SVENSK STANDARD SS 3657

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "SVENSK STANDARD SS 3657"

Linnéa Berg
för 5 år sedan
Visningar:

1 SVENSK STANDARD SS 3657 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS (8) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ SVENSK STANDARD. EFTERTRYCK UTAN TILLSTÅND ÄR FÖRBJUDET. Mekanisk sammanfogning Stuk- och stansnitning Definitioner och ritningsangivelse Mechanical joining Clinch joining and self-piercing riveting Definitions and indications on drawings 0 Orientering Standarden har utarbetats med utgångspunkt från företagsstandard som används inom svensk och tysk bilindustri. 1 Omfattning Standarden anger termer och definitioner med förklaringar. Den innehåller. också krav på angivelse på ritning för stans- och stuknitning 2 Definitioner 2.1 stuknitning: Metod för sammanfogning av tunnplåt genom att under tryck kallforma själva plåtmaterialet till ett fästelement utan att tillföra något extra fästelement såsom nit eller skruv och utan att tillföra värme. Anm: Flera varianter av stuknit förekommer, genomskuren, halvt genomskuren och icke genomskuren. Formen på stukniten kan vara rektangulär eller rund. Engelska: clinch joining Franska: clinchage Tyska: Durchsetzfügen rund stuknit: Stuknit framställd med hjälp av en rund stans och dyna vilket gör att förbandet får en rund form. Anm: Två typer av rund stuknit förekommer, formad i fast eller öppningsbar dyna. Den runda stukniten är icke genomskuren rund stuknit formad i öppningsbar dyna: Stuknit formad med rund stans och öppningsbar rund dyna, där låsning av plåtarna sker genom att stansen först drar ner en cirkulär fördjupning mot dynan och sedan stukar materialet mot dynans botten så att en krage bildas. Denna krage får expandera in under den undre plåten så att plåtarna låses vid varandra. Se figur 1a och1b. Figur 1a: Rund stuknit formad i öppningsbar dyna ICS Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS, Box 6455, STOCKHOLM Telefon: Telefax: Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SMS. Telefon: Telefax: E-post: info@sms-standard.se Prisgrupp K Tryckt i april 1999

2 Sida 2 a) Tillhållning b) Djupdragning c) Stukning d) Snitt genom niten Figur 1b: Stuknitning med rund stuknit formad i öppningsbar dyna rund stuknit formad i fast dyna: Stuknit formad med rund stans och fast rund dyna vilket ger en stuknit med ringformig svulst. Låsning av plåtarna sker genom att stansen först drar ner en cirkulär fördjupning mot dynan och sedan stukar materialet mot dynans botten och därvid tvingar materialet som ligger på stanssidan att flyta in bakom materialet på dynsidan. Detta är möjligt p.g.a. att det utpressade materialet på dynsidan kan flyta neråt i en ringkanal i dynans botten. Se figur 2a och 2b. Figur 2a: Rund stuknit formad med fast dyna a)tillhållning b) Djupdragning c) Stukning d) Snitt genom niten Figur 2b: Stuknitning med rund stuknit formad med fast dyna rektangulär stuknit: Stuknit framställd med hjälp av rektangulär stans och dyna vilket gör att förbandet får en rektangulär form. Anm: Två typer av rektangulär stuknit förekommer, helt genomskuren och halvt genomskuren. Metoden kan användas för fler än två plåtar

3 Sida helt genomskuren rektangulär stuknit: Stuknit formad genom att en rektangulär stans skär ut en tunga genom båda plåtarna. Denna tunga stukas sedan mot dynan så att materialet flyter utåt sidorna och låser plåtarna vid varandra. Se figur 3a och 3b. Figur 3a: Helt genomskuren rektangulär stuknit a) Skärning b) Stukning c) Snitt genom niten Figur 3b: Stuknitning med helt genomskuren rektangulär stuknit halvt genomskuren rektangulär stuknit: Stuknit formad med en rektangulär stans med rundade hörn, vilket gör att endast plåten på dynsidan skärs igenom. Låsningen av plåtarna sker genom att stansen först drar ner en rektangulär fördjupning mot dynan varvid plåten på dynsidan skärs igenom på två motstående sidor. Botten på fördjupningen stukas därefter mot dynan så att materialet flyter utåt sidorna och låser plåtarna vid varandra, se figur 4a och 4b. Figur 4a: Halvt genomskuren rektangulär stuknit

4 Sida 4 a) Genomskärning av undre plåten b) Stukning c) Snitt genom niten Figur 4b: Stuknitning med halvt genomskuren rektangulär stuknit 2.2 stansnitning (självstansande nitning): Metod för sammanfogning av plåtar genom att en nit stansas genom plåtar med hjälp av ett drivdon. Anm: Metoden kräver inget förborrat hål. Nitens kropp kan vara massiv eller ihålig. Engelska: self-piercing riveting Tyska: Stanznieten stansnitning med massiv nit: Metod för sammanfogning av plåtar genom att en massiv nit stansar ett hål genom båda plåtarna, där niten stannar kvar i hålet och plåtmateralet kallformas mot niten. Se figur 5a och 5b. Anm: Metoden kan även användas för fler än två plåtar. Figur 5a: Stansnit med massiv nitkropp stans plåt på stanssida plåt på dynsida dyna a) Tillhållning b) Stansning av hål i båda plåtarna Figur 5b: Stansnitning med massiv nitkropp c) Kallformning d) Snitt genom niten

5 Sida stansnitning med ihålig nitkropp: Metod för sammanfogning av plåtar genom att en nit stansas genom den första plåten och niten pressas in i den understa plåten utan att tränga igenom densamma. Se figur 6a och 6b. Anm: Metoden kräver inget förborrat hål. Olika former på skallen kan förekomma. Metoden kan även användas för fler än två plåtar, niten stansas då genom alla plåtarna utom den understa Nit med försänkt skalle Nit med kullrig skalle Figur 6a: Stansnit med ihålig nitkropp Stans Nit Plåt på stanssida Dyna Plåt på dynsida a) Tillhållning b) Stansning c) Formning av förband Figur 6b: Stansnitning med ihålig nitkropp d) Snitt genom niten 3 Ritningangivelse I ritningsangivelsen (se figur 7) skall ingå: hänvisningslinje referenslinje med "laxstjärt" dimension (se avsnitt 3.1) symboler (se avsnitt 3.3) metodbeteckning (se avsnitt 3.4). Dessutom kan även uppgift anges om: antal nitar, n delning (centrumavstånd mellan nitarna), e kontrollmått inklusive tolerans (gäller enbart stuknitning) (se avsnitt 3.2), c

6 Sida 6 Dimension och Symbol kontrollmått Referenslinje d - c n x e Hänvisningslinje SX Antal nitar Delning Metodbeteckning Figur 7: Ritningsangivelse 3.1 Dimension, d Olika mått används beroende på vilken nitningsmetod som avses. för rund stuknit formad i öppningsbar dyna avser dimension,d; stansdiametern. för rund stuknit formad i fast dyna avser dimension,d; dyndiametern. för rektangulär stuknit avser dimension, d; stansbredden. för stansnit avser dimension, d; nitkroppens diameter 3.2 Kontrollmått Kontrollmåtten används för kvalitetskontroll av stuknitarna. I figur 8 anges vad måtten avser. c 1 används för rund stuknit formad med öppningsbar dyna. c 2 används för rund stuknit formad med fast dyna. Både c 1 och c 2 används för rektangulär stuknit. C 2 C 2 Figur 8a Kontrollmått för rund stuknit Figur 8b Kontrollmått för rektangulär stuknit 3.3 Symboler Symboler som skall användas i ritningsangivelsen för nittyp respektive för nitens placering, se tabell 1. Tabell 1 Symboler Symbol Symbol för stuknit Symbol för stansnit Tilläggssymbol för rektangulär stuknit orienterad parallellt med flänskanten, se tabell 3 Tilläggssymbol för rektangulär stuknit orienterad vinkelrätt mot flänskanten, se tabell 3 //

Relevanta dokument

SVENSK STANDARD SS-ISO 14020

Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS-ISO 14020 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-11-20 1 1 (1+7+7) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT