämnden Äldrerådet Handikapprådet Övriga NTM-centralen i Södra Österbotten Österbottens räddningsverk Vasa stad Vasa Elnät Ab Anvia Anhängiggörande Om framläggandet av program för deltagande och bedömning annonserades i Vasabladet, Pohjalainen, på kommunens hemsida och på kommunens officiella anslagstavla i ämbetshuset.

16 S i d a Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Programmet för deltagande och bedömning har varit framlagt till officiellt påseende under tiden Under tiden för framläggandet inkom två utlåtande - från Vasa stad och Vasa Elnät Ab, samt tre åsikter från privatpersoner. Vasa stad har i sitt utlåtande konstaterat att byggnadsbeståndet i norra delen av Söderbyn intill åkerlandskapet enligt tradition är beläget på en svagt stigande moränrygg. Bostadsområdet som planeras skulle placeras på ett lågt, lerigt åkerområde, vilket är i strid med den traditionella boende- och landskapsstrukturen. I fall området detaljplaneras så bör man i detaljplanen beakta fortsättningen på Lågfjärdsbäckens dal, vilken har sitt ursprung i Karperöfjärden, och se till att åtminstone en del av dalen bibehålls som öppet landskap. Byggnadssättet ska respektera och stödja sk-områdets byggnadsbestånd och utformningen av byggnadsplatserna så som gårdsgrupper. Vasa Elnät Ab har i sitt utlåtande påpekat att de har för avsikt att gräva ner luftledningarna som går genom området senast i samband med att infra och kommunalteknik på området byggs, varpå luftledningarna inte behöver beaktas i detaljplanearbetet. I åsikterna från privatpersoner boende intill området har lyfts fram att tomterna bör vara tillräckligt stora samt att man bör bibehålla den naturnära karaktären och det öppna landskapet. Vid planering av vägarna så bör helheten tas i beaktande så att det blir en trygg och fungerande helhet, bl.a. så borde Gammelstadsvägen stängas för genomfartstrafik om Källängsvägens förlängning förverkligas ända till rån mot Vasa stad. Bild 12. Åkerområdet som gränsar mot rån till Vasa stad.

17 S i d a 16 Vidare så har kommit åsikter om att området inte borde exploateras för byggande, utan lämnas som jordbruksmark även i framtiden. Enligt åsikten är området vått och lågt - gammal havsbotten, och byggande av infrastruktur blir därmed dyrt. Ett planutkast har varit framlagt till påseende under tiden Över planutkastet inkom utlåtande från Vasa elnät, Anvia Telecom, Österbottens räddningsverk, byggnadsnämnden, Västkustens miljöenhet och Vasa stad. Vasa elnät har gett som utlåtande att de inte har något att anmärka på utkastet till detaljplan. Som kännedom skriver de att de har en 20 kv luftledning som genomkorsar området, vilken kommer att rivas och ersättas med jordkabel under år Förslag till bemötande: Noteras, föranleder inga åtgärder. Anvia Telecom har gett som utlåtande att de har markförlagda telekablar och kanalisation inom planområdet, och att de så långt som möjligt önskar behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med en förflyttning. Om Anvia tvingas vidta åtgärder till följd av exploatering så förutsätter Anvia generellt att den part som initierar åtgärden även bekostar den. I detaljplanen bör också reserveras plats för kabelkanaler, brunnar och skåp inom vägområdena. Förslag till bemötande: Befintliga ledningsområden märks ut genom områdesreserveringar för underjordisk kabel i detaljplanen, till den del de är belägna utanför anvisade vägområden. I detaljplanen finns reserverat tillräckligt breda vägområden, inom vilka ryms kabelkanaler, brunnar och skåp. Österbottens räddningsverk har gett som utlåtande att det finns stor risk för missförstånd då nödanmälan görs vid en eventuell olyckssituation, då Källängsvägen på obestämd tid framöver blir indelad i två separata vägdelar. Det finns risk att räddningsenheter kör till fel vägdel med onödig fördröjning av räddningsåtgärder som resultat. Förslag till bemötande: Räddningsverkets utlåtande har diskuterats i Korsholms kommuns vägnamnsgrupp. Vägnamnsgruppen har konstaterat att den enda fastigheten intill Källängsvägen i den aktuella detaljplanen, tomt 1 i kvarter 671, kommer att erhålla adressen Lermarksvägen. På så vis torde inga missförstånd ske vid en eventuell olyckssituation. Byggnadsnämnden har gett som utlåtande att de omfattar utkastet till detaljplan, men att man i ett snabbt skede borde se på planeringen av vägnätet och vägarnas framtida höjdläge. Höjdläget på framtida färdig vägyta borde anpassas så att man får en bra balans mot behoven på utfyllnad av byggnadsplatserna. Därtill är det viktigt att ett ledningsnät för

18 S i d a 17 yt-/dräneringsvatten anläggs, för att underlätta byggandet och säkerställa kvaliteten på bostadshusen med tanke på områdets karaktär. Därtill uppmanar byggnadsnämnden att lättrafiklederna i området bör ses över så snabbt som möjligt. Förslag till bemötande: Höjden på de framtida vägarna bör planeras så att de uppfyller kraven på höjdläge med tanke på att en del av området är beläget inom Lågfjärdsbäckens torrläggningsområde. I detaljplanbestämmelserna har också angetts att byggnadernas sockelhöjd ska anpassas kvartersvis i samband med ansökan om byggnadslov. Konstruktioner som kan ta skada av vatten bör vara över höjden 2,0 meter N60. Den inplanerade vägen Lermarksvägen, kommer att gå ihop med Källängsvägens förlängning. När Lermarksvägen samt Källängsvägens förlängning byggs så är tanken att det ska anläggas en led för lätt trafik längs med vägarna. Källängsvägen samt Lermarksvägen är tänkta att fungera som nya matarvägar till Gädda området. Västkustens miljöenhet har gett som utlåtande att planområdet bör anslutas till allmänt avlopp, och i övrigt har de inget att anmärka. Förslag till bemötande: Området är beläget inom utvecklingsplan för vattentjänster, avloppsverken. När området förverkligas så kommer kommunal vatten- och avloppsledning att byggas till alla tomter på området. Vasa stad har i sitt utlåtande påpekat att området i gällande delgeneralplan är reserverat som jord- och skogsbruksområde (M) och att i den icke laga kraft vunna Smedsby delgeneralplan 2030 är området anvisat som nytt område för småhusbebyggelse (AP). Vidare har de konstaterat att planområdet delvis gränsar till område som i delgeneralplanen har angetts med sk-beteckning område som är värdefullt med tanke på bybilden. De påpekar också att nästan hela området är beläget inom Lågfjärdsbäckens torrläggningsområde. Slutligen påpekar de att planeringen av området, på mycket låg och lerig mark, är i strid med den traditionella boende- och landskapsstrukturen i området. Byggande enligt detaljplanen förhindrar också utsikten över det öppna åkerlandskapet på en sträcka av ca 200 meter sett från Gammelstadsvägen samt skär kraftigt av Lågfjärdsbäcksdalens funktionella och visuella fortsättning. Förslag till bemötande: Smedsby delgeneralplan 2030 har vunnit laga kraft , och är således gällande generalplan för området, i vilken området är angivet som nytt område för småhusbebyggelse (AP). Området väster om Lågfjärdsbäcken är angivet som sk-område, med betoning på den befintliga äldre bebyggelsen längs med Gammelstadsvägen. I detaljplanbestämmelserna finns angivet att

19 S i d a 18 nybyggnader till sitt fasadmaterial, sin färgsättning och form bör uppföras i enhetligt till omgivningen anpassat byggnadssätt. Merparten av detaljplanområdet är beläget utanför Lågfjärdsbäckens torrläggningsområde. Endast ett smalt område längs Lågfjärdsbäcken och ett smalt område längs planområdets östra del är belägna inom torrläggningsområdet. Utveckling och bebyggande av det aktuella området kommer att ske på ett djup av ca 140 meter från Gammelstadsvägen sett. De lägre områdena längre söderut längs med Lågfjärdsbäcken lämnar obebyggda. Från korsningsområdet Lermarksvägen Källängsvägen bibehålls den öppna landskapsvyn söderut. Bild 13. Planområdet med röd avgränsning, torrläggningsområdet med ljusblå färg. Ett förslag till detaljplan har varit framlagt till påseende under tiden xxxx.xxxx. Över planförslaget inkom utlåtande från xxxx Myndighetssamarbete Utlåtande av kommunens förvaltningsenheter och berörda myndigheter inbegärs över planutkast och vid behov över planförslag. Vid behov kan arbetsmöte/ myndighetssamråd hållas.

20 S i d a Mål för detaljplanen Genom detaljplanen eftersträvar man att skapa en hälsosam, trivsam och trygg miljö som tillgodoser användarnas behov Mål som grundar sig på planeringssituationen Mål enligt Strategiska generalplanen Mål enligt den strategiska generalplanen är att Korsholms kommuns befolkningsmängd skall öka med personer fram till år Målet är att befolkningsmängden i Smedsby och området norr om Smedsby (Böle, Karperö och Singsby) ska öka med 5000 invånare. Planområdet är enligt den strategiska generalplanen beläget inom bostadsområde (A). Området har också beteckningen område för markanvändning i förändring. Förtätning av bebyggelsen som detaljplaneringen medför följer således målen enligt den strategiska generalplanen, genom att befintliga strukturer stödjs och utvecklas i ett strategiskt viktigt serviceområde, där målet är att kommunens tillväxt ska vara som störst fram till år Mål enligt Smedsby delgeneralplan En revidering av Smedsby delgeneralplan har godkänts i kommunfullmäktige i september Kommunens målsättning med Smedsby delgeneralplan 2030 är att delgeneralplanen ska vara som grund för framtida detaljplanering baserad på hållbar utveckling med beaktande av framför allt kommuncentrumets särdrag. En stadslik centrumbild och ett tydligt och attraktivt kommuncentrum med attraktionskraft och synlighet för boende och företagande är några av ståndpunkterna i revideringen av delgeneralplanen. Planeringen ska bereda möjlighet för en befolkningsökning om ca 1500 personer till år 2040 (delgeneralplanens målår är 2030). Enligt Smedsby delgeneralplan 2030 finns följande reserveringar på området: område dominerat av småhus (AP), nya områden och område som förändras avsevärt, i detta fall med avseende på områdesbeteckning för småhus (AP), rekreationsområde (V), behov av vägtrafikförbindelse samt ny cykel- och gångbana. En del av planområdet är också beläget inom torrläggningsområde, vilket bör tas i beaktande i detaljplaneringen. Det kan konstateras att detaljplaneringen således följer målen i Smedsby delgeneralplan 2030, samt de områdesreserveringar som har anvisats i delgeneralplanen. 4.4 Alternativen i detaljplanelösningen och deras konsekvenser I utkastskedet presenteras ett detaljplanutkast. Planutkastet har utarbetats utgående från flertalet olika skisser. Planområdets avgränsning, disponering av kvarters- och tomtgränser, alternativa vägdragningar samt grönområdenas omfattning har varit olika faktorer som skiljt de olika skisserna från varandra. Med beaktande av

21 S i d a 20 trafiksäkerhet, befintlig bebyggelse och den kostnadsberäkning för förverkligandet av vägar och kommunalteknik, vilken har gjorts vintern 2017, så har utkastet till detaljplan tagits fram. Planområdets avgränsning, som presenterades i program för deltagande och bedömning våren 2016, har minskat till arealen med ca 2 ha. Den östra delen av området, enligt tidigare avgränsning, lämnas utanför planområdets avgränsning. I detta skede koncentreras detaljplanen till området mot Gammelstadsvägen och Lågfjärdsbäcken. Därtill så tas den bebyggda fastigheten 1:766 med i planområdets avgränsning, för att få planområdet mera enhetligt. Bild 14. Planområdets preliminära avgränsning med blå färg i program för deltagande och bedömningsskedet, och med röd färg i utkastskedet. I utkastet till detaljplan har reserverats ett tillräckligt stort vägområde söder om korsningen Gammelstadsvägen Fattigmarksvägen. Genom reservationen ska byggandet av en rondell i korsningsområdet möjliggöras. På planområdet finns en äldre avloppspumpstation. Genom områdesreservationerna i detaljplanlösningen finns möjlighet att anlägga en ny pumpstation, som ska ersätta den befintliga, inom ETområdesreservation. Vasa Elnät Ab håller på och planerar en sanering av luftledningar i Gäddaområdet. En större elledning genomkorsar planområdets södra del. I och med att saneringen pågår samtidigt som detaljplanen utarbetas så finns möjligheter att se över olika lösningar, och sammanjämka kommunens och Vasa Elnäts intressen.

22 S i d a 21 Från utkastskedet till förslagsskedet har inga större ändringar gjorts i planlösningarna, endast justeringar i reserveringar för underjordiska ledningar. Bild 15. Förslag till detaljplan , åskådliggjort på flygbild. 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur Dimensionering Detaljplanen omfattar byggnadsplatser för fristående småhus (AO) och småhus (AP). Därtill innehåller detaljplanen närrekreationsområde (VL), område för byggander och anläggningar för samhällsteknisk försörjning (ET), väg- och gatuområden samt körrätt (ajo). 5.2 Områdesreserveringar

23 S i d a Kvartersområden Kvartersområde för fristående småhus (AO) Utkastet till detaljplan innehåller totalt 15 byggnadsplatser för fristående småhus, varav en byggnadsplats, tomt 1 i kvarter 671 är bebyggd. Byggrätten för AO-tomterna har angivits med e-tal om e=0.30 för samtliga obebyggda tomter. För den bebyggda tomten har exploateringstalet angivits till e=0.10, pga. tomtens storlek. Våningstalet har angivits till 2-våningar för samtliga tomter. Den bebyggda tomten har en areal om 5517 m². De obebyggda tomterna har en areal mellan m², med en medelareal om ca 1250 m². AO-tomternas sammanlagda areal uppgår till 2,3002 ha. Kvartersområde för småhus (AP) Utkastet till detaljplan innehåller totalt två byggnadsplatser för fristående småhus. På området får uppföras radhus om högst 3 bostäder/ byggnad, kopplade småhus och separata småhus för boendeändamål. Byggnaderna ska tillsammans bilda en enhetlig helhet. Byggrätten för AP-tomterna har angivits med e-tal om e=0.30. Våningstalet har angivits till 1½-våning. AP-tomternas sammanlagda areal uppgår till 0,5656 ha Övriga områden Område för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning (ET) För detta ändamål har i detaljplanen reserverats ett mindre område om 0,0639 ha, intill Källängsvägen. På området kan en pumpstation placeras. Genom ET-området går en körrätt till den bebyggda tomten i kvarter 671. Område för närrekreation (VL) För detta ändamål har i detaljplanen reserverats 0,3298 ha. På området får placeras samhällstekniska anläggningar om högst 10 m² som betjänar området. Anläggningarna bör placeras på minst 5 meters avstånd från bostadstomternas gräns. Väg- och gatuområden Källängsvägens förlängning, samt en bredare vägreservation upp till Gammelstadsvägen finns medtagna i detaljplanen. För dessa har avsatts ett 20 meter brett vägområde, vilket möjliggör byggande av en gång- och cykelbana längs med vägen. Förutom dessa huvudgator har också tre andra detaljplanegator, med en bredd om 14 meter, reserverats i detaljplanen. Gatornas totala längd är ca 600 meter. I detaljplanen har totalt reserverats 1,1982 ha för väg- och gatuområden.

24 S i d a Planens konsekvenser Konsekvenser för naturen och naturmiljön Området är obebyggt så när som på en tomt, och byggandet har ju naturligtvis en viss inverkan på naturen och naturmiljön. Men i och med att området är odlingsmark så är området redan påverkat av människans framfart. Inom planområdet finns inga områden i naturtillstånd. Dagvattenhanteringen bör ske så att det inte förekommer någon skadlig inverkan på miljön. Dagvattnet infiltreras i första hand på tomterna, samt leds via minde diken inom planområdet till större utfallsdiken Konsekvenser för den byggda miljön Området är en naturlig utvidgning och förtätning av den befintliga bebyggelsen i närområdet. Mot bebyggda tomter öster om planområdet har en planteringszon reserverats på tomterna. Därtill så går en körväg från Gammelstadsvägen ner till jordbruksmarken, mellan detaljplanområdet och de bebyggda tomterna. Körvägen fungerar samtidigt som en avskiljare mellan områdena. Mot bebyggda områden norr om Gammelstadsvägen kan vägen ses som avskiljare mellan redan bebyggt område och nya bostadstomter Konsekvenser för trafiken Både personbils-, fotgängar-, och cykeltrafiken in mot Smedsby centrum kommer att öka i och med detaljplanens förverkligande. Områdets interna trafik torde inte påverka den redan bebyggda miljön. I och med detaljplanen så reserveras ett stort vägområde söder om korsningen av Fattigmarksvägen Gammelstadsvägen. Genom områdesreservationen så möjliggörs byggandet av en rondell i korsningsområdet. Genom att bygga en rondell så förbättrar man avsevärt trafiksäkerheten i korsningsområdet. Genom detaljplanen så reserveras också ett tillräckligt brett vägområde för den gata som ska byggas ihop med Källängsvägens förlängning. Ett brett gatuområde möjliggör anläggandet av en gång- och cykelbana, varpå detaljplan också medför att trafiksäkerheten för fotgängare och cyklister in mot Smedsby centrum ökar Samhällsekonomiska konsekvenser En ökad inflyttning medför automatiskt också ett ökat behov av bl.a. daghems- och grundskoleplatser, vilket bör tas i beaktande. För den långsiktiga ekonomin kommer områdets förverkligande förhoppningsvis att medföra en inflyttning till området, och på så vis nya skattebetalare till kommunen. 5.4 Planbeteckningar och planbestämmelser Planbeteckningarna finns presenterade under punkt 5.2 områdesreserveringar.

25 S i d a Namn Planeringen av området medför att flertalet nya gator bildas inom området. Korsholms kommuns vägnamnsgrupp har gett som förslag att de nya gatorna som bildas på området ska heta: Hallondalen, Vinbärsdalen och Lermarksvägen. 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 6.1 Uppföljning av genomförandet Genomförandet övervakas för byggandets del av byggnadsövervakande myndigheter (byggande och trädbestånd), för kommunaltekniska konstruktionernas del av samhällsbyggnadsnämnden (vägar, vattenledningar och avloppsledningar) och i övrigt av miljömyndigheterna (miljöskydd, avfallsservice). Kommunfullmäktiges godkännande av detaljplanen förutsätter att ett markanvändningsavtal ingåtts med de privata markägarna. I markanvändningsavtalet anges en uppskattad tidtabell för utbyggnad av kommunalteknik. Utbyggnad av kommunalteknik påbörjas enligt kommunfullmäktiges godkända investeringsprogram. Korsholm den , Planläggningsavdelningen Planläggningschef Planläggare Barbara Påfs Martina Bäckman