Kvalitetsredovisningsplan (Q-red) 2011 Räddningstjänsten Dala Mitt

Transkript

1 Dnr Färre ska dö vid olyckor Färre ska skadas och mindre ska förstöras vid olyckor Färre olyckor ska inträffa Kvalitetsredovisningsplan (Q-red) 2011 Räddningstjänsten Dala Mitt Innehållande: Verksamhetsplan, driftbudget, investeringsbudget, verksamhets- och ekonomiskt utfall samt bokslut och årsredovisning för verksamhetsåret 2011 Kenneth Persson Ordförande Abbe Ronsten 1. Vice ordförande Sofia Jarl 2. Vice ordförande Susanne Norberg 3. Vice ordförande Anna Morelius Ledamot Elsa Efraimsson- Westman Ledamot Bo Billborn Ledamot Evert Karlsson Ledamot Bo Persson Ledamot Göran Vestlund Ledamot 1

2 Innehållsförteckning Politisk Vision Uppdraget Ordförandes sammanfattning av verksamhetsåret Förvaltningsberättelse... 5 Sammanfattning av verksamheten Verksamhetsutfall 2011, förbundschefens sammanfattning... 6 Organisationsöversikt... 8 Myndighetsutövning Sotningsverksamheten Stärka den enskilde Räddningstjänst Olycks- och riskanalys Uppdragsverksamhet Ekonomisk redovisning för Noter till resultat och balansräkning Flerårssammanställningar Investeringsverksamheten Grundläggande redovisningsprinciper

3 Politisk Vision Alla medborgare i Borlänge, Falun Gagnef och Säter bidrar till att kommunerna präglas av en trygg och säker miljö. Engagemang och förtroende för säkerhetsarbetet för de som bor, vistas och verkar i kommunerna, förstärks genom skapande av en interkommunal helhetssyn på det samlade olycksförebyggande arbetet och för räddningstjänsten. Personalen i kommunerna är välutbildad och arbetar kostnadseffektivt för att i första hand förhindra olyckor och därefter, genom effektiva insatser, begränsa dess följder. Med ovanstående vision som grund, har medlemmarnas kommunstyrelser formulerat följande uppdrag till sina kommundirektörer, att i samverkan med förbundschefen för Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) lösa. Uppdraget Arbetet med skydd mot olyckor inom kommunerna Borlänge, Falun, Gagnef och Säter ska leda till ökad trygghet och säkerhet i kommunerna. Det ska ske genom ett tvärsektoriellt arbete där processer byggs, utvecklas och synliggörs över gränserna mellan myndigheter, kommuner och förvaltningar. Den politiska viljan uttryckt i visionen ovan och de lagar och förordningar som reglerar arbetet för skydd mot oönskade händelser, anger ramarna för vad kommunerna skall leverera. Effekten av ansträngningarna skall kunna mätas i de samhällseffekter som Lag (2003:778) om skydd mot olyckor syftar till. Färre skall omkomma, färre skall skadas och mindre skall förstöras till följd av olyckor samt att färre olyckor skall inträffa. Arbetet beskrivs i ett handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet. Inom arbetsområdet räddningstjänst skall kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) utföra den räddningstjänst som behövs. I förberedelsen för räddningstjänst skall RDM verka för att medborgare har en sådan kunskap att de, efter sina förutsättningar, initialt kan bidra till att lindra följderna av en olycka. Arbetet beskrivs i ett handlingsprogram för räddningstjänst. 3

4 Ordförandes sammanfattning av verksamhetsåret 2011 Jag tillträdde som ordförande vid halvårsskiftet efter det att Nils Persson avgått och lämnat alla politiska uppdrag i Borlänge kommun. Efter en summering av aktuella händelser under de senaste åren vid Dala Mitt var det dags att kasta sig in i hetluften under hösten. Ekonomi är alltid en fråga som en styrelse får brottas med oavsett vilken styrelse eller verksamhet man företräder. När det gäller en sådan viktig verksamhet som Räddningstjänsten i kommunerna är det självklart så att man måste tillse att verksamheten har rimliga ekonomiska förutsättningar att kunna bedriva verksamhet som känns trygg och säker för kommunerna. Denna grundplåt är lagd i ett långsiktigt ekonomisk åtagande från medlemskommunerna i sina anslag. I detta åtagande kan man också utläsa att räddningstjänsten inte är undantagen från att rationalisera eller finna andra inkomstkällor till sin verksamhet! Det har varit den uppgiften som direktionen har arbetat extra mycket med under Självklart så påverkar detta i sin tur stämningen hos våra anställda. Jag tror också att det fanns med i bilden när direktionen diskuterade förlängningen av förbundschefens fortsatta förordnande. Att leda en organisation under förändring är alltid svårt och den som skall verkställa förändringen blir ofta ifrågasatt. Detta är en naturlig reaktion. Känslan är ändå att i en dialog med ledning och verksamhet skall klara uppgiften. Ett sådant initiativ har tagits av personalen när man har bett att få delta i direktionens sammanträden. Detta initiativ har uppmuntrats av direktionen och numera finns det personalföreträdare med på våra direktionsmöten. Jag tror på en utveckling i samförstånd med den bästa resurs RDM har, det vill säga den egna personalen. Kenneth Persson Ordförande 4

5 Förvaltningsberättelse Sammanfattning av verksamheten 2011 Med den politiska visionen som ledstjärna skall kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt, i samverkan med medlemmarna och andra aktörer som verkar för ökad säkerhet och trygghet, arbeta för att uppdraget ovan utförs. Räddningstjänsten Dala Mitts del i detta arbete inriktas huvudsakligen mot mål i fem av de sex huvuduppdrag staten tilldelat kommunerna att arbeta med för att nå de krav som ställs i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Dessa huvuduppdrag prioriteras lika och beskrivs i Q-red som olika arbetsområden. Arbetsområdena är Myndighetsutövning i syfte att förebygga bränder. Dessutom skall RDM bistå andra myndigheter och förvaltningar för att undvika olyckor och lindra konsekvenser av sådana. Att utföra tillsyn på sotningsverksamheten och genom denna utföra brandskyddskontroller. Information, rådgivning och utbildning som stöd till den enskilde. Att genomföra räddningsinsatser vid olyckor. Undersökning av olyckor. Det sjätte statliga huvuduppdraget, att samordna övrigt olycksförebyggande arbete, leds av medlemmarna själva men Räddningstjänsten Dala Mitt stöttar kommunerna med kunskaper och färdigheter i det arbetet. Utöver ovanstående kan RDM utföra andra uppdrag åt medlemmarna, men även åt icke medlem. Dessa uppdrag sammanfattas under ett sjätte arbetsområde 2011, Uppdragsverksamhet, De olika uppdragen beskrivs kortfattat nedan tillsammans med vissa statistikuppgifter. 5

6 Verksamhetsutfall 2011, förbundschefens sammanfattning Den olycksförebyggande enheten har under året haft en personalvolym som gör att arbetsbelastningen för personalen varit hög. Det innebär svårigheter att hinna med de båda huvuduppdragen Myndighetsutövning och Stöd till den enskilde. Att huvudansvarig för brandskyddsutbildningarna sedan den 1/12 fått nytt arbete utanför RDM har ytterligare förvärrat arbetsbördan vid enheten. Från årsskiftet tillförs också allt vad som åligger kommunerna att arbeta med avseende Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Detta förväntas spara resurser åt kommunerna men innebär sannolikt ännu tuffare arbetsförhållanden för RDM:s personal och en ökad ansträngning att arbeta över enhetsgränserna måste prioriteras under RDM har, i enlighet med sitt uppdrag, förberett brandskyddsutbildningar av medlemmarnas personal under Under våren var antalet anmälningar från medlemmarna väldigt få medan det under hösten genomförts kurser i en större omfattning. Kurserna har genomförts med god kvalitet och med många kursdeltagare på främst Bysjöns utbildningscenter. Falu kommun är den kommun som haft flest deltagare. Sammantaget har Kommunernas uteblivna beställningar av brandskyddsutbildningar under våren har inneburit ett intäktsunderskott på cirka tkr och 2011 års underskott härleds bland annat till detta förhållande. Räddningstjänstinsatserna har under året genomförts enligt de målsättningar som Räddningsenheten (RäE) satt. Under 2011 har RDM haft 1740 larm av varierande art vilket är drygt 400 larm färre än Detta kan huvudsakligen förklaras av att Landstinget Dalarna (LtD) infört en hårdare bedömning av när räddningstjänsten skall larmas ut IVPA. En större brand utbröt under våren i Alderbäcken i Borlänge där flera byggnader brann i en gårdssamling. I sviterna efter den branden avled en person. Dock av led denne mer än 30 dagar efter branden varför branden inte statistiskt sett räknas i dödsbrandstatistiken. En annan stor insats skedde i maj då en brand utbröt i ett garage för Torsångs motormuseum. Vid tillfället rådde stark vind vilket gjorde att flera byggnader var hotade av branden. Hettan var så stark att en person i ett boningshus inte kunde ta sig ut. Rökdykare fick till slut ut personen via husets baksida. Jag konstaterar att vid storbränder innebär förbundsorganisationen att räddningsledaren (RL) har snabb tillgång till förstärkande resurser och stora värden kan räddas tack vare det. Noteras bör att även en räddningsstyrka från Dala Airport (DAP) nyttjades vid Torsångsbranden. Ett fördjupat samarbete mellan RDM och DAP är att vänta i framtiden. Chefen för RäE, Pär Kjellin, slutade sin anställning den 31/ Ny chef, Tony Todorovski tillträdde vid årsskiftet. Under perioden oktober december gjordes en ledningsrockad där Mats Hedlund tog över ledningen för RäE och Thomas Gruhs arbetade som tf chef för Olycksförebyggande enheten. Hösten blev arbetssam när kontinuiteten i ledningen saknades men enheternas målsättningar nåddes ändå i stort tack vare en stark arbetsinsats av all personal. Under hösten har fyra brandmän från RDM:s olika deltidsstationer genomgått kursen Räddningsinsats. För första gången sedan kurserna började outsourcas hösten 2009 har RDM