SVENSK STANDARD SS

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST (28) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ SVENSK STANDARD. EFTERTRYCK UTAN TILLSTÅND ÄR FÖRBJUDET. Träkonstruktioner Konstruktionsvirke Nordiskt T-virke Visuella sorteringsklasser enligt INSTA 142 Nordic visual strength grading rules for timber SS är den svenska versionen av INSTA 142. Motsvarigheten och aktualiteten i svensk standard till de publikationer som omnämns i denna standard framgår av "Katalog över svensk standard", som årligen ges ut av SIS. I katalogen redovisas internationella och europeiska standarder som fastställts som svenska standarder och övriga gällande svenska standarder. Nationell information Innehåll SS ger definitioner, mätmetoder och krav beträffande olika särdrag för visuell sortering av nordiskt barrträ. Virke sorterat enligt SS benämnes Nordiskt T-virke i klasserna T3, T2, T1 eller T0. Jämfört med tidigare svensk praxis (T-virkesföreningens regler) innehåller SS krav för klenare dimensioner men bara för klasserna T2 och T1. Kraven gäller för sågat eller med vanlig hyvlingsmån hyvlat virke. Nordiskt T-virke är vanligtvis hyvlat. Mer exakt gäller sorteringsklassen oförändrat förutsatt att börmåttet inte har minskats med mer än 3 mm (5 mm för mått över 100 mm) se avsnitt 5 femte stycket. En Bilaga NA med en lista i bokstavsordning över de i avsnitt 3 definierade begreppen är tillagd. Avvikelser i den svenska versionen relativt INSTA 142 är redovisade i Bilaga NB. I Bilaga NC ges ett exempel på hur en tillverkardeklaration rörande sorteringsklass T0 kan utformas. Jämför det tidigare certifikatet enligt den upphävda SS Boverkets Konstruktionsregler (BKR) som publiceras under hösten 1998 omfattar såväl de tidigare etablerade hållfasthetsklasserna betecknade med K som C - klasserna enligt EN 388. Därmed omfattas alltså i princip även klass K12 enligt den nu upphävda SS ICS Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS, Box 6455, STOCKHOLM Telefon: Telefax: Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av BST. Telefon: Telefax: Prisgrupp P Tryckt i november 1998

2 Sida 2 Provläsningsexemplar / Preview Relation till svensk standard Standarden ersätter SS Trävaror Konstruktionsvirke, Hållfasthetsklass K12. För sortering av andra klasser av konstruktionsvirke har det inte tidigare funnits någon svensk standard. Sorteringsreglerna till högre hållfasthetsklasser har funnits i T-virkesreglerna. Relation till europeisk och övrig internationell standard Standarden är utformad för att fylla kraven i EN 518 med generella krav på regler för visuell sortering av konstruktionsvirke. INSTA 142 omfattas av EN 1912 där olika sorteringsklasser inordnas i hållfasthetsklasser enligt EN 338.

3 Sida 3 Innehåll Sida Förord... 4 Orientering Omfattning Bindande referenser Definitioner Mätregler Årsringar Formfel, deformation, rakhetsavvikelser Regler för mätning av kvist i virke 45 mm tjockt eller 70 mm brett samt i virke i limträ Regler för mätning av kvist i virke < 45 mm tjockt och samtidigt < 70 mm brett Kvalitetskrav Beskrivning av virke enligt denna standard Märkning Fuktkvot Kvalitetskrav för virke till bärande träkonstruktioner (utom limträ) t 45 eller b Hållfasthetspåverkande särdrag Geometriska särdrag Missfärgning och svampangrepp Övriga särdrag > t 25 och 70 >b Hållfasthetspåverkande särdrag endast klass T2 och T1 9.6 Geometriska särdrag Biologiska särdrag Övriga särdrag Kvalitetskrav för virke till limträ t < Hållfasthetspåverkande särdrag Geometriska särdrag Missfärgning och svampangrepp Övriga särdrag Bilaga NA (informativ) Ordlista Bilaga NB (informativ) Avvikelser i den svenska versionen relativt INSTA Bilaga NC (informativ) Exempel på tillverkardeklaration rörande sorteringsklass T

4 Sida 4 Provläsningsexemplar / Preview Sakord: Trä, konstruktionsvirke, gran, furu, hållfasthet, särdrag, mätregler, klasser Förord Denna INSTA-standard är utarbetad av en ad hoc-grupp inom den tekniska kommittén INSTA B 103 Standardträ. Norges Byggstandardiseringsråd, NBR, har haft sekretariatet för gruppen. Standarden kommer att få status som nationell standard i Danmark, Finland, Norge och Sverige. INSTA 142 uppfyller principerna i EN 518 och har därför införts i förteckningen i bilaga A till EN 518.

