Rådet för utvärdering av högskolorna Verksamhetsplan

Transkript

1 Rådet för utvärdering av högskolorna Verksamhetsplan PUBLIKATIONER AV RÅDET FÖR UTVÄRDERING AV HÖGSKOLORNA :

2 ISBN Utgivare: Rådet för utvärdering av högskolorna Pärm: Juha Ilonen Layout: Pikseri Julkaisupalvelut

3 Inledning Rådet för utvärdering av högskolorna (RUH) utarbetar en verksamhetsplan i början av sin verksamhetsperiod. Verksamhetsplanen för perioden godkändes vid utvärderingsrådets möte

4 Målsättning och principer för verksamheten Den primära uppgiften för Rådet för utvärdering av högskolorna är enligt förordningen att bistå högskolorna och undervisningsministeriet i ärenden som gäller utvärderingen av högskolorna. Syftet är att utveckla de finländska högskolorna och deras internationella konkurrenskraft med hjälp av utvärdering, stöd för kvalitetsarbetet, jämförande informationsutbud, rekommendationer och spridning av god praxis. Aktuell information om utvärdering produceras till stöd för beslutsfattning och utveckling för undervisningsministeriet och övriga intressegrupper. Rådet för utvärdering av högskolorna är en: Oberoende aktör Rådet för utvärdering av högskolorna arbetar som obunden instans när det gäller beslutsfattning och innehåll i utvärderingen. Oavsett det nära samarbetet med intressegrupperna och finansieringen från undervisningsministeriet fattas utvärderingsbeslut självständigt och i enlighet med förhandskriterierna för utvärderingen. Det innebär att RUH är trovärdigt som utvärderingsorganisation såväl nationellt som internationellt. Utvecklande utvärderare Rådet för utvärdering av högskolorna förverkligar principen om utvecklande utvärdering. Syftet med all utvärdering är framför allt att bistå högskolorna i utvecklandet av sin egen verksamhet. RUH strävar att förverkliga principen om utvecklande utvärdering i utvärderingsmetoderna och i alla skeden av utvärderingsprocessen. RUH samverkar intimt med högskolorna och agerar öppet.

5 Internationell brobyggare Rådet för utvärdering av högskolorna deltar aktivt i det internationella, särskilt det europeiska samarbetet. RUH utvecklar och upprätthåller sina förbindelser med utvärderingsorganisationer och nätverk i olika länder. RUH verkar särskilt i fråga om utvärderingen som brobyggare mellan det europeiska högskoleområdet och det finländska högskolefältet. Proaktiv påverkare Rådet för utvärdering av högskolorna strävar i sin verksamhet att förutse behovet av förändringar på det nationella och internationella planet. RUH vill bidra med en stark finländsk insats i uppbyggandet av det europeiska utbildningsområdet och vara föregångare vid utveckling av utvärderingen i samverkan med aktörer på det finländska högskolefältet.

6 Omvärld Den nationella situationen Högskoleväsendet i Finland befinner sig i ett brytningsskede och i många avseenden vid en vändpunkt. Det pågår en strukturell reformprocess där högskolorna och undervisningsministeriet söker nya lösningar för att stärka forskningen och utvecklingen, utbildningens kvalitet och genomslag samt den internationella konkurrenskraften. Högskolornas profilering och tyngdpunktsområden utvecklas och högskolenätverket fusioneras till större enheter genom samarbete och samgång av institutionerna. Också universitetslagen, lednings- och finansieringsmodellerna samt de interna administrativa strukturerna förnyas. Den internationella bakgrunden till ändringarna är moderniseringstrenden inom det europeiska högskoleväsendet samt OECDs tematiska utvärderingens rekommendationer. Högskolornas strukturella utveckling är inskriven i regeringsprogrammet och huvudlinjerna är fastställda i utvecklingsplanen för utbildning och forskning som ratificerats av statrådet. Verksamhetsplanen för Rådet för utvärdering av högskolorna omfattar till skillnad från vad som tidigare varit fallet bara två år och utvärderingsrådet samt dess sekretariat har utnämnts för en tvåårsperiod ( ). RUHs förutsättningar och verksamhetsmodeller är förbundna med övergångstidens reformer. I den nya universitetslagen som är under beredning kommer man eventuellt att göra en linjedragning för en nationell utvärderingspolitik samt definiera möjligheterna för extern utvärdering av högskolorna. Utvärderingsarkitekturen inom det europeiska utbildningsområdet är under uppbyggnad emedan registret över de europeiska utvärderingsorganisatioinerna är nytt och dess roll i de nationella utvärderingarna ännu oklar. Verksamhetsplanens tvåårsperiod är kritisk just på grund av att saker och ting är på hälft. Utvärderingen är ett medel för beslut och styrning som grundar sig på kunskaper. Universitetsreformen innebär nya utmaningar vid utnyttjandet av utvärdering och kvalitetsräkring som styrmedel i högskolepolitiken. Förändringen av ägarunderlaget för universiteten minskar inte huvudfinansiärens dvs. undervisningsministeriets behov av täckande och jämförbar utvärderingsdata. Förändringarna ökar också högskolornas informationsbehov då de ska utveckla sin verksamhet i en alltmer konkurrensbetonad högskolevärld. När

