E22 delen tpl Gastelyckan - tpl Lund Norra (Ideon)

Transkript

1 GESTALTNINGSPROGRAM E delen tpl Gastelyckan - tpl Lund Norra (Ideon) Lunds kommun, Skåne län Underlag till vägplan Projektnummer: E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

2 Trafikverket Postadress: Box 66, 0 Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: Dokumenttitel: Gestaltningsprogram, E delen tpl Gastelyckan tpl Lund Norra (Ideon) Författare: Anna Eriksson och Charlotte Wingårdh, ÅF Dokumentdatum: Version:.0 Kontaktperson: Torbjörn Sundgren, projektledare Trafikverket

3

4 Innehållsförteckning Inledning...6. Bakgrund till projektet...7. Gestaltningsprogrammet syfte...8. Vad är ett gestaltningsprogram?...8. Omfattning och arbetsgång...8 Landskapet i nuläget...0. Aktuellt vägavsnitt...0. Landskapet kring aktuell vägsträcka på E.... Delsträcka A, Tpl Gastelyckan - Hardebergabron.... Delsträcka B, Hardebergaspåret - Tunavägen....5 Delsträcka C, Tunavägen - Tpl Lund Norra Sektioner norra och södra sträckan...8 Mål för gestaltning...0. Vägens inre och yttre rum...0. Övergripande gestaltningsavsikter för E mellan trafikplats Gastelyckan och trafikplats Lund Norra... Gestaltningsprinciper och riktlinjer.... Vägen och dess sidoområden...5. Övergång mellan slänter och omgivning.... Konstbyggnader...5. Landskapselement i vägrummet Vägutrustning...

5 5 Gestaltningsförslag Bro över E för Hardebergaspåret samt omgivande parkmark Breddning av bro över Tunavägen På- och avfartsramp Ideon Drift och underhåll Rekommendationer inför fortsatt arbete Referenser Skriftliga källor Foto...6

6 Inledning Det här gestaltningsprogrammet är en bilaga till aktuell vägplan för E Gastelyckan-Lund norra (Ideon). Gestaltningsprogrammet redovisar befintlig landskapsbild, gestaltningsprinciper och gestaltningsförslag av den aktuella vägsträckans vägområde och sidoområden. De övergripande målen som är uppsatta för projektet är att; Trafikförsörja verksamhetsområdet Ideon och Pålsjö med en effektivare trafiklösning Förbättra framkomligheten vid trafikplats Lund Norra Förbättra framkomligheten mellan trafikplats Gastelyckan och trafikplats Lund Norra i norrgående riktning Förbättra förutsättningarna och framkomligheten för kollektivtrafiken Bibehålla eller öka tillgängligheten för oskyddade trafikanter Stödja Lunds kommuns fysiska framtidsplanering Förbättra trafiksäkerheten i utredningsområdet för fordonstrafik och bibehålla trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter Förbättra trafiksäkerheten för fordonstrafiken på E mellan trafikplats Gastelyckan och trafikplats Lund Norra Undvika negativ påverkan på boendemiljön inom utrednings- och influensområdet Gestaltningsprogrammets övergripande mål är att; Föreslå åtgärder som förstärker positiva effekter och förmildrar utbyggnadsförslagets negativa effekter på befintlig landskapsbild Föreslå åtgärder som bidrar till att förtydliga trafikmiljön ur ett trafikantperspektiv. 6 VÄGPLAN Gestaltningsprogram

7 Inledning. Bakgrund till projektet I dagsläget är det kapacitetsproblem i trafikplats Lund Norra. Köer uppstår i trafikplatsen och på avfartsramperna från E. Om ingen åtgärd genomförs kan köerna i framtiden komma att sträcka sig ut på E, vilket skulle innebära en stor trafiksäkerhetsrisk. Det är även problem med lastbilar som kör långsamt då E lutar uppför mellan trafikplatserna Gastelyckan och Lund Norra. Detta innebär risk för köbildning och upphinnandeolyckor. Lunds kommuns planerar att förtäta Ideon/Pålsjö-området med både kontor och bostäder, vilket kommer att generera mer trafik. Vidare kommer exploateringen av Brunnshögsområdet att öka trafikbelastningen i tpl Lund N. För att säkerställa tillgängligheten till Ideon/Pålsjö och öka trafiksäkerhet krävs en ny koppling mellan Ideon/Pålsjö och väg E. Eftersom avståndet mellan trafikplatserna är kort krävs det enligt VGU en gemensam avfart och påfart för trafik till Ideon och Lund N. Projektet innebär därför inte anläggande av en ny trafikplats utan en komplettering av trafikplats Lund Norra. Projektet har därför fått namnet: E, delen trafikplats Gastelyckan trafikplats Lund N. TPL LUND NORRA Samrådsunderlaget har utrett tre placeringar för en ny anslutning till Ideon trafikplatsen; Sölvegatan, Ideon/ Pålsjö och Tunavägen. Efter genomförda samråd har Trafikverket valt att gå vidare med Ideon/Pålsjö då det alternativet innebar minst konflikter med gång/ cykelstråk, eventuell spårvagnslinje och minst risk för oönskad trafik genom Östra Torn. E Syftet med projekt är att säkerställa trafikförsörjningen till Ideon/Pålsjö, inte att trafikförsörja området Brunnshög/ Lund N. Projektet ska planläggas enligt typfall, eftersom Länsstyrelsen har beslutat att betydande miljöpåverkan inte kan uteslutas. TPL GASTELYCKAN Figur. Orienteringsfigur delen tpl Gastelyckan - tpl Lund Norra. E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

8 Inledning. Gestaltningsprogrammet syfte Vägrummet med anslutande mark längs den aktuella vägsträckan kommer att förändras som följd av utbyggnadsförslaget. Gestaltningsprogrammets syfte är att beskriva riktlinjer för gestaltning och utformning av vägområdet och vägens sidoområden. Gestaltningsprogrammet är ett dokument som syftar till att vara vägledande för projekteringen i nästa skede, att fungera som en koppling mellan vägplan och byggskede gällande gestaltningsfrågorna.. Vad är ett gestaltningsprogram? Gestaltningsprogrammet behandlar projektets riktlinjer och ambitioner och sammanfattar det gestaltningsarbete som genomförts under planskedet. Där gestaltningsavsikterna svarar på frågan vad det är som ska uppnås i projektet ur gestaltningssynpunkt, så svarar gestaltningsprogrammet på hur detta ska genomföras på en övergripande nivå. Programmet är ett levande dokument som fördjupas och uppdateras under hela planläggningsprocessen, men har sin tyngdpunkt under det skede som benämns samrådshandling. Det ska innehålla motiveringar för valda ställningstaganden och lösningar, samt rekommendationer för fortsatt arbete.. Omfattning och arbetsgång I gestaltningsprogrammet ingår ingen landskapsanalys eftersom större delen av utbyggnaden utgår från befintlig vägsträcka. Gestaltningsprogrammet redovisar bakgrund till projektet, befintliga förhållanden samt gestaltningsprinciper och gestaltningsförslag för den aktuella vägsträckans vägområde och sidoområden. Gestaltningsprogrammet fokuserar på övergripande principer och strategier. Viktiga platser längs vägsträckan har även identifieras där mer specifika riktlinjer har tagits fram. 8 VÄGPLAN Gestaltningsprogram

9 Inledning E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

10 Landskapet i nuläget Landskapet som den aktuella vägsträckan löper genom beskrivs här med begreppet landskapsbild. Begreppet landskapsbild innefattar i denna kontext dels trafikantens upplevelse av landskapet men också upplevelsen från övriga betraktare i vägens närhet. Landskapsbilden beskrivs genom landskapets visuella upplevelse, vilken skapar en helhetsupplevelse av landskapets karaktär, användning och historia. Projektet innefattar ingen djupare landskapsanalys utifrån förutsättningen att vägen går i befintlig sträckning. Landskapsbilden kan även beskrivas med begreppen skala, struktur, viktiga element och karaktär. Trafikantens upplevelse av landskapet kan även innefatta graden av upplevd orienterbarhet, förståelse, identitet, variation och rytm.. Aktuellt vägavsnitt Aktuellt vägavsnitt passerar genom Lund och är cirka, km långt och sträcker sig från trafikplats Gastelyckan i söder till trafikplats Lund Norra i norr. Vägen har motorvägsstandard med två körfält i vardera färdriktning, breda vägrenar och är separerade med en bred mittremsa utrustad med betong barriär, se figur. Vägen är på sträckan rak och lutar från Gastelyckan upp mot Lund Norra med,6 -,8 procent. Vägen planar sedan ut strax söder om trafikplats Lund Norra. Lutningen medför att tung trafik tappar hastigheten i uppförsbacken med köbildning som följd. Detta påverkar i sin tur framkomligheten för övrig trafik Vägen har delats in i tre delsträckor A-C vilka presenteras mer ingående i i kapitel Delsträckor nedan. I södra delen av sträckan, i delområde A passerar E under en gång och cykelbro. E passerar över DELSTRÄCKA A DELSTRÄCKA B DELSTRÄCKA C E 0 VÄGPLAN Gestaltningsprogram

11 Landskapet i nuläget. Landskapet kring aktuell vägsträcka på E Terrängen kring Lund utgörs till största delen av ett flackt jordbrukslandskap. Stadsmiljön längs med den aktuella vägsträckan mellan trafikplats Gastelyckan och trafikplats Lund Norra karaktäriseras av verksamhetsområden samt bostäder i småhusbebyggelse. Den aktuella vägsträckan går i skärning och omges till stor del av höga slänter och bullervallar utan direkta utblickar över omgivande landskap för trafikanten. Längs slänter och vallar finns en tät, lummig vegetationsridå vilken skapar en tydlig rumslighet för vägen och skärmar av verksamhets- och bostadsområden i nära anslutning till E. För trafikanter upplevs E som ett grönt vägrum med begränsade utblickar, se Figur. Vägsträckans norra del karaktäriseras av kontraster mellan den östra och västra sidan av vägen. På den östra sidan finns friliggande villor, låga radhus och lägre flerfamiljshus med en finmaskig gatustruktur. Området på den västra sidan av E karaktäriseras i norr av stora kvarter, utbredda parkeringsplatser och stora byggnadsvolymer med relativt få entréer. I sydväst finns blandad relativt lågbyggd bostadsbebyggelse. Orienterbarheten beror till stor del på skyltning i och med att det är få utblickar och karaktärsgivande element längs sträckan. Det element som dock sticker ut och kan bidra till trafikantens orientering är den korsande gång-och cykelbron för Hardebergaspåret över E i nära anslutning till trafikplats Gastelyckan. Utifrån ett betraktarperspektiv eller boendeperspektiv är den visuella kontakten med E begränsad. Detta beror dels på att större delen av vägsträckan går i skärning, men framförallt skärmar den täta och höga vegetationen längs vägens slänter av den kontakten visuellt. Detta bidrar till att begränsa upplevelsen av vägens närhet till boende- och stadsmiljön. Figur. Fotot är taget från Hardebergabron i södra delen av vägsträckan och visar den vegetationsridå som vägen angränsar till norrut. Bebyggelsen intill vägen syns inte på grund av slänter, bullervallar och vegetation. E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