5 Sida 5 Orientering Denna standard anger fyra klasser för visuell sortering av konstruktionsvirke av barrträ. Klasserna betecknas T3, T2, T1 och T0 i fallande hållfasthetsordning. Karakteristisk böjhållfasthet är för under normala nordiska förhållanden vuxen furu, gran, ädelgran och lärkträ i dessa klasser resp. ca 30 N/mm 2, 24 N/mm 2, 18 N/mm 2 och 14 N/mm 2. Hållfastheten är ungefär densamma även för asp (Populus). För övriga träslag och växtförhållanden kan de karakteristiska värdena vara andra. De föreliggande reglerna baseras på antagandet att det finns ett samband mellan årsringsbredd och densitet. Om ett sådant samband inte finns bör ytterligare begränsningar för karakteristisk densitet utnyttjas. Reglerna benämnes Nordiska T-virkesregler. Tre skilda uppsättningar av krav gällande tillåtna särdrag anges, en för virkesstycken med tjocklek t 45 mm eller bredd b 70 mm (se avsnitten ), en för mindre virkesmått ner till t = 25 mm och b= 50 mm (se avsnitten ), och en för virke använt i limträ (se avsnitten ). Virke till limträ får vara högst 50 mm tjockt. Krav på fuktkvot ingår inte i reglerna. Krav på fuktkvot bör anges i kontraktet. 1 Omfattning Denna standard identifierar egenskaper och ställer krav för visuell hållfasthetssortering av sågat virke avsett för bärande konstruktioner. Standarden gäller för under normala förhållanden vuxen furu, gran, ädelgran och lärkträ. ANM 1: Klyvning eller spräckning gör sorteringen ogiltig. Reglerna gäller även virke behandlat med kemiskt träskydd. ANM 2: Beträffande bearbetning se avsnitt 5. Hungerved kan inte sorteras enligt denna standard. För de klenare dimensionerna gäller denna standard endast för klasserna T2 och T1. 2 Bindande referenser Denna svenska standard innehåller genom daterade och odaterade referenser krav ur andra publikationer. Dessa bindande referenser citeras på tillämplig plats i texten och publikationerna är förtecknade nedan. Senare tillägg till eller revideringar av någon av de daterade referenserna gäller för denna svenska standard endast när de införlivats i den genom tillägg eller revision. För odaterade referenser gäller den senaste utgåvan av den publikation som anges. EN 336 EN EN Structural timber Coniferous and poplar Sizes Permissible deviations (Träkonstruktioner - Konstruktionsvirke av barrträ och poppel Tillåtna måttavvikelser) Round and sawn timber Terminology Part 3: General terms relating to sawn timber (Trävaror Terminologi Del 3: Generella termer för sågat virke) Round and sawn timber Terminology Part 7: Terms relating to biological structure of timber (Trävaror Terminologi Del 7: Träets biologiska uppbyggnad)

6 Sida 6 Provläsningsexemplar / Preview EN EN EN EN ) Round and sawn timber Terminology Part 8: Terms relating to features of round timber (Trävaror Terminologi Del 8: Särdrag hos rundvirke) Round and sawn timber Terminology Part 9: Terms relating to features of sawn timber (Trävaror Terminologi Del 9: Särdrag hos sågat virke) Round and sawn timber Terminology Part 10: Terms relating to discolouration and fungal attack (Trävaror Terminologi Del 10: Missfärgning och svampangrepp) Round and sawn timber Method of measurement of features. (Trävaror Rundvirke och sågat virke Mätning av särdrag) 3 Definitioner I denna standard gäller följande definitioner. ANM 1: De flesta av definitionerna återfinns i terminologserien EN 844, särskilt i delarna EN 844-3, EN 844-7, EN 844-8, EN844-9 och EN (sist i definitionen står dess beteckning i EN 844 -serien): ANM 2: Definitionerna 3.28 för kvistgrupp och 3.34 för genomgående kvist avviker från respektive definition i EN hörn: linje där en flatsida och en kantsida, eller två flatsidor, möts [EN ] 3.2 bark: trädstammens och grenarnas skyddande yttre skikt [EN ] 3.3 barkdrag: bark som är helt eller delvis övervuxen av ved [EN ] 3.4 bast: barkens inre skikt, intill kambium [EN ] 3.5 blånad: missfärgning, varierande från ljusblått till svart, orsakad av svampar [EN ] 3.6 insektskador: hål eller gång i virke orsakad av larver eller insekter [EN ] 3.7 flatböj: böjning i virkesstyckets längdriktning vinkelrätt mot flatsidan (se figur 2) [EN ] 3.8 barkbrunt: gråbrun missfärgning orsakad av färgämnen i bark 3.9 torkspricka: kort, smal, grund spricka ANM: Orsakad av torkning minispricka: fin delning av fibrerna längs fiberriktningen, orsakad av stockens torkning [EN ] 3.11 ringspricka: spricka utefter en årsring [EN ] 3.12 tryckved: reaktionsved som uppträder vanligen på grenars undersidor eller på krokiga stammar hos barrträd [EN ] 3.13 densitet: virkesstyckets massa dividerad med dess volym 3.14 kantsida: någon av de smalare längsgående ytorna hos ett stycke sågat virke [EN ] 3.15 flatsida: någon av de bredare längsgående ytorna hos ett stycke sågat virke, eller valfri längsgående yta hos sågat virke med kvadratiskt tvärsnitt [EN ] 3.16 splintsida: flatsida längst från märgen [EN ] 1) Fotnot: Denna referens är ett svenskt tillägg med anledning av preciseringen av begreppet 3.42 snedfibrighet.

7 Sida hanteringsskada: defekt orsakad av virkets bearbetning, hantering eller transport 3.18 fast röta: tidigt stadium av röta med missfärgade streck eller fläckar som inte nämnvärt påverkar virkets yta eller hållfasthet [EN ] 3.19 hungerved: virke som vuxit under svåra närings- och växtförhållanden, t ex långt i norr, med mycket smala årsringar och ibland utan sommarved i årsringarna 3.20 märgsida: flatsida närmast märgen [EN ] 3.21 hörnkvist, märg till kantsida: kvist synlig på ett hörn vid virkets märgsida (se figur 7) [EN ] 3.22 hörnkvist, märg till flatsida: kvist synlig vid ett hörn på virkets splintsida (se figur 8). [EN ] 3.23 torrkvist: kvist som vid den aktuella sidan är sammanvuxen med intilliggande ved längs mindre än 1/4 av sin omkrets. [EN ] 3.24 kantsidekvist: kvist som är synlig på en eller två kantsidor (se figur 5 och 9). [EN ] 3.25 flatsidekvist: kvist som är synlig på en eller två flatsidor (se figur 5 och 9). [EN ] 3.26 barkringad kvist: torrkvist helt eller delvis omgiven av bark [EN ] ANM: Barken inräknas i kvistens mått frisk kvist (fastvuxen kvist): kvist som vid den aktuella sidan är sammanvuxen med intilliggande ved längs minst 3/4 av sin omkrets. [EN ] 3.28 kvistgrupp, kvistanhopning: På en eller flera sidor närbelägna kvistar vars fiberstörningar dock är tydligt åtskilda bildar en kvistanhopning. (Definitionen är här samma som i de svenska T-virkesreglerna men den avviker från EN och därmed från INSTA 142) ANM: För att räknas som kvistanhopning skall normalt avståndet mellan intilliggande kvistar understiga virkesstyckets bredd, eller 150 mm om bredden är större än 150 mm (se figur 15) överlappande kvistar: kvistar som helt eller delvis överlappar varandra i virkets längdriktning så att de påverkar samma fibrer (se figur 4) 3.30 pärlkvist: högst 5 mm stor rund eller oval kvist, rötfri och helt eller delvis fastvuxen [EN ] 3.31 bladkvist: kvist på märgytan genomskuren ungefär genom sin längdaxel och som inte räcker ut till hörnet (se figur 12). [EN ] 3.32 hornkvist: hörnkvist så skuren att på flatsidan förhållandet mellan maximioch minimimått överstiger 4 (se figurerna 6 och 13) [EN ] 3.33 sprötkvist: likt en hornkvist men mer uppåtriktad, uppkommen i samband med ett toppbrott och påverkande en längre del av virkesstycket (se figur 14) 3.34 genomgående kvist: kvist från en yttre del av stocken, synlig (med det minsta måttet minst ¾ av det största synliga måttet) på två motsatta sidor hos ett stycke sågat virke. (Definitionen innebär en precisering jämfört med EN ) 3.35 rötkvist: kvist angripen av röta [EN ] 3.36 fuktkvot: massa vatten i virke uttryckt som procent av det absolut torra träets massa [EN ]

8 Sida 8 Provläsningsexemplar / Preview 3.37 kådlåpa: linsformad hålighet i virke som innehåller eller har innehållit kåda [EN ] 3.38 kådved: virke med stor halt av kåda [EN ] 3.39 övervallad skada: ursprungligt ytsår (lyra) som blivit övervuxet vid trädets tillväxt [EN ] 3.40 pilhöjd: en sidas största avvikelse från en rät linje (se figur 2) 3.41 röta: nedbrytning av trä orsakad av svampar eller andra mikroorganismer. Röta orsakar mjuknande, tilltagande hållfasthets- eller massaförluster samt oftast en struktur- och färgförändring [EN ] 3.42 snedfibrighet: fibrernas vinkelavvikelse från styckets längdaxel [EN ] Svenskt tillägg: Mäts enligt EN kantkrok: böjning i virkesstyckets längdriktning vinkelrätt mot kantsidan (se figur 2) [EN ] 3.44 fyrkantvirke: sågat virke med tvärsektion större än 70 mm x 70 mm och största sida ej mer än 1/3 (svenskt tillägg: av den smala sidans bredd) större än smalaste sida, och vars märg ligger ungefär centriskt 3.45 kantat virke: sågat virke med rektangulärt tvärsnitt, med vankant (om den är tillåten) inom föreskrivna gränser [EN ] 3.46 vresved: fibrer som växer i täta, oregelbundna kurvor [EN ] 3.47 toppbrott: fiberstörning orsakad av skada i toppen på det växande trädet [EN ] 3.48 skevhet: virkesstycket är skruvformat i sin längdriktning (se figur 2). [EN ] 3.49 vankant: stockens ursprungliga mantelyta, med eller utan bark, på ett hörn hos sågat virke [EN ] Svenskt tillägg: Också ytan bildad vid rundreducering vädergrånad: missfärgning orsakad av väderpåverkan 3.51 kallus: vävnad som huvudsakligen består av parenkymiska celler (TNC 96). Kallus bildas från tillväxtlagret kambium och andra levande delar och övervallar sår på stammar och rötter. Denna definition är ett svenskt tillägg.

9 Sida 9 4 Mätregler 4.1 Årsringar Årsringsbredden mäts radiellt i virkets ändyta. Största möjliga sträcka bör mätas med utgångspunkt minst 25 mm från märgen. (se figur 1). l Årsringsbredden = l mm / antal årsringar Figur 1 Mätning av årsringar 4.2 Formfel, deformation, rakhetsavvikelser Formfel mäts som pilhöjden över 2 m längd enligt figur 2. W Flatböj är W X Kantkrok är X Y Skevhet är Y Figur 2 Mätning av flatböj, kantkrok och skevhet

10 Sida 10 Provläsningsexemplar / Preview 4.3 Regler för mätning av kvist i virke 45 mm tjockt eller 70 mm brett samt i virke i limträ (motsvarande krav finns i avsnitten 9.1 till 9.4 resp.i avsnitten 10.1 till 10.4) Om ett virkesstycke har sin märg nära tvärsnittets mitt skall en av sidorna väljas att vara märgsida Kvistar allmänt Kvistar mäts rätvinkligt mot virkesstyckets längd enligt figur 3 och baseras på måtten vid sorteringstillfället. Bark kring en kvist mäts tillsammans med kvisten. Om två kvistar på grund av oregelbundenhet i fibrerna inte är tydligt åtskilda bör kvistarna mätas tillsammans som en kvist. Figur 3 Mätning av kvistar Kvistar som överlappar varandra i längdriktningen mäts som en enkelkvist, dvs. överlappningsområdet mäts endast en gång. Detta gäller även om kvistarna bildar en del av en kvistgrupp (se figur 4). Man bortser från pärlkvistar. Kvistar som på en sida är 7 mm eller mindre räknas ej på denna sida, oavsett läge. Figur 4 Överlappande kvistar Kvistmått = d, gäller även om kvistarna tillhör en kvistgrupp

11 Sida Kantsidekvistar Hela kvistar som förkommer på en kantsida (se figur 5) mäts vinkelrätt mot styckets längdriktning och värderas som kantsidekvistar. d k Figur 5 Kantsidekvist Kvistmått: kantsidekvist = d k Hornkvistar och hörnkvistar som inte sträcker sig till splintsidan (se figurerna 6 och 7) mäts endast på kantsidan och värderas som vanliga kantsidekvistar. Figur 6 Hornkvist Kvistmått = d k d k d k Figur 7 Hörnkvist, märg till kantsida Kvistmått = d k