7 universitetreformen förverkligas kommer efterfrågan på högskolespecifik och riksomfattande utvärderingskunskap samt forskning på området som styrmedel i högskolorna att öka. RUHs auditeringsprogram som omfattar alla högskolor är ett exempel på utvärderingskunskap som produceras som ett styrredskap. Studerandenas behov av jämförbar utvärderingskunskap ökar också när mobilitetsprincipen förverkligas genom trestegsexamina. Styrningen av den nationella högskolepolitiken kräver att utvärderingen ger genomslag, är stabiloch förutsägbar. Den internationella referensramen Referensramen för utvärdering av högskolorna är internationell. Den baserar sig på förbättring av kvalitet i högskolornas verksamhet och ökad internationell konkurrenskraft. För närvarande är Bolognaprocessen och utformningen av det europeiska utbildnings- och forskningsområdet den viktigaste referensramen för utvärderingen av högskolorna och kvalitetssäkringen. RUH har enligt principerna för kvalitetssäkring av den europeiska högskoleutbildningen utvecklat en auditeringsmodell och auditeringen inleddes våren RUH har avtalat med högskolorna om en helhetstidtabell för auditeringen, enligt vilken varje universitet och yrkeshögskola ska delta i den externa auditeringen av sitt kvalitetssäkringssystem före Fusionerna i högskolenätverket kommer att beaktas när tidtabellen görs upp. För att Bolognaprocessen ska vara konsekvent är det viktigt att den pågående auditeringsrundan slutförs planenligt och att auditeringen blir etablerad enligt fastställda nationella linjedragningar. Den ökade internationaliseringen av högskoleutbildningen medför steg för steg nya utmaningar för utvärderingen. Vid sidan av implementeringen av de europeiska rekommendationerna för kvalitetssäkringen och införandet av det europeiska registret pågår särskilt i Mellaneuropa en process för att utvärderingsresultaten ska ömsesidigt erkännas. De gemensama utvärderingarna kommer att öka och RUH behöver lösgöra resurser också för gemensamma europeiska utvärderingsprojekt. RUH deltar i det samnordiska projektet NOQA 1, som förbereder en kvalitetssäkringmodell för gemensamma examina och dubbelexamina och berör studerandenas mobilitet. I samband med den öppnas en möjlighet att utveckla ackrediteringspraxis för utbildningsprogram, eftersom de övriga nordiska länderna har ett behov att utveckla utvärderingsmodellen för kvalitetssäkring av gemensamma examina och dubbel- 1 Nordic Quality Assurance Network in Higher Education

8 examina så att den vid behov ersätter den obligatoriska nationella ackrediteringen. Trots att det inte är nationell praxis i Finland med obligatorisk ackreditering av utbildningsprogram, kan ett behov för frivillig ackreditering uppstå i framtiden i samband med det internationella högskolesamarbetet. Konsekvenserna av implementeringen av referensramen för de europeiska och nationella examina på utvärderingspolitiken måste analyseras under mandatperioden. I utvecklingsplanen för utbildning och forskning konstateras det också att en nationell referensram som beskriver kunskaperna av examina och andra kunskaper utarbetas senast Utvärderingspolitiskt betyder det att inlärningsresultatet utvärderas. RUH deltar i projektet NOQA som granskar referensramen från utvärderingens synvinkel. Det är möjligt att frambringandet av referensramen kan stödas och utvärderas genom pilotverksamhet där generiska färdigheter av högskoleutbildningen granskas för att verifiera det nationella tillståndet och för att få en helhetsbild. Verkställandet av universitetens examensreform i sin helhet utvärderas nästa verksamhetsperiod Förknippad med internationaliseringen och den ökade mobiliteten bland studerande är också ökningen av studiemöjligheterna och elimineringen av studiehindren för studerande med invandrarbakgrund så som konstaterats i utvecklingsplanen. Målsättningarna för den nationella invandrarpolitiken har fastställtsi i regeringsprogrammet. När den kulturella mångfalden ökar, ökar också kunskapsbehovet av mångkulturella färdigheter. Det vore sålunda motiverat att utvärdera bägge högskolesektorernas beredskap för internationalisering och internationella arbetsformer. En utvärdering av den internationella verksamheten i högskolorna erbjuder dessutom faktaunderlag för uppföljningen av högskolornas aktuella internationaliseringsstrategi som är under beredning.

9 Utvärdering under mandatperioden Auditering av kvalitetssäkringssystemen Rådet för utvärdering av högskolorna inledde under föregående verksamhetsperiod auditeringen av kvalitetssäkringssystemen vid universitet och yrkeshögskolor. Detta är en väsentlig funktion också under mandatperioden Enligt planen auditeras 19 högskolor under perioden och dessutom förbereds 2010 års auditeringar. En handbok om principerna och metoderna för auditering har publicerats för och i den beskrivs också hur den förnyade auditeringen görs. Av de hittills utarbetade 15 auditeringsrapporterna görs en analyssammanställning Utvärderingsrådet ordnar uppföljningsseminarier om auditering i syfte att stöda utvecklingen av högskolornas kvalitetssäkringssystem. Seminarierna ska ge feedback om kvalitetssäkringssystemet och utvecklingsmöjligheterna till högskolor som genomgått auditering för tre år sedan. Under verksamhetsperioden samlas feedback om auditeringsmodellen från högskolor och auditerare som underlag för utvecklandet av en ny auditeringsmodell under nästa verksamhetsperiod. Utvärdering av universitetscentra Universitetscentren inledde sin verksamhet i början av 2004 i sex landskap som saknar eget universitet. Universitetscentra finns i Kajana, Karleby, Lahtis, S:t Michel, Björneborg och Seinäjoki. I nuvarande landskap som har ett universitetscentrum inrättades universitetsenheter under de tre senaste decennierna utifrån olika utgångspunkter och för olika uppgifter, och vid ingången av 2004 sammanfördes dessa till universitetscentra som fungerar som nätverksorganisationer. På grund av den historiska bakgrunden och organisationsmodellen är universitetscentrens profiler rätt olika. Universitetscentren säger sig uppfylla universitetets tredje uppgift, att främja den samhälleliga genomslagskraften i utbildningen och forksningen. Genomslagskraften grundar sig på forskning till stöd för regionens utveck-

10 ling samt magister-, vuxenutbildnings- och fortbildningsprogram som höjer utbildningens nivå i regionen. RUHs utvärdering betjänar undervisningsministeriets behov av kunskap vid beredningen av universitetslagen. Utvärderingen genomförs så att resultatet står till förfogande för undervisningsministeriet i november Studerandenas överförbara kompetenser I högskoleutbildningen förvärvar studeranden utom de substantiella kunskaperna från det egna området också så kallade överförbara (generiska) kompetenser (transferable skills) som är i en nyckelställning då studerandena senare utnyttjar sin substanskännedom i arbetslivet och i samhället. I enkäter som universitetens rekryteringsenheter riktar till arbetsgivarna har de överförbara kompetenserna bedömts till och med viktigare än de substantiella kunskaperna för att få arbete. Med överförbara kompetenser avses till exempel förmåga att kommunicera, kognitiva färdigheter, internationalitet och flexibilitet, förmåga till kunskapssökning och -behandling samt kritiskt tänkande. I debatten på det europeiska utbildningsområdet framhålls de överförbara kompetenserna i flera aktuella projekt. Ämnet är väsentligt också inom de båda inhemska högskolesektorerna. Genom RUHs pilotprojekt blir det möjligt att klarlägga i vilken grad kompetenser av det här slaget förvärvas av högskolestuderande och under vilka förutsättningar det sker. Med hjälp av projektet kan god praxis spridas mellan olika högskolor, utbildningsområden och sektorer. Projektet kan starta Uppföljning-utvärdering av doktorsutbildningen En utvärdering av doktorsutbildningen genomfördes Utvärderingen utfördes av en internationell utvärderingsgrupp. Uppföljningsutvärderingar har genomförts i allmänhet när omkring tre år förflutit från den egentliga utvärderingen. I uppföljningen granskas hur väl givna rekommendationer implementerats i högskolorna och bedöms vad som i övrigt skett i utvecklingen av doktorsutbildningen efter utvärderingen. Utvärderingen blir aktuell hösten 2009.

11 Utvärdering av kvalitetsenheterna för båda högskolesektorerna Under den avtalsperiod som inleds 2010 och som gäller högskolornas mål och resultat uppmärksammas utbildningens och undervisningens kvalitet och genomslag. När kvalitetsenheterna utvärderas ska uppmärksamhet fästas vid följande faktorer: fullföljandet av examina, sysselsättningen, internationaliseringen, åtgärderna för att utveckla undervisningen, förverkligandet av livslångt lärande, feedback från studerande samt undervisningspersonalens storlek och möjligheter till fortbildning. Inom yrkeshögskolesektorn pågår utvärderingen av kvalitetsenheterna Utvärderingen sker till största delen under hösten 2008 och finansieringsperioden som avser resultatet vid kvalitetsenheterna inleds vid ingången av Uppmärksamheten fästs särskilt vid utbildningsenheternas resultat. Det nya betraktelsesättet hämtar ny kunskap också om vilka metoder som utvecklats vid yrkeshögskolorna för att bedöma resultatet av den egna utbildningsverksamheten. Utvärderingen av kvalitets- och spetsenheternas betydelse för regionernas utveckling har tidigare utförts på uppdrag av undervisningsministeriet vartannat år. Den pågående utvärderingen av kvalitetsenheterna blir den sista i sitt slag, eftersom ministeriet per brev gav uppdrag om en bredare utvärdering av utbildningen så att kvalitetsenheterna utses för en treårig avtalsperiod avseende mål och resultat med början Ministeriet anser att det lämpliga antalet kvalitetsenheter i yrkeshögskolesektorn är 8 10 enheter mot tidigare 4 6 enheter. I den kommande utvärderingen av kvalitetsenheterna uppmärksammas utbildningens kvalitet och genomslag och i yrkeshögskolorna dessutom utbildningens relevans för arbetsivet. Planeringen av utvärderingen av kvalitetsenheterna inleds hösten 2008 och koncentreras till Planeringsgruppen för utvärderingen av kvalitetsenheterna vid universiteten satte ökad internationalisering som ett mål för utvärderingen som tidigare utförts med inhemska krafter. Utvärderingen som inverkar på resultatperioden genomförs som en tvådelad internationell jämförande utvärdering. Undervisningsministeriet anser att ett lämpligt antal kvalitetsenheter i universietssektorn är 8 10 enheter. Det kan gälla fakulteter, avdelningar eller institutioner vid universiteten. Som avslutning på utvärderingen ordnas ett internationellt seminarium i början av 2009 där de belönade enheterna presenterar sig. Syftet med seminaret är att lyfta fram högklassig finländsk universitetsutbildning och synliggöra utvärderingsprocessen.

12 Avgiftsbelagd service Försvarshögskolans och Högskolan på Ålands auditering genomförs som en avgiftsbelagd service eftersom styrningen och finansieringen inte är undervisningsministeriets ansvarsområde. RUH är medpartner i några finansieringsansökningar från EU, vilkas syfte är att förbättra kvalitetssäkringen för högskoleutbildningen i Asien, t.ex. i Mongoliet. Ifall projektet får finansiering, deltar RUH som partner. Liknande sonderingar har kommit till sekretariatet också i form av en offerttävlan, men hittills har RUH inte haft resurser att ge fullskaliga offerter.

13 Utveckling av verksamheten Då det europeiska utbildningsområdet och det europeiska registret för utvärderingsenheter tar form internationaliseras utvärderingsfältet allt mera och organisatinerna försätts i en allt tydligare konkurrenssituation. Utvärderingsrådet bör utveckla verksamheten i en allt mera internationell riktning och öka sin beredskap att delta i utvärdringisuppdrag i utlandet i samarbete med utländska organisatioer. Internationaliseringen bör öka också i utvärderingen av finländska högskolor. Vi deltar i skapandet av den europeiska utvärderingsarkitekturen och metodutvecklingen genom att delta i ENQA 2 s verksamhet. RUH försöker få sin representant in som medlem i ENQAs styrelse. RUH förbereder en extern utvärdering för att utveckla sin verksamhet och en ansökan till det europeiska utvärderingsregistret (EQAR 3 ) genom att finslipa sitt eget kvalitetssäkringssystem och genomföra en självutvärdering. Organiseringen av den internationella externa utvärderingen hör till undervisningsministeriets uppgifter. Besök av en extern utvärderingsgrupp kunde ske i början av Enligt förordningen är en av utvärderingsrådets uppgifter att främja forskningen om utvärdering av högskolorna. Utvärderingsrådet har inte haft tillgång till några resurser för att genomföra denna uppgift. Auditeringen har gett upplysningar om kvalitetssäkring till nytta för högskolorna och utvärderingsrådet. Det är möjligt att rikta en del av det finansieringsstöd som högskolorna får för utvärderingen till forskning om utvärderingen. Auditeringen kan då bidra med mera forskningsbaserad kunskap. Utvärderingsrådet är en lärande organisation och utvecklar ständigt sina färdigheter i olika utvärderingsmetoder samt sköter om personalens välfärd och utbildning. Under verksamhetsperioden förbättrar RUH den externa kommunikationen på nya hemsidor. 2 European Association for Quality Assurance in Higher Education 3 European Quality Assurance Register