Föredragningslista för förbundsförsamlingens sammanträde förslag

Transkript

1 DAGORDNING 73 Föredragningslista för förbundsförsamlingens sammanträde förslag Tid: Onsdagen den 24 oktober 2018 kl. 08:30 16:00 (OBS tiden!) Plats: Stockholms konstnärliga högskola, Linnégatan 87 Ärende / Föredragande Åtgärd Handlingar m.m. 1. Ordförande förklarar mötet öppnat - Anmälan av övriga frågor 2. Programmet för förbundsförsamlingen Information 3. Upprop 4. Välkomnande av nya rektorer och förvaltningschefer eller motsvarande 5. Beloppsgränser och röstetal Information 6. Adjungeringar Beslut 7. Val av justeringsperson Beslut Förslag: Eva Öquist 8. Godkännande av föredragningslista Beslut 9. Godkännande av protokoll från förbundsförsamlingens sammanträde på Malmö universitet den 14 mars Förbundsärenden a. Medlemsavgifter 2019 b. Justering av beloppsgränser för röstetal c. Val till styrelsen d. Val av revisorer e. Verksamhetsplan Rekommendation om studieavgiftsskyldiga studenter Beslut Beslut/Information Beslut 12. Löntagarfondsstiftelsernas styrelser Beslut 13. Expertgruppen för samverkan presenterar ställningstaganden gällande samverkan med det omgivande samhället Johan Schnürer, ordförande 14. Strut-utredningen Pam Fredman, utredare 15. Öppen vetenskap och förhandlingarna med Elsevier i Tyskland Horst Hippler, tidigare ordförande i den tyska rektorskonferensen, HRK, och Astrid Söderbergh Widding Diskussion Protokoll - Justering av beloppsgränser för röstetal - Verksamhetsplan för SUHF för 2019 Rekommendation Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället utgångspunkter och principer Diskussion Kl. 9:30-10:30 Diskussion Kl. 11:00-12:00

2 DAGORDNING Ärende / Föredragande Åtgärd Handlingar m.m. 16. Rapport från EUA:s Expert group for Science 2.0/Open Science David Lawrence, Linköpings universitet och Wilhelm Widmark, Stockholms universitet Information Kl. 13:00-14: SFS kommande arbete Jakob Adamowicz, ordförande, och Daniel Lindblom, vice ordförande, SFS 18. Ekonomisk impact-analys Katarina Bjelke Information Diskussion 19. Almedalen 2019 Diskussion 20. Steningeviksmötet den januari 2019 Diskussion 21. Information från presidiet Information Styrelse- och förbundsförsamlingsprotokoll finns på: Rektorsinternat 2019 Diskussion 23. Information från arbetsgrupper - Avrapportering från arbetsgruppen för lärarutbildning Kerstin Tham, ordförande 24. Inbjudan till kommande förbundsförsamlingar - Våren 2019: Onsdagen den 13 mars på Högskolan i Gävle (middag kvällen före) - Hösten 2019: Årskonferens tisdagen den 22 oktober och förbundsförsamling onsdagen den 23 oktober på Karolinska Institutet 25. Övriga frågor 26. Ordförande förklarar mötet avslutat Information Information Om inte annat anges är ordförande eller generalsekreterare föredragande.

3 4. VÄLKOMMEN Missiv till punkt 4 Förbundsförsamlingen den 24 oktober 2018 Välkomnande av nya rektorer och förvaltningschefer Dokument -- Förslag Förbundsförsamlingen hälsar de nya rektorerna och förvaltningscheferna eller motsvarande välkomna. Bakgrund Ett särskilt välkommen till: - Lotten Glans, förvaltningschef Mittuniversitetet - Per Nilsson, rektor GIH - Martin Norsell, rektor Högskolan Dalarna - Mats Viberg, rektor Blekinge tekniska högskola

4 6. ADJUNGERINGAR Missiv till punkt 6 Förbundsförsamlingen den 24 oktober 2018 Adjungeringar Dokument -- Förslag Förbundsförsamlingen beslutar att adjungera inbjudna talare och representanter från Sveriges Förenade Studentkårer, SFS. Bakgrund Förbundsförsamlingen beslutar att adjungera: - Jacob Adamowicz, ordförande SFS och Daniel Lindblom, vice ordförande, SFS, för hela mötet - Pam Fredman, utredare STRUT, till 14 - Horst Hippler, tidigare ordförande i den tyska rektorskonferensen HRK, till 15 - David Lawrence, överbibliotekarie, Linköpings universitet och Wilhelm Widmark, överbibliotekarie, Stockholms universitet, till 16

5 7. JUSTERING Missiv till punkt 7 Förbundsförsamlingen den 24 oktober 2018 Val av justeringsperson Dokument -- Förslag Förbundsförsamlingen beslutar att utse Eva Öquist, högskoledirektör, Stockholms konstnärliga högskola, till justeringsperson att jämte ordförande justera protokollet. Bakgrund Traditionen bjuder att förvaltningschefen eller motsvarande vid värdlärosätet för förbundsförsamlingen fungerar som justeringsperson att jämte ordförande justera protokollet.

6 9. PROTOKOLL Missiv till punkt 9 Förbundsförsamlingen den 24 oktober 2018 Föregående mötes protokoll Dokument - Protokoll fört vid förbundsförsamlingens sammanträde på Malmö universitet den 14 mars 2018 Förslag Förbundsförsamlingen beslutar att lägga protokollet från förbundsförsamlingen på Malmö universitet den 14 mars 2018 till handlingarna. Bakgrund Förbundsförsamlingen godkänner protokollet från förbundsförsamlingen på Malmö universitet och lägger det till handlingarna.

7 9. PROTOKOLL

8 9. PROTOKOLL

9 9. PROTOKOLL

10 9. PROTOKOLL

11 9. PROTOKOLL

12 9. PROTOKOLL

13 10. FÖRBUNDSÄRENDEN Missiv till punkt 10 Förbundsförsamlingen den 24 oktober 2018 Förbundsärenden 10a. Medlemsavgifter 2019 Dokument - Verksamhetsplan för SUHF för 2019 Förslag Förbundsförsamlingen beslutar - att fastställa att SUHF tar ut medlemsavgifter på totalt 7,3 miljoner kronor för att inga arvoden eller resekostnader utgår från SUHF:s budget för ledamöter i arbetsgrupper, utan att dessa täcks av vederbörandes huvudman. Eventuella undantag för personer utan organisationstillhörighet beslutas av presidiet. Bakgrund Förbundsförsamlingen ska på höstmötet fastställa medlemsavgift för kommande verksamhetsår. Avgiften är sedan ,3 miljoner kronor. Enligt SUHF:s stadgar erlägger samtliga medlemmar en medlemsavgift, som ska vara proportionell mot respektive medlems intäkter. Uträkningen av 2019 års medlemsavgifter kommer att baseras på medlemmarnas intäkter för budgetåret *** 10b. Justering av beloppsgränser för röstetal Dokument - Justering av beloppsgränser för röstetal Förslag Förbundsförsamlingen beslutar att fastställa uppräkningen av beloppsgränserna för röstetal enligt följande: Antal röster Föreslagen gräns (tkr) Nuvarande gräns (tkr) ***

14 10. FÖRBUNDSÄRENDEN 10c. Val till styrelsen Valberedningen, bestående av Romulo Enmark (ordf), Sara Arrhenius, Per Brolin, Sigbritt Karlsson och Torbjörn von Schantz, har vid sitt telefonmöte (med en efterföljande tillfrågerunda) enhälligt beslutat att till SUHF förbundsförsamling den 24 oktober 2018 föreslå att följande ingår i styrelsen: - Astrid Söderberg Widding, rektor, Stockholms universitet, ordförande - Stefan Bengtsson, rektor, Chalmers tekniska högskola, vice ordförande - Stephen Hwang, rektor, Högskolan i Halmstad - Ylva Fältholm, rektor, Högskolan i Gävle (Ylva Fältholm ingick ursprungligen i valberedningen som av olika omständigheter bestod av en person mer än vad som krävdes och har varit gängse. Hon har avsagt sig sin plats i valberedningen och har inte deltagit i valberedningens förhandlingar eller beslut.) - Hans Adolfsson, rektor, Umeå universitet - Johan Sterte, rektor, Karlstads universitet - Paula Crabtree, rektor, Stockholms konstnärliga högskola - Katarina Bjelke, universitetsdirektör, Uppsala universitet Förslag Förbundsförsamlingen beslutar styrelse för SUHF för mandatperioden enligt förslag. 10d. Val av revisorer Valberedningen har dessutom beslutat att föreslå följande tillfrågade revisorer under samma period: - Louise Pålsson, universitetsdirektör, Örebro universitet - Lars Niklasson, rektor, Högskolan i Skövde Förslag Förbundsförsamlingen beslutar att revisorer för mandatperioden enligt förslag. 10e. Verksamhetsplan för SUHF 2019 Dokument - Verksamhetsplan för SUHF 2019, förslag Förslag Förbundsförsamlingen antar verksamhetsplanen för 2019 enligt förslag.

15 10. FÖRBUNDSÄRENDEN 11 oktober 2018 Linda Gerén Uppräkning av beloppsgränser för röstetal Underlag till Förbundsförsamlingen 24 oktober 2018 Enligt stadgarna ( 6) förfogar varje medlem över en till fyra röster, där antalet avgörs av medlemmarnas intäkter med beloppsintervall som svarar mot de olika röstetalen. Beloppsintervallen fastställs av Förbundsförsamlingen för perioder om två år. Intäkterna till grund för beräkningen ska avse året närmast före det år under vilket Förbundsförsamlingen fattar beslut. Det är nu aktuellt att fatta beslut om beloppsgränserna för 2019 och Som grundval för beräkningen är medlemslärosätenas totala intäkter som de redovisas i Universitetskanslersämbetets årsrapporter. Principen som används för fastställandet är att räkna upp beloppsgränserna med samma procentsats som de totala intäkterna ändrats sedan senaste justering. Förslaget till nya beloppsgränser för baseras på skillnaden mellan medlemslärosätenas totala intäkter för 2015 och De totala intäkterna för medlemslärosätena har denna period ökat med 5,9 % (som jämförelse kan nämnas att två år tidigare justerades beloppsgränserna upp med 6,5 %). Efter uppräkningen ser de nya beloppsgränserna ut enligt följande: Antal röster Föreslagen gräns (tkr) Nuvarande gräns (tkr)

16 10. FÖRBUNDSÄRENDEN Sveriges universitets och högskoleförbund Dnr FÖRSLAG Verksamhetsplan för SUHF 2019 Inledning SUHF tillvaratar universitetens och högskolornas intressen utåt och verkar inåt i frågor där samordning behövs. SUHF ska ha en katalyserande roll för samarbeten medlemmarna emellan. Förbundet erbjuder en arena för samverkan och samtal inom sektorn kring frågor som medlemmarna själva väljer att samarbeta kring. SUHF ska verka i högskolepolitiska frågor relativt regering, riksdag och olika myndigheter i medlemmarnas intresse. Internationalisering av högre utbildning är en central framtidsfråga. I SUHF:s arbete ska hänsyn tas till såväl nationella som internationella perspektiv. Verksamhetsplanen behandlar inte i detalj alla insatser och aktiviteter som ska genomföras under det kommande året. Det ska även finnas beredskap att hantera och bevaka olika initiativ, förslag och beslut från statsmakterna och olika organisationer. Arbetsformer SUHF bedriver ett stort arbete inom olika typer av arbetsgrupper. Arbetsgrupperna består huvudsakligen av personer från medlemslärosätena. Resekostnader och arbetstid betalas av arbetsgivaren. Arbetsgrupperna kan delas in i tre olika kategorier. I nuläget finns följande grupper: 1. Expertgrupper (grupper med fleråriga uppdrag): Arbetsgivargruppen, Expertgruppen för arkiv- och informationshantering, Bedömningshandboksgruppen, Expertgruppen för fastighetsfrågor, Expertgruppen för forskningsadministrativa frågor, Expertgruppen för internationaliseringsfrågor, Expertgruppen för kvalitetsfrågor, Expertgruppen för samverkan samt Expertgruppen för studieadministrativa frågor. 2. Arbetsgrupper (ad hoc-grupper för enskilda uppdrag eller utredningar): Arbetsgruppen för Europeiska stadgan för forskare, Arbetsgruppen för flyktingfrågor, Arbetsgruppen för lärarutbildning, Arbetsgruppen för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan, Examensordningsgruppen, Förhandlingsgruppen för avtal mellan SUHF och Bonus Copyright Access, Samordningsgruppen för högskoleprovet, Samordningsgruppen för öppen vetenskap samt Samverkansgruppen för SUHF och Universitets- och högskolerådet. 3. Nätverk (kräver någon form sektorskoordinering mot en motpart): Forum för bibliotekschefer och Högskolornas forum för redovisningsfrågor.

17 10. FÖRBUNDSÄRENDEN Dessutom driver SUHF utbildningar med därtill kopplade arbetsgrupper, Styrgruppen för SUHF:s program för ledare i akademin (HeLP-programmet och Rektorsprogrammet) samt ett administrativt ledarskapsprogram. Styrgruppen för Forum för bibliotekschefer driver också ett program för blivande bibliotekschefer. Deltagandet av lärosätesanknutna personer i expert- och arbetsgrupper är en värdefull och absolut förutsättning för att SUHF ska fungera. Kansliet utför i allmänhet en samordnande funktion i de olika gruppernas arbete. SUHF får också förfrågningar om att bemanna arbetsgrupper inom andra organ och myndigheter, som till exempel Kungliga Biblioteket eller Universitets- och högskolerådet. Beslut om deltagande och bemanning av dessa grupper fattas av presidiet, i allmänhet efter beredning i berörda expertgrupper. SUHF nominerar dessutom representanter från universitets och högskolesektorn. Det gäller exempelvis nationella råden för specialisttjänstgöring, olika nämnder såsom expertgruppen för oredlighet i forskning och skolforskningsnämnden samt ett antal referensgrupper eller liknande som tillsätts av olika myndigheter och organ. Verksamhetsplanens upplägg Följande verksamhetsplan är uppbyggd på samma sätt som det manifest, Framtiden börjar nu, som SUHF tog fram Manifestet består av fyra delar: framtidens utmaningar, kompetens, dialog och profil. Det är viktigt att påpeka att de aktiviteter som föreslås har placerats under den rubrik i manifestet där de tydligt hör hemma, men det är helt klart så att många av aktiviteterna har inverkan på flera av de områden som tas upp. Framtidens utmaningar I manifestets inledning Framtidens utmaningar betonas samhällsutmaningarna och högskolans roll relativt dessa. Universitet och högskolor ska vara självständiga, stå nära det övriga samhället och vara till för alla. Nedan anges ett antal områden där SUHF ska arbeta under 2019 för att bidra till att högskolans roll förtydligas och att goda förutsättningar finns för alla att ta del av högre utbildning. SUHF ska arbeta såväl nationellt som internationellt. SUHF: ska arbeta för förändringar som är inriktade mot att förbättra lärosätenas möjligheter att utvecklas för att möta den komplexa kravbilden och samtidigt behålla den hittills så framgångsrika akademiska modellen. I hög grad syftar det till att skapa förutsättningar för mångfald och variation inom systemet och att ge lärosätena rådighet över sin verksamhet. En minskad direktstyrning kompletterad med bättre uppföljning och tydligt ansvarstagande från lärosätena ökar förutsättningarna för att ta tillvara den kreativitet och vilja som finns vid varje lärosäte. De förslag som SUHF ska verka för kan sammanfattas under tre rubriker vilka framförts i SUHF:s inspel till den forskningspolitiska propositionen 2016: - Handlingsfrihet Här ingår frågor som ökat basanslag, större flexibilitet i användning av anslag, möjligheter att bygga kapital samt ett antal legala möjligheter

18 10. FÖRBUNDSÄRENDEN gällande avtal och donationer, frågor som ansluter till Styr- och resursutredningen (Strut). - Styrning för kvalitet, effektivitet och profilering Viktiga frågor för detta är fungerande mål och resultatstyrning, uppdrag som speglar mångfalden bland lärosätena samt bättre samordning av all forskningsfinansiering. - Kvalitetsutveckling Uppföljning och analys är avgörande som underlag för diskussioner om mål och resultat. Under 2019 ska SUHF inom ramen för frågan om självständiga lärosäten föra debatt och genomföra seminarier och hearings. SUHF ska arbeta med att synliggöra lärosätenas bidrag till samhällets välfärd och utveckling, dess genomslag. SUHF ska arbeta för lagstöd i frågan om utbildningens frihet, i likhet med den frihet forskningen ges i grund- och högskolelag. SUHF ska med olika medel reagera och arbeta med de frågor som lyfts i den forskningspolitiska propositionen. SUHF ska aktivt ta del av och arbeta med de frågor kring högskolans styrning och resurstilldelning som styr- och resursutredningen lyfter. SUHF ska analysera behovet av ett högskoleobservatorium. SUHF ska med hjälp av Expertgruppen för internationalisering arbeta med strategiska frågor rörande internationalisering, särskilt bör gruppen följa internationaliseringsutredningen och de initiativ regeringen utifrån utredningen. SUHF ska verka för att spridning av kunskap är fri och tillgänglig för alla genom öppen vetenskap och öppna data. SUHF ska verka för implementering av de globala målen för hållbar utveckling, Agenda I det internationella arbetet på europeisk nivå ska SUHF bevaka och följa upp EU-program som Horisont Europa och Erasmus+. SUHF ska också fortsatt delta i och aktivt påverka samarbetet inom EUA, NUS och IAU.

19 10. FÖRBUNDSÄRENDEN Kompetens I manifestets avsnitt om Kompetens betonas akademisk frihet och ansvar med kollegial öppenhet och gemensam prövning utifrån ett ansvarsfullt ledarskap. För att stödja en utveckling i denna riktning ska SUHF under 2019 bland annat arbeta med nedanstående områden. SUHF ska fortsätta arbetet med kvalitetsfrågor för utbildning, forskning och administration. Under 2019 kommer fokus att ligga dels på implementeringen av ett nytt nationellt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning och utformningen av ett nationellt kvalitetssäkringssystem för forskning. Lärosätenas eget ansvarstagande för kvalitetsarbetet inom all verksamhet ska vara i fokus. SUHF ska verka för att stödja ansvarstagandet för det nationella utbudet av utbildningar och kurser. Rapporten Behovet av en språkstrategi för Sverige ska användas som utgångpunkt för diskussioner om hur ansvarstagandet kan underlättas. SUHF ska följa arbetet kring regeringsuppdraget till alla myndigheter kring jämställdhetsintegrering samt verka för att jämställdhetsfrågor ska finnas med på agendan vid olika möten och seminarier. SUHF ska genomföra olika konferenser med olika inriktningar för personal inom högskolan. Områden som skulle kunna vara aktuella finns listade i bilaga. SUHF ska stärka och utveckla Rektorsprogrammet, HeLP-programmet och det administrativa ledarskapsprogrammet. I arbetet med ledarprogrammen ingår att söka de bästa formerna för att säkerställa lika villkor och mångfald i det högsta akademiska och administrativa ledarskapet. Centrala frågor kring ledarskap och arbetsgivarrollen som framkommer inom ledarprogrammen ska ligga till grund för särskilda aktiviteter, liksom koordinering med andra aktörer med ansvar för ledarskapsutveckling i staten. SUHF ska fortsätta arbetet med arbetsgivarfrågor och dialogen med Arbetsgivarverkets olika organ. En mycket central fråga i arbetet är strategisk kompetensförsörjning avseende all personal inom högskolan. SUHF ska aktivt arbeta med frågor med anknytning till genusbaserad utsatthet, vilket bland annat inkluderar aktiviteter och samordning med anledning av Metoo. SUHF ska aktivt arbeta med att stärka och stödja sektorns arbete med forskningsetiska frågor, hantering av konsekvenser av oredlighet och att främja god forskningssed. Ett särskilt fokus är att följa arbetet med etableringen av den nya oredlighetsnämnden. SUHF ska framföra vikten av bättre möjligheter att attrahera kompetens till högskolan. Lärosätena ska vara attraktiva för såväl nationella och internationella arbetstagare som nationella och internationella studenter. En central komponent är migrationsfrågor av olika slag, särskilt inom ramen för Arbetsgruppen för flyktingfrågor.

20 10. FÖRBUNDSÄRENDEN Dialog Manifestet slår fast att ny kunskap och nya insikter bara kan vinnas då modet att utmana finns. Det är kärnan i avsnittet Dialog. Det gäller dialog inom och mellan discipliner och med övriga samhället. Nedan ges exempel på hur SUHF under 2019 ska arbeta med områden som stödjer olika former av dialog. SUHF ska vara en arena för diskussioner och ställningstagande i högskolepolitiska frågor. SUHF:s påverkansarbete handlar dels om att ta en aktiv roll gentemot omvärlden i formulering och torgförande av sektorns ståndpunkter och proaktivt bearbeta politiska och andra aktörer i frågor där högskolesektorn har en enad hållning. Det inkluderar att följa upp de förslag och reformer som regering, riksdag och myndigheter samt olika europeiska organ lägger fram. Det gäller bland annat självständighet, resursfördelning för utbildning och forskning, kvalitetsutvärderingar, utfallet av utredningen om myndighetschefernas villkor och anställningsfrågor. SUHF ska uttala sig i sektorsgemensamma frågor där det råder tillräcklig samsyn. SUHF ska i samarbete med Vetenskapsrådet och Kungliga Biblioteket verka för fortsatt utveckling av SwePub för bibliometriska analyser av hög kvalitet. SUHF ska fortsätta dialogen med Kungliga Biblioteket avseende bland annat en ny nationell biblioteksstrategi och utformningen av Kungliga Bibliotekets samverkansstruktur. SUHF ska fortsätta dialogen med Myndigheten för yrkeshögskolan och arbeta för klargörande av gränsdragningar och övergångsmöjligheter mellan de båda postgymnasiala utbildningsformerna. SUHF:s presidium, styrelse och kansli ska ha löpande kontakter med företrädare för riksdagens partier, myndigheter, studentorganisationer, andra organisationer och EU-parlamentet. Detta sker genom formella och informella möten samt genom deltagande i olika seminarier och konferenser. SUHF ska fortsatt verka för att forskning och utbildning kan bedrivas med full kostnadstäckning. SUHF ska samla företrädare för sektorn till diskussioner i angelägna frågor. Ett dialogseminarium mellan lärosäten och forskningsfinansiärer ska genomföras årligen, i januari. SUHF ska delta under Almedalsveckan. Förbundet kommer även att delta i andras arrangemang för att föra sektorns talan.

21 10. FÖRBUNDSÄRENDEN SUHF:s lokaler ska fortsatt upplåtas för att underlätta medlemmarnas behov av mötesplatser i Stockholm. Följande principer ska gälla: SUHF ska gynna samarbeten, främst mellan lärosäten. SUHF ska i första hand stödja lärosäten som inte har tillgång till andra lokaler i Stockholmsområdet. Styrelsen och SUHF:s arbetsgrupper har prioritet. I mån av plats har lärosätenas ledningsgrupper och samarbetsgrupper möjlighet att låna lokalerna. Profil Det betonas i manifestets avsnitt Profil att behovet av olika utbildnings- och forskningsmiljöer ökar. Det behövs därför ett högskolelandskap som motsvarar detta behov. Ett diversifierat landskap där lärosätena värderas, utvärderas och finansieras utifrån de egna premisserna. SUHF ska under 2019 bland annat arbeta med nedanstående områden för att bidra till ökade möjligheter till profilering. SUHF ska verka för kvalitetssystem som gynnar mångfald inom såväl utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå som forskning. SUHF ska följa diskussionen kring diversifierade inkomstströmmar till högskolan. Arbetet med styrning för mångfald fortsätter utifrån SUHF:s inspel till den forskningspolitiska propositionen och ställningstaganden för ett uthålligt styroch resursfördelningssystem.

22 10. FÖRBUNDSÄRENDEN Bilaga SUHF seminarier/konferenser under 2019 För de seminarier/konferenser som nedan är kursiverade är datum fastställt. Övriga är antingen under planering eller finns endast som idé. Forskning Dialogseminarium mellan lärosäten och forskningsfinansiärer årligt seminarium 18 januari Forskningsadministration Högskolan som arbetsgivare och arbetsplats SUHF:s arbetsgivardag (höst) HR i högskolan (vartannat år, 2019) Inspirationsdag för ekonomer inom högskolan (vår) Utbildningsdag om högskolans roll och uppgift i staten (höst) Styrgruppen för Högskolornas forum för redovisningsfrågor (HfR) (höst) Styrgruppen för Forum för bibliotekschefer (vår och höst) Internationalisering Vad betyder internationell kompetens for svenska lärosäten? (preliminärt datum 28 januari) Seminarium om EU-frågor (vår) Kvalitetsfrågor Det nya kvalitetssystemet (fortsättning) SUHF:s förbundsförsamlingar och årskonferens - Vårens förbundsförsamling: 13 mars på Högskolan i Gävle - Årskonferens: 22 oktober på Karolinska Institutet - Höstens förbundsförsamling: 23 oktober på Karolinska Institutet

23 11. REKOMMENDATION Missiv till punkt 11 Förbundsförsamlingen den 24 oktober 2018 Rekommendation om hantering av avgiftsskyldiga studenter Dokument - Rekommendation om hantering av avgiftsskyldiga studenter (REK 2018:02), förslag Förslag Förbundsförsamlingen beslutar att - anta rekommendation om hantering av avgiftsskyldiga studenter (REK 2018:02). - upphäva rekommendationerna o Rekommendationer om hantering av vissa avgiftsskyldiga studenter och av viss avgiftsskyldig utbildning (Rek 2012:1) o Reviderade rekommendationer om sista betalningsdatum för första terminens studieavgift (Rek 2011:4) Bakgrund I samband med att anmälningsavgifter och studieavgifter för tredjelandsstudenter infördes 2011 utarbetade expertgruppen för studieadministrativa frågor rekommendationer om sådana gemensamma frågor kring hanteringen av avgiftsskyldiga studenter som antingen inte regleras i gällande förordningar, eller där det inte är fullt ut möjligt att behandla de avgiftsskyldiga studenterna på samma sätt som andra studenter. Rekommendationerna ansågs viktiga inte minst ur individ- och rättssäkerhetssynpunkt. Rekommendationer om hantering av vissa avgiftsskyldiga studenter och av viss avgiftsskyldig utbildning (Rek 2012:1) antogs den 19 december Den äldre rekommendationen (Rek 2012:1) har nu följts upp utifrån de nya bestämmelser som har införts i förordningar (exempelvis avseende separat antagning) och de erfarenheter som gjorts inom universitets- och högskolesektorn sedan dess. Expertgruppen för studieadministrativa frågor har under 2017 och 2018, i samråd med Expertgruppen för internationaliseringsfrågor, arbetat fram ett förslag till ny rekommendation om hantering av avgiftsskyldiga studenter. Förslaget skickade under hösten 2017 på remiss till SUHF:s medlemmar och till SFS. Det bifogade förslaget är justerat utifrån de synpunkter som inkommit. SUHF:s styrelse beslutade den 18 september 2018 att lägga fram förslaget till ny rekommendation för förbundsförsamlingen. Den föreslagna rekommendationen (REK 2018:02) ersätter - Rekommendationer om hantering av vissa avgiftsskyldiga studenter och av viss avgiftsskyldig utbildning (Rek 2012:1), samt - Reviderade rekommendationer om sista betalningsdatum för första terminens studieavgift (Rek 2011:4) som därmed ska upphöra att gälla.

24 11. REKOMMENDATION Sveriges universitets- REK 2018:02 och högskoleförbund Dnr: Rekommendation om hantering av avgiftsskyldiga studenter SUHF:s förbundsförsamling antog den 24 oktober 2018 följande rekommendation om hantering av avgiftsskyldiga studenter. Rekommendationen ersätter Rekommendationer om hantering av vissa avgiftsskyldiga studenter och av viss avgiftsskyldig utbildning (Rek 2012:1) samt Reviderade rekommendationer om sista betalningsdatum för första terminens studieavgift (Rek 2011:4), som därmed upphör att gälla. Bakgrund I samband med att anmälningsavgifter och studieavgifter för tredjelandsstudenter infördes utarbetade expertgruppen för studieadministrativa frågor rekommendationer om sådana gemensamma frågor kring hanteringen av avgiftsskyldiga studenter som antingen inte regleras i gällande förordningar, eller där de inte är fullt ut möjligt att behandla de avgiftsskyldiga studenterna på samma sätt som andra studenter. Rekommendationerna ansågs viktiga inte minst ur individ- och rättssäkerhetssynpunkt. Efter remiss till medlemmarna antog SUHF:s styrelse Rekommendationer om hantering av vissa avgiftsskyldiga studenter och av viss avgiftsskyldig utbildning (Rek 2012:1) den 19 december Eftersom förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor stadgar att högskolan ska bestämma tidpunkt för betalning av studieavgiften efter att ha hört Migrationsverket har SUHF:s presidium, efter beredning av dåvarande Expertgruppen för avgiftsfrågor i samråd med Migrationsverket, antagit Reviderade rekommendationer om sista betalningsdatum för första terminens studieavgift (Rek 2011:4) den 12 april De äldre rekommendationerna har nu följts upp utifrån de nya bestämmelser som har införts i förordningar (exempelvis avseende separat antagning) och de erfarenheter som gjorts inom universitets- och högskolesektorn sedan dess. Expertgruppen för studieadministrativa frågor har under 2017 och 2018, i samråd med Expertgruppen för internationaliseringsfrågor, arbetat fram ett förslag till ny rekommendation om hantering av avgiftsskyldiga studenter, vilken gått på remiss till SUHF:s medlemmar och SFS. Den slutligt antagna rekommendationen har reviderats med hänsyn tagen till remissopinionen, synpunkter från de båda expertgrupperna samt diskussionen i SUHF:s styrelse.

25 11. REKOMMENDATION Rekommendation om hantering av avgiftsskyldiga studenter SUHF rekommenderar sina medlemslärosäten att hantera avgiftsskyldiga studenter enligt följande: Område Rekommendation 1. Lokalt regelverk Varje lärosäte bör upprätta ett lokalt regelverk för hantering av studieavgiftsskyldiga studenter. Detta regelverk bör göras tillgängligt på lärosätets webbplats på såväl svenska som engelska. 2. Anmälningsavgift När anmälan sker genom det nationella antagningssystemet NyA tar Universitets- och högskolerådet ut anmälningsavgift, på uppdrag av lärosätena, av den som vid tidpunkten för anmälan är tredjelandsmedborgare och bedöms vara avgiftsskyldig enligt 2 förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor. 3. Studieavgift Varje lärosäte tar ut studieavgift av den som vid utbildningens start är tredjelandsmedborgare och bedöms vara avgiftsskyldig under studietiden enligt 5 förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor. Under tiden som förlängningsärende behandlas av Migrationsverket gäller den status som har beslutats tidigare. 4. Tidpunkt för betalning av studieavgift SUHF har överenskommit med Migrationsverket att varje lärosäte ska kommunicera uppgifter om att nyantagna i de gemensamma internationella antagningsomgångarna har erlagt betalning av studieavgift senast den 15 juni inför studiestart höstterminen eller den 15 december inför studiestart vårterminen, om inte lärosätet gör en särskild överenskommelse med Migrationsverket om ett senare datum. Varje lärosäte bör därför fastställa sista dag för betalning av studieavgiften för nyantagna så att det är möjligt att kommunicera uppgifterna till Migrationsverket senast vid de tidpunkter som överenskommits. Sent antagna och antagna i andra antagningsomgångar hanteras i särskild ordning. 5. Antagningsbesked I antagningsbeskedet bör framgå vilken studieavgift som en avgiftsskyldig student ska betala för den utbildning som antagningsbeskedet omfattar förutsatt att adekvat systemstöd finns. 6. Tidpunkt för ankomst och registrering 7. Uppskjuten studiestart (anstånd) Varje lärosäte ska utan dröjsmål till Migrationsverket lämna ut uppgift om att en antagen studieavgiftsskyldig student inte har registrerat sig på utbildningen (SFS 1993:1153, 2 kap. 6 a ). En antagen studieavgiftsskyldig student bör därför ha ankommit och registrerat sig på utbildningen senast tre veckor efter utbildningens start. Om så inte har skett, ska lärosätet direkt informera Migrationsverket om att studenten uteblivit, om inte lärosätet gjort en särskild överenskommelse med Migrationsverket om en annan tidpunkt för denna kommunikation. För att kunna ansöka om anstånd måste studieavgiften vara betald, eftersom betalning krävs för antagning. (Förordning (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor, 8 : För att bli antagen till utbildningen ska en studieavgiftsskyldig

26 11. REKOMMENDATION sökande betala studieavgiften senast vid den tidpunkt som avses i 7 ). Ett beslut om anstånd får förenas med villkor om anmälan inför den tidpunkt då studierna ska påbörjas, dock bör inte någon anmälningsavgift tas ut för den utbildning där anstånd beviljats. Om ansökan om anstånd avslås får studenten ansöka om återbetalning enligt gällande regelverk. Det regelverk som gäller vid lärosätet angående återbetalning av studieavgifter bör även gälla vid hantering av ansökningar om anstånd och återbetalning av studieavgift i samband med detta. Den studieavgift som studenten ska betala (enligt antagningsbeskedet, när systemstöd för detta finns) bör vid tidpunkten då studierna påbörjas vara samma belopp som angavs i samband med antagning till utbildningen. Av Förordning (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor 6 framgår att: Studieavgiften ska vara densamma för alla studieavgiftsskyldiga studenter som går samma utbildning vid samma tillfälle. SUHF tolkar detta som att antagningen skett till en termin och att det är den terminens avgift som anses som samma tillfälle. Att studenten sedan får tillstånd att skjuta upp den faktiska starten innebär inte att antagningen (tillfället) flyttas. 8. Studieuppehåll Ett beslut om att en avgiftsskyldig student får fortsätta sina studier efter studieuppehåll får förenas med villkor om anmälan inför den tidpunkt då studierna ska återupptas, dock bör inte någon anmälningsavgift tas ut. Den studieavgift som studenten ska betala bör vid tidpunkten då studierna återupptas vara samma belopp som före studieuppehållet. Det är av vikt att lärosätena uppmärksammar avgiftsskyldig student som tar studieuppehåll på att nuvarande uppehållstillstånd för studier kan komma att återkallas, då dessa uppehållstillstånd baseras på att man faktiskt studerar i Sverige. Det är också viktigt att uppmärksamma den studerande på att eventuella studieuppehåll inte ger några lättnader i kraven för att få ett förlängt uppehållstillstånd för studier, till exempel vad gäller godtagbara studieresultat. 9. Förändring av avgiftsstatus En student som har förklarats ej avgiftsskyldig och antagits till en högskoleutbildning har fått ett gynnande beslut (i och med antagningsbeskedet) som inte bör ändras så att studenten senare under utbildningens gång förklaras avgiftsskyldig. En student som förklarats avgiftsskyldig kan, efter prövning av respektive lärosäte, förklaras för ej avgiftsskyldig under utbildningens gång. 10. Förhindrad att delta i utbildningen Om en student har betalat studieavgiften men av särskilda skäl är förhindrad att delta i utbildningen bör återbetalning av studieavgiften ske motsvarande det antal högskolepoäng som studenten är förhindrad att delta i.

27 11. REKOMMENDATION Detta ska inte blandas ihop med punkt 6 (tidpunkt för ankomst och registrering). Särskilda skäl ska anföras och specificeras i ansökan om återbetalning från studenten. 11. Återbetalning av studieavgift Enligt 12 andra stycket förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor får en högskola betala tillbaka hela eller en del av studieavgiften om studenten av särskilda skäl är förhindrad att delta i utbildningen. 12. Studieavgift i samband med tillgodoräknande 13. Utbytesstudier för avgiftsskyldiga studenter Eftersom merkostnader uppstår i samband med återbetalning och kostnader även genererats i samband med antagning och övrig hantering innan registrering, kan studenten debiteras för dessa och hela studieavgiften måste därför inte återbetalas. Studenter som blir antagna till studier och får kurser från tidigare studier tillgodoräknade får en reducerad avgift under (företrädesvis) sista terminen där reduktionen är beräknad på antalet poäng som tillgodoräknats och med hänsyn tagen till att tillgodoräknande innebär en administrativ kostnad. Studenter som deltar i ett utbyte under sin studietid inom ramen för avtal fortsätter att betala studieavgiften vid sitt hemuniversitet. Ingen extra studieavgift tas ut vid ett eventuellt tillgodoräknande av dessa studier. 14. Utbildningssamarbeten För utbildningssamarbeten bör en överenskommelse upprättas mellan de samarbetande lärosätena där studieavgifterna bör regleras och eventuell ersättning mellan lärosätena framgår. 15. Forskarutbildning Studier på forskarutbildningsnivå är avgiftsfria. De kurser som ingår i forskarutbildningen framgår av den individuella studieplanen, vilket innebär att de är avgiftsfria, och kan i förekommande fall samläsas (och vara identiska) med kurser på grundnivå eller avancerad nivå.

28 12. LÖNTAGARFONDSSTIFTELSER Missiv till punkt 12 Förbundsförsamlingen den 24 oktober 2018 Löntagarfondsstiftelsernas styrelser Dokument -- Förslag Förbundsförsamlingen beslutar att ge styrelsen i uppdrag att utse en nomineringsgrupp med uppdrag - att på förbundets vägnar föra samtal med övriga nominerande organisationer om sammansättningen av respektive styrelse - att samla in nomineringar av kandidater till aktuella styrelseposter från medlemmarna. Bakgrund Mandatperioden för forskningsstiftelserna som bildades av löntagarfondspengar går ut i slutet av juni Formerna för utseende av styrelserna i dessa stiftelser avreglerades 2010 som en följd av prop. 2009/10:136 Ökad frihet för vissa stiftelser som finansierar forskning. Av beslutet framgår att avgående stiftelsestyrelser utser en majoritet av ledamöterna efter förslag från bland annat forskarsamhället. I propositionen anges att universitet och högskolor gemensamt ska ta fram förslag. Löntagarfondsstiftelserna bildades på mitten av 1990-talet på 10 miljarder kr. Följande stiftelser är aktiva: - Internationella miljöinstitutet (Lunds universitet) - KK-stiftelsen (kunskaps- och kompetensutveckling) - Mistra (miljöstrategisk forskning) - SSF (strategisk forskning) - STINT (internationalisering av högre utbildning och forskning) - Östersjöstiftelsen (Östersjöregionen och Östeuropa) Två är nedlagda: Framtidens kultur och Vårdalstiftelsen (vård- och allergiforskning)

29 13. SAMVERKAN Missiv till punkt 13 Förbundsförsamlingen den 24 oktober 2018 Samverkansgruppens ställningstaganden Dokument - Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället utgångspunkter och principer Förslag Förbundsförsamlingen diskuterar Expertgruppen för samverkansfrågors förslag till ställningstaganden. Bakgrund Vid styrelsemötet den 18 september 2018 beslutade SUHF:s styrelse att förelägga Expertgruppen för samverkans förslag till ställningstaganden för diskussion vid förbundsförsamlingen. Expertgruppen för samverkan bildades i början av 2017 och har mandat 2018 ut. Ledamöter är: Johan Schnürer, rektor, Örebro universitet (ordförande), Sara Brännström, samverkanskoordinator, SLU (verkställande ledamot), Johanna Adami, rektor, Sophiahemmet högskola, Per Brolin, universitetsdirektör, Linnéuniversitetet, Maria Lantz, rektor, Konstfack, Anders Malmberg, prorektor, Uppsala universitet, Margareta Norell Bergendahl, professor, KTH, Paul Pettersson, rektor, Mälardalens högskola och Marita Hilliges, generalsekreterare, SUHF. Expertgruppen har uppdraget att följa utvecklingen inom lärosätenas strategiska samverkan med omgivande samhälle inom forskning såväl som utbildning samt att bidra till erfarenhetsutbytet inom sektorn. Fokus ska ligga på lärosätesövergripande frågor av relevans för områden som universitets- och högskoleledningar har att hantera. Som ett led i arbetet har expertgruppen gjort en genomgång av utgångspunkter och principer för samverkan med det omgivande samhället. Gruppen gör i bifogad rapport ett antal ställningstaganden relaterat till olika aspekter av samverkan.

30 13. SAMVERKAN Expertgruppen för samverkan (slutversion) Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället utgångspunkter och principer För att tillförsäkra kommande generationer god miljö, hälsa och välstånd krävs en ständig utveckling av ny kunskap och kompetens. Universitet och högskolor är samhällets viktigaste institutioner för högre utbildning och forskning. I högre utbildning tillägnar sig människor både generella färdigheter och specifika kompetenser och kunskaper som rustar dem för att möta samhällets utmaningar. Forskningen ger nya perspektiv på vetenskapens grundfrågor om universums, livets och det mänskliga medvetandets uppkomst och utveckling och bidrar samtidigt till miljöns hållbarhet, människans hälsa och samhällets utveckling. För att universitetet och högskolor bäst ska kunna fylla sin roll fordras att de har en självständig ställning i samhället. Akademisk frihet, integritet och utrymme för kritisk dialog är grundförutsättningen för både forskning och utbildning. I kombination med öppenhet och väl utvecklade relationer mellan lärosätena och andra aktörer i samhälle och näringsliv skapar det förutsättningar för samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. Högskolans samverkansuppgift I högskolelagens andra paragraf anges att staten som huvudman ska anordna högskolor för (betoning tillagd): utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, samt forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete. I samma paragraf anges också att: det i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Under det senaste decenniet har staten, oavsett regeringens sammansättning, betonat vikten av att lärosätena aktivt utvecklar sin samverkan med det omgivande samhället. Tydligast kommer det till uttryck i den senaste forskningspolitiska propositionen där ordet samverkan för första gången ingår i själva titeln: Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (Regeringens proposition 2016/17:50). I propositionen anges, som ett av tre uppföljningsbara mål för den kommande tioårsperioden, att samverkan och samhällspåverkan ska öka. Budgetpropositionen 2018 innebär för första gången att den prestationsutsatta delen av de statliga lärosätenas basanslag för forskning påverkas av en kvalitetsbedömning av samverkan, vid sidan om värderingen av externa medel och bibliometri. Politik, näringsliv och samhälle har alltså stora förväntningar på att forskning och högre utbildning skall bidra till hållbar tillväxt och ett gott samhälle. Det är därför viktigt att

31 13. SAMVERKAN svenska lärosäten, enskilt och tillsammans, utvecklar genomtänkta synsätt och strategiska perspektiv på samverkan. Föreliggande förslag till utgångspunkter och principer har utarbetats av SUHF:s expertgrupp för samverkan. Syftet är att det ska kunna ligga till grund för diskussioner och eventuella gemensamma ställningstaganden inom sektorn. Särskilt viktigt är det med genomtänkta hållningar rörande frågor som: Hur ska samverkansbegreppet definieras? Vad är målet med samverkan? Hur förhåller sig samverkansuppgiften till högskolans kärnuppdrag att bedriva utbildning och forskning Vilka målkonflikter kan finnas runt samverkan? Hur kan kvalitet i samverkan definieras och värderas, på individ-, institutionsrespektive lärosätesnivå? Vilka etik- och integritetsfrågor är kopplade till samverkan? Bör samverkan tilldelas större meritvärde på individnivå, och i så fall hur? Finns det behov att väga in samverkan när lärosäten tilldelas resurser, och i så fall hur? Vilka hinder finns det för samverkan? Begreppet Högskolelagen skiljer som framgår ovan samverkan från information och nyttiggörande. I praktiken är dock de tre begreppen sammankopplade. De flesta definitioner innebär att samverkan ska omfatta att två eller flera parter, varav minst en part ett lärosäte eller någon del därav, medan minst en part är icke-akademisk aktör. Även med en sådan avgränsning täcker samverkansbegreppet en bred palett av aktiviteter som skiljer sig med avseende på: Geografisk skala: lokal, regional, nationell, internationell Partners/målgrupp: företag och branschorganisationer, myndigheter, skolor, kulturinstitutioner, kommuner, landsting/regioner, religiösa samfund, civilsamhället Typ av aktivitet: gemensamt definierade projekt, uppdragsforskning och -utbildning, konsult- och expertuppdrag, deltagande i samhällsdebatt, medieframträdanden. Expertgruppens ställningstagande: Samverkansbegreppet bör definieras brett. Vi tolkar intentionen med samverkansuppgiften som ett uppdrag att tillse att utbildning och forskning vid lärosätena ska nyttiggöras i samhället. Därmed kan begreppet inte avgränsas till enbart de aktiviteter där lärosätena samarbetar med en väl definierad icke-akademisk aktör. Vägarna till nyttiggörande kan vara många, beroende på sammanhang och ämnesområde. Samverkansbegreppet bör omfatta det arbete som bedrivs inom lärosätena med samverkansuppgiften som helhet och inkludera alla sätt att skapa genomslag, dvs inte bara genom samverkan med definierade aktörer i ordets språkligt vedertagna betydelse.

32 13. SAMVERKAN Målet För ett lärosäte uppfyller samverkan två olika mål. Det ena är att i vid mening bidra till näringslivets och samhällets utveckling (jfr begreppet nyttiggörande ovan). Via samverkan kommer den akademiska kunskapsmassan och kompetensbasen till nytta i samhället och kan bidra till sådant som demokrati- och kulturutveckling, ekonomisk tillväxt, folkbildning, företagsutveckling, innovation, integration, samhällsdebatt eller Sverigefrämjande. Samtidigt innebär samverkan ett kunskapsflöde in i lärosätet och bidrar därmed till dess kvalitetsutveckling och vitalitet. De forskare, lärare eller studenter som genom samverkan exponeras för problemställningar och utmaningar i näringsliv och samhälle får insikter som går att omsätta i förnyelse och kvalitetsutveckling i forskning och utbildning. Ömsesidighet, ömsesidig nytta, kunskapsutbyten, och gemensam utveckling av nya kunskapsområden är därmed både målet för och kännetecken på god samverkan. Samtidigt kan självklart en enskild samverkansinsats ha värde även om den har stark betoning på endast det ena målet. Expertgruppens ställningstagande: Samverkan ska å ena sidan öka kvaliteten i forskning och utbildning, och å andra sidan att skapa värde i verksamheten hos samverkanspartnern. I förlängningen leder båda dessa mål till genomslag i form av bred samhällsnytta. Integrerad eller separat uppgift Ofta diskuteras huruvida samverkan ska betraktas som en separat ( tredje ) uppgift för lärosätena, eller om den snarare ska ses som helt integrerad i de två huvuduppgifterna utbildning och forskning. Skrivningen i högskolelagen skulle ha kunnat vara tydligare på denna punkt, och det finns argument för båda synsätten. Å ena sidan kan samverkan aldrig bedrivas frikopplad från forskningen och utbildningen. Ju mer integrerad den är i enskilda projekt eller utbildningar, desto mer djupgående kan den bli. Samverkan bygger på över tiden uppbyggda och förtroendefulla relationer, och för att samverkan ska fungera på riktigt måste sådana relationer från lärosätets sida inkludera de aktiva forskarna och lärarna och deras dagliga verksamhet. När samverkan å andra sidan lyfts fram som en särskild verksamhet och drivs i särskilda projekt och organisationsformer med stöd av specialiserade, utåtriktade enheter specialiserade just på externa relationer kan det vara lättare för externa aktörer som saknar etablerade kontakter inom ett lärosäte att finna vägar in. Att formalisera och stärka samverkan genom specialiserade stödfunktioner kan även öka förutsättningarna för att strategiskt styra samverkan och bidra till minskat personberoende. I vissa sammanhang önskar också externa aktörer bred samverkan på lärosätesnivå, snarare än med enskilda grupperingar inom lärosätet, eller i form av mer storskalig uppdragsutbildning. Expertgruppens ställningstagande: Samverkan är en integrerad del av och enbart relevant i relation till lärosätenas forskning eller utbildning. Specialiserade samverkansenheter och riktade samverkansstrategier ger strukturella förutsättningar, men själva samverkan måste ske inom forskningen och utbildningen. Detta synsätt har betydelse för hur samverkan bör beskrivas, följas upp och värderas liksom hur samverkansuppgiften ska premieras i samband med meritvärdering på individnivå eller ekonomiska incitament (se vidare nedan).

33 13. SAMVERKAN Målkonflikter Det finns ingen principiell motsättning mellan att bedriva forskning och utbildning av högsta akademiska kvalitet och väl utvecklad samverkan. Tvärtom förstärker dessa idealiskt sett varandra. Samtidigt finns det konkreta målkonflikter. Lärosäten och exempelvis företag har olika roller och mål. I universitetsvärlden blir ny kunskap allmän egendom efter publicering och ökar sitt värde ju friare och snabbare den sprids och tas i anspråk av andra (jfr begreppet Open Science). För ett företag finns det ofta rationella skäl att begränsa spridningen av kunskap. Detta kan även och med potentiellt betydligt allvarligare konsekvenser gälla politiska aktörer. Vidare arbetar lärosäten i olika geografiska skalor och det kan uppstå motsättningar mellan att stärka den nationella eller kanske framför allt internationella positionen, i jämförelse med att vara lyhörd mot utmaningar och behov i den lokala omgivningen. På samma sätt finns det ibland konflikter mellan vad som är gynnsamt på kort eller längre sikt. Och till sist finns alla de restriktioner som innebär att val och prioriteringar måste göras: tid, kraft och resurser är begränsade och alla har inte möjlighet att göra allt. Även om det långsiktiga och överordnade målet är att lärosätena så mycket som möjligt ska tjäna det samhälle de är en del av finns konkreta avvägningar som behöver hanteras. Expertgruppens ställningstagande: Samverkan blir bättre om eventuella målkonflikter mellan deltagande aktörer tydliggörs och erkänns som en utgångspunkt för det gemensamma engagemanget. Precis som att varje annan samhällsaktör (företag, organisation, myndighet) avgör hur stora resurser man vill satsa på exempelvis kunskapsutveckling eller samarbeten, måste det vara ett lärosätes uppgift att fastställa vad som är lämplig omfattning och inriktning på arbetet med samverkansuppgiften. Värdering av kvalitet Kvalitetsfrågan är knuten till diskussionen ovan om hur samverkan ska betraktas, i relation till forskning och utbildning. Om man betonar att samverkansuppgiften är en integrerad del av forskning och utbildning, blir frågan om samverkanskvalitet snarast en aspekt av forsknings- respektive utbildningskvalitet. Om man snarare betraktar samverkan som en separat uppgift vid sidan av utbildning och forskning, är det rimligare att utveckla särskilda kvalitetskriterier för samverkan som sådan. Varje försök att stimulera samverkan genom någon form av belöningssystem, antingen på lärosätes- eller individnivå, förutsätter en definition av kvalitet inom samverkansområdet. Här finns flera faktorer att ta hänsyn till. Ur lärosätessynpunkt bör kvalitet i samverkan ytterst definieras utifrån de mål lärosätet satt upp för sin samverkan, med särskild tonvikt på hur samverkan långsiktigt bidrar till kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Kvalitetsvärdering bör i det perspektivet förhålla sig till uppfyllande av uppsatt ambitionsnivå inom lärosätet. Ur omgivningens perspektiv handlar kvalitet i samverkan dels om motsvarande måluppfyllelse hos de partners ett lärosäte samverkar med, dels om resultatet av samverkan i form av samhällseffekter eller samhällsnytta, brett definierat. Expertgruppens ställningstagande: Av redan formulerade ställningstaganden följer att uppföljning och kvalitetsvärdering bör omfatta arbetet med samverkansuppgiften som helhet och dess resultat. Vad gäller resultaten bör de utvärderas utifrån tre aspekter: partnernytta (i form av verksamhetsförbättringar), lärosätesnytta (dvs effekter/nytta inom forskningen och utbildningen), respektive samhällsnytta (genomslag och effekter i samhället

34 13. SAMVERKAN i stort). Att korrekt fastställa dessa värden är förknippat med betydande metodmässiga utmaningar. Vid jämförelse av prestation och kvalitet i samverkansarbetet inom eller mellan lärosäten är det avgörande att jämförelsen görs ämnesanpassat (jämför fältnormalisering vid bibliometriska analyser) så att det verkligen är prestation och kvalitet i samverkan och inte är ämnessammansättning som slår igenom. Vad avser kvaliteten på stödenheters arbete med strukturella förutsättningar för samverkan kan processutvärderingar genomföras. Sådana bör dock inte i sig ligga till grund för ekonomiska incitament (se vidare nedan). Etik och integritet Lärosätenas unika betydelse kan beskrivas i termer av att vara samhällets intellektuella motor och kritiska spegel. Det förutsätter forskning och utbildning av hög kvalitet, där det fria sökandet efter ny kunskap står i centrum. För att kunna nå dessa mål krävs också att lärosätena har en stark och självständig ställning i samhället. Universitetens Magna Charta anger som sin första grundläggande princip att universitetet är en autonom institution i samhället: För att tillgodose omvärldens behov måste universitetens forskning och undervisning vara moraliskt och intellektuellt oberoende av alla politiska, ideologiska och ekonomiska maktgrupperingar. För att inte kollidera med sådana krav måste samverkan karakteriseras av ömsesidighet, öppenhet och delaktighet med bibehållen integritet för inblandade parter. De generella krav som gäller avseende god forskningssed och etik måste självklart gälla även för gemensamma samverkansprojekt. Konkret kommer dessa överväganden in när det gäller frågor om vem ett lärosäte önskar samverka med, hur samverkan organiseras och hur resultaten av samverkan kan och får utnyttjas. Expertgruppens ställningstagande: Eftersom både samverkan och nyttiggörande oupplösligt är knutna till forskningens och utbildningens kvalitet, får kortsiktiga samverkansinsatser och därtill knutna belöningar aldrig tillåtas kompromettera forskningens och utbildningens integritet och därmed deras långsiktiga förutsättningar. Etiska bedömningar bör alltid ingå när en samverkansinsats övervägs. En förutsättning för all samverkan är att akademiska kärnvärden respekteras. Meritvärde och individuell belöning Meritvärdet av samverkan kan definieras som det värde samverkanserfarenheter och samverkansskicklighet ges vid t ex anställning, befordran eller lönesättning inom lärosätena eller vid forskningsrådens bidragsbeslut. Om vi menar allvar med att samverkan med omgivande samhälle är en viktig uppgift för högskolan, och att god samverkan både tillför kvalitet till lärosätenas kärnverksamheter och bidrar till nyttiggörande i samhället, så måste samverkansmeriter värderas och belönas i samband med anställning, befordran, lönesättning och liknande. Det som ligger närmast till hands inom högskolan är att utveckla kriterier för att värdera samverkansaktiviteter mellan akademi och partners utanför den akademiska sfären som kan bedömas stärka kvalitet och relevans i lärosätets utbildning och forskning. Sådan samverkansskicklighet bör alltid vägas in tillsammans med vetenskaplig, pedagogisk och annan skicklighet, men det måste kunna variera mellan olika lärosäten, såväl som mellan olika typer av anställningar inom ett lärosäte vilken relativ vikt samverkan tillmäts.

35 13. SAMVERKAN Det blir då en del av lärosätenas profilering och ett strategiskt ledningsinstrument, samtidigt som det ger enskilda verksamheter hjälp vid rekryteringar för att uppnå en önskad gruppsammansättning. Användande av detta förfaringssätt medför högre krav på specificering av önskad profil i samband med rekrytering. Kvar står då frågan om hur man skall bedöma samverkansmeriter. I boken Samverkansskicklighet föreslår författarna en meritportfölj för samverkan, motsvarande en meritportfölj för högskolepedagogisk meritering. Några av de kategorier som lyfts fram är förmedling av forskningsinformation, forsknings- och utvecklingsarbete, uppdragsforskning, populärvetenskaplig produktion, deltagande i råd, nämnder och nätverk, interaktiv forskning. För att samverkan skall integreras på ett naturligt sätt i det akademiska livet så måste samverkansskicklighet behandlas och definieras i styrdokument som behandlar anställning och befordran mm vid lärosätena. En viktig fråga är om samverkansskicklighet ska ses som en separat behörighets- eller bedömningsgrund, eller som en aspekt av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Expertgruppens ställningstagande: Incitamentssystem som belönar goda resultat kopplade till samverkansuppgiften som helhet är nödvändiga för att stimulera att arbete med uppgiften genomförs på ett professionellt sätt. Hur tungt samverkansmeriter ska väga måste kunna variera mellan lärosäten, ämnesområden och anställningar, men gemensamt bör vara att samverkansskicklighet i normalfallet inte betraktas som en separat behörighet utan utgör en bedömningsgrund knuten till vetenskaplig, pedagogisk och annan skicklighet. Ekonomiska incitament Svenska lärosäten tar utifrån sina olika förutsättningar sitt samverkansuppdrag på stort allvar och utvecklar olika samverkansprojekt, interna processer och system för detta. De samarbetar också i olika nationella nätverk och projekt för gemensam kvalitetsutveckling och lärande kring samverkan. Frågan om huruvida bedömda prestationer och kvalitet ska påverka statens fördelning av resurser till lärosätena är omdiskuterad. Vissa ser det som ett sätt att skapa incitament för alla lärosäten att ytterligare prioritera samverkansuppgiften. Andra ser det som ett sätt att omfördela resurser från lärosäten som är profilerade mot grundforskning till lärosäten som är profilerade mot tillämpad forskning. Samverkan prioriteras redan idag ekonomiskt genom att stora delar av forskningsfinansieringen är knuten till bidragsformer där lärosäten förutsätts arbeta nära externa aktörer. Huruvida staten skall utgå ifrån kvalitet och prestation i samverkan när anslaget för forskning och forskarutbildning ska fördelas till lärosätena, sammanhänger dels med huruvida det alls bedöms som önskvärt med sådan (om-)fördelning, dels om det går att etablera kriterier som framstår som rättvisa och legitima och möjliggör rimliga jämförelser, samtidigt som de ger rätt styrsignaler. Samma resonemang kan naturligtvis också appliceras på omfördelning av basanslag utifrån kvalitet och prestationer inom forskning. Liksom för forskningen generellt gäller också för samverkan att en hög grad av extern finansiering har negativa effekter på lärosätens strategiska rådighet och långsiktighet. Eller annorlunda uttryckt: ökade basanslag skulle skapa förutsättningar för större långsiktighet också när det gäller samverkan.

36 13. SAMVERKAN Expertgruppens ställningstagande: Om staten inkluderar en samverkanskomponent i sin anslagsfördelning till lärosätena måste bedömning av prestation och kvalitet i samverkan utgår ifrån de principer som angetts ovan, nämligen att: samverkansarbetet som helhet och dess effekter värderas, inte enbart lärosätesstrategi och stödfunktioner, värdering av resultat och effekter inkluderar lärosätesnytta, partnernytta och samhällsnytta, samt att jämförelser utgår ifrån någon motsvarighet till den fältnormalisering som används inom bibliometri. Hinder Det finns omständigheter som utgör hinder för lärosätenas samverkan. När det gäller statliga universitet och högskolor har flera sådana hinder att göra med lärosätenas svaga institutionella autonomi. Det faktum att lärosätenas ej är egna juridiska personer utan är reglerade som statliga myndigheter innebär bland annat begränsningar när det gäller att ingå vissa avtal och att hävda sekretess vid samarbeten med utomstående aktörer pga offentlighetsprincipen. Många samverkansformer ligger också i gränslandet för att omfattas av lagen om offentlig upphandling. I andra fall aktualiseras konflikter med statsstödsregler. Ökad institutionell autonomi skulle också göra det möjligt för lärosäten som saknar holdingbolag att hantera vissa frågor mer effektivt. När regeringen så starkt driver frågan om att lärosätena ska lägga ytterligare kraft på samverkan borde huvudmannen själv också se över de regelfrågor som idag verkar begränsande. Expertgruppens ställningstagande: Regeringen främsta insats för att förbättra lärosätenas förutsättningar för samverkan och nyttiggörande är att inleda ett arbete som ökar lärosätenas handlingsfrihet genom att de i större utsträckning får möjlighet att agera som egna juridiska personer.

37 16. ÖPPEN VETENSKAP Missiv till punkt 16 Förbundsförsamlingen den 24 oktober 2018 Rapport från EUA:s Expert Group for Science 2.0 / Open Science Dokument - Science Without Publication Paywalls a Preamble to: coalition S for the Realisation of Full and Immediate Open Access - Plan S: Accelerating the transition to full and immediate Open Access to scientific publications Förslag Förbundsförsamlingen tar del av informationen. Bakgrund David Lawrence, överbibliotekarie vid Linköpings universitet, har under flera år varit SUHF:s representant i EUA:s Expert Group for Science 2.0/Open science. Under våren övertog Wilhelm Widmark, överbibliotekarie vid Stockholms universitet, Davids plats i expertgruppen. David och Wilhelm informerar om expertgruppen och dess arbete. På EUA:s hemsida står följande att läsa om expertgruppen: This expert group addresses the increasing complexity and implications of Science 2.0/Open Science. It guides EUA s work on the topic with a view to support universities in a wide range of related issues such as Open Access to research publications and data, text and data mining and big data. The Expert Group reports to EUA Research Policy Working Group and the EUA Council. Mer information om EUA:s arbete kring Open Science, se: Bifogat finns två dokument kring EU:s arbete med öppen vetenskap, Plan S.

38 16. ÖPPEN VETENSKAP Science Without Publication Paywalls a Preamble to: coalition S for the Realisation of Full and Immediate Open Access Open Access is Foundational to the Scientific Enterprise Universality is a fundamental principle of science 1 : only results that can be discussed, challenged, and, where appropriate, tested and reproduced by others qualify as scientific. Science, as an institution of organised criticism, can therefore only function properly if research results are made openly available to the community so that they can be submitted to the test and scrutiny of other researchers. Furthermore, new research builds on established results from previous research. The chain, whereby new scientific discoveries are built on previously established results, can only work optimally if all research results are made openly available to the scientific community. Publication paywalls are withholding a substantial amount of research results from a large fraction of the scientific community and from society as a whole. This constitutes an absolute anomaly, which hinders the scientific enterprise in its very foundations and hampers its uptake by society. Monetising the access to new and existing research results is profoundly at odds with the ethos of science. There is no longer any justification for this state of affairs to prevail and the subscription-based model of scientific publishing, including its so-called hybrid variants, should therefore be terminated. In the 21 st century, science publishers should provide a service to help researchers disseminate their results. They may be paid fair value for the services they are providing, but no science should be locked behind paywalls! A Decisive Step Towards the Realisation of Full Open Access Needs to be Taken Now Researchers and research funders have a collective duty of care for the science system as a whole. The 2003 Berlin Declaration 2 was a strong manifestation of the science community (researchers and research funders united) to regain ownership of the rules governing the dissemination of scientific information. Science Europe established principles for the transition to Open Access in , but wider overall progress has been slow. In 2016, the EU Ministers of science and innovation, assembled in the Competitiveness Council, resolved that all European scientific publications should be immediately accessible by As major public funders of research in Europe, we have a duty of care for the good functioning of the science system (of which we are part), as well as a fiduciary responsibility for the proper usage of the public funds that we are entrusted with. As university and library negotiation teams in several countries (e.g. Germany, France, Sweden) are struggling to reach agreements with large publishing houses, we feel that a decisive move towards the realisation of Open Access and the complete elimination of publication paywalls in science should be taken now. The appointment of the Open Access Envoy by the European Commission has accelerated this process. Hence, driven by our duty of care for the proper functioning of the science system, we have developed Plan S whereby research funders will mandate that access to research publications that are generated through research grants that they allocate, must be fully and immediately open and cannot be monetised in any way. 1 The term science as used here includes the humanities Science Europe Principles on Open Access to Research Publications

39 16. ÖPPEN VETENSKAP Further Considerations We recognise that researchers need to be given a maximum of freedom to choose the proper venue for publishing their results and that in some jurisdictions this freedom may be covered by a legal or constitutional protection. However, our collective duty of care is for the science system as a whole, and researchers must realise that they are doing a gross disservice to the institution of science if they continue to report their outcomes in publications that will be locked behind paywalls. We also understand that researchers may be driven to do so by a misdirected reward system which puts emphasis on the wrong indicators (e.g. journal impact factor). We therefore commit to fundamentally revise the incentive and reward system of science, using the San Francisco Declaration on Research Assessment (DORA) 4 as a starting point. The subscription-based model of scientific publishing emerged at a certain point in the history of science, when research papers needed extensive typesetting, layout design, printing, and when hardcopies of journals needed to be distributed throughout the world. While moving from print to digital, the publishing process still needs services, but the distribution channels have been completely transformed. There is no valid reason to maintain any kind of subscription-based business model for scientific publishing in the digital world, where Open Access dissemination is maximising the impact, visibility, and efficiency of the whole research process. Publishers should provide services that help scientists to review, edit, disseminate, and interlink their work and they may charge fair value for these services in a transparent way. The minimal standards for services expected from publishers are laid down in the 2015 Science Europe Principles on Open Access Publisher Services. 5 Obviously, our call for immediate Open Access is not compatible with any type of embargo period. We acknowledge that transformative type of agreements, where subscription fees are offset against publication fees, may contribute to accelerate the transition to full Open Access. Therefore, it is acceptable that, during a transition period that should be as short as possible, individual funders may continue to tolerate publications in hybrid journals that are covered by such a transformative type of agreement. There should be complete transparency in such agreements and their terms and conditions should be fully and publicly disclosed. We are aware that there may be attempts to misuse the Open Access model of publishing by publishers that provide poor or non-existent editorial services (e.g. the so-called predatory publishers). We will therefore support initiatives that establish robust quality criteria for Open Access publishing, such as the Directory of Open Access Journals (DOAJ) and the Directory of Open Access Books (DOAB). We note that for monographs and books the transition to Open Access may be longer than 1 January 2020, but as short as possible and respecting the targets already set by the individual research funders. coalition S : Building an Alliance of Funders and Stakeholders Plan S states the fundamental principles for future Open Access publishing. Science Europe, funders, the European Research Council and the European Commission will work together to clarify and publish implementation details. The plan does not advocate any particular Open Access business model, although it is clear that some of the current models are not compliant. We therefore invite publishers to switch to publication models that comply with these principles. Plan S was initiated by the Open Access Envoy of the European Commission and further developed by the President of Science Europe and by a group of Heads of national funding organisations. It also drew on substantial input from the Scientific Council of the European Research Council. Today, a group of national funders initiate the alliance coalition S to take action towards the implementation of Plan S, and are joined by the European Commission and the European Research Council. We invite other funding agencies and research councils, as well as stakeholders (notably researchers, universities, libraries, and publishers) to join coalition S and thereby contribute to the swift realisation of our vision of science without publication paywalls. Marc Schiltz President of Science Europe 4 September 2018 For more information: Page 6 of the Science Europe Principles on Open Access to Research Publications (May 2015)

40 16. ÖPPEN VETENSKAP Plan S Accelerating the transition to full and immediate Open Access to scientific publications The key principle is as follows: After 1 January 2020 scientific publications on the results from research funded by public grants provided by national and European research councils and funding bodies, must be published in compliant Open Access Journals or on compliant Open Access Platforms. IN ADDITION: Authors retain copyright of their publication with no restrictions. All publications must be published under an open license, preferably the Creative Commons Attribution Licence CC BY. In all cases, the license applied should fulfil the requirements defined by the Berlin Declaration; The Funders will ensure jointly the establishment of robust criteria and requirements for the services that compliant high quality Open Access journals and Open Access platforms must provide; In case such high quality Open Access journals or platforms do not yet exist, the Funders will, in a coordinated way, provide incentives to establish and support them when appropriate; support will also be provided for Open Access infrastructures where necessary; Where applicable, Open Access publication fees are covered by the Funders or universities, not by individual researchers; it is acknowledged that all scientists should be able to publish their work Open Access even if their institutions have limited means; When Open Access publication fees are applied, their funding is standardised and capped (across Europe); The Funders will ask universities, research organisations, and libraries to align their policies and strategies, notably to ensure transparency; The above principles shall apply to all types of scholarly publications, but it is understood that the timeline to achieve Open Access for monographs and books may be longer than 1 January 2020; The importance of open archives and repositories for hosting research outputs is acknowledged because of their long-term archiving function and their potential for editorial innovation; The hybrid model of publishing is not compliant with the above principles; The Funders will monitor compliance and sanction non-compliance. For more information: