120 Kvarter 7-18 Petsmo Korttelit 7-18

Transkript

1 120 Kvarter 7-18 Petsmo Korttelit 7-18 Ändring och utvidgning av detaljplan för Petsmo strandområde Petsmon ranta-alueen asemakaavan muutos ja laajennus PLANBESKRIVNING - KAAVASELOSTUS Planläggningsavdelningen Utkast/ luonnos Kaavoitusosasto Förslag/ ehdotus Justerat förslag/ tarkistettu ehdotus Detaljplanen godkänd av kommunfullmäktige Asemakaava hyväksytty kunnanvaltuustossa xx.xx.xxxx xx

2 S i d a 1 Innehållsförteckning 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Detaljplanens grunduppgifter och namn Planområdets läge Planens syfte Beskrivningens innehållsförteckning Förteckning över bilagor till beskrivningen Bakgrundsutredningar och källmaterial SAMMANDRAG Olika skeden i planprocessen Detaljplanen Genomförandet av detaljplanen Detaljplanens rättsverkningar UTGÅNGSPUNKTER Utredning om förhållandena i planeringsområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljön Den byggda miljön Service Trafik Den byggda kulturmiljön och fornminnen Teknisk service Specialverksamhet Markägoförhållanden Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planområdet OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart Deltagande och samarbete Intressenter Anhängiggörande Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Myndighetssamarbete Mål för detaljplanen Alternativen i detaljplanelösningen och deras konsekvenser REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN Planens struktur Dimensionering Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Områdesreserveringar Kvartersområden Övriga områden Planens konsekvenser Konsekvenser för naturen och naturmiljön Konsekvenser för den byggda miljön Konsekvenser för livsmiljö och hälsa Konsekvenser för trafiken Samhällsekonomiska konsekvenser Planbeteckningar och planbestämmelser Namn GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN Uppföljning av genomförandet...26

3 S i d a 2 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn Kommun: Korsholm Kommundel: 120, Petsmo Fastigheter: Del av Granholm 4:132, del av Ingelsö 4:225, Berg 4:93, del av Grönlunds 21:6 och del av Granbacka 1:208. Planens namn: Ändring och utvidgning av detaljplan för Petsmo strandområde. Planens skala: 1: Plankod: 499-3/ Planområdets läge Detaljplanen omfattar ett område beläget ca 13 km (fågelvägen) nordost om kommuncentrum i Smedsby, i den västra delen av Petsmo by. Områdets läge och avgränsning framgår av pärmbilden. 1.3 Planens syfte Målsättningarna för detaljplaneringen är att skapa ett trivsamt och attraktivt bostadsområde i havsnära miljö, som på ett naturligt och fint sätt sammanlänkar det befintliga bebyggda strandområdet med byabebyggelsen. På det befintliga detaljplanområdet för Petsmo strandområde är samtliga tomter bebyggda/ reserverade. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning Detaljplanen består av kartan, planbestämmelserna samt planbeskrivningen. I planbeskrivningen presenteras utgångsuppgifter om planområdet samt uppställda mål och motiveringar till detaljplanen. 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen 1. Program för deltagande och bedömning. 2. Illustration av hur området kan förverkligas (förslag ). 3. PM från arbetsmöte på NTM-centralen Detaljplanens basuppgifter statistikblankett. 1.6 Bakgrundsutredningar och källmaterial Kartor över vatten- avloppslednings- och elnät. Exposure of the general public to radiofrequency electromagnetic fields (a joint statement from the Nordic radiation safety authorities, ). Slutrapport från kommittén med uppdrag att se över skol- och dagvårdsstrukturen i Korsholm ( ) Naturinventering 2014, Ramboll Oy.

4 S i d a 3 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen 2013 Detaljplanen finns med i kommunens planläggningsöversikt för år Programmet för deltagande och bedömning var framlagt till påseende Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett detaljplanutkast till påseende för hörande i beredningsskedet Utkastet till detaljplan var framlagt till påseende Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett förslag till detaljplan Ett planförslag var framlagt till påseende Samhällsbyggnadsnämnden föreslog för kommunstyrelsen att köpa in privatägd mark som angränsar till planområdet Kommunstyrelsen beslöt att köpa in det av samhällsbyggnadsnämnden föreslagna markområdet. xx.xx.2015 xx Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett justerat förslag till detaljplan. xx.xx.2015 Ett justerat planförslag var framlagt till påseende. xx.xx.2015 Samhällsbyggnadsnämnden godkände detaljplanen. xx.xx Kommunstyrelsen godkände detaljplanen. xx.xx Kommunfullmäktige godkände detaljplanen. 2.2 Detaljplanen Genom detaljplanen skapas ett nytt bostadsområde för fristående småhus, småhus- och radhusbebyggelse. Genom planeringen främjas områdets markanvändning och man skapar förutsättning för inflyttning till byn. I planeringen av området har man beaktat områdets aktuella situation, särdrag och natur. Detaljplaneringen av området är en naturlig utveckling av bebyggelsen i byn, och planeringen stödjer de befintliga strukturerna. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Ca 13,3 ha av området är i kommunens ägo och ca 8 ha i privat ägo. Förverkligandet av området kan påbörjas när planen blivit godkänd i kommunfullmäktige och vunnit laga kraft och det till förverkligande av området finns reserverade budgetmedel i kommunens investeringsprogram. Godkännande av detaljplanen förutsätter att ett markanvändningsavtal ingås med den privata markägaren. 2.4 Detaljplanens rättsverkningar En byggnad får inte uppföras i strid med detaljplanen (bygginskränkning). Beträffande andra åtgärder som förändrar miljön skall detaljplanen beaktas på det sätt som bestäms enligt följande:

5 S i d a 4 På detaljplanområdet får inte placeras sådana funktioner som medför olägenheter för den användning av andra områden som anvisats i detaljplanen. På ett detaljplanområde får inte heller placeras funktioner som strider mot detaljplanebestämmelser som avser att förhindra eller begränsa miljökonsekvenser som är skadliga eller förorsakar störningar. 3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet Allmän beskrivning av området Petsmo är en landsortsby, belägen ca 13 km nordost om Korsholms kommuns centrum. Invånarantalet i byn uppgår till ca 527 personer (statistik ). Detaljplanen omfattar ett ca 21,3 hektar stort område, beläget nordväst om Petsmo byacentrum. I väster gränsar området till befintligt detaljplanområde. Området är beläget på båda sidorna om Fiskehamnsvägen i havsnära miljö. Området saknar direkt anknytning till havsstranden. Områdets höjdskillnader varierar mellan ca 15 m i planområdets mellersta delar till 0 meter ut mot Verkesviken i planområdets södra del. Områdets mellersta del består av stadig och flack skogsmark med små höjdvariationer. Planområdets nordvästra och södra del är mer kuperade, med kraftiga sluttningar mot nordväst och syd - sydväst. Bild 1. Vy från planområdets mellersta del.

6 S i d a 5 Bild 2. Vy från planområdets sydöstra del mot Verkesviken Naturmiljön Planområdet består av talldominerad sandig skogsmark av varierande ålder. I planområdets södra och nordvästra del förekommer också inslag av lövträd. I direkt anknytning till planområdets södra del finns Verkesviken, vilken är ett litet försumpat, vassbevuxet vattendrag, som har förbindelse till havet genom två bäckar. Bild 3. Vy över planområdets södra del. Verkesviken skymtar i bakgrunden. I ett lägre parti i planområdets östra del rinner en bäck, vilken mynnar ut i Verkesviken. Norr om planområdet är Siklaxmossen belägen. En naturinventering av området utförs under våren/ sommaren 2014.

7 S i d a Den byggda miljön Planområdet är i sin helhet obebyggt, förutom den telemast med tillhörande servicebyggnad, vilka finns i planområdets mittersta del. Bebyggelsen i näromgivningen, på det förverkligade planområdet vid Tankarskatan och längs Volotvägen består av småhusbebyggelse uppförd från ca 2007 till dagsläget. Öster om planområdet, in mot bycentrumet finns mer spridd bebyggelse och byggnation av varierande ålder och stil. Bild 4. Bebyggd miljö väster om planområdet, Volotvägen Service I Petsmo finns daghem, lågstadieskola, dagligvaruaffär och bank. I byn finns också en simstrand och flertalet småbåtshamnar. I Kvevlax, på ett avstånd av ca 10 km från planområdet finns ett bredare serviceutbud med bl.a. två dagligvaruaffärer, postombud, bibliotek, frisörsalonger, lunchcafé, konditorier, blombutik och hälsostation. Finskspråkigt daghem och lågstadium finns i kommuncentrumet i Smedsby. Övrig service finns tillgänglig i Korsholms kommuncentrum Smedsby eller i regioncentrumet i Vasa Trafik Trafiken till området kommer att ske längs Fiskehamnsvägen. Fiskehamnsvägen är asfaltbelagd, och leder förutom till det förverkligade planområdet även till en småbåtshamn, simstranden och fritidsbebyggelse längs Siklaxvägen och Volotvägen. Genom dessa användningsområden kan konstateras att trafiken längs vägen är betydligt livligare under sommarhalvåret. Kollektivtrafiken från och till Petsmo består endast av de bussturer som vardagar trafikerar till skolcentrum i Smedsby.

8 S i d a 7 Bild 5. Vy längs Fiskehamnsvägen, sett från planområdets östra del Den byggda kulturmiljön och fornminnen Området är inte beläget inom kulturlandskap eller annat nationellt värdefullt kulturområde. På området förekommer inga kända fornlämningar eller fornminnen Teknisk service Kommunal vatten- samt avloppsledning kommer att byggas ut till området vartefter detaljplanen förverkligas och behovet uppstår. Vattenoch elledning genomkorsar planområdets västra del, och elledning finns delvis dragen under Fiskehamnsvägen. Inom Fiskehamnsvägens vägområde finns också Anvias kablar. Anvias kablar är dragna längs Fiskehamnsvägens södra kant. Nordost om planområdet finns en stomvattenledning. Bild 6. Vasa Elnäts kabeldragning på planområdet.

9 S i d a 8 Bild 7. Anvias kabeldragningar på planområdet. På det utbyggda området för havsnära boende så finns ett reningsverk för avloppsvatten. I den mån kapaciteten räcker till hos det reningsverket, så kommer en del av planutvidgningsområdet att ansluta till det. På utvidgningsområdet kommer också att anläggas ett nytt reningsverk, vilket kommer att sköta om avloppsvattenhanteringen från resterande delen av området. Detaljplanområdet är i dagsläget beläget utanför det målområde som finns angivet för Petsmo by i planen för vattentjänster, avloppsverken. Målområdena kan dock utvidgas och utvecklas beroende på hur samhällsutvecklingen sker. Planområden införlivas automatiskt i målområdena, och när ett målområde är färdigbyggt så anges det som ett fastställt verksamhetsområde. En revidering av planen för vattentjänster, avloppsverken kommer så småningom att påbörjas, och beroende på hur långt planeringen av det aktuella området är vid denna revidering så anges planområdet antingen som målområde eller fastställt verksamhetsområde Specialverksamhet Inom planområdet finns en telekommunikationsmast, byggd 1998 Masten är 81 meter hög och tillhörande servicebyggnad är ca 15 m² stor. Masten är i TeliaSonera Finland Oyjs ägo, och de har ett 30-årigt arrendeavtal på ett ca 7600 m² stort område runt masten. Radio-, tv-, och telefonmaster avger radiovågor på frekvenser mellan 10 MHz 2,5 GHz. För radiofrekventa fält (radio-, och mikrovågor) ges ett högsta referensvärde, vilket är en rekommenderad högsta signalstyrka som ger god säkerhetsmarginal till kända hälsoeffekter. Signalstyrkan bör inte överskridas på platser där allmänheten vistas. Majoriteten av alla EU-länder tillämpar samma referensvärden, vilka rekommenderas av EU och är baserade på den internationella strålningsskydds-

10 S i d a 9 komissionens (ICNIRP) riktlinjer. Referensvärden anges i watt per kvadratmeter (W/m²). Bild 8. Radiovågor från en mast går vågrätt ut från antennen i form av en solfjärder, vilken i lodrät riktning är smal (10º) och i vågrät riktning bred (90º). Radiovågornas styrka avtar snabbt med avståndet till sändaren. Detta gör att radiovågor från starka TV- och radiosändare har låg styrka när de når marken och andra platser där människor vistas. Starka sändare är alltid belägna i höga master, vilket innebär att exponeringen är låg när radiovågorna når marken. Det är inte bara sändarstyrkan som avgör exponeringen utan även avståndet till antennen, antennens riktning liksom förekomsten av dämpande och reflekterande föremål. Nedan ses en tabell med jämförelse av signalstyrka hos olika källor. Typ av källa Signalstyrka Trådlös telefon 0,01 W Basenhet för trådlös telefon 0,01 W Trådlöst datornätverk (2,4 GHz) 0,1 W Mobiltelefon 0,25 Bluetooth (trådlös mus/headset) 0,001 W Basstation för mobiltelefoni 2 W - 8 W Digital TV-sändare 1 W W Radiosändare, FM 5 W W Basstationer för mobiltelefoni sänder bara med högsta styrkan i undantagsfall. Mobiltelefoner anpassar automatiskt styrkan efter hur bra förbindelsen med basstationen är.

11 S i d a 10 Bild 9. Telemasten inom planområdet, sett från korsningen Fiskehamnsvägen- Volotvägen Markägoförhållanden Del av Granholm 4:132 och del av Granbacka 1:208 är i privat ägo. Del av Ingelsö 4:225, del av Grönlunds 21:6 och Berg 4:93 är i Korsholms kommuns ägo. Bild 10. Markägoförhållandet. Rött- kommunalägt, grönt privatägt.

12 S i d a Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen trädde i kraft Målen har reviderats till vissa delar, med huvudtema att svara på de utmaningar som klimatförändringen ställer på vårt samhälle. De reviderade målen trädde i kraft På basis av sakinnehållet har de riksomfattande målen för områdesanvändningen grupperats i följande helheter: Fungerande regionstruktur Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning. Specialfrågor i Helsingforsregionen. Helheter av särskild betydelse så som natur- och kulturmiljöer. Redogörelse för hur detaljplanen förhåller sig till de riksomfattande målen för områdesanvändningen: Fungerande regionstruktur Genom områdesanvändningen vill man främja växelverkan mellan stad och landsbygd samt utveckla byanätet, vilket bygger på områdets egna starka sidor och faktorer förknippade med områdets lokalisering. En viktig faktor i en fungerande regionstruktur är att regionen utvecklas som en sammanlänkad enhet, som bygger på goda trafikförbindelser. Detaljplanområdet består av ett skogbevuxet område i landsbygdsmiljö, med både fritidsbebyggelse och permanent bosättning i näromgivningen. Stora skogsområden och närheten till havet är dominerande i omgivningen. Byabebyggelsen sträcker sig från korsningen Petsmovägen-Karperövägen, längs med Petsmovägen fram till Fiskehamnsvägen. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhället och livsmiljön. Planeringen av området i fråga blir den länk som förenar byabebyggelsen med det redan förverkligade planområdet ut vid Tankarskatan, och är således en naturlig utveckling av byabebyggelsen. Genom planeringen så främjas markanvändningen på området, och ny bebyggelse koncentreras till ett område som naturligt kan sammanlänkas med områdets infrastruktur, och som stödjer byabilden. I samband med områdesanvändningen fästs särskild uppmärksamhet vid att förebygga sådana olägenheter och risker som människans hälsa utsätts för och att avlägsna befintliga olägenheter. De nya

13 S i d a 12 områdesreserveringarna i detaljplanen för bebyggelse har inte placerats till områden där det kan förekomma översvämningsrisk. Utgångspunkten för en detaljplan bör vara en välgrundad bedömning av befolkningsutvecklingen. Bild 11. Befolkningsutvecklingen i Petsmo år I Petsmo har inflyttningen varit stark under det senaste årtiondet. År 2003 uppgick befolkningen till 488 personer och 2012 till 513 personer hade befolkningen ytterligare ökat till 527 personer. Detta betyder således en befolkningsökning om 8,0 % från år 2003 fram till år Utgående från de 10 senaste årens befolkningsutveckling i byn så är prognosen för framtida utveckling positiv. I takt med att befolkningen ökar så krävs nya bostadsområden, kompletterande serviceutbud och tillräckligt med kapacitet för daghemsplatser och grundskoleplatser, för att fylla de behov som en inflyttning till byn medför. Kommunstyrelsen tillsatte en kommitté med uppdrag att se över kommunens skol- och dagvårdsstruktur. Kommittén har haft som uppgift att göra upp ett förslag till nya strukturer ur en pedagogisk, ekonomisk och geografisk synvinkel som beaktar den strategiska generalplanen. Utgångsläget för kommitténs arbete har varit det principbeslut som kommunfullmäktige tog den Principbeslutet utgår från en elevgräns på 20 elever för en befintlig skolas verksamhet. Enligt principbeslutet ska också en helhetssyn på daghem, förskola, skola och morgon- och eftermiddagsverksamhet beaktas. Efter att principbeslutet fattats har kommunfullmäktige i

14 S i d a 13 Korsholm godkänt en strategisk generalplan för Korsholm. Den bärande principen i den strategiska generalplanen stöder sig på fem starka serviceområden: Smedsby, Kvevlax, Replot, Solf och Helsingby. Kommittén för skol- och dagvårdsstrukturen i Korsholm har den lämnat över en slutrapport till kommunstyrelsen. I slutrapporten finns framtaget tre alternativa utvecklingslinjer för skol- och dagvårdsstukturen. För Petsmo är de olika alternativen enligt följande: Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Petsmo skola: Tillbyggnad för att rymma åk 1-6. Petsmo daghem: Tillbyggs med en avdelning. Petsmo skola: Stängs. Kvevlax skola blir lärcentra med förskola och åk 1-6, ska tjäna byarna i närområdet. Petsmo daghem: Ett daghem i Petsmo med 2 avdelningar. Petsmo skola: Skolan stängs. Kvevlax skola blir lärcentra med förskola och åk 1-6, ska tjäna byarna i närområdet. Petsmo daghem: Daghemmet stängs. Ett nytt daghem med 6 avdelningar byggs i Kvevlax. Ska tjäna byarna i närområdet. Kommunfullmäktige beslöt den att godkänna kommunstyrelsens förslag till principer för kommunens skol- och dagvårdsstruktur med vissa tillägg och kompletteringar. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Genom områdesanvändningen bidrar man till att kultur- och naturarvet bevaras. Bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i naturen tryggas, och deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och värdefulla naturområden främjas. Genom detaljplanen så strävar man till att bevara de områden som i naturinventeringen framhålls som viktiga och värdefulla för bevarandet av känsliga och särskilda livsmiljöer. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Trafiknätet skall planeras och utvecklas som helheter bestående av trafikslag som betjänar både bosättning och verksamhetsbetingelser. Genom väl planerade förbindelsenät vill man också minska personbilstrafiken, och öka förutsättningarna för trafikformer med liten miljöbelastning. Därtill bör fästas stor vikt vid förbättringen av trafiksäkerheten. För att tillgodose behovet av trafikförbindelser strävar man i första hand till att utveckla befintliga huvudtrafikleder och nät. Vid områdesreserveringen bör också tillräckliga områden reserveras för

15 S i d a 14 nätverk för fotgängare och cyklister, och nätens säkerhet och kvalitet skall främjas. Trafiken till detaljplanområdet kommer att ske via Petsmovägen, genom Petsmo byacentrum. Gällande trafikströmmar till kommun- och regioncentrum så finns två alternativ för de som bor i byn. Antingen via Kvevlax och längs riksväg 8 eller så via Koskö Karperö byar. Vid områdesreserveringen strävar man till att främja användningen av förnyelsebara energikällor och fjärrvärme. Genom en förtätning av bebyggelsen så främjas energisparandet. Landskapsplan Landskapsplan för Österbotten fastställdes av miljöministeriet den Landskapsplanen är en allmän planering av områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområden. Landskapsplanen ersätter samtliga i kraft varande region etapp-planer på området. Landskapsplanen innefattar följande helheter: För landskapet centrala utvecklingsområden. För en ändamålsenlig region- och samhällsstruktur behövliga markanvändningsreserveringar. Med tanke på miljö och ekonomi hållbara arrangemang för trafik och teknisk service. Hållbart användningssätt av vatten- och marksubstanstillgångar. Markanvändningsprinciper som tryggar en ekologiskt hållbar områdesanvändning i form av skyddsområden. Områdesreserveringar som värnar om landskapet, naturvärden och kulturarvet samt tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. I landskapsplanen finns följande områdesreserveringar på detaljplanområdet: Stadsutvecklingszon (kk) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges zoner för urban utveckling. Beteckningarna för utvecklingsprinciperna omfattar beteckningar för områdesreserveringar för tätortsfunktioner, områdesoch objektbeteckningar för centrumklasser samt andra centrala beteckningar. Planområdet beläget inom: Vasa stadsregion (kk-1) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges ett område med en enhetlig samhällsstruktur i Vasaregionen. Området bildar kärnområdet i landskapscentrumet. Det finns ett behov av kommunal samverkan vid områdesplaneringen och projektsamordningen i området. Planeringsbestämmelse: Vasas ställning som ett nationellt delcentrum och landskapscentrum torde främjas. Tillväxten i Vasa stadsregion bör i

16 S i d a 15 första hand inriktas på stads- och kommuncentrum samt sekundärcentrum, där stads- och tätortsstrukturen bör kompletteras och förenhetligas. Nya bostadsområden bör placeras fördelaktigt med tanke på kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning bör hänsyn tas till arkeologiskt och kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt. Vid utveckling av områdets attraktionskraft som en havsnära boendemiljö bör den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning tryggas samt rekreationsbehoven tillgodoses. Service med betydelse för hela landskapet bör styras till sådana områden i stadens centrum eller i dess närhet som är lättillgängliga. Vid planering av markanvändning bör samarbete över kommungränserna utvecklas och gemensam kommunal generalplanering möjliggöras. Bild 12. Utdrag av Österbottens landskapsplan. Generalplan Stranddelgeneralplanen för fastlandsstränderna i Korsholm godkändes i kommunfullmäktige Över beslutet lämnades besvär men kommunstyrelsen beslöt att strandgeneralplanen träder i kraft till övriga delar förutom för de fastigheter/ områden besvären berör. Kommunstyrelsens beslut trädde i kraft Det aktuella detaljplanområdet är delvis beläget inom avgränsningen för stranddelgeneralplanen, och delvis beläget utanför avgränsningen för stranddelgeneralplanen. Områdesreservationerna i stranddelgeneralplanen på det aktuella området är följande: Byområde (AT) samt jordoch skogsbruksdominerat område (M). Därtill är området delvis beläget inom AO-1 zon i stranddelgeneralplanen.

17 S i d a 16 Bild 13. Utdrag av stranddelgeneralplanen för fastlandsstränderna. Strategisk generalplan Strategiska generalplanen för Korsholms kommun med syfte att styra de allmänna principerna för kommunens samhällsstruktur och markanvändning godkändes i kommunfullmäktige den Det aktuella detaljplanområdet är beläget inom glesbygdsområde, och har områdesreservationen M. Inom M-områdena finns bl.a. mindre byar, fritidsbebyggelse och annan bosättning som inte har angetts skilt i planen. På M-områdena får bosättning och andra funktioner som betjänar landsbygden utvecklas, om förutsättningarna för bygglov uppfylls. Ca 0,5 km nord - nordväst om detaljplanområdet finns angett ett lokalt potentiellt område för vindkraftverk (tv-1). På tv-1 - områdena kan man genom noggrannare planering undersöka möjligheten att bygga vindkraftsparker med 1 9 enheter. Tv-1 beteckningen tvingar dock inte till att utreda områdenas lämplighet för vindkraft. För områdena kan även utredas andra användningssyften. Den strategiska generalplanen saknar rättsverkningar.

18 S i d a 17 Bild 14. Utdrag av strategiska generalplanen för Korsholms kommun. Detaljplan En del av området har tidigare detaljplanerats, och ingår i detaljplanen för Petsmo strandområde, vilken har godkänts i kommunfullmäktige den Därtill gränsar en del av utvidgningsområdet till nämnda detaljplan. Bild 15. Utdrag av angränsande detaljplan. Byggnadsordning Korsholms kommuns reviderade byggnadsordning har vunnit laga kraft den enligt kommunfullmäktiges beslut

19 S i d a 18 Baskarta Vid uppgörande av planen har använts kommunens baskarta i skala 1: Terrängbesök och kompletterande kartläggningar för baskartan har gjorts sommaren Den kompletterade baskartan har godkänts av planläggningschef Barbara Påfs den OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart Ägaren till fastighet Granholm RNr 4:132 har i december 2012 lämnat in en anhållan till kommunen, med önskan om att en detaljplanering inleds på nämnda fastighet. Markägaren önskar att området ska planeras så att byggandet av fristående småhus (AO) och småhus (AP) möjliggörs på området. I Korsholms kommuns planläggningsöversikt för år 2013, vilken godkänts av utvecklingssektionen den finns området medtaget. Av planläggningsöversikten framgår att utvidgningen av detaljplanen också ska omfatta kommunens markägor, i direkt anknytning till fastighet RNr 4:132. Utvecklingssektionen godkände målsättningarna för planeringen av område Deltagande och samarbete Intressenter Invånare, markägare och alla de som planen kan ha betydande verkningar för Korsholms kommuns förvaltningsenheter Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Byggnadsnämnden Miljösektionen Bildningsnämnden Socialnämnden Äldrerådet Handikapprådet Övriga NTM-centralen i Södra Österbotten Österbottens räddningsverk Vasa Elnät Ab Anvia TeliaSonera Finland Oyj Petsmo samfällighet

20 S i d a Anhängiggörande Om framläggandet av program för deltagande och bedömning annonserades i Vasabladet, Pohjalainen, på kommunens hemsida och på kommunens officiella anslagstavla i ämbetshuset Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Programmet för deltagande och bedömning har varit framlagt till officiellt påseende under tiden Petsmo samfällighet kommenterade att de inte har något att invända gällande den aktuella planeringen. Ett planutkast har varit till påseende under tiden Över planutkastet inkom utlåtande från byggnadsnämnden, miljösektion, Österbottens räddningsverk, Vasa Elnät, Anvia och TeliaSonera Finland Oyj. NTM-centralen meddelade att de inte ger utlåtande över planutkast. Därtill inkom en påminnelse från en privatperson. Byggnadsnämnden har i sitt utlåtande påpekat att detaljplanbestämmelse punkt 2 kunde ändras så att byggnadernas huvudsakliga fasadmaterial ska vara träpanel. Därtill så har de konstaterat att det i kvarter 8 är förslaget att endast 2 våningshus får uppföras, men nämnden önskar att det ska ändras så att även byggnader med 1 ¾ våning kan uppföras. Bemötande: Planbestämmelsen och våningstalet ses över till förslagsskedet. Miljösektion har i sitt utlåtande påpekat att området ska anslutas till allmänt avlopp, och att område 7 som finns omnämnt i naturinventeringen borde omfattas av reserveringen luo-1. Bemötande: All ny byggnation på området ska anslutas till allmänt avloppssystem på området. För område 7, som omnämns i naturinventeringen, så undersöks en lämplig beteckning för området till förslagsskedet. Österbottens räddningsverk har i sitt utlåtande konstaterat att enligt den utredning om aktionsberedskap som gjorts år 2012 så nås detaljplanområdet från flera brandstationer eller depåer inom den tid som områdets nuvarande riskklass enligt planeringsanvisningen förutsätter. Räddningsverket har i sitt utlåtande också kommenterat gällande det potentiella området för vindkraft (tv-1) som finns anvisat i den strategiska generalplanen för Korsholm ca 0,5 km norr om detaljplanområdet. Enligt rekommendation från räddningsverkens gemensamma nätverk så ska avståndet till bosättning vara minst 600 meter, eftersom det har visat sig att delar från kraftverk har slungats upp till 500 meter vid olyckstillbud.

21 S i d a 20 Bemötande: Konstaterandet gällande riskklassificering noteras. Beträffande det potentiella området för vindkraftverk (tv-1) som angivits i den strategiska generalplanen så konstateras att reservationen endast är riktgivande, och att förverkligandet av ett potentiellt område för denna typ av områdes-användning ska utredas i en delgeneralplan för vindkraftspark, där bl.a. genomförande och konsekvenser noggrannare ska utredas. Vasa Elnät har som utlåtande konstaterat att deras behov har tagits bra i beaktande i detaljplanutkastet. Bemötande: Noterat, föranleder inga åtgärder. Anvia har som utlåtande påpekat att de har kablar nedgrävda på södra sidan av Fiskehamnsvägen och att kablarna bör tas i beaktande vid grävning på området. Bemötande: Kablarna finns inom det 14 meter breda vägområdet för Fiskehamnsvägen. I och med att de är belägna inom vägområde så reserveras de inte med egen planbeteckning. Kablarnas läge framgår av en bild i detaljplanbeskrivningen. TeliaSonera Finland Oyj har i sitt utlåtande allmänt skrivit om masten, samt redogjort för vilka ISO standarder som ska efterföljas gällande bestämmelser om isklass. På basen av isklass beräknas skyddsavstånd i terrängen för fallande is från masten och dess konstruktioner. För den aktuella masten konstaterar de i sitt utlåtande att trafikleder- och stigar inte får anvisas under mastens förankringsanordningar, och att bostadsbyggnader och gårdsområden måste placeras på ett avstånd om minst 50 meter från mastens mittpunkt. Bemötande: Mastområdets storlek granskas och justeras till förslagsskedet, så att behövliga skyddsavstånd uppfylls. Privatpersonen påpekar i sin påminnelse att byggande av hus med källarvåning också borde vara möjlig i kvarter 13, och överlag på de tomter där terrängen så tillåter. Därtill så påpekar privatpersonen att punkt 4 i detaljplanbestämmelserna gällande sockelhöjd i förhållande till vägens balanslinje kommer att vara svår att uppfylla på en del av tomterna i kvarteren 12 och 15. Därtill så hoppas privatpersonen att planeringen på allt sätt kan bistå ett förslag om restaurering av Verkesviken till en fågel- och fiskesjö. Bemötande: Våningstal och detaljplanbestämmelsen ses över till planförslaget. Beträffande Verkesviken så kan konstateras att den endast tangerar planområdet, och att inga åtgärder gällande vattendraget behandlas i den aktuella detaljplanutvidgningen. Ett förslag till detaljplan har varit framlagt till påseende under tiden Över planförslaget inkom utlåtande från Österbottens

22 S i d a 21 räddningsverk och byggnadsnämnden. Miljösektionen meddelade att de gav utlåtande i utkastskedet och inte hade något att tillägga i förslagsskedet och NTM-centralen i södra Österbotten meddelade att de inte ger utlåtande över planförslaget. Som utlåtande konstaterade Österbottens räddningsverk att de i utkastskedet gett utlåtande, och att de godtar bemötandet de fått och inte har ytterligare kommentarer. Byggnadsnämnden gav som utlåtande att de omfattar planförslaget. Ett justerat förslag till detaljplan har varit framlagt till påseende under xxxx Över det justerade planförslaget inkom utlåtande från xxxx Myndighetssamarbete Utlåtande av kommunens förvaltningsenheter och berörda myndigheter inbegärs både över planutkast och över planförslag. Justerat planförslag sänds för kännedom till berörda myndigheter. Ett arbetsmöte har hållits på NTM-centralen i Vasa den PM från mötet ingår som bilaga 3 till planbeskrivningen. 4.3 Mål för detaljplanen Genom detaljplanen eftersträvar man att skapa en hälsosam, trivsam och trygg miljö som tillgodoser användarnas behov. Genom detaljplanen strävar man till att få ett nytt attraktivt havs- och naturnära boende i anslutning till befintliga strukturer. Genom detaljplanen öppnar man också möjligheterna för en inflyttning till byn, vilket landsbygdsorterna har ett stort behov av. 4.4 Alternativen i detaljplanelösningen och deras konsekvenser Genom detaljplanen har man strävat till att skapa ett nytt bostadsområde med attraktiva rymliga tomter. I inledningsskedet av planeringen har gjorts flertalet skisser, med olika alternativ för placering av anslutningar till Fiskehamnsvägen och disponering av tomterna på området. Utgående från skisserna, och granskning i terrängen har sedan ett utkast till plan utarbetats. Efter att planutkastet har varit framlagt till påseende så kommer ett planförslag att utarbetats med beaktande av inkomna utlåtanden, anmärkningar och förslag. Med anledning av kommunstyrelsens beslut om markköp i anknytning till planområdet, så har ett justerat förslag till detaljplan utarbetats. I det justerade förslaget har delar av fastigheten Grönlunds 21:6 tagits med i planen. Därtill har också en del av jord- och skogsbruksområde (M) i den ursprungliga detaljplanen för Petsmo strandområde, beläget längs Volotvägen, tagits med i den aktuella planeringen.

23 S i d a 22 I det justerade planförslaget har reserverats ytterligare fyra tomter för fristående hus (AO). Riktgivande reservation för lekpark har flyttats från grönområdet norr om telemasten till grönområdet på södra sidan av Fiskehamnsvägen. I det justerade förslaget har också behovet av en ny gata uppkommit, vilken föreslås heta Härslaxstigen. 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur Dimensionering Detaljplanen omfattar byggnadsplatser för fristående småhus (AO), byggnadsplatser för småhus (AP) samt byggnadsplatser för radhus och andra kopplade bostadshus (AR). Därtill innehåller detaljplanen närrekreationsområden (VL), områden för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning (ET), mastområde (EMT), riktgivande byggnadsytan för anläggningar för samhällsteknisk service (et), för lek och utevistelse reserverad riktgivande del av område (le), område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald (luo-1), riktgivande område för landskapsbyggnadsobjekt (mr), väg- och gatuområden, körrätt (ajo), och riktgivande reservationer för allmän gångtrafik. 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet I planutkastet har man strävat till att följa de rekommendationer som man erhållit genom den preliminära naturinventeringsrapporten. Till planförslagsskedet justeras och kompletteras områdesreserveringarna vid behov, enligt rekommendationer i den slutliga inventeringsrapporten. Områdesreserveringarna har gjorts för att anpassa byggandet av vägar och bostadsbyggnader till områdets höjdförhållanden. 5.3 Områdesreserveringar Kvartersområden Kvartersområde för fristående småhus (AO) I detaljplanen har reserverats totalt 32 tomter för detta ändamål. På varje byggnadsplats får byggas hus med en bostad. Byggrätten för AOtomterna har angivits till 300 m², utöver vilken man ytterligare får bygga garage- och ekonomibyggnader om 100 m². Våningstalen varierar kvartersvis, beroende på terrängförhållandena. Våningstal har angivits till 1¾-våningar med vindsvåning, ½k1u¾våningar där man kan bygga ett 1-våningshus med ½ källarvåning samt ¾ vindsvåning. Därtill finns angivet 2-våningshus samt 2-våningshus med ½ källarvåning. Tomternas areal varierar mellan ca m² och deras sammanlagda areal uppgår till 7,6274 ha.

24 S i d a 23 Kvartersområde för småhus (AP) I detaljplanen har reserverats totalt två tomter för detta ändamål. På området får uppföras radhus om högst 3 bostäder/ byggnad, kopplade småhus och separata småhus för boendeändamål. Byggrätten har angivits med exploateringstal om e=0.20 och det är tillåtet att bygga 1-planshus. AP-tomternas areal uppgår till 0,7773 ha. Kvartersområde för radhus och andra kopplade bostadshus (AR) I detaljplanen har reserverats 1 tomt för detta ändamål. Byggrätten har angivits med exploateringstal om e=0.25 och det är tillåtet att bygga 1- plans hus. Tomtens areal är 0,4959 ha Övriga områden Område för närrekreation (VL) För detta ändamål har i detaljplanen reserverats två större sammanhängande områden, samt ett litet område mellan två kvartersområden. Inom rekreationsområdena har anvisats riktgivande byggnadsytan för anläggningar för samhällsteknisk service (et), för lek och utevistelse reserverad riktgivande del av område (le), körrätt (ajo), och riktgivande reservationer för allmän gångtrafik. Närrekreationsområdenas areal uppgår till 3,4490 ha. Närrekreationsskog (VL-1) För detta ändamål har i detaljplanen reserverats två större sammanhängande områden. Inom närrekrationsskogsområdena finns bl.a. ett område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald, anvisat med beteckningen (luo-1). Luo-1 området är reserverat som flygstråk för flygekorre. Luo-1 området får inte kalhuggas. Inom området finns också objekt som skyddas med stöd av 10 i skogslagen och 11 i vattenlagen. Inom VL-1-område i planområdets nordvästra del har reserverats ett område med riktgivande områdesreserveringen för landskapsbyggnadsobjekt (mr). Mr- området ska fungera som slutlig deponi och lagring av rena överskottsmassor som uppkommer vid byggnation på området, dvs. rent jord- och stenmaterial som inte återanvänds vid vägbyggnad och tomtarbete på området. För området har i detaljplanen angetts en ungefärlig höjd, vilken utgör den maximala höjden på området när deponin har slutförts och området har förverkligats som rekreationsområde. Uppskattningen är att områdets maximala höjd ska uppgå till ca + 6 meter. Deponin kommer att ske enligt de behov som uppstår när området förverkligas.

25 S i d a 24 Yt- och dagvattenavrinningen från mr-området leds naturligt mot det dike som finns norr om mr-området. Inom området har också anvisats riktgivande byggnadsytan för anläggningar för samhällsteknisk service (et) samt körrätt (ajo). Områdets areal uppgår till 6,0152 ha Områden för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning (ET) I detaljplanen har reserverats ett område om 0,0375 ha för detta ändamål. På området får reningsverk placeras. Mastområde (EMT) Runt den befintliga telemasten och tillhörande servicebyggnad har reserverats ett 0,5184 ha stort område med denna beteckning. Områdets byggrätt har angivits till 40 m². Området har reserverats så att mast, servicebyggnad och förankringsanordningar finns inom mastområdet, och det därmed inte finns risk för isras vintertid från mastens konstruktioner och anordningar till närliggande bostadstomter, gångstigar och lekparksområde. Väg- och gatuområden I detaljplanen har totalt reserverats 2,3766 ha för detta ändamål. 5.4 Planens konsekvenser Konsekvenser för naturen och naturmiljön Området är till sin helhet obebyggt, och byggandet har ju naturligtvis en viss inverkan på naturen och naturmiljön. Genom att följa naturinventeringens rekommendationer iakttar man områdets särdrag, med målet att bevara värdefulla helheter i naturen. Dagvattenhanteringen bör ske så att det inte förekommer någon skadlig inverkan på miljön. Dagvattnet infiltreras i första hand på tomterna, samt leds via minde diken inom planområdet till större utfallsdiken. De stora grön-, och skogsområdena inom planområdet och i planområdets närhet är också faktorer som effektivt absorberar dagvattenförekomsten Konsekvenser för den byggda miljön Området är en naturlig utvidgning till det befintliga havsnära boende området. För att minska på störningarna till de bebyggda tomterna väster och öster om planområdet så har man i planen angivit planteringszoner mot den befintliga bebyggelsen Konsekvenser för livsmiljö och hälsa Enligt det gemensamma uttalandet från de nordiska strålningssäkerhetsmyndigheterna Exposure of the general public to radiofrequency electromagnetic fields så finns det i dagsläget inga vetenskapliga bevis för negativa hälsoeffekter orsakade av

26 S i d a 25 radiofrekvensfält. De nordiska strålningssäkerhetsmyndigheterna ser i dagsläget därför inte något behov av gemensamma rekommendationer för ytterligare åtgärder för att minska dessa radiofrekventa fält. Med hänvisning till detta kan konstateras att någon utredning av konsekvenser orsakade av mastområdets strålningsrisker för livsmiljö och hälsa inte är aktuell. Eftersom de system som använder sig av radiovågor bara har funnits ett par årtionden, så bevakar strålsäkerhetsmyndigheterna noggrant forskning inom området mobiltelefoni och hälsorisker Konsekvenser för trafiken Både personbils-, fotgängar-, och cykeltrafiken mellan Petsmo byacentrum och planområdet kommer att öka i och med detaljplanens förverkligande, emedan områdets interna trafikökning inte påverkar den redan bebyggda miljön Samhällsekonomiska konsekvenser Förverkligandet av samhällsteknisk försörjning så som vattenledningar och avlopp, samt byggandet av vägar är i byggningsskedet kostsamt för kommunen. Förverkligandet av planen kommer också att kräva ett kompletterande serviceutbud. En ökad inflyttning till byn medför automatiskt också ett ökat behov av bl.a. daghems- och grundskoleplatser, vilket bör tas i beaktande. För den långsiktiga ekonomin kommer områdets förverkligande förhoppningsvis att medföra inflyttning till området, och på så vis nya skattebetalare till kommunen. 5.5 Planbeteckningar och planbestämmelser Planbeteckningarna finns presenterade under punkt 5.3 områdesreserveringar. 5.6 Namn Planeringen av området medför att flertalet nya vägar bilas inom området. Korsholms kommuns vägnamnsgrupp har diskuterat olika vägnamnsförslag på området. Målet är att namnen ska ha en anknytning till platsen. Anknytningen kan vara historisk eller så kan anknytningen vara till terrängen och den omkringliggande naturen. Den enskilda vägen Siklaxvägen består, och avstickaren från den föreslås heta Siklaxstigen. Vägen norrut från Fiskehamnsvägen har förslagits heta Härslaxbacken, med avstickaren Härslaxstigen. De övriga vägarna på området föreslås heta Fiskehamnsbacken, Fiskehamnsstigen och Vassviken.

27 S i d a GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 6.1 Uppföljning av genomförandet När kommunfullmäktige slutligen godkänner detaljplanförslaget borde de noggrannare ta ställning till målsättningarna för förverkligandet av planen, d.v.s. ta ställning till en realistisk tidsplanering av när utbyggnad av kommunalteknik kan påbörjas, samt tidpunkten för när det kan bli aktuellt med tomtutdelning på området. I kommunstyrelsen förslag till Korsholms kommuns budget för år 2015 och ekonomiplan för samt investeringsprogram för så finns reserverat budgetanslag för det aktuella planområdet åren Budgeten har godkänts av kommunfullmäktige Genomförandet övervakas för byggandets del av byggnadsövervakande myndigheter (byggande och trädbestånd), för kommunaltekniska konstruktionernas del av samhällsbyggnadsnämnden (vägar, vattenledningar och avloppsledningar) och i övrigt av miljömyndigheterna (miljöskydd, avfallsservice). Korsholm den , , Planläggningsavdelningen Planläggningschef Barbara Påfs Planläggare Martina Bäckman