12 Landskapet i nuläget. Delsträcka A, Tpl Gastelyckan - Hardebergabron Delsträcka A utgår från vägsträckans södra del, intill Tpl Gastelyckan fram till norra sidan om Hardebergabron. Sträcka A är framförallt omgiven av småskalig bostadsbebyggelse men även inslag av grönytor och kolonilotter gränsar till vägområdet. Delsträckan karaktäriseras för trafikanten av att vägen går i skärning med höga och branta vegetationsbeklädda slänter som omsluter vägrummet. För boendesidan karaktäriseras sträckans västra sida av odlingslotter samt att den östra sidan angränsar till ett bostadsområde. Från ett boendeperspektiv finns en tydlig visuell barriär mellan boendemiljön och vägen i och med den täta vegetation som är etablerad i vägens sidoområde. Figur. Delsträcka B. Övre: Foto från Hardebergabron i sydlig riktning mot Tpl Gastelyckan. Befintlig bullerskyddsskärm skymtas till vänster i bild. Nedre t.v: Fackverksbron över E för gång- och cykeltrafik längs Hardebergaspåret. Nedre t.h. Tät uppvuxen vegetation i slänter längs E. VÄGPLAN Gestaltningsprogram

13 E Landskapet i nuläget BEFINTLIG CYKELVÄG I NÄRA ANSLUTNING TILL E HARDEBERGASPÅRET. GÅNG- OCH CYKELBRO ÖVER E. DETALJPLANELAGT OMRÅDE FÖR PARKERING, SKOLA, CENTRUMVERKSAMHET OCH PARK GRÖNOMRÅDE/ REKREATIONSOMRÅDE TÄT VEGETATIONSRIDÅ LÄNGS BÅDA SIDOR OM E BOSTADSOMRÅDE ODLINGSLOTTER BEFINTLIG BULLERSKYDDSSKÄRM BOSTADSOMRÅDE KOLONILOTTER Figur. Delsträcka A. E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

14 Landskapet i nuläget. Delsträcka B, Hardebergaspåret - Tunavägen Delsträcka B omfattar sträckan mellan norra sidan av Hardebergaspåret till norra sidan om bron över Tunavägen. Längs sträckans södra del angränsar bostadsområden på båda sidor om E. Längs västra sidan finns ett rekreativt grönstråk med gräsmattor och högre vegetation som skärmar av E från boendemiljön. Längs den östra sidan ligger bebyggelsen närmre E och avgränsas visuellt med en vegetationsridå i vägens befintliga slänt. För trafikanter finns längs denna sträcka ingen visuell kontakt med boendemiljön, utan trafikantupplevelsen karakteriseras av den gröna täta inramningen av vegetation på vägslänterna. Längs nordvästra sidan av delsträcka B övergår E till att angränsa till verksamhetsområden, vilka karakteriseras av storskaliga verksamhetslokaler, parkeringar. Det finns här en större visuell kontakt mellan E och omgivningen i och med lägre grad av vegetation mellan E och bebyggelse. Figur 5. Delsträcka B. Övre: Foto från Hardebergabron i nordlig riktning. Vägen går i skärmning och omges av slänter med hög och tät vegetation. Nedre t.v: Tunavägens passage under E. Nedre t.h. Cykelvägen längs sydöstra delen av sträckan som går i nära anslutning till E. VÄGPLAN Gestaltningsprogram

15 E Landskapet i nuläget BRO ÖVER TUNAVÄGEN PARKERING GRÖNOMRÅDE/ REKREATIONSOMRÅDE VERKSAMHETSOMRÅDE PARKERINGSHUS GÅNG- OCH CYKELVÄG BOSTADSOMRÅDE TÄT OCH HÖG VEGETATIONSRIDÅ BOSTADSOMRÅDE CYKELVÄG GRÖNOMRÅDE/ REKREATIONSOMRÅDE Figur 6. Delsträcka B E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

16 Landskapet i nuläget.5 Delsträcka C, Tunavägen - Tpl Lund Norra Sträcka C angränsar till ett småskaligt bostadsområde på vägens östra sida. Utifrån ett trafikantperspektiv finns ingen visuell kontakt med bostadsmiljön utan vägen karakteriseras utav den gröna vegetationsridå som finns mellan E och bostadsområdet. Från ett boendeperspektiv avgränsas E visuell av grönstråket mellan lokalgata och E. Vägens västra sida karakteriseras av ett verksamhetsområde med en storskalig bebyggelsestruktur, parkeringsplatser och hårdgjorda ytor. För trafikanter på E finns en viss visuell kontakt mellan vägen och verksamhetsområdet i och med att vegetationsridån här inte är fullt lika tät och bred som längs övriga delar av aktuell vägsträcka. Delar av verksamhetsområdet ligger även i nivå med E eller lägre vilket gör att E blir påtaglig sett från verksamhetsområde längs med dessa sträckorna. Figur 7. Delsträcka C. Övre: Foto taget från bussficka vid Tpl Lunds Norra riktning söderut. Här ligger E i bank eller i nivå med omgivande mark. Nedre t.v: Sölvegatans passage under E idag. Nedre t.h. Bild från busshållplats på östra sidan om E vid Lund Norra, riktning sydväst. Storkaliga byggnader i verksamhetsområdet utmärker trafikantens omgivning. 6 VÄGPLAN Gestaltningsprogram

17 E Landskapet i nuläget TPL LUND NORRA BRO ÖVER SÖLVEGATAN GRÖNOMRÅDE/ VEGETATIONSRIDÅ MELLAN E OCH BOSTADSOMRÅDE VERKSAMHETSOMRÅDE BOSTADSOMRÅDE VERKSAMHETSOMRÅDE ILLUSTRATION NY AVFART ILLUSTRATION NY PÅFART GRÖNOMRÅDE/ REKREATIONSOMRÅDE VERKSAMHETSOMRÅDE TÄT OCH HÖG VEGETATIONSRIDÅ BOSTADSOMRÅDE GÅNG- OCH CYKELVÄG GRÖNOMRÅDE/ REKREATIONSOMRÅDE Figur 8. Delsträcka C. E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

18 :5 : :8 : : 9 5 KREBS DALIN BENZELIUS AXEL KOCK PALLADIUS FRIES 7:0 TUNASKOLAN BLOMSTRAND LIDBECK REUTERDAHL : REUTERDAHL N H SJÖBORG LAGERBRING G W PALM DIRIGENTEN DIRIGENTEN PER HENRIK LING ÖSTRA TORN ÖSTRA TORN DIRIGENTEN DAMASKUS STRINDBERG RÖDA RUMMET MÄSTER OLOF Landskapet i nuläget.6 Sektioner norra och södra sträckan Nedan redovisas tre sektioner som illustrerar vägens förhållande till omgivningen i södra respektive norra delen av vägsträckan. Vid sektion A (figur t.h.), norr om Hardebergaspåret, går vägen i djup skärning med en gång- och cykelväg i nära anslutning till vägens östra sida. Vägen omgärdas av vegetationsbevuxna slänter med begränsade möjligheter till utblickar för trafikanter. Vid sektion B (figur, t.h.) omges E till av vegetationsbeklädda slänter/ bullervallar. Småskalig bostadsbebyggelse omgärdar sektionen samt större delen av södra sträckan. Västra sidan om sektion C (figur, t.h.) karaktäriseras av storskaliga verksamhetslokaler, vilka avgränsas från E av en smalare vegetationsridå. Vägen går i denna sektion i bank på västra sidan. På östra sidan gränsar vägen till ett vegetationsbevuxet grönområde och småskalig bostadsbebyggelse. C C Figur 9. Befintlig sektion A-A B B LAURITZ WEIBULL Figur 0. Befintlig sektion B-B A A Figur. Ovan: Befintlig sektion C-C. Till höger: Illustrationsplan med sektionsmarkeringar på befintlig vägsträcka mellan tpl Gastelyckan i söder till tpl Lund Norra i norr. MÅRTENS FÄLAD Hög och tät vegetation Lägre vegetation/gräs 8 VÄGPLAN Gestaltningsprogram Tomtmark Skolområde Bostadsbebyggelse Odlinglott/Kolonilott Kolonistuga/Redskapsbod Verksamhetsområde Verksamhetslokal Parkeringshus m

19 LYCKO-PER SOLISTEN SKÖTAREN REALISTEN FÖRE- LÄSAREN UARDA SPEXAREN TENOREN BASEN 0 GATEHUSEN ENSKIFTET SOPRANEN ALTEN Landskapet i nuläget MÅRTENS FÄLAD E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N NILS HOLGERSSON

20 Mål för gestaltning Väg- och landskapsrummet längs den aktuella vägsträckan kommer att förändras som följd av kompletteringen av trafikplats Lund Norra. Utbyggnadsförslaget kommer dels innebära en breddning av befintligt vägrum men även ett tillägg i form av en ny på- och avfart för att trafikförsörja verksamhetsområdet Ideon och Pålsjö. Förändringarna kommer att påverka landskapsbilden och upplevelsen av vägsträckan både för trafikanter och personer som vistas och bor i vägens närhet. Nedan ges en beskrivning av de gestaltningsavsikter och mål som gestaltningsarbetet för vägsträckan syftar till att uppnå. Gestaltningsprogrammet ska svara på hur dessa mål kan uppnås.. Vägens inre och yttre rum Vägens inre och yttre rum handlar om trafikantens närmiljö respektive vägens relation till omgivande stad och landskap. Målen för vägsträckans utformning och gestaltning kan skilja sig åt beroende på om man vänder sig inåt eller utåt i vägrummet. Gestaltningen för vägsträckan har som avsikt att tydligt hantera båda dessa perspektiv. Målen för vägens inre rum relatera till trafikantens perspektiv. I gestaltningen av det inre rummet eftersträvas en konsekvent och tydlig utformning som underlättar trafikantens orienterbarhet och samspelar med aspekter gällande trafiksäkerhet. Det inre rummet präglas bland annat av den utrustning som är nödvändig för den aktuella vägsträckan; räcken, belysning, stödmurar, skyltar, bullerskydd och konstbyggnader. Vägens inre rum kan också präglas av en medveten användning av vegetation för att inrama, skapa utblickar eller skärma av vägrummet mot omgivande landskap. Detta är fallet för den aktuella vägsträckan, som idag har slänter med tät vegetation som avskärmar det omkringliggande urbana landskapet. Vägens yttre rum relateras till ett åskådarperspektiv. Det övergripande målet med utformningen av det yttre rummet är att anpassa ombyggnaden av vägen till värden och strukturer i det omgivande landskapet. Avsikten med gestaltningen är att skapa en så tilltalande miljö som möjligt för betraktaren vid sidan av vägen. För den aktuella vägsträckan är det framförallt boende i nära anslutning till vägen som kommer påverkas av vägprojektet. Ett påtagligt landskapselement som påverkar betraktare av vägen idag är den stora vegetationsridå som fungerar som en visuell barriär mellan väg och omgivningen. Även bullerskydd och broar är element som påtagligt påverkar vägens yttre rum. 0 VÄGPLAN Gestaltningsprogram

21 Lr Lr Lr Lr : Lr Lr 66. DIRIGENTEN Sv Lr Utifrån dessa två perspektiv har ett antal övergripande gestaltningsavsikter eller gestaltningsmål formulerats samt även ett antal mer detaljerade mål för den aktuella vägsträckan. Dessa mål har fungerat som grund till framtagandet av detta gestaltningsprogram, som ska svara på frågan hur dessa mål ska uppnås. Scheelevägen TYDLIG STADSMÄSSIG KARAKTÄR. Övergripande gestaltningsavsikter för E mellan trafikplats Gastelyckan och trafikplats Lund Norra Ombyggnaden av E mellan trafikplats Gastelyckan och trafikplats Lund Norra ska övergripande gestaltas utifrån omgivande landskap och stadsbygd, samt att intrång och negativa effekter på omgivande mark och vegetation i möjligaste mån ska begränsas. Viktigt är att sträckan gestaltas för att skapa en samlad helhet, samtidigt som trafikanter bör ges en omväxlande miljö där utformningen underlättar möjligheten att orientera sig i förhållande till omgivningen. I vägsträckans norra del, som omgärdas av verksamhetsområden och är en entré till norra delarna av Lund, bör gestaltningen bidra till att framhäva och knyta an till områdets stadsmässiga och storskaliga karaktär. Trafikanter ska genom gestaltningen ges en förståelse av att de kör genom Lund. Detta kan exempelvis ske genom ett strikt formspråk, tydliga materialval och detaljer som vittnar om vägens nära kontakt med staden. En god visuell koppling mellan omgivande verksamhetsområde och E kan även tydliggöra stadens närhet och bidra till god orienterbarhet för trafikanter. ÖVERGÅNG TILL MER STADSMÄSSIG KARAKTÄR Figur. Översikt aktuell vägsträcka. Svarta streckade linjer representerar ny breddning av E samt ny på- och avfart. Hög och tät vegetation Lägre vegetation/gräs Tomtmark Skolområde Bostadsbebyggelse Odlinglott/Kolonilott Kolonistuga/Redskapsbod Verksamhetsområde Verksamhetslokal Parkeringshus LÄGRE GRAD AV STADSMÄSSIGHET m

22 Mål för gestaltning De delar av vägsträckan som däremot omgärdas av småskalig bostadsbebyggelse och grönytor bör i stället ges en gestaltning som speglar och knyter an till denna karaktär. Här är det viktigt att den visuella barriären mellan trafikanter/e och bostäder bibehålls i möjligaste mån för att begränsa vägbreddningens negativa effekter på boendemiljön. Detta kan exempelvis ske genom att begränsa breddning av vägslänter, genom brantare släntlutningar eller stödmurar, för att bevara så mycket mark och vegetation mellan väg och boendemiljö som möjligt. Den övergripande gestaltningen längs denna sträcka bör utgå från ett formspråk som upplevs mer naturligt, med lummigare och tätare vegetation och materialval som inte upplevs alltför stadsmässiga. Ett övergripande mål är att ge vägsträckan en gestaltning som kan bidra till att skapa en estetiskt tilltalande miljö för kringboende genom väl utformade bullerskyddsvallar, bullerskyddsskärmar och planteringar. Rätt åtgärder kan bidra till att mildra kringboendes uppfattning av den nya avfarten som ett intrång i befintlig miljö. I och med vägrummets breddning längs sträckan kommer växtligheten på bullervallarna och slänterna att behöva tas bort, vilket kommer skapa en stor förändring av landskapsbilden för trafikanter och även skapa en större visuell exponering av vägen för personer i omgivningen. Ett mål med gestaltningen av slänter och vallar ska vara att fortsättningsvis även kunna erbjuda trafikanten upplevelsen av ett grönt vägrum att färdas genom samt att en visuell barriär mot vägen ska bibehållas för personer som bor och rör sig i omgivningen. Vägens barriäreffekt kan inte undvikas. Dock kan den minimeras utifrån ett upplevelsemässigt och funktionellt perspektiv. Detta innebär exempelvis att gångoch cykelpassager över och under vägen ska upplevas trygga. Särskilt viktigt är att ge passager under E ett ljust och luftigt intryck. Vägutrustning exempelvis skyltar, räcken och belysning, ska ges en konsekvent och medveten gestaltning gällande val av material och utformning. Utrustning bör väljas utifrån ambitionen att skapa en vägsträcka som upplevs vara väl omhändertagen och som i material och utformning har stadsmässiga kvalitéer. Avsikten är att bidra till en lugn trafikantupplevelse som tydligt kan bidra till att förstärka vägens stadsnära läge. I det fortsatta gestaltningsarbetet ska ett långsiktigt och hållbart perspektiv även beaktas för att säkerställa framtida kvaliteter, exempelvis vid val av utförande och material. Framtida drift- och underhållsmöjligheter och ekonomi är viktiga förutsättningar för projekteringen i entreprenaden. VÄGPLAN Gestaltningsprogram

23 Mål för gestaltning E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

24 Gestaltningsprinciper och riktlinjer Under detta kapitel redovisas övergripande gestaltningsprinciper och generella riktlinjer för vägrummets utformning och koppling till omgivningen längs hela sträckan. De tidigare framtagna gestaltningsavsikterna har utgjort grunden och målbilden för gestaltningsarbetet. Gestaltningsprinciperna nedan svarar för hur dessa gestaltningsavsikter eller gestaltningsmål ska uppnås. Principerna ska åstadkomma en samordnad helhet för vägsträckan och ligger till grund för vidare bearbetning i projekteringsskedet. Kapitlet är upplagt med följande underrubriker: Vägen och dess sidoområden Konstbyggnader Landskapselement i vägrummet Vägutrustning Längs med den berörda sträckan har även ett antal viktiga platser identifierats där mer specifika riktlinjer gällande gestaltning och utformning har tagits fram, vilka redovisas i Kapitel 5 Gestaltningsförslag. Framtagna gestaltningsprinciper och utformningsförslag syftar till att mildra utbyggnadsföreslagets negativa påverkan på omgivande stadslandskap samt att förstärka positiva effekter med hänsyn till befintlig landskapsbild. Principerna syftar även till att öka trafikanters orienterbarhet och möjlighet att anpassa sitt körbeteende efter miljön som omger vägen. VÄGPLAN Gestaltningsprogram

25 : STRINDBERG DALIN LÄSAREN : FRIES :8 : 5 7 LIDBECK FÖRE- DAMASKUS 8 PALLADIUS BLOMSTRAND 9 : KREBS 0 8 N H SJÖBORG LAURITZ WEIBULL AXEL KOCK LING 5 6 TUNASKOLAN BASEN :0 8 9 TENOREN BENZELIUS ALTEN SOPRANEN Gestaltningsprinciper och riktlinjer. Vägen och dess sidoområden Vägrummets utformning bestäms främst av vägens standard och sektion. I figur redovisas en typsektion för den befintliga och nya vägen med adderade körfält i båda riktningar, mittremsa, yttre vägren samt stödremsa med vägräcken. BOSTADSOMRÅDE GRÖNOMRÅDE LOKALGATA GC-VÄG BOSTADSOMRÅDE Figur. Sektion A-A i km 0/700 (se sektionsmarkering figur ). Översta sektion visar en inzoomning över nytt vägrum, nedre sektion är utzoomad och illustrerar nytt vägrum med befintlig omgivning, streckad ruta markerad inzoomad sektion. Skrafferad yta illustrerar befintlig mark som kommer schaktas bort. LAGERBRING GRÖNOMRÅDE MÅRTENS FÄLAD HARDEBERGASPÅRET G W PALM E A A PER HENRIK ÖSTRA TORN LOKALGATA GC-VÄG DIRIGENTEN BOSTAD REALISTEN Figur. Sektionsmarkering A-A, km 0/700, norr om Hardebergaspåret. SKÖTAREN SOLISTEN E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

26 Gestaltningsprinciper och riktlinjer.. Vägrummet En stor del av vägsträckan går i skärning och omges av slänter och bullervallar beklädda med hög och tät vegetation. Befintliga slänter kommer i och med den nya vägbreddningen att påverkas. För att ta upp de nya höjdskillnaderna mellan E och omgivningen krävs att antingen nya slänter eller stödmurskonstruktioner anläggs. Typsektionerna nedan utgår från sektionen A-A (figur 9 och ) och illustrerar hur vägrum och siktlinjer påverkas beroende på hur slänter/stödmurar används. Användning av vägräcke möjliggör brantare slänter, stödmurar samt anläggning av stambildande vegetation i nära anslutning till vägen. Mer detaljerade gestaltningsprinciper för sidoområdesutformning redovisas i följande kapitel. Figur 5. Principsektion som illustrerar det befintliga vägrummet samt omgivningens visuella koppling med vägen. Heldragen orange linje illustrerar fri sikt, streckad orange linje illustrerar möjlig sikt genom vegetation. Figur 6. Principsektioner som illustrerar olika möjliga alternativ för hantering av slänter vid breddning av vägen. Sektionerna visar vilken påverkan slänterna har för omgivande mark, vegetation, vägrummets rymd samt den visuella kopplingen mellan omgivningen och vägen. Vegetationen illustrerar återetablerad vegetation. Även bullerskyddsskärmar tillkommer längs stora delar av sträckan. 6 VÄGPLAN Gestaltningsprogram

27 Gestaltningsprinciper och riktlinjer.. Övergripande gestaltningsprinciper sidoområden I och med vägens breddning kommer nya slänter och stödmurskonstruktioner behöva anläggas för att ta upp de höjdskillnader som finns längs sträckan. Utrymmet mellan E och omgivande bostadsbebyggelse, rekreationsområden, infrastruktur och verksamhetsområden är mycket begränsat längs hela den aktuella sträckan vilket ställer höga krav på utförande av slänter och stödmurar. Där E gränsar till verksamhetsområden i norra delen av sträckan är det övergripande gestaltningsmålet att eftersträva en gestaltning som ger sträckan ett stadsmässigt uttryck. Vägen går här delvis på bank och den nya avfarten går i djup skärning under E. Mot boendemiljön på östra sidan om avfarten är målet att begränsa markintrånget och viktigt är vidta åtgärder för att bevara befintlig vegetation i möjligaste mån i och med det smala utrymmet mellan boendemiljön och vägen. Där E gränsar till verksamhetsområden har markintrånget kopplat till bevarande av vegetation inte lika stor tyngd som i resterande del av området. Här bör i stället fokus ligga på möjligheten att framhäva verksamhetsområdet från vägen snarare än att skapa en visuell barriär med vegetation. VERKSAMHETSOMRÅDE STADSMÄSSIGT UTTRYCK STADSMOTORVÄG UR TRAFIKANTPERSPEKTIV GRÖN BOENDEMILJÖ MINIMALT INTRÅNG God koppling mellan E och stadsmiljön, entré till Lund och Ideon Vi passerar Lund En miljö där motorvägen inte bör kännas av Figur 7. Principsektion som illustrerar det övergripande gestaltningskonceptet och sambanden mellan vägrum, angränsande boendemiljö samt verksamhetsområde. E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

28 Gestaltningsprinciper och riktlinjer.. Principiell sidoområdesutformning längs vägsträckan Nedan presenteras ett antal olika schematiska skisser som illustrerar hur höjdskillnad mellan vägbanans nya nivå efter breddning och omgivande mark kan tas upp beroende på omgivningens förutsättningar, se figur 9. Föreslagna sektioner längs E förutsätter att vägräcken används för att säkerställa gällande trafiksäkerhetskrav. Stödmuren i direkt anslutning till vägbana längs avfarten kräver dock ett betongbarriärelement för att uppfylla säkerhetskrav. I södra delen går vägsträckan i skärning och en kombination av slänter och stödmurskonstruktioner föreslås här för att ta upp höjdskillnaderna. I norra delen av sträckan går vägen delvis i bank samt att en djup skärning bildas där den nya avfarten passerar under E. För att värna om intilliggande mark och vegetation föreslås här en sektion med en stödmur i direkt anslutning till vägbanan. Färgerna under respektive skiss (figur 9) är kopplade till illustrationsplanen i figur 0, vilken visar var längs sträckan de olika konceptuella sektionerna föreslås. STÖDMUR TAR UPP NIVÅSKILLNAD DIKE OCH NY SLÄNT MED LUTNING : E E VÄG GÅR I BANK, SLÄNT STÖDMUR DIREKT INTILL VÄGBANA LÄNGS AVFART E AVFART Figur 8. Schematiska skisser som illustrerar olika lösningar för att ta upp höjdskillnader längs vägsträckan. Figur 9. Schematiska, konceptuella skisser för sidoområdesutformning längs aktuell sträcka. Utformning av sektionen beror på omgivande landskapskaraktär samt topografiska förhållanden. Se figur 0 för lokalisering av sektionerna i plan. 8 VÄGPLAN Gestaltningsprogram

29 Lr Lr Lr Scheelevägen Lr : Lr Lr Sv Lr Gestaltningsprinciper och riktlinjer DIRIGENTEN m Figur 0. lluststrationsplan (södra delen av sträckan till vänster, norra delen till höger) som illustrerar hur slänter och stödmurar kan utföras längs sträckan. De markerade fälten i färg representerar olika lösningar för upptagning av höjdskillnader. Schematiska skisser för dessa går att se i figur 9. E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

30 Gestaltningsprinciper och riktlinjer.. Sidoområdesuformning intill boendemiljö - södra delen av sträckan I södra delen av vägsträckan, där vägen går i skärning och omgivningen till stor del består av småskalig bostadsbebyggelse, tas höjdskillnaden mellan väg och omgivning upp av nya slänter samt av stödmurskonstruktioner, se sektioner i figur -. Hantering av befintlig vegetation och anläggning av ny, samt uttryck på stödmurar presenteras närmre i kap... Bullerskyddsåtgärder och kap... Vegetation. Utformning av sektioner med nya slänter Längs sträckor där bredare utrymme och grönytor angränsar till vägen, vilka delvis möjliggör ett bevarande av en grön visuellt skyddande vegetationsridå mellan E och bostadshus, utformas det nya sidoområdet med slänter. Dessa ges en lutning på :. Den branta lutningen anläggs för att i möjligaste mån uppnå gestaltningsmålet att begränsa markintrånget och därmed värna om den befintliga vegetationen. I och med den branta lutningen samt för att möjliggöra återetablering av stambildande vegetation i slänterna krävs ett vägräcke i denna sektion för att uppfylla säkerhetskrav för avkörning. Avstånd mellan E och släntfot minimeras baserat på vad som är tekniskt genomförbart. Figur. Illustration av vägsektion med princip för ny släntutformning. Släntlutning :. Färgmarkeringen under illustrationen återfinns i illustrationsplan i figur 0, vilken visar var längs sträckan sektionen föreslås. Sektion redovisa ej ny vegetation, se kap... Vegetation för föreslagna planteringsprinciper. 0 VÄGPLAN Gestaltningsprogram

31 Gestaltningsprinciper och riktlinjer Utformning av sektioner med stödmurar I sektioner där det är ett begränsat utrymme mellan väg, bebyggelse och infrastruktur anläggs stödmurar på en höjd av ca meter. Därefter anläggs en slänt med lutning : upp till anslutande mark. Murens höjd baseras på att säkerställa att grönytan ovan uppfyller säkerhetskrav vid vistelse i samband med skötselinsatser, men även för att ur ett gestaltningsperspektiv skapa ett mer öppet vägrum med god visuell kontakt för trafikanter mot omgivande vegetationsytor. Viktigt är även att murens höjd är konstant i förhållande till vägbanan för att undvika ett murkrön som varierar i höjd och därmed visuellt skapar ett rörigt, flackande intryck. Bullerskyddsskärmar placeras om möjligt ca meter bakom det nya släntkrönet samt att ny vegetation planteras i slänten för att återskapa ett grönt vägrum. Bullerskyddsskärmen placeras nära släntkrönet för att få en effektiv bullerdämning med stöd i topografin, samt för att bryta sektionen och undvika att en mycket hög vägg skapas intill körbanan. Principen nedan följs i sektioner markerade med blå färg i figur 0. Vägräcke krävs även i denna sektion. Figur. Illustration av vägsektion med princip för stödmur som tar upp höjdskillnad. Färgmarkeringen under illustrationen återfinns i illustrationsplan i figur 0, vilken visar var längs sträckan som sektionen föreslås. Sektion redovisa ej ny vegetation, se kap... Vegetation för föreslagna planteringsprinciper. E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

32 Gestaltningsprinciper och riktlinjer Utformning av sektioner med höga stödmurar I sektioner där det är ett mycket begränsat utrymme mellan väg, bostäder och infrastruktur anläggs stödmurar på en höjd av ca meter. För att motverka intrycket av en hög sammanhängande vägg av stödmur och bullerskyddsskärm föreslås att denna effekt bryts genom att bullerskyddsskärmar placeras minst meter in från murkrönet. Mellanytan som uppstår mellan stödmur och bullerskyddsskärm föreslås anläggas med marktäckande kokosmatta med en skötsextensiv buskplantering, se kap.. Vegetation för mer utförlig gestaltning. Principen nedan följs i sektioner markerade med lila färg i figur 0. Vägräcke krävs även i denna sektion. Figur. Illustration av vägsektion med princip för höga stödmur som tar upp höjdskillnad. Färgmarkeringen under illustrationen återfinns i illustrationsplan i figur 0, vilken visar var längs sträckan som sektionen föreslås. Sektion redovisa ej ny vegetation, se kap... Vegetation för föreslagna planteringsprinciper. VÄGPLAN Gestaltningsprogram

33 Gestaltningsprinciper och riktlinjer..5 Sidoområdesutformning intill verksamhetsområde - norra delen av sträckan I norra delen av vägområdet går E dels i bank mot verksamhetsområdet, men också i skärning mot boendemiljön på vägens östra sida. Den nya avfartsrampen kommer även gå i djup skärning då den passerar E. Det blir mycket begränsat avstånd mellan den nya av- och påfarten, intilliggande infrastruktur, verksamhetsområde och bostäder. Befintlig vegetation samt delar av den befintliga bullervallen på östra sidan om E förvinner i och med anläggningen av avfartsrampen. Viktigt är att i möjligaste mån minimera markintrånget mellan avfart och boendemiljön på den östra sidan. Detta bör ske genom att anlägga en stödmur i så nära anslutning till avfartens vägbana som möjligt. Förslagsvis används ett barriärelement intill stödmuren, i stället för vägräcken, för att skapa en så smal vägsektion som möjligt. Bullerskyddsskärm placeras ca meter från murkrön för att bryta den vertikala linjen och därmed undvika känslan av att skärm och stödmur hänger ihop som en enda hög vägg intill körbanan. Mer detaljerade gestaltningsprinciper för av- och påfart redovisas i kapitel 5.. Där vägen går i bank anläggs nya slänter som ansluter till befintlig mark med en lutning på : för att begränsa utbredning i intilliggande mark. I och med den branta lutningen samt för att möjliggöra återetablering av stambildande vegetation i krävs ett vägräcke även i denna sektion för att uppfylla trafiksäkerhetskrav för avkörning. Figur. Illustrationer för stödmur längs avfartsramp (t.v.) samt slänthantering där vägen går i bank intill verksamhetsområde (t.h). Färgmarkeringen under illustrationenerna återfinns i planillustration i figur 0, vilken visar var längs sträckan som sektionen föreslås. Sektioner redovisar ej ny vegetation, se kap... Vegetation för föreslagna planteringsprinciper. E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

34 Gestaltningsprinciper och riktlinjer. Övergång mellan slänter och omgivning De nya slänterna ska uppfattas ha en mjuk övergång och smälta in omgivningen. Slänterna ska vara erosionsskyddade men ska inte anläggas med stenkross, vilket ofta görs för att förhindra erosion. Risken med användningen av stenkross är att vegetationsetableringen sker mycket långsamt eller helt uteblir, vilket bidrar till att slänterna sticker ut och upplevs främmande i förhållande till det omgivande landskapet. Där erosion riskeras i slänter ska de sprutsås med en fröblandning som ansluter i artsammansättning och härdighet som omgivande markvegetation. Avbaningsmassorna (markvegetation och jordmån) från schaktningen i samband med vägbreddningen bör i största möjliga grad användas vid återställande av slänter och sidoområden för att säkerställa att vegetation etablerar sig med likartad sammansättning som omgivande mark. Behöver ny jordmån påföras ska en med samma typ av näringsinnehåll som de befintliga avbaningsmassorna för det specifika området användas. Figur 5. Mjuk avrundning eftersträvas, bild överst, av slänter ger generellt en bättre landskapsanpassning. Bild nederst illustrerar Propellerbladsslänt vilket ger en mjuk form och innebär att skärningen är konstant, inte lutningen. Övre figur ur Hela Vägen, nedre figur från Vägen - en bok om vägarkitektur. VÄGPLAN Gestaltningsprogram

35 Gestaltningsprinciper och riktlinjer. Konstbyggnader.. Broar På sträckan mellan trafikplatserna Gastelyckan och Lund Norra finns tre befintliga broar. Väg E passerar över Tunavägen och Sölvegatan på betongbroar. Hardebergaspåret passerar över E på en gammal järnvägsbro. Broarna längs vägsträckan kommer att påverkas i och med vägens breddning. Mer detaljerade gestaltningsprinciper för hantering av Hardebergabron samt Tunavägen beskrivs i kap. 5. och 5.. Utformningen av bron över Sölvegatan innefattas inte i detta projekt. Projektering av bron är planerad att genomföras i samband med kommunens byggnation av spårväg längs Sölvegatan... Stödmurar längs E Förutsättningar I kapitel. Vägen och dess sidoområde beskrivs förslag på sidoområdesutformning kopplat till omgivningens karaktär, utrymme mellan väg, omgivande infrastruktur och stadsmiljö samt topografiska förhållanden. Längs vissa delar av sträckan föreslås utifrån dessa aspekter att stödmurar anläggs för att effektivt ta upp höjdskillnaderna mellan E och omgivande marknivåer. Utformning Viktigt är att begränsa markintrånget vid anläggning av stödmurar för att i möjligaste mån kunna bevara den anslutande befintliga vegetationen. Stödmurarna bör utformas med en konstant höjd, så långt det är möjligt, för att skapa ett sammanhållet uttryck där murkrönet hålls på en jämn nivå i förhållande till körbanan och kan bidra till att skapa ett visuellt lugnare intryck för trafikanter, se figur. I övergång mellan mur och sidoområden med slänt avslutas muren genom att vinklas in mot slänten i en trubbig vinkel. Vid avslutet ska murkrönets höjd hållas konstant och anslutande mark anpassas därefter. Bullerskyddsskärmar kommer även behöva anläggas längs stora delar av sträckan. I sektioner med stödmurar är det viktigt att i kommande skede se över skärmarnas placering i förhållande till stödmur för att uppnå en utformning av murar och skärmar som samspelar eftersom de båda tydliga vertikala element i vägmiljön som påverkar trafikantupplevelsen. En kombination av höga stödmurar och bullerskyddsskärmar kan skapa mycket höga väggar vilka kan bidra till att vägrummet känns trångt och skapar en negativ trafikantupplevelse. Utifrån ett gestaltningsperspektiv föreslås därför att bullerskyddsskärmar inte placeras direkt ovanpå stödmurar, utan på ett visst avstånd in från murkrönet. Genom att begränsa stödmurarnas höjd, ansluta marken bakom stödmuren till befintliga marknivåer med en slänt och sedan placera skärmarna runt meter från släntkrönet E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

36 Gestaltningsprinciper och riktlinjer skapas en bruten sektion där mur och bullerskyddsskärm inte upplevs lika höga och påtagliga för trafikanter. För typsektion se figur. Murarna längs sträckan rekommenderas att anläggas i form av ett stenfyllt gabionmurssystem. Murarna anläggs med ett sammanhängande nät på fronten vilket har en svag lutning från vägen för att skapa känslan av ett mer öppet vägrum, se figur 6. Den sammanhängande nätkonstruktionen skapar en relativt strikt och stadsmässig form samtidigt som stenfyllningen ger dimensionen av en mjukare och naturligt varierande yta. Klätterväxter bör även planteras i ovankant på murarna för att mjuka upp det strikta uttrycket ytterligare, integrera murarna i omgivningen och skapa ytterligare grönska i vägrummet. Gabionernas maskvidd bör ha en standardstorlek på minst 00 x 00 mm och en tråddiameter som tillåter att en större fraktion av sten kan väljas. Viktigt är att maskorna inte tar överhanden i konstruktionen, utan att stenarna tydligt framhävs genom förhållandet mellan stenfraktion och maskvidd. Gabionerna fylls med sten, ytterst rekommenderas att natursten med mjukare former används. Naturstenen bör om möjligt komma från närområdet. Figur 6. Inspirationsbild på lutande gabionmur i trafikmiljö med sammanhängande nät och klätterväxter från ovan och underkant. Inspirationsbild på ett gabionmurssystem fyllda med rundade stenar. Muren lutar även utåt och har ett sammanhängande nät på fronten. 6 VÄGPLAN Gestaltningsprogram

37 Gestaltningsprinciper och riktlinjer. Landskapselement i vägrummet.. Genomströmningsmagasin Ett så kallat genomströmningsmagasin kommer att anläggas inom projektet. Syftet är att leda vatten som samlas längs nya avfarten till en öppen infiltrationsyta som skapar en fördröjning och rening av vägdagvattnet. Det är endast vid större nederbördsmängder som ytan tillfälligt kommer ha stående vatten innan det infiltrerats. Viktigt är att magasinet utformas för att utgöra en estetisk tillgång i miljön för de kringboende, då den placeras i nära anslutning till boendemiljön på östra sidan om E och kan tillföra positiva upplevelsevärden till området. Ytan har även möjlighet att tillföra landskapet en ny biotop, vilket har betydelse för den biologiska mångfalden. Ytan ska ges en naturlik karaktär med mjuka, organiska former och varierande släntutformning. Slänterna kring dammen görs flacka vilket bidrar till en större strandzon vilket är positivt för den biologiska mångfalden samtidigt som de bidrar till minskad erosion. Slänterna utförs fasta, vilket innebär att de inte ska vara lätteroderade, för att undvika att erosion med tiden skapar branta slänter. Övervägning får göras i nästa skede om behov av skyddsstängsel finns. Ytan för magasinet sås i möjligaste mån in med gräs, för att undvika stora öppna ytor med krossmaterial. Erosionsskydd i form av makadam eller kross får dock användas i slänter kring in- och utloppsrör. In- och utloppsrör döljs med naturligt rundad fältsten som tas tillvara vid projektets masshantering. Plantering av minst / av dammens slänter ovan bottnen längs dammens västra långsida föreslås för att snabbt få en tilltalande vegetationskant. Plantering utförs förslagsvis med en kombination av träd, buskar, pluggplantor anpassade till fuktig miljö. Resterande del av slänterna grässås. TPL GASTELYCKAN E TPL LUND NORRA Figur 7. Föreslaget läge och utrformning för genomströmningsmagasin (markerat i ljusblå färg) längs avfartsrampens östra sida. Streckad yta illustrerar släntutbredning. E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

38 Gestaltningsprinciper och riktlinjer.. Vegetation Befintlig vegetation Större delen av den befintliga vägsträckan går idag genom ett vägrum med tät och omfattande vegetationsvolym i form av träd och buskar på slänter och bullervallar. I och med additionskörfälten som planeras i båda körriktningar, samt på- och avfartsramper kommer vägslänter och bullervallar på båda sidor om vägen att förändras. Till följd av att vägrummet breddas kommer en stor del av befintlig vegetation försvinna. I figur 5-6 illustreras hur befintliga vallar och slänter ser ut för tre sektioner längs sträckan. Ny vegetation Ett mål med gestaltning av slänter är att trafikanter och boende i vägens omgivning fortsättningsvis ska kunna uppleva ett grönt rum längs vägsträckan. För boende har ett gestaltningsmål varit att vegetationen ska bidra till att minska den visuella exponeringen av E. I utredningar kring bullreutbredning har det konstaterats att bullerskyddsskärmar med en höjd på högst,7 meter kommer behöva anläggas längs stora delar av sträckan mot boendemiljön, vilka i sig visuellt skärmar av E. Vegetation på boendesidan om bullerskyddsskärmarna ger därför ingen direkt effekt av att skärma av E. Den kan däremot vara värdefull genom att bidra till att skapa en förankring av skärmarna i landskapet och på så sätt minska intrycket av de höga skärmarna och kopplingen till vägmiljön. Vid verksamhetsområdena i norra delen av sträckan bör vegetationen bidra till ett mer stadsmässigt uttryck som förtydligar och framhäver sambandet mellan väg och stad. Figur 8. Befintlig vegetation längs vägsträckan norr om Hardebergabron. 8 VÄGPLAN Gestaltningsprogram

39 6 7: :5 : KREBS DALIN Lr FRIES 66. 7: :0 LAGERBRING BENZELIUS AXEL KOCK PALLADIUS BLOMSTRAND 67.8 TUNASKOLAN LIDBECK REUTERDAHL Lr 66. DIRIGENTEN 66. REUTERDAHL N H SJÖBORG FORSKAREN 66.7 Sv 6 5 :8 : : : DIRIGENTEN G W PALM 66. PER HENRIK LING Lr MÅRTENS FÄLAD DIRIGENTEN ÖSTRA TORN ÖSTRA TORN DAMASKUS STRINDBERG RÖDA RUMMET MÅRTENS FÄLAD LYCKO-PER 80 S SKÖT Viktigt vid nya planteringar är att de ska utföras med hänsyn till trafiksäkerhet och siktförhållanden. Avbaningsmassor ska återföras för en snabbare etablering av vegetation. Om massorna inte räcker till ska en jordmån som liknar den befintliga användas. Växtmaterial ska vara härdigt och robust och stå emot vägsalter och luftföroreningar. Drift- och underhållsaspekter arbetas in vid val av marktäckare och ytskikt. Alternativ till klippt gräs är ängsyta som slåttras. Planteringar Planteringarna som föreslås ska vara av sådant slag att de kräver en begränsad insats vid skötsel samt har en god tillväxt. Vid fortsatt projektering ska såväl arbetsmiljöperspektivet, god etableringsmöjlighet som skötsel vägas in vid val av utformning i detalj samt vid val av arter. I sektioner där bostadsbebyggelse eller parkmark angränsar till E ska klätterväxter anläggas i nederkant av bullerskyddskärmen på sidan mot boendemiljön. Beroende på lokala förutsättningar ska klätterväxterna även kompletteras med busk- och trädplanteringar, vilket sker i samråd med markägare och Lunds kommun i nästa skede. Tre olika planteringar i vägrummet föreslås längs sträckan vilka kan delas in i två huvudtyper: stadsmässiga planteringar (S) samt planteringar intill boendemiljö och verksamhet med stadskvalité (B, B), se figur 9 för omfattning. Utformning och krav på tillväxt presenteras i tabeller nedan. LAURITZ WEIBULL Figur 9. T.h. Markering av typplanteringar längs vägsträckan. S- Trädplantering med hög stadskvalité B- Träd- och buskgrupper med stadskvalité B - Vegetationsplantering vid boendemiljö m yout_ej sektion.pdf NILS HOLGERSSON

40 Gestaltningsprinciper och riktlinjer Stadsmässiga planteringar (S) Denna typ av plantering föreslås utföras längs den norra delen av sträckan vid på- och avfartsrampen samt längs med de vägsträckor som angränsar till verksamhetsområden. Planteringarna ska ha ett stadsmässigt och ordnat uttryck där formspråk och arter väljs i syfte att uppnå detta mål. Platsen ska vara en visuellt tydlig miljö eftersom trafikanter ska fatta beslut om vägval. Träd placeras med fördel i rader med ett lägre buskskikt under för att skapa optisk ledning samt för att skapa en viss visuell öppenhet mellan vägrummet och omgivande stadsmiljö. Mot angränsande bostadsområde är det dock av stor vikt att vegetationen utformas för att hindra den visuella kopplingen till vägen. Ett mer detaljerat gestaltningsförslag för området kring på- och avfart ges i kap 5.. NAMN MÅL KRAV S Trädplantering med hög stadskvalité Vegetationsplantering vid vägsträckans norra del kring påoch avfartsramp. Växtval utgörs av träd med naturlig uppstamning samt ett lägre vintergrönt buskskikt. Hög grad av stadmässig karaktär eftersträvas vid val av träd. Träd planteras som solitärer med naturlig uppstamning. Buskskikt utgörs av vintergröna växter, cirka meter högt, med tydligt textur och karaktär. Planteringsavstånd träd ca 0m. Ny vegetation planteras inte närmre än,5 meter upp från vägdike för att möjliggöra slåtter. Vägdikena gräsås. 0 VÄGPLAN Gestaltningsprogram

41 Gestaltningsprinciper och riktlinjer Planteringar vid boendemiljö och verksamheter (B, B) Målet med dessa planteringar är att i så stor utsträckning som möjligt minska de negativa ingrepp som anläggningen ger, exempelvis förlust av befintlig vegetation och visuell exponering av vägen från boendemiljön. Ytterligare ett mål är att planteringarna ska bidra till att framhäva vägrummets koppling till staden; att trafikanten passerar Lund. Planteringarna utförs med buskar och träd i tydliga vegetationsgrupper med en artsammansättning som skapar kvaliteter året runt. Planteringsgrupperna bidrar till att ny vegetationsvolym skapas i vägrummet samtidigt som det skapar ett mer ordnat och omhändertaget uttryck som kan kopplas till den omgivande stadskaraktären. I sektioner med stödmurar anläggs vegetationen ovanför murarna med syfte att vegetation ska växa ner på stödmurarna. Storlek och sammansättning anpassas efter tillgängligt utrymme. Utifrån ett boendeperspektiv bidrar återetableringen av högre vegetationsvolymer, kombinerat med befintlig bevarad vegetation samt bullerskyddsskärmar, att vägen visuellt avskärmas. NAMN MÅL KRAV B Träd- och buskgrupper med stadskvalité Område i anslutning till bebyggelse, Hadebergabron, Tunavägen samt verksamhetsområde. Två nivåer; en lägre busknivå samt en högre nivå med mindre träd och buskträd. Ovanför stödmurar anpassas storlek och omfattning av växter utifrån tillgängligt utrymme. Tätare plantering vid bullerskyddsskärmar samt kompletterande klätterväxter. Plantering och växtval ska ha ett högt stadsmässigt uttryck. Mindre träd och buskträd planterats i grupper om - träd/buskar med varierade arter som körsbär, rönn, oxel och hägg. Varierande träd- och buskhöjder bör förekomma för att bidra till en variation mellan vegetationsgrupper. Medelhögt buskskikt med vintergröna buskar, cirka -,5 m högt. I sektioner med mycket begränsat utrymme mellan murkrön och bullerskyddsskärm anläggs enbart ett sammanhängande buskskikt och klätterväxter. Planteringsavstånd 0-0 m Ny vegetation planteras inte närmre än,5 meter upp från vägdike för att möjliggöra slåtter. Vägdikena gräsås. E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

42 Gestaltningsprinciper och riktlinjer NAMN B Vegetationsplantering vid boendemiljö. Områden närmst boendemiljöer och grönområden där människor rör och uppehåller sig. Trädgrupper planteras med buskar. Viktigt med en variation av vintergröna växter samt lövträd och buskar. Klätterväxter kompletterar vegetationen närmst bullerskyddsskärmarna och planteras på båda sidor i nederkant av skärmarna. MÅL Vegetation ska bidra till att reducera den visuella trafikexponeringen. Vegetation ska bidra till att öka trivsel till närboende och angränsande boendemiljöer. Planteringarna ska ge ett skött intryck året runt. Växtgrupper ska bestå av ett samlat växtval som skapar kvalitéer året runt i form av färg och lövverk. KRAV Planteringsavstånd trädgrupper på cirka 0-0 meter. Planteras minst,5 meter upp från vägdike. VÄGPLAN Gestaltningsprogram

43 Gestaltningsprinciper och riktlinjer.5 Vägutrustning Alla vägutrustning ska väljas för att uppnå ett enhetligt och väl sammanhållet estetiskt intryck längs vägsträckan samt på- och avfart. Det är av stor fördel om vägutrustning har ett gemensamt formspråk. En förebild, som med fördel kan användas i detta projekt, är det system för vägutrustning som Vägverket tog fram i samband med en stor arkitekturtävling under arkitekturåret 00. Systemet som togs fram heter Safeline och består av produkter med en sammanhängande design som med fördel kan användas i urban trafikmiljö, exempelvis längs genomfartsleder i städer, där det ställs höga krav på detaljer och uttryck. Krav på utförande av vägutrustning är att de ska kännetecknas av ett gemensamt formspråk. Vägutrustning i stål ska vara rostskyddsbehandlade med en blank silvergrå kulör..5. Barriärelement Vägens befintliga betongelement ska fortsättningsvis även utgöra vägens mittbarriär..5. Räcken För att skapa ett begränsat markintrång, möjliggöra brantare slänter samt plantering av träd i nära anslutning till vägen kommer sidoräcken krävas för hela den aktuella vägsträckan. Vägräckestyper ska vara desamma för hela sträckan och ska utgöras av en typ av räcken med följare av rör på alla nivåer för att ge ett luftigt, stadsmässigt intryck med god genomsikt. W-balkar får inte förekomma. Omsorg ska läggas om anslutningar och avslutningar av vägräcken. Rörräcke kan även vara positiva ur driftsynpunkt i och med att de är lättare att byta ut i jämförelse med vajerräcken. Räcken över broar ska ha samma uttryck och karaktär som övriga sidoräcken för att skapa enhetlighet längs sträckan..5. Skyltar Trafikskyltar i vägrummet syftar till att ge trafikanten information, leda trafiken och förbättra trafiksäkerheten. Placeringen av dessa skyltar ska följa de regelverk och normer som finns. Dessutom bör följande aspekter vägas in i de fall där det förekommer ett visst spelrum vid placeringen av dessa skyltar: Skyltarnas placering ska undvika platser för viktiga utblickar från vägen, exempelvis i anslutning till Hardebergabron. Skyltarna placeras med fördel med stöd i befintlig vegetation, med vegetation som bakgrund. E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

44 Gestaltningsprinciper och riktlinjer.5. Bullerskyddsåtgärder Förutsättningar Inom utrednings- och influensområdet finns ett stort antal boende som utsätts för bullernivåer över riktvärdena för vägtrafikbuller. Av inkomna synpunkter på samrådsunderlaget (Samrådsunderlag Väg E Trafikplats Ideon) framgår att många boende upplever bullersituationen som mycket besvärande. Väg E avgränsas idag från omgivande verksamhets- och bostadsområden med bullerskydd framförallt i form av vallar. Vallarna är vegetationsbeklädda vilket ger vägen en grön inramning och minskar den visuella exponeringen mellan väg och bebyggelse. På östra sidan om E vid tpl Gastelyckan finns en befintlig meter hög bullerskyddsskärm. Utbyggnadsförslaget innebär att nya bullerskyddsåtgärder behöver anläggas längs med sträckan. Utrymmet för bullervallar är dock begränsat och därför kommer bullerskyddsskärmar till stor del att behöva anläggas där bulleråtgärder krävs. Gestaltningsavsikter Utöver bullerskyddsaspekten är det övergripande gestaltningsmålet för bullerskydd att de utformas så att ett sammanhållet uttryck för vägsträckan uppnås. Bullerskydd bör gestaltas för att väl smälta in i landskapet samt att fokus bör läggas på att skapa anslutningar och övergångar som är väl integrerade med omgivningen. Befintlig vegetation behålls i möjligaste mån och kompletteras för att dämpa bullerskyddsskärmarnas visuella uttryck samt förankra dem på ett naturligt sätt i landskapet. Bullerskyddsskärmar utgör betydande visuella ingrepp i vägmiljön, för både trafikanter och personer i omgivningen. Målet med gestaltningen av bullerskyddsskärmar är därför att hitta en lösning som kan utgöra ett positivt inslag i miljön för både trafikanter, boende och andra personer som vistas i närområdet. För att nå detta mål kan bullerskyddsskärmar utformning variera beroende på vad de angränsar till. Utformning av bullerskyddsskärmar Upplevelse- och gestaltningsmässiga faktorer som ska studeras vidare inför utformning av bullerskyddsskärmar är: Omgivande miljö - områdets karaktär, visuella barriäreffekter Material och färgsättning Detaljeringsgrad - skärmens båda sidor Hur bullerskyddskärmarna avslutas och ansluter till omgivningen Topografi - trappning, terränganpassning Skötsel och underhåll samt åtgärder mot klotter VÄGPLAN Gestaltningsprogram

45 Lr Lr Scheelevägen Lr : Lr Lr Sv Lr TYP AV PLAN GRANSKNINGSSTATUS / SYFTE HANDLINGSTYP VÄGPLAN SAMRÅDSMATER SAMRÅDSHANDL DATUM LEVERANS / ÄNDRIN OBJEKT E MALMÖ-KRISTIANS TPL GASTELYCKAN-TPL DELOMRÅDE / BANDEL TPL GASTELYCKAN-TPL LUND ANLÄGGNINGSDEL E OBJEKTNUMMER / KM KONSTRUKTIONSNU BESTÄLLARE LEVERANTÖR ÅF INFRA SKAPAD AV UPP O OTTERHAG 70 GODKÄND AV AVD T NORRMAN M RITNINGSTYP PLAN TEKNIKOMRÅDE / INNEHÅLL T VÄGUTFORMNING OCH TRA BESKRIVNING SL 0000, SL 5000 OCH SL PLAN SKALA FORMAT FÖRVALTNINGSNUM A RITNINGSNUMMER BLAD 0 T 0 0 Gestaltningsprinciper och riktlinjer DIRIGENTEN m Figur 0. T.h. Beräknad utbredning av bullerskyddsskärmar längs sträckan markerade i olika färger baserat på skärmens höjd. Ska detaljstuderas i nästa skede. Höjd kopplad till färg: röd:,7 meter, orange:,5 meter, gul: meter, ljusblå:,5 meter, mörkblå:,6 meter. E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

46 Gestaltningsprinciper och riktlinjer Bullerskyddsåtgärder ger generellt bättre effekt ju närmre bullerkällan de kan placeras. Det är även viktigt att utnyttja topografiska förhållanden för bästa effekt. Längs E, där vägen ligger i skärning bör därför bullerskyddsskärmar placeras intill släntkrön för att utnyttja topografin samtidigt som de placeras så nära vägen som möjligt (se figurer i kap.). Även längs sträckor med stödmurar bör bullersskyddskärmarna placeras intill släntkrön. Skärmarna bör dock inte placeras direkt i släntkrönet utan om möjligt minst meter bakom utifrån ett drift- och underhållsperspektiv. Bullerskyddsskärmarnas placering föreslås variera längs med sträckan beroende om de placeras vid slänt eller vid stödmur, för principiell placering se. Principiell sidoområdesutformning längs vägsträckan En viktig del i utformningen av bullerskyddsskärmarna är anpassningen av skärmens avslutning mot terrängen. En minskning av skärmarnas höjd vid skärmavslut ska utföras medvetet och detaljstuderas i elevationer i nästa skede. Det är viktigt att skärmens intryck inte blir för dominerande och oroligt. Skärmarnas avslut utförs exempelvis genom lutande överliggare, se figur, eller trappning. Skärmarna måste utföras med en konstruktion och grundläggning som är stabil och med beständiga material som åldras på ett naturligt sätt. Längs sträckan som i söder passerar kolonilottsområdet föreslås en bullerskyddsskärm i ett material och utförande som kopplas samman med områdets angränsande karaktär. Exempelvis kan skärmar i flätad pil, stående längder, användas (se figur ). Detta val baseras på att sidoområdet i denna sektion endast består av en slänt. Skulle en stödmur behöva anläggas ska ett samlat gestaltningsgrepp göras gällande form, material och färg för både mur och skärm. Figur. Exempel på utformning av flätade bullerskyddsskärmar av torr pil i trafikmiljö, vilken föreslås användas där kolonilotter ansluter mot E. 6 VÄGPLAN Gestaltningsprogram

47 Gestaltningsprinciper och riktlinjer Därefter föreslås att bullerskyddsskärmarna ges ett mer stadsmässigt uttryck med en konstruktion och materialval som uppfyller krav på bullerdämpning, lång beständighet och minimalt underhåll. Dessa skärmar används därefter längs hela sträckan och ska utformas som en helhet tillsammans med stödmurar. Förslagsvis används skärmar i återvunnen Hd-polyeten alternativt tryckimpregnerat trä eftersom de har låga drift- och skötselkostnader. Eventuellt kan absorberande skärmar klädda i perforerad plåt som knyter an till gestaltning av stödmurar vid på-och avfart vara ett alternativ. Viktigt är dock att skärmsidan som vetter mot park- och boendemiljöer anpassas i uttryck och detaljeringsgrad utifrån den mer småskaliga landskapskaraktären. Skärmarna ska utföras i en naturlig kulör som smälter in i omgivningen och samspelar med gabionmurar och vegetation. Skärmar utförda i målat trä bör undvikas utifrån ett drift- och skötselperspektiv. Figur. Exempel på bullerskyddsskärmar kopplat till ett stadsmässigt uttryck. Överst t.h. och t.v.: Skärmar i ljus kulör som efterliknar trä med överliggare i metall, tillverkade av återvunnen genomfärgad HDpolyeten Nederst t.h. och t.v. Inspirationsbilder på skärmar klädda i perforerad plåt som skapar ett stadsmässigt uttryck vilket även kan kopplas till gestaltning längs av- och påfartsramp. Neutral färg som samspelar med gabionmurarna väljs. E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

48 Gestaltningsprinciper och riktlinjer Skärmar på broar, samt mellan E och avfartsramp utförs om möjligt genomsiktliga. Även partier med genomsiktlig skärm kan användas intill Hardebergaspåret. Se mer detaljerade riktlinjer i kapitel 5.. Om möjligt bör skärm på bro kopplas samman med omgivande skärmar. Det är av stor vikt att bullerskyddsskärmarna anpassas till omgivande miljö med hjälp av vegetationsplanteringar. Plantering vid skärmar längs boendemiljöer bör ha ett lummigt intryck med buskar och klätterväxter mot bebyggelsen men mer ordnat ut mot vägområdet för en stadsmässig karaktär, se växtprincip B samt B. I den norra delen, där stadsmässigheten förstärks bör vegetationen i samband med bullerskyddskärmarna ha en mer strikt utformning i form av trädgrupper samt trädrader, se växtprincip S..5.5 Belysning av E Utifrån anläggningen storlek och trafiksituationens komplexitet rekommenderas belysning längs med hela sträckan. I samband med detta förslås även att befintlig belysning vid de båda trafikplatserna Gastelyckan och Lund Norra, som är cirka 0-0 år gamla, byts ut. Rekommenderad stolphöjd är 0- meter inklusive armaturer med ljuskällor av LED-typ. Stolparna placeras utanför vägkanterna och kan antingen placeras i ett ziczac mönster alternativ med en parallell placering. En zic-zac-placering ger en bättre belysningsjämnhet dock ger även en parallell placering god belysning. 8 VÄGPLAN Gestaltningsprogram

49 Gestaltningsförslag 5 Gestaltningsförslag Viktiga platser längs vägsträckan har identifierats som fokusområden där mer specifika riktlinjer gällande gestaltning och utformning har tagits fram. Dessa fokusområden är även viktiga att ytterligare detaljstudera i nästa skede. 5. Bro över E för Hardebergaspåret samt omgivande parkmark Den befintliga bron över E för Hardebergaspåret medger inte en breddning av E. Detta innebär att bron måste ersättas med en ny. Hardebergaspåret går idag på en järnvägsbank längs med en gammal järnvägssträckning och brons sneda dragning över E skapar en sammanhängande och tydlig koppling för Hardebergaspårets historia som järnvägssträckning. Den befintliga bron karakteriseras av granitklädda koner, vilka även vittnar om brons historiska koppling. Dessa är idag delvis täckta av vegetation vilket innebär att de visuellt skyms för trafikanter. Bron är målad i en ljusblå färg och har en utformning som påminner om fackverk. Det är framförallt brons snedvinklade placering i förhållande till vägens riktning som bidrar till att bron utmärker sig som ett landmärke längs vägsträckan och fungerar som ett stöd för orientering i landskapet för trafikanter på E. Ett övergripande mål för utformning av den nya bron över E för Hardebergaspåret är att inte förlora brons och Hardebergaspårets historiska koppling och tidigare Figur. Befintlig bro. Hardebergaspåret går på en fackverksbro över E med brokoner i granit. E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

50 Gestaltningsförslag funktion som järnvägsspår. Den historiska aspekten är därför viktig att hantera och förhålla sig till i utformningen av den nya bron. Bron ska fortsättningsvis gå i samma sträckning över E för att bibehålla den tidigare järnvägsdragningens karakteristiska raka linje genom Lund. Brons funktion som landmärke är även en aspekt att utgå från och bör ytterligare förstärkas i gestaltningen, exempelvis genom val av material och belysning. En specifik gestaltningsavsikt har varit att i möjligaste mån bevara och återanvända graniten i de befintliga brokonerna. Materialet har ett stort estetiskt värde och även en koppling till brons historia. Denna gestaltningsavsikt bedöms dock vara svår att uppfylla i samband med utformning av en ny bro. Dock bör, om möjligt, graniten från brokonerna återanvändas inom projektet. Viktigt är att bron utformas på ett sätt som bidrar till att den upplevs som en trygg och överblickbar överfart för cyklister och fotgängare, exempelvis genom god sikt och belysning. Figur. Överst: Skiss på bron sedd från söder mot norr. Nederst: Planskiss på nya Hardebergabron med anslutande stödmurar till brons landfästen. 50 VÄGPLAN Gestaltningsprogram

51 Gestaltningsförslag Utformning Bron Utformningen av nya Hardebergabron ska återkoppla till befintlig dragning och kulturhistoriska värden som bron har i form av den tidigare funktionen som järnvägsspår. Utifrån aspekten att uppnå dessa mål samt att samordna utformningen med övriga teknikområdens förutsättningar föreslås att en ny stålbro av fackverkskonstruktion anläggs. Brokonstruktionen utformas med referenser till fackverksbro dock med ett så lätt och stadsmässigt uttryck som möjligt. Bron utförs i en grå kulör. Matrisgjuten betong används på landfästena för att skapa ett uttryck som skiljer sig från anslutande gabionmurar och skapar en mer bearbetad yta än slät betong. Matristrycket bör ha ett stadsmässigt uttryck. Mönstret kan exempelvis utföras som ett avvikande grafiskt mönster som kopplas ihop med den perforerade plåtbeklädnaden vid den norra avfarten, alternativt att en form som efterliknar natursten används. Utryck av matris bör anpassas i skala för att kunna uppfattas i hög hastighet av trafikanter. Som ett gestaltningselement för att skapa en tydlig koppling och samband mellan östra och västra sidan av bron ska även en stödmur anläggas på brons västra sida. Denna stödmur anläggs i samma utförande som på den östra sidan gällande material, uttryck, murkrönets höjd i förhållande till körbana samt anslutning till brons vingar. Muren sträcker sig ca 60 meter norr och 60 meter söder om bron. Bakom muren görs slänten flackare än omgivande slänter. Släntkrönet ska hålla samma avstånd till vägen jämfört med anslutande släntkrön. På brons båda sidor ska gabionmurarna (stödmurar) ansluta på ett naturligt sätt direkt till landfästena utan avbrott (se figur 5, överst). Figur 5. Överst: Illustration över hur gabiomur ansluter mot landfäste. Näst överst: Exempel på hur stödmur i gabion ansluter till betongstöd med matrisgjutning. Nederst: Inspirationsbilder på matrisgjutnig av natursten samt mer grafiskt mönster. E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

52 Gestaltningsförslag Bullerskyddsskärm i anslutning till Hardebergabron Förslagsvis kan ett antal smala sektioner av lodräta glaspartier integreras i bullerskyddsskärmen i anslutning till Hardebergabron för att skapa ökad sikt och tydliggöra kopplingen mellan omgivning, bro och E. Även en avtrappning i skärmen bör ske mot bron utifrån samma aspekter. Om möjligt bör bullerskyddsskärm och brons räcke kopplas samman för att inte skapa en öppning ut mot vägrummet. Detta ska studeras i detalj i nästa skede. Belysning över Hardebergabron Anpassad gc-belysning anläggs längs med Hardebergabron. Den nya bron föreslås effektbelysas. Belysningskoncept detaljstuderas bör i nästa skede utifrån målbilden att förstärka brons funktion som landmärke, kulturhistoriska kvalitéer samt att skapa en koppling till på-och avfarten vid Ideon. Exempelvis kan fackverkskonstruktionen samt landfästena förstärkas. Figur 6. Inspirationsbild som illustrerar hur en brokonstruktion på ett effektfullt sätt kan förstärkas genom riktad belysning. 5 VÄGPLAN Gestaltningsprogram

53 Gestaltningsförslag Utformning i förhållande till omgivande parkmark kring Hardebergabron Det är av stor vikt att i nästa skede på plats detaljstudera och inventera vegetation i omgivande grönområde (inklusive Elis Friis park på vägens västra sida) i samband med projektering och anläggning av tillfällig bro med anslutningsvägar samt vid anläggning av ny bro. Detta för att hitta lösningar som i möjligaste mån bidrar till att värna, skydda och bevara befintlig vegetation. Vegetationen fungerar idag som värdefullt inslag och avskärmning för rekreations- och boendemiljöer i närområdet. Fokusområde HARDEBERGABRON Vid avverkning av befintlig vegetation ska lösningar tas fram som kan ge en motsvarande visuell avskärmning. Området runt den nya bron ska återplanteras, vegetation ska återkoppla till omgivande parkmark och minimera det fysiska och visuella intrånget. Figur 7. Fokusområde som ska detajstuderas gällande bevarande/ersättning av vegetation i samband med anläggning av tillfällig och ny bro. E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

54 Gestaltningsförslag 5. Breddning av bro över Tunavägen Förutsättningar I och med breddningen av motorvägen kommer bron över Tunavägen att behöva breddas på båda sidor. Se Figur 9 och för foto på befintlig bro. Ett viktigt mål för gestaltningsarbetet är att, utifrån de nya förutsättningarna, skapa en vägport som upplevs ljus, trygg och välkomnande för fotgängare och cyklister. Att bredda befintlig bro med ca 5 meter på västra sidan och ca 7 meter på östra sidan är troligen den lösningen som påverkar trafiken minst i samband med ombyggnaden. Det är först år 058 som hela bron måste bytas ut med möjlighet att utforma den på annat sätt. TUNAVÄGEN E Utformning De breddade delarna utformas likt befintligt med två pelarrader. Vägporten förses med indirekt belysning av taket. Befintligt installerat belysningskoncept av Lunds kommun ska återanvändas och anpassas till den nya vägporten. Anslutning till omgivande mark anpassas likt dagens utformning med gräsbeklädda slänter. Figur 8. Överst: Utsnitt ur ortofoto för bro över Tunavägen. Mitten och nederst: Bilder från befinltig bro. 5 VÄGPLAN Gestaltningsprogram

55 Lr Lr Lr Lr : Lr Lr Sv Lr Gestaltningsförslag 5. På- och avfartsramp Ideon Förutsättningar Avfartsrampen kommer att gå lågt i landskapet då den ska utformas för att passera planskilt under E i en vägport, för att slutligen ansluta till Scheelevägen. Detta resulterar i att rampen kommer att ligga i skärning längs en stor del av sträckan med relativt stora höjdskillnader mellan E och påfartsramp. Påfartsrampen följer till stor del befintliga höjder på västra sidan om E vilket får följden att en relativt stor höjdskillnad uppstår när avfartsramp och påfartsramp möts väster om vägporten. Hur avfarten och sidoområden ansluter västerut mot ny cirkulationsplats med Scheelvägen ska detaljstuderas i kommande skede. Scheelevägen DIRIGENTEN Gestaltningsavsikter Den nya på- och avfarten ska gestaltas utifrån den lokala omgivningens karaktär. Målet är Figur 9. Illustrationsplan över ny på- och avfart i förhållande till befintlig markanvändning. att ge platsen en tydlig stadsmässig identitet och förstärka orienterbarheten för trafikanterna samt göra ett så litet intrång i omgivningen som möjligt. Ur ett trafikantperspektiv är målet med gestaltningen för den nya av- och påfarten till Ideon att skapa en trafiksäker miljö som tydligt annonserar avfarten till Ideon. Ett gestaltningsmål är att passagen under E inte ska upplevas otrygg för trafikanter. Viktigt är därför att arbeta med de stora höjdskillnaderna för att skapa en utformning som bidrar till en överblickbar passage under bron med god sikt för trafikanter. Vid anläggandet av på-och avfartsramperna skapas mindre ytor mellan E och ramperna. Avsikten med gestaltning av dessa mellanytor är att ta upp de stora höjdskillnaderna på ett effektivt sätt samtidigt som de ska vara lätta att drifta och bidra till en estetiskt tilltalande trafikmiljö. Avfartsrampen kommer att ledas genom befintlig bullervall, ett ingrepp i terräng och vegetation som kommer påverka landskapsbilden framförallt för boende i villaområdet i Östra Torn. I och med avfartens närhet till bostadsbebyggelse är det viktigt att i möjligaste mån bibehålla och återställa en visuell såväl som bullermässig avskärmning. E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

56 Gestaltningsförslag Figur 0. Visualisering över gestaltningsförslag över den nya på-och avfartsrampen med mellanytor, gestaltning av stödmurar längs avfarten samt ungefärlig omfattning av bullerskyddsskärmar. 56 VÄGPLAN Gestaltningsprogram

57 Gestaltningsförslag Utformning stödmurar På östra sidan om E krävs en stödmur längs avfartens östra sida för att ta upp höjd mot anslutande mark. Muren får en visning från ca 0-6 meter, och är som högst intill vägporten. På västra sidan om E krävs stödmurskonstruktioner på båda sidor om avfarten för att ta upp höjdskillnader mot angränsande fastighet samt påfartsrampen. Intill vägporten är höjdskillnaden mellan avfarten och omgivande mark på norra sidan som högst ca 9 meter. Murarnas höjd minskar sedan i takt med avfartens lutning i profil. Följande punkter har tagits fram för stödmurarnas utformning och ska detaljstuderas i nästa skede: Stödmur utförs i ljus betong. Barriärelement i betong används för att motverka påkörningsskador. För att skapa en bearbetad och stadsmässig gestaltning ska stödmurarna bekläs med sektioner av perforerad plåt. Plåten placeras i sektioner för att skapa kontrasteffekt i förhållande till släta betongpartier. Sektionerna tätnar och koncentreras där avfarten svänger under passagen för att skapa en markering av att något händer och även skapa en känsla av förändring i hastighet. Under bron monteras en sammanhängande yta av perforerad plåt. Mönsterutformning i den perforerade plåten ska utföras utifrån lämplig detaljnivå kopplat till hastighet och möjlighet att läsa mönstret för trafikanter. Utformningen ska även förtydliga kopplingen till Lund och närheten till Ideon och därmed förstärka det stadsmässiga uttrycket. Utöver dessa aspekter ska mönstret och utförandet i sektioner även utformas för att samspela med belysning och belysningsarmaturer. Mötet mellan stödmurar längs avfarten och väggar inne i vägporten är viktiga att bearbeta för att skapa en jämn övergång som tydligt leder trafikantens blick genom vägporten. Markyta som uppstår mellan fallskydd och murkrön grässås alternativ anläggs kokosmatta, för en minimal drift. Schaktmassor används för att modellera marken öster om avfarten med syftet att minimera det visuella intrycket av E för boende samt ha en bullereducerande effekt. E - Tpl Gastelyckan - Tpl Lund N

58 Gestaltningsförslag Belysning Belysning föreslås utformas som en gradient längs med avfartens stödmurar och förstärks där passagen svänger. Belysningsgradienten kan bidra till att framhäva riktningsändringen och leda trafikanternas blick. Intensiteten av färger och mönster kan även indikera och uppmärksamma trafikanterna på kommande hastighetssänkning. Genom god placering av belysningsarmaturer kan stödmurarna belysas så att det dominerande intrycket av dem minimeras. Genom att arbeta med ljus innanför och på den perforerade plåten kan det resultera i ett varierat uttryck under dagen och natten. Val av färgat ljus bör göras utifrån omgivningen och karaktärsfärger för Lunds kommun samt kopplas ihop med mönsterval och placering av partierna med perforerad plåt längs med stödmuren. Figur. Exempelbilder över effektbelysning i sekgment vilket kan bidra till optisk ledning. Figur. Exempelbilder av perforerad plåt (p[ mittenbiden trä) med belysning som ger en förstärkt mönstereffekt kvällstid. 58 VÄGPLAN Gestaltningsprogram