Föredragningslista för förbundsförsamlingens sammanträde förslag

Transkript

1 DAGORDNING 73 Föredragningslista för förbundsförsamlingens sammanträde förslag Tid: Onsdagen den 25 oktober 2017 kl. 08:30 15:00 Plats: Stockholms universitet, Nordenskiöldsalen, plan 3 i U-huset, Geovetenskapens hus (mitt emot Aula Magna), Svante Arrhenius väg 12 Ärende / Föredragande Åtgärd Handlingar 1. Ordförande förklarar mötet öppnat 2. Programmet för förbundsförsamlingen Information 3. Upprop 4. Välkomnande av nya rektorer och förvaltningschefer eller motsvarande 5. Beloppsgränser och röstetal Information 6. Adjungeringar Beslut 7. Val av justeringsperson Beslut Förslag: Eino Örnfeldt 8. Godkännande av föredragningslista Beslut 9. Godkännande av protokoll från förbundsförsamlingens sammanträde på Högskolan Kristianstad den 22 mars Förbundsärenden a. Medlemsavgifter 2018 b. Verksamhetsplan Principer för fördelning av kostnader för geodata samt förvaltning och drift av tjänsten GET 12. Lärosätenas självständighet Stephen Hwang 13. Aktuella frågor om lärarutbildning, presentation av rapport Daniel Berlin, Göteborgs universitet 14. SFS kommande arbete Charlotta Tjärdahl, ordförande SFS 15. Infrastrukturfrågor Astrid Söderbergh Widding 16. Öppen vetenskap Astrid Söderbergh Widding Beslut Beslut/information Beslut Diskussion Information Information Information Information Protokoll Förslag till medlemsavgifter och verksamhetsplan Förslag till beslut Diskussionsunderlag Rapport 1

2 DAGORDNING 17. SwePub Björn Brorström Information 18. Almedalen 2018 Diskussion 19. Frågor till ministern på Steningevik i januari 2018 Diskussion 20. Information från presidiet Information Styrelse- och förbundsförsamlingsprotokoll finns på: Rektorsinternat 2018 Diskussion 22. Information från arbetsgrupperna - Expertgruppen för internationaliseringsfrågor (Eva Malmström Jonsson) - Expertgruppen för kvalitetsfrågor (Stephen Hwang) - Arbetsgruppen för flyktingfrågor (Cecilia Christersson) - Arbetsgruppen högskola-yrkeshögskola (Björn Brorström) 23. Inbjudan till kommande förbundsförsamlingar - Våren 2018: Onsdagen den 14 mars på Malmö universitet (middag kvällen före) - Hösten 2018: Årskonferens tisdagen den 23 oktober och förbundsförsamling onsdagen den 24 oktober på Stockholms konstnärliga högskola 24. Övriga frågor 25. Ordförande förklarar mötet avslutat Information Information Om inte annat anges är ordförande eller generalsekreterare föredragande. 2

3 9. PROTOKOLL 22 MARS

4 9. PROTOKOLL 22 MARS

5 9. PROTOKOLL 22 MARS

6 9. PROTOKOLL 22 MARS

7 9. PROTOKOLL 22 MARS

8 9. PROTOKOLL 22 MARS

9 9. PROTOKOLL 22 MARS

10 10. FÖRBUNDSÄRENDEN Missiv till punkt 10 Förbundsförsamlingen den 25 oktober 2017 Förbundsärenden 10a. Medlemsavgifter 2018 Dokument -- Förslag Förbundsförsamlingen beslutar - att fastställa att SUHF tar ut medlemsavgifter på totalt 7,3 miljoner kronor att inga arvoden eller resekostnader utgår från SUHF:s budget för ledamöter i arbetsgrupper, utan att dessa täcks av vederbörandes huvudman. Eventuella undantag för personer utan organisationstillhörighet beslutas av presidiet. Bakgrund Förbundsförsamlingen ska på höstmötet fastställa medlemsavgift för kommande verksamhetsår. Avgiften är sedan ,3 miljoner kronor. Enligt SUHF:s stadgar erlägger samtliga medlemmar en medlemsavgift, som ska vara proportionell mot respektive medlems intäkter. Uträkningen av 2018 års medlemsavgifter kommer att baseras på medlemmarnas intäkter för budgetåret *** 10b. Verksamhetsplan för SUHF 2018 Dokument - Verksamhetsplan för SUHF 2018, förslag Förslag Förbundsförsamlingen antar verksamhetsplanen för 2018 enligt förslag. 10

11 10. FÖRBUNDSÄRENDEN Sveriges universitets och högskoleförbund Dnr Verksamhetsplan för SUHF 2018 (förslag) Inledning SUHF tillvaratar universitetens och högskolornas intressen utåt och verkar inåt i frågor där samordning behövs. SUHF ska ha en katalyserande roll för samarbeten medlemmarna emellan. Förbundet erbjuder en arena för samverkan och samtal inom sektorn kring frågor som medlemmarna själva väljer att samarbeta kring. SUHF ska verka i högskolepolitiska frågor relativt regering, riksdag och olika myndigheter i medlemmarnas intresse. Internationalisering av högre utbildning är en central framtidsfråga, och i SUHF:s arbete ska hänsyn tas till nationella så väl som internationella perspektiv. Verksamhetsplanen behandlar inte i detalj alla insatser och aktiviteter som ska genomföras under det kommande året. Det ska även finnas beredskap att hantera och bevaka olika initiativ, förslag och beslut från statsmakterna och olika organisationer. Arbetsformer SUHF bedriver ett stort arbete inom olika typer av arbetsgrupper. Arbetsgrupperna består huvudsakligen av personer från medlemslärosätena. Resekostnader och arbetstid betalas av arbetsgivaren. Arbetsgrupperna kan delas in i tre olika kategorier. I nuläget finns följande grupper: 1. Expertgrupper (grupper med fleråriga uppdrag): Arbetsgivargruppen, Expertgruppen för arkiv- och informationshantering, Bedömningshandboksgruppen, Expertgruppen för fastighetsfrågor, Expertgruppen för forskningsadministrativa frågor, Expertgruppen för internationaliseringsfrågor, Expertgruppen för kvalitetsfrågor, Expertgruppen för samverkan samt Expertgruppen för studieadministrativa frågor. 2. Arbetsgrupper (ad hoc-grupper för enskilda uppdrag eller utredningar): Arbetsgruppen för Europeiska stadgan för forskare, Arbetsgruppen för flyktingfrågor, Arbetsgruppen för lärarutbildning, Arbetsgruppen för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan, Arbetsgruppen för språkämnen, Förhandlingsgrupp för avtal mellan SUHF och Bonus Copyright Access, Samordningsgruppen för högskoleprovet, Samordningsgruppen för open science samt Samverkansgruppen för SUHF och Universitets- och högskolerådet. 3. Nätverk (kräver någon form sektorskoordinering mot en motpart): Forum för bibliotekschefer och Högskolornas forum för redovisningsfrågor. Dessutom driver SUHF utbildningar med därtill kopplade arbetsgrupper, Styrgruppen för SUHF:s program för ledare i akademin (HeLP-programmet och Rektorsprogrammet) samt ett administrativt ledarskapsprogram. Styrgruppen för Forum för bibliotekschefer driver också ett program för blivande bibliotekschefer. 11

12 10. FÖRBUNDSÄRENDEN Deltagandet av lärosätesanknutna personer i expert- och arbetsgrupper är en värdefull och absolut förutsättning för att SUHF ska fungera. Kansliet utför i allmänhet en samordnande funktion i de olika gruppernas arbete. SUHF får också förfrågningar om att bemanna arbetsgrupper inom andra organ och myndigheter, som till exempel Kungliga Biblioteket eller Universitets- och högskolerådet. Beslut om deltagande och bemanning av dessa grupper fattas av presidiet, i allmänhet efter beredning i berörda expertgrupper. SUHF nominerar dessutom representanter från universitets och högskolesektorn i (exempelvis nationella råden för specialisttjänstgöring, olika nämnder såsom expertgruppen för oredlighet i forskning och skolforskningsnämnden samt ett antal referensgrupper eller liknande som tillsätts av olika myndigheter och organ). Verksamhetsplanens upplägg Följande verksamhetsplan är uppbyggd på samma sätt som det manifest, Framtiden börjar nu, som SUHF tog fram Manifestet består av fyra delar: framtidens utmaningar, kompetens, dialog och profil. Det är viktigt att påpeka att de aktiviteter som föreslås har placerats under den rubrik i manifestet där de tydligt hör hemma, men det är helt klart så att många av aktiviteterna har inverkan på flera av de områden som tas upp. Framtidens utmaningar I manifestets inledning Framtidens utmaningar betonas samhällsutmaningarna och högskolans roll relativt dessa. Universitet och högskolor ska vara självständiga, stå nära det övriga samhället och vara till för alla. Nedan anges ett antal områden där SUHF ska arbeta under 2018 för att bidra till att högskolans roll förtydligas och att goda förutsättningar finns för alla att ta del av högre utbildning. SUHF ska arbeta såväl nationellt som internationellt. SUHF: ska arbeta för förändringar som är inriktade mot att förbättra lärosätenas möjligheter att utvecklas för att möta den komplexa kravbilden och samtidigt behålla den hittills så framgångsrika akademiska modellen. I hög grad syftar det till att skapa förutsättningar för mångfald och variation inom systemet och att ge lärosätena rådighet över sin verksamhet. En minskad direktstyrning kompletterad med bättre uppföljning och tydligt ansvarstagande från lärosätena ökar förutsättningarna för att ta tillvara den kreativitet och vilja som finns vid varje lärosäte. De förslag som SUHF ska verka för kan sammanfattas under tre rubriker vilka framförts i SUHF:s inspel till den forskningspolitiska propositionen 2016: - Handlingsfrihet Här ingår frågor som ökat basanslag, större flexibilitet i användning av anslag, möjligheter att bygga kapital samt ett antal legala möjligheter gällande avtal och donationer. 12

13 10. FÖRBUNDSÄRENDEN - Styrning för kvalitet, effektivitet och profilering Viktiga frågor för detta är fungerande mål och resultatstyrning, uppdrag som speglar mångfalden bland lärosätena samt bättre samordning av all forskningsfinansiering. - Kvalitetsutveckling Uppföljning och analys är avgörande som underlag för diskussioner om mål och resultat. Under 2018 ska SUHF inom ramen för frågan om självständiga lärosäten föra debatt och genomföra seminarier och hearings. SUHF ska fortsätta arbetet kring de frågor som lyfts i rapporten Tillitsbaserad styrning och reformerad resurstilldelning (Brorström/Granfelt, 2017). SUHF ska med olika medel reagera och arbeta med de frågor som lyfts i den forskningspolitiska propositionen. SUHF ska aktivt ta del av och arbeta med de frågor kring tillträde till högre utbildning som tillträdesutredningen lyfter. SUHF ska aktivt ta del av och arbeta med de frågor kring högskolans styrning och resurstilldelning som resursutredningen lyfter. SUHF ska med hjälp av Expertgruppen för internationalisering arbeta med strategiska frågor rörande internationalisering, särskilt bör gruppen följa internationaliseringsutredningen. SUHF ska verka för att spridning av kunskap är fri och tillgänglig för alla genom open access, open data och open science. SUHF ska beakta de globala målen för hållbar utveckling, Agenda I det internationella arbetet på europeisk nivå ska SUHF bevaka och följa upp EU-program som Horisont 2020 och Erasmus+. SUHF ska också fortsatt delta i och aktivt påverka samarbetet inom EUA, NUS och IAU. Kompetens I manifestets avsnitt om Kompetens betonas akademisk frihet och ansvar med kollegial öppenhet och gemensam prövning utifrån ett ansvarsfullt ledarskap. För att stödja en utveckling i denna riktning ska SUHF under 2018 bland annat arbeta med nedanstående områden. SUHF ska fortsätta arbetet med kvalitetsfrågor för utbildning, forskning och administration. Under 2018 kommer fokus att ligga dels på implementeringen av ett nytt nationellt kvalitetssäkringssystem för dels högre utbildning och dels forskning. Lärosätenas eget ansvarstagande för kvalitetsarbetet inom all verksamhet ska vara i fokus. 13

14 10. FÖRBUNDSÄRENDEN SUHF ska verka för att stödja ansvarstagandet för det nationella utbudet av utbildningar och kurser. Rapporten Behovet av en språkstrategi för Sverige ska användas som utgångpunkt för diskussioner om hur ansvarstagandet kan underlättas. Jämställdhetsfrågor ska finnas med på agendan vid olika möten och seminarier. SUHF ska följa arbetet kring regeringsuppdraget till alla myndigheter kring jämställdhetsintegrering. SUHF ska genomföra olika konferenser med olika inriktningar för personal inom högskolan. Områden som skulle kunna vara aktuella finns listade i bilaga. SUHF ska stärka och utveckla Rektorsprogrammet och HeLP-programmet. I arbetet med ledarprogrammen ingår att söka de bästa formerna för att säkerställa lika villkor och mångfald i det högsta akademiska ledarskapet. Centrala frågor kring ledarskap och arbetsgivarrollen som framkommer inom ledarprogrammen ska ligga till grund för särskilda aktiviteter, liksom koordinering med andra aktörer med ansvar för ledarskapsutveckling i staten. SUHF ska fortsätta arbetet med arbetsgivarfrågor och dialogen med Arbetsgivarverkets olika organ. En mycket central fråga i arbetet är strategisk kompetensförsörjning avseende all personal inom högskolan. SUHF ska aktivt arbeta med de frågor som lyfts i utredningen kring oredlighet i forskning. SUHF ska framföra vikten av bättre möjligheter att attrahera kompetens till högskolan. Lärosätena ska vara attraktiva för såväl nationella och internationella arbetstagare som nationella och internationella studenter. En central komponent är migrationsfrågor av olika slag, särskilt inom ramen för Arbetsgruppen för flyktingfrågor. Dialog Manifestet slår fast att ny kunskap och nya insikter bara kan vinnas då modet att utmana finns. Det är kärnan i avsnittet Dialog. Det gäller dialog inom och mellan discipliner och med övriga samhället. Nedan ges exempel på hur SUHF under 2018 ska arbeta med områden som stödjer olika former av dialog. SUHF ska vara en arena för diskussioner och ställningstagande i högskolepolitiska frågor. SUHF:s påverkansarbete handlar dels om att ta en aktiv roll gentemot omvärlden i formulering och torgförande av sektorns ståndpunkter och proaktivt bearbeta politiska och andra aktörer i frågor där högskolesektorn har en enad hållning. Det inkluderar att följa upp de förslag och reformer som regering, riksdag och myndigheter samt olika europeiska organ lägger fram. Det gäller bland annat självständighet, resursfördelning för utbildning och forskning, kvalitetsutvärderingar, utfallet av utredningen om myndighetschefernas villkor och anställningsfrågor. 14

15 10. FÖRBUNDSÄRENDEN SUHF ska uttala sig i sektorsgemensamma frågor där det råder tillräcklig samsyn. SUHF ska i samarbete med Vetenskapsrådet och Kungliga Biblioteket verka för fortsatt utveckling av SwePub för bibliometriska analyser av hög kvalitet. SUHF ska fortsätta dialogen med Kungliga Biblioteket avseende bland annat en ny nationell biblioteksstrategi och utformningen av Kungliga Bibliotekets samverkansstruktur. SUHF ska fortsätta dialogen med Myndigheten för yrkeshögskolan och arbeta för klargörande av gränsdragningar och övergångsmöjligheter mellan de båda postgymnasiala utbildningsformerna. SUHF:s presidium, styrelse och kansli ska ha löpande kontakter med företrädare för riksdagens partier, myndigheter, studentorganisationer, andra organisationer och EU-parlamentet. Detta sker genom formella och informella möten samt genom deltagande i olika seminarier och konferenser. SUHF ska fortsatt verka för att forskning och utbildning kan bedrivas med full kostnadstäckning. SUHF ska samla företrädare för sektorn till diskussioner i angelägna frågor. Ett dialogseminarium mellan lärosäten och forskningsfinansiärer ska genomföras årligen, i januari. SUHF ska delta under Almedalsveckan. Förbundet kommer även att delta i andras arrangemang för att föra sektorns talan. SUHF:s lokaler ska fortsatt upplåtas för att underlätta medlemmarnas behov av mötesplatser i Stockholm. Profil Det betonas i manifestets avsnitt Profil att behovet av olika utbildnings- och forskningsmiljöer ökar. Det behövs därför ett högskolelandskap som motsvarar detta behov. Ett diversifierat landskap där lärosätena värderas, utvärderas och finansieras utifrån de egna premisserna. SUHF ska under 2018 bland annat arbeta med nedanstående områden för att bidra till ökade möjligheter till profilering. SUHF ska verka för kvalitetssystem som gynnar mångfald inom såväl utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå som forskning. SUHF ska följa diskussionen kring diversifierade inkomstströmmar till högskolan. Arbetet med styrning för mångfald fortsätter utifrån SUHF:s inspel till den forskningspolitiska propositionen och ställningstaganden för ett uthålligt styroch resursfördelningssystem. 15

16 10. FÖRBUNDSÄRENDEN Bilaga SUHF seminarier/konferenser under 2018 För de seminarier/konferenser som nedan är kursiverade är datum fastställt. Övriga är antingen under planering eller finns endast som idé. Forskning Dialogseminarium mellan lärosäten och forskningsfinansiärer årligt seminarium 12 januari Forskningsadministration Högskolan som arbetsgivare och arbetsplats SUHF:s arbetsgivardag HR i högskolan (vartannat år, 2019) Inspirationsdag för ekonomer inom högskolan (vår) Utbildningsdag om högskolans roll och uppgift i staten Styrgruppen för Högskolornas forum för redovisningsfrågor (HfR) (höst) Styrgruppen för Forum för bibliotekschefer (vår och höst) Kvalitetsfrågor Det nya kvalitetssystemet (fortsättning) SUHF:s årskonferens Stockholms konstnärliga högskola 23 oktober 16

17 11. GEODATA Missiv till punkt 11 Förbundsförsamlingen den 25 oktober 2017 Principer för fördelning av kostnader för geodata samt förvaltning och drift av tjänsten GET Dokument - Fortsatt distribution av myndigheters geodata via universitetsgemensam distributionstjänst (GET) Förslag Förbundsförsamlingen beslutar - att SLU fortsätter tillhandahålla en infrastruktur för geodata till forskning och utbildning - att finansieringen av infrastrukturen differentieras i tre användargrupper: kr för liten användning, kr för medelstor och kr för stor användning av geodata förutsatt att alla 30 lärosäten är villiga att bidra till infrastrukturen - att SUHF:s expertgrupp för forskningsadministrativa frågor fungerar som referensgrupp för GET. Bakgrund SLU har utvecklat och förvaltar en gemensam distributionstjänst (GET) för några myndigheters avgiftsbelagda geodata. Referensgrupp för GET var åren SUHF:s arbetsgrupp för geodata vars mandat upphörde Vetenskapsrådet (VR) har under åren finansierat GET-tjänsten som en forskningsinfrastruktur och har med sina bidrag gjort efterfrågade geodata tillgängliga även för högskolans studenter. Finansieringen har dessutom omfattat myndigheternas licensavgifter, sammanlagt drygt 9 miljoner kr. VR:s bidrag är i och med 2017 förbrukade och nya kan inte sökas för ändamålet. Användningen av GET har ökat kontinuerligt. Från 2015 är 30 lärosäten anslutna, dvs. alla utom de konstnärliga högskolorna, och antalet unika användare ligger i intervallet till sedan starten Antal uttag av data via GET varierar mellan och per månad under terminstid. Lantmäteriets data är mest efterfrågade (83 procent av uttagen), där näst data från SGU och SCB (9 respektive 8 procent) medan Sjöfartsverkets sjökort efterfrågas minst (0,6 procent). Lantmäteriet beslutade 2016 att slopa sin licensavgift (1,5 mnkr/år) för forskning, och utbildning under förutsättning att det finns en gemensam distributionstjänst. SCB:s och Sjöfartsverkets licensavgifter kvarstår, kr respektive kr per år. Både GET-tjänsten och dessa licensavgifter måste från och med 2018 finansieras av de lärosäten som vill ha åtkomst till geodata som ingår i licensavtalet. 17

18 11. GEODATA Kostnaden för fortsatt drift och utveckling av GET, dvs. distribution av avgiftsfria data från Lantmäteriet och SGU samt data från SCB och Sjöfartsverket inklusive licensavgifter, uppskattas till totalt kr per år. I utvecklingen ingår att slutföra konverteringen till öppen källkod och förbättra användargränssnittet. Från 2019 kan intresserade lärosäten installera och använda GET för egna syften. Om kostnaden differentieras efter lärosätenas användning av GET så bildas tre tydliga storlekskategorier. Med årliga avgifter på kr för liten användning, kr för medelstor och kr för stor användning av geodata uppnås full finansiering förutsatt att alla 30 lärosäten är villiga att bidra till infrastrukturen. 18

19 11. GEODATA Samverkan om geodata Göran Adelsköld, Mats Högström PROMEMORIA Fortsatt distribution av myndigheters geodata via universitetsgemensam distributionstjänst (GET) Sammanfattning SLU har utvecklat och förvaltar en gemensam distributionstjänst (GET) för några myndigheters avgiftsbelagda geodata (exempelvis kartor, flygbilder, höjd- och djupdata). Vetenskapsrådet (VR) har under åren finansierat GETtjänsten som en forskningsinfrastruktur och har med sina bidrag gjort efterfrågade geodata tillgängliga även för högskolans studenter. Finansieringen har dessutom omfattat myndigheternas licensavgifter, sammanlagt drygt nio miljoner kr. VR:s bidrag är i och med 2017 förbrukade och nya kan inte sökas för ändamålet. Användningen av GET har ökat kontinuerligt. Från 2015 är 30 lärosäten anslutna, dvs. alla utom de konstnärliga högskolorna, och antalet unika användare ligger i intervallet till sedan starten Antal uttag av data via GET varierar mellan och per månad under terminstid. Lantmäteriets data är mest efterfrågade (83 procent av uttagen), där näst data från SGU och SCB (9 respektive 8 procent) medan Sjöfartsverkets sjökort efterfrågas minst (0,6 procent). Lantmäteriet beslutade 2016 att slopa sin licensavgift (1,5 mnkr/år) för forskning, och utbildning under förutsättning att det finns en gemensam distributionstjänst. SCB:s och Sjöfartsverkets licensavgifter kvarstår, kr respektive kr per år. Både GET-tjänsten och dessa licensavgifter måste från och med 2018 finansieras av de lärosäten som vill ha åtkomst till geodata som ingår i licensavtalet. Kostnaden för fortsatt drift och utveckling av GET, dvs. distribution av avgiftsfria data från Lantmäteriet och SGU samt data från SCB och Sjöfartsverket inklusive licensavgifter, uppskattas till totalt kr per år. I utvecklingen ingår att slutföra konverteringen till öppen källkod och förbättra användargränssnittet. Från 2019 kan intresserade lärosäten installera och använda GET för egna syften. Om kostnaden differentieras efter lärosätenas användning av GET så bildas tre tydliga storlekskategorier. Med årliga avgifter på kr för liten användning, kr för medelstor och kr för stor användning av geodata uppnås full finansiering förutsatt att alla 30 lärosäten är villiga att bidra till infrastrukturen. Postadress: Box 7070, Uppsala Tel: (vx) Besöksadress: Almas allé 8, Uppsala Mobilnr: GA , MH Org nr: goran.adelskold@slu.se, mats.hogstrom@slu.se 19

20 11. GEODATA Innehåll 1 Inledning Samverkan för enkel åtkomst till geodata Vetenskapsrådet stödjer infrastruktur för geodata Användning av GET från 2012 till Geodatatjänster Drift och förvaltning av GET från och med Styrgrupp och referensgrupp Fördelning av kostnader för GET och datalicenser Framtiden och öppna data... 7 Geodata Extraction Tool gränssnitt (användarhandledning se denna länk) Syfte och målgrupp Förankring av uppdrag till SLU att fortsätta tillhandahålla en infrastruktur för geodata till forskning och utbildning, samt av en modell för kostnadsfördelning mellan anslutna lärosäten, vid SUHF förbundsförsamling /8 20

21 11. GEODATA 1 Inledning För att underlätta tillgången till avgiftsbelagda geodata 1 från flera myndigheter etablerades Geodatasamverkan med start Myndigheter, landsting/regioner, och kommuner kan sedan dess teckna användaravtal för Geodatasamverkan och får då tillgång till ett samlat utbud av geodata och tjänster för offentlig användning mot en fast årsavgift. Leveranser sköts av varje dataproducent var för sig, dvs. det finns ingen nationell distribution av avgiftsbelagda data till slutanvändare. Däremot kan man i den så kallade Geodataportalen söka i information (metadata) om geodata, utvärdera innehåll och villkor samt hitta länkar till data och tjänster som lagras hos respektive producent. I Geodatasamverkan utgör forskning, utbildning och kulturverksamhet (FUK) en egen användarkategori med leverantörsspecifika avgifter, i regel nedsatta avgifter eller med helt fria data. Universitet och högskolor har därför valt att etablera en separat FUK-samverkan med några utvalda myndigheter. Det startade 2012 med ett urval av Lantmäteriets geodata och utvidgades 2014 med databaser från Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sjöfartsverkets sjökortsdata samt geografiska områdesindelningar och befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Under ingick även delar av Trafikverkets nationella vägdatabas i licensen. En lista med alla produkter och tjänster som 2017 ingår i licensavtalet för FUK-kategorin finns på den nationella webbplatsen för geodata. Myndigheternas geodata distribueras sedan höstterminen 2012 via den för universitet och högskolor gemensamma tjänsten GET (Geodata Extraction Tool), som utvecklats och förvaltas av SLU. Där kan forskare, lärare och studenter göra uttag av upphovsrättsligt skyddade geodata för valfritt område i Sverige, i vissa fall göra uttag för hela landet. Behörighet till GET kontrolleras via SWAMID, en identitetsfederation som administreras av SUNET, och sedan via varje lärosätes egna behörighetssystem, vilket är ett krav från licensgivarna. 2 Samverkan för enkel åtkomst till geodata Lantmäteriet drev åren det Digitala kartbiblioteket för distribution av ett urval av sina geodata till universitet och högskolor. Tjänsten lades ned i januari 2012 i samband med bolagiseringen av deras division Metria, som ägde och förvaltade systemet. Distributionen till slutanvändarna fick lärosätena då lösa själva. I det läget tog SUHF:s generalsekreterare initiativ till ett möte med Vetenskapsrådet (VR) och SLU för att finna en gemensam lösning. 2.1 Vetenskapsrådet stödjer infrastruktur för geodata Kontakterna mellan SUHF, VR och SLU ledde till att Lantmäteriet erbjöd en fördelaktig licensavgift för avsevärt fler geodataprodukter till högskolesektorn. 1 Data som beskriver företeelser inklusive deras geografiska läge. Geografisk information och geografiska data förekommer som synonymer till geodata. Exempel är digitala kartor, flygbilder, höjd- och djupdata, information om byggnader, vägar, jordarter, befolkning. 3/8 21

22 11. GEODATA SLU erbjöd sig att skala upp sin interna distributionslösning GET så att alla lärosäten i SWAMID kunde använda tjänsten. Sist men inte minst bidrog VR 2 med finansiering av både Lantmäteriets licens och utveckling och drift av GET i ett och ett halvt år. Det uppskalade GET kom igång vid terminsstarten hösten Våren 2013 sökte SLU, i konkurrens med andra forskningsinfrastrukturer, fortsatt bidrag för GET och möjlighet att utöka distributionen med avgiftsfria data från SGU och avgiftsbelagda data från SCB, Sjöfartsverket och Trafikverket. SLU beviljades det sökta bidraget och med sista dispositionsdatum VR var tydliga i sitt beslut att finansieringen av licensavgifter var en tillfällig lösning som inte kan förlängas. Sammanlagt har under åren drygt nio miljoner kr betalats i licensavgifter. SLU kan inte heller ansöka om fortsatt bidrag för GET med de nya villkor som gäller för forskningsinfrastrukturer. I juni 2016 beslutade Lantmäteriet om avgiftsfria geodata för FUK-kategorin från och med januari 2016 (avgiften var 1,5 mnkr/år). I stort sett alla myndighetens geodata och fastighetsdata ingår nu, se produkt- och tjänstebilagan till gällande licensavtal. Undantag är där det finns juridiska restriktioner eller tekniska begränsningar. Lantmäteriets beslut förutsätter att SUHF (Sveriges Universitetsoch Högskoleförbund) eller annan lämplig organisation tillhandahåller en distributionstjänst för användare inom universitets- och högskolesektorn. SGU tar sedan länge inte ut någon licensavgift av FUK-kategorin. Ett urval av deras geodata ingår i distributionen via GET för att fortsatt underlätta åtkomsten till data om berg, jord, grundvatten som komplement till deras öppna geodatatjänster. SCB:s urval av geografiskt presenterad 3 befolkningsstatistik kostar kr/år för FUK-kategorin och motsvarar det ett (1) lärosäte skulle betala för tillgång till samma rikstäckande data. Styckpriset för ett (1) dataset med rikstäckande statistik om exempelvis Befolkning år efter utbildningsnivå redovisad på rutor är ca kr per kund. I produktutbudet för FUK-kategorin ingår 11 statistiktabeller och två geografiska indelningar (rutor och SAMS-områden). Varje år tillkommer en ny årgång statistik, vilket gör det enkelt och kostnadseffektivt för lärosätena. Sjöfartsverkets sjökortsdata kostar kr/år, varav kr för vektordata (S57-format, 50 procents rabatt), kr för uppdaterad sjökortsbild som visningstjänst (maxpris, ingen rabatt) och kr för publicering av illustrationer i rapporter. FUK-kategorin betalar motsvarande det ett (1) lärosäte skulle betala per år för samma innehåll. Senaste året har ca 500 nedladdningar av vektordata gjorts. Användningen av den lösenordsskyddade visningstjänsten har inte analyserats. Sjökortsdata är dock, och har även tidigare år varit, minst efterfrågade och är därmed inte lika prisvärda som övriga producenters data (~450 kr/uttag). 2 Rådet för forskningens infrastrukturer 3 Rutor om 250x250 meter i tätort och kilometerrutor utanför tätort samt på SAMSområden, se även 4/8 22

23 11. GEODATA Tack vare att Lantmäteriets data blev avgiftsfria 2016 kunde datadistributionen via GET fortsätta med VR:s finansiering även under Från och med 2018 måste kvarvarande licensavgifter finansieras av användarna. Arbete med att dels förnya och förlänga samverkansöverenskommelsen mellan parterna (licensgivarna och SLU) och dels licensavtal om användning av geodata för FUK pågår. Lantmäteriet samordnar arbetet och nya avtal ska vara klara innan årsskiftet. 3 Användning av GET från 2012 till 2017 Användningen av GET har ökat under perioden, både i antal anslutna lärosäten och i antal nedladdningar per vecka. Vid starten hösten 2012 gjordes ca nedladdningar per vecka från 20 anslutna lärosäten hade ytterligare sex lärosäten tecknat licensavtal och anslutit sig till tjänsten. Antalet unika användare uppgick samtidigt till ca räknat från starten. Sedan 2015 är 30 lärosäten anslutna, dvs. alla utom de konstnärliga högskolorna, och antalet unika användare ligger i intervallet till sedan starten En majoritet bedöms vara studenter (2013 var det ca 75 procent). Antal uttag av data via GET varierar mellan och per vecka under terminstid. Lantmäteriets data är mest efterfrågade, eller 83 procent av totalt ca uttag läsåret 2016/2017. Data från SGU har en andel på 9 procent (7 100) och SCB knappt 8 procent (6 100). Sjöfartsverkets sjökort är minst efterfrågade med en andel på 0,6 procent (ca 500 uttag per år av vektordata de senaste två åren). Statistik för hela perioden september 2012 till september 2017 per lärosäte redovisas i bilaga 1. Störst användare är sju universitet som sammanlagt gjort mellan och nedladdningar var under perioden. Där näst kommer fjorton universitet och högskolor med samanlagt fler än upp till nedladdningar. Nio lärosäten har haft eller färre uttag. Totalt har fler än nedladdningar gjorts under denna tid. Mest efterfrågade produkter är fastighetskartan, ortofoton i färg och höjddata 2m raster från Lantmäteriet, befolkningsstatistik från SCB och jordartskartor från SGU. 3.1 Geodatatjänster Utöver nedladdningsbara data via GET ingår även ett stort antal geodatatjänster i licensavtalet med myndigheterna. Med dessa tjänster kan användarna visa kartbilder/ortofoton som bakgrund till andra data eller ladda ner data i sina GISprogram direkt från dataproducenternas servrar. De flesta av Lantmäteriets geodatatjänster och Sjöfartsverkets uppdaterade sjökortsbild är lösenordsskyddade tjänster. SLU tillhandahåller därför till alla universitet och högskolor som saknar egen mellanserver (så kallad proxy) en sådan tjänst så att behöriga användare enkelt ska kunna utnyttja skyddade geodatatjänster utan att hantera några lösenord. Därutöver har både SCB och SGU fler än 30 och Lantmäteriet några fritt tillgängliga visningstjänster som inte kräver något lösenord, se produkt- och tjänstebilagan till licensavtalet. 5/8 23

24 11. GEODATA 4 Drift och förvaltning av GET från och med 2018 Kostnaden för fortsatt drift och utveckling av geodatainfrastrukturen uppskattas till tkr per år, varav distributionstjänsten 894 tkr och licenskostnader 480 tkr. Kostnaden fördelas på: År 2018 (tkr) Drift - övervakning hårdvara 30 Drift - säkerhetsuppdateringar operativsystem och program 30 Drift - utbyte av trasig hårdvara 24 Underhåll - applikationen 100 Vidareutveckling - applikationen 560 Administration av nya dataleveranser 60 Administration av avtal och fakturor 60 Användarsupport 30 Summa GET 894 Licensavgift SCB (preliminär) 150 Licensavgift Sjöfartsverket 330 Summa avgifter 480 Summa totalt Kostnaden för vidareutveckling av applikationen innebär att ta fram en applikation som utför samma arbete som GET gör i dag med proprietär programvara (FME). Den nya källkoden kommer att vara licensierad som öppen källkod och fritt nedladdningsbar från en publik lagringsplats. Där kommer även systemdokumentation att finnas. SLU räknar också med att kunna leverera applikationen i en så kallad Docker image för enkel distribution och driftssättning. En presumtiv användare (lärosäte) kan från 2019 välja mellan att utgå från koden och bygga en egen modifierad GET-lösning eller att använda den färdiga Docker image. Plan för 2018: Tillgängliggöra en Docker image och öppen källkod för GET. Publicera systemdokumentation. Förbättra och modernisera användargränssnittet med bland annat: o möjlighet att välja område genom att ange egna koordinater, o möjlighet att välja olika bakgrundskartor, o nedladdning av data färdigt uppdelat på kommun och län, o varning när användare väljer ett område där önskat data saknas. Preliminär plan för 2019: Tekniskt stöd till lärosäten som själva vill använda applikationen. Utökad kontrollpanel för administration av tjänsten. Möjlighet att skala upp applikationen på flera servrar. Förbättringar i användargränssnittet baserade på feedback från användare. 6/8 24

25 11. GEODATA 4.1 Styrgrupp och referensgrupp Styrgrupp för SLU:s GIS-stöd, där förvaltningen av GET ingår från och med 2018, leds av universitetets vicerektor för fortlöpande miljöanalys. Han ansvarar även för SLU:s engagemang i nationella forskningsstrukturer. Referensgrupp för GET var SUHF arbetsgrupp för geodata vars mandat upphörde En annan SUHF-grupp bör ta över den rollen. 4.2 Fördelning av kostnader för GET och datalicenser SLU föreslår en differentierad avgift i tre kategorier enbart grundad på lärosätenas användning av GET-tjänsten år och under senaste läsåret, se tabellen i bilagan. Vid analys av andelen gjorda uttag så utkristalliserar sig tre tydliga storlekskategorier. Sju lärosäten faller i kategorin Stor: Göteborg, KTH, Lund, SLU, Stockholm, Umeå och Uppsala. Andelen av det totala antalet uttag uppgår till vardera mellan sex och femton procent. Dessa lärosäten har också flest antal anslagsfinansierade helårsstudenter, utom SLU som i detta avseende är mer lik högskolorna. SLU är dock den största användaren av GET och bör av det skälet räknas till kategorin Stor. I kategorin Mellan faller fjorton lärosäten sett till användningen av GET: Chalmers, Karlstads och Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Luleå tekniska universitet, Handelshögskolan och högskolorna i Blekinge, Dalarna, Gävle, Skövde, Kristianstad, Malmö, Södertörn och Högskolan Väst. Andelen av antalet uttag uppgår till vardera mellan 0,5 och 3,5 procent. Resterande nio universitet och högskolor bildar kategori Liten med andelar som är mindre än 0,3 procent av den totala användningen. I bilaga 1 redovisas förslag på hur kostnaden för GET inklusive licensavgifterna för SCB och Sjöfartsverket fördelas mellan lärosätena baserat på nämnda storlekskategorier. Den sammanlagda årliga avgiften för data och distribution uppgår då till lägst kr och högst kr enligt förslaget. SLU förutsätter en hög anslutning till infrastrukturen för att kunna fortsätta tillhandahålla GET. Kostnaderna kan dock sänkas genom att utesluta eller begränsa urvalet av avgiftsbelagda data från SCB eller Sjöfartsverket. Vid manuella leveranser direkt från licensgivarna får de ta ut leveransavgifter. För enskilda forskare och studenter, även vid lärosäten i kategori Liten, är åtkomst till ett eget urval data via GET snabbt, enkelt och kostnadsfritt. 5 Framtiden och öppna data Lantmäteriet har haft ett regeringsuppdrag om kostnader och nyttor för satsningar på öppna data och i sitt budgetunderlag äskade man ett utökat anslag för att ersätta avgiftsfinansieringen. I budgetpropositionen för 2018 finns inga medel avsatta, men man fortsätter att utveckla tjänster för tillhandahållandet. Det innebär att distributionen via GET kan fasas ut när regeringen avsätter medel för öppna data. 7/8 25

26 Bilaga 1. Förslag till kostnadsfördelning för universitetsgemensam distribution av geodata. Lärosäte Andel av uttag & Läsåret 2016/2017 Antal uttag Antal uttag Läsår 16/17 Storlekskategori Avgift för GET inkl. data från Lantmäteriet & SGU Avgift för SCB-data Avgift för sjökort 11. GEODATA Summa avgift 2018 Göteborgs universitet 9,9% Stor kr kr kr kr Kungl. Tekniska Högskolan 9,8% Stor kr kr kr kr Lunds universitet 8,7% Stor kr kr kr kr Sveriges lantbruksuniversitet 19,3% Stor kr kr kr kr Stockholms universitet 9,6% Stor kr kr kr kr Umeå universitet 4,9% Stor kr kr kr kr Uppsala universitet 8,2% Stor kr kr kr kr Blekinge tekniska högskola 3,2% Mellan kr kr kr kr Chalmers tekniska högskola 3,8% Mellan kr kr kr kr Handelshögskolan Stockholm 1,0% Mellan kr kr kr kr Högskolan Dalarna 0,5% Mellan kr kr kr kr Högskolan i Gävle 2,7% Mellan kr kr kr kr Högskolan i Skövde 2,6% Mellan kr kr kr kr Högskolan Kristianstad 3,5% Mellan kr kr kr kr Högskolan Väst 0,8% Mellan kr kr kr kr Karlstads universitet 2,7% Mellan kr kr kr kr Linköpings universitet 1,9% Mellan kr kr kr kr Linnéuniversitetet 2,5% Mellan kr kr kr kr Luleå tekniska universitet 1,7% Mellan kr kr kr kr Malmö högskola 0,6% Mellan kr kr kr kr Södertörns högskola 1,1% Mellan kr kr kr kr Försvarshögskolan 0,01% 48 5 Liten kr kr kr kr Gymnastik- och idrottshögskolan 0,04% Liten kr kr kr kr Högskolan Borås 0,06% Liten kr kr kr kr Högskolan i Halmstad 0,05% Liten kr kr kr kr Högskolan i Jönköping 0,27% Liten kr kr kr kr Karolinska institutet 0,08% Liten kr kr kr kr Mittuniversitetet 0,22% Liten kr kr kr kr Mälardalens högskola 0,02% Liten kr kr kr kr Örebro universitet 0,15% Liten kr kr kr kr Summa 100,00% kr kr kr kr 26

27 12. LÄROSÄTENAS SJÄLVSTÄNDIGHET Missiv till punkt 12 Förbundsförsamlingen den 25 oktober 2017 Lärosätenas självständighet Dokument -- Förslag Förbundsförsamlingen diskuterar centrala frågor vad gäller lärosätenas självständighet, vilka frågor SUHF bör fokusera och hur arbetet ska organiseras. Bakgrund Mot bakgrund av internationella skeenden har frågor kring den högre utbildningens och forskningens autonomi kommit att aktualiseras. Då autonomifrågor också kommit att diskuteras på hemmaplan så föreslår SUHF:s styrelse att vi initierar ett arbete kring lärosätenas självständighet där perspektivet är långsiktigt. Avsikten med arbetet är att skapa en gemensam grund i självständighetsfrågorna så att vi kan prioritera inom vilka områden vi kan/bör/måste säkra vår självständighet. Frågan gäller även varför och i vilken utsträckning vi behöver en ökad självständighet, liksom hur vi förbereder oss på att ta ansvaret som mer självständiga lärosäten. Slutligen behöver vi diskutera hur vi skapar förutsättningar internt och förståelse externt för dessa förändringar. Vid detta första öppna samtal vill styrelsen lyfta frågor som: - Vad är centralt för att SUHF att fokusera på ifråga om lärosätenas självständighet? - Hur ska arbetet genomföras (arbetsgrupp, konferenser/workshops/seminarier, kunskapsunderlag, internationella utblickar )? - Vilka hållpunkter och initiativ bör tas (Almedalen 2018, förbundsförsamlingar, årskonferenser )? Frågan berörs bl.a. i högskolelag och förordning. I SUHF:s verksamhetsplaner och i manifestet Framtiden börjar nu lyfts frågan i ett flertal sammanhang. Internationellt genomför European University Association (EUA) sedan ett antal ett sk. Autonomy scorecard där man jämför hur självständiga lärosätena i Europa är. Frågan lyfts även fram i det sk. universitetens Magna Charta från Utdrag ur dessa dokument finns nedan. Högskolelag och -förordning I högskolelagens 1 kapitel 6 anges För forskningen skall som allmänna principer gälla att 1. forskningsproblem får fritt väljas, 2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och 3. forskningsresultat får fritt publiceras, medan det i 7 endast anges att Utbildningen skall ges på grundnivå, avancerad nivå, och forskarnivå. Dessutom är utbildningens innehållsfrågor tydligt reglerade högskoleförordningen och dess bilaga 2. SUHF och självständighet SUHF:s manifest Framtiden börjar nu, manifest för dialog om den svenska högskolan 2030 (2013) inleds: Hur kan universitet och högskolor bäst utveckla högsta akademiska kvalitet 27

28 12. LÄROSÄTENAS SJÄLVSTÄNDIGHET och samtidigt ta sitt ansvar för att bidra till en hållbar samhällsutveckling i Sverige och i världen? Med ansvar och akademisk frihet som grund stärks universitet och högskolor som självständiga institutioner och samhällsaktörer. Ett alltmer komplext samhälle gör att behovet av olika utbildnings- och forskningsmiljöer ökar. Därför behövs ett högskolelandskap med en rik mångfald av forskningsinriktningar, olika sätt att organisera och genomföra utbildningar, geografisk spridning och räckvidd. Att vara olika innebär för lärosäten att ta ansvar för sin egen framtid i stället för att tvingas till likriktning av hur verksamheten ska organiseras och fyllas med innehåll. Lärosäten och verksamheter ska värderas, utvärderas och finansieras utifrån sina egna premisser, inte utifrån en given norm. Därför behövs förutsättningar som främjar olikheter och självständiga lärosäten. I SUHF:s ställningstaganden för ett uthålligt styr- och resursfördelningssystem (2014) anges bl.a. att problemet med dagens system är att det inte ger ekonomisk frihet och stabilitet. Därför anför SUHF: Ge lärosätena en anslagsmodell som möjliggör långsiktighet och mångfald. Vidare: Tillåt ett rejält kapital för samtliga lärosäten för att skapa uthållighet och frihet samt möjliggöra kreativa satsningar. Tidigare utredningar om självständighet Sten Heckscher anför i rapporten Ökad handlingsfrihet för statliga lärosäten (2015) att rapporten fr.a. fokuserar på högskolan som myndighet. Han föreslår ett antal åtgärder för öka handlingsfriheten och föreslår praktiska förbättringar av situationen för statliga lärosäten inom ramen för nuvarande institutionella arrangemang. De områden som lyfts fram är medverkan i olika samarbeten särskilt internationella, självständigt ingå avtal, ta emot donationer, kunna göra strategiska satsningar, arbeta med innovationer och att i vissa fall kunna hävda sekretess. Tidigare har frågan bl.a. behandlats av utredaren Daniel Tarschys i utredningen Självständiga lärosäten (SOU 2008:104). I rapporten ställs, enligt Heckscher se ovan, dels högskolan som myndighet mot att forskningen ska vara fri och att högskolan har en uppgift att vara oberoende och vara en kritisk tänkare och dels begränsningar av handlingsutrymmet för svenska lärosäten. Utredningen föreslår, enligt Heckscher, tre modeller för att öka lärosätenas självständighet samtidigt som staten behåller det övergripande ansvaret för finansiering, styrning och kontroll. I en av modellerna förblir högskolan en del av staten, i en andra görs en övergång till en privaträttslig verksamhetsform och i den tredje modellen anförs en ny offentligrättslig verksamhetsform utifrån en ny lagstiftning. I departementspromemorian Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) föreslogs en särskild form av högskolestiftelser för ökad handlingsfrihet och flexibilitet. I propositionen En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor (Prop. 2009/2010:149) var regeringens syfte att fr.a. öka friheten för den interna organisationen av lärosätena och detaljstyrningen av lärarbefattningar. Något som genomfördes genom avregleringar i högskolelag och förordning. EUA:s Autonomy scorecard EUA delar i rapporten University Autonomy in Europe III, The Scorecard 2017 upp självständighet i fyra delar: organisatorisk, finansiell, anställdas och akademisk 28

29 12. LÄROSÄTENAS SJÄLVSTÄNDIGHET självständighet. EUA:s Autonomy Scorecard utvecklades 2011 och innehåller över 30 indikatorer års scorecard innehåller jämförelser mellan 29 europeiska länder. Analysen visar att det inte finns någon enhetlig trend mot universitetsautonomi i Europa samtidigt som det är en fråga som diskuteras mycket över hela Europa. För jämförelsens skull arrangeras lärosätenas självständighet i fyra delar (cluster). Låg självständighet (40 % och under), Medium-låg självständighet (60-41 %), Medium-hög självständighet (80-61 %) och slutligen %) kallad hög självständighet. För Sveriges del är den organisatoriska självständigheten medium-hög. Anledningen till det är att rektor utses externt, att kriterierna för att få utnämnas till rektor anges i lag, att det finns externa ledamöter i styrelsen och att dessa utses av andra än lärosätet självt. Å andra sidan bestämmer lärosätet den interna akademiska organisationen. Slutligen beslutas inte etablering av ett lärosäte inte av lärosätet självt utan av en extern part. Den finansiella medium-låg, vilket beror på begränsningen att flytta pengar mellan utbildning och forskning och hur man får hantera överskott, att statliga lärosäten måste låna pengar via Riksgälden och inte får äga sina byggnader, att lärosätet inte får ta ut studieavgifter från nationella eller EU-studenter inte heller från några doktorander, men har rätt att ta studieavgifter för andra studenter. Självständigheten relativt de anställda är hög vilket beror på att lärosätena själva till stor del kan besluta om anställning, löner, karriärer och uppsägning. Å andra sidan är miniminivåerna för anställning av akademisk personal angivna i lag. Slutligen anges att den akademiska självständigheten medium-hög. Det beror att på att lärosätet självt kan besluta om antalet platser, att reglerna för antagning till kandidat- och magister/master-utbildningarna är reglerade över landet, att universitet själva kan starta nya program dock inte själva bestämma vilket externt organ eller system som kvalitetssäkrar utbildningarna. Slutligen har svenska lärosäten själva rätten att bestämma innehållet i sina utbildningar och på vilket språk undervisningen ska genomföras. Ovanstående är något av det som lyfts fram hur autonoma de svenska lärosätena är. Det ett utdrag ur EUA:s University Autonomy in Europé III, Country Profiles, april Universitetens Magna Charta Dokumentet som kommit att räknas som de europeiska universitetens rättighetsförklaring tillkom 1988 i samband med att universitetet i Bologna fyllde 900 år. Där anges bl.a. att Universitetet är en autonom institution i hjärtat av samhälle, som skiljer sig till sin uppbyggnad som resultat av skilda geografiska och historiska förutsättningar. Det frambringar, undersöker, värderar och vidareför kulturen genom forskning och undervisning. För att tillgodose omvärldens behov måste universitetens forskning och undervisning vara moraliskt och intellektuellt oberoende av alla politiska, ideologiska och ekonomiskamaktgrupperingar. Vidare. Frihet i forskning och utbildning är universitetens grundläggande livsprincip. Statsmakterna och universiteten måste inom sina respektive områden respektera detta grundläggande krav. Som medel för att uppnå detta anges bl.a. För att friheten inom forskning och utbildning skall kunna bevaras bör de resurser som tjänar dessa verksamheter stå till förfogande för envar som ingår i universitetsgemenskapen. 29

30 13. RAPPORT LÄRARUTBILDNING Missiv till punkt 13 Förbundsförsamlingen den 25 oktober 2017 Aktuella frågor om lärarutbildningen Dokument - Aktuella frågor angående lärarutbildningen. Rapport framtagen av Enheten för utredning och lärarutbildning, Göteborgs universitet, på beställning av SUHF:s arbetsgrupp för lärarutbildning. Förslag Förbundsförsamlingen tar del av rapporten. Bakgrund Lärarutbildningarna debatteras återkommande inom politiken och i offentliga media. Den svenska skolan brottas med flera svårigheter och i många fall sägs dessa bero på problem inom lärarutbildningarna. Det är i grunden positivt att många känner sig kallade att delta i debatten om lärarutbildningen men det är samtidigt viktigt att de uppgifter man utgår ifrån i diskussionerna är riktiga. Av denna anledning har SUHF:s arbetsgrupp för lärarutbildning beställt en rapport som analyserar några av de populära teser om lärarutbildning som återkommande figurerar i den samtida debatten. SUHF:s arbetsgrupp för lärarutbildning startades i början av 2017 som en plattform för diskussioner inom SUHF kring olika aktuella frågor om lärarutbildningarna. Arbetsgruppen har i uppdrag att - bevaka och arbeta med aktuella frågor inom lärarutbildningsområdet som är relevanta för SUHF:s medlemmar, - ge SUHF:s styrelse underlag till remissvar inom lärarutbildningsområdet, - följa skolkommissionens, och andra utredningars, arbete och diskutera de förslag som läggs fram. Ledamöter i arbetsgruppen för perioden är - Karin Larsén, rektor GIH, ordförande - Hans Adolfsson, rektor Umeå universitet - Kerstin Tham, rektor Malmö högskola - Maria Jarl, Göteborgs universitet, ordförande för lärarutbildningskonventet - Anders J Persson, Södertörns högskola, vice ordförande för lärarutbildningskonventet - Elin Hylander, SFS - Marita Hilliges och/eller Linda Gerén ingår från SUHF:s kansli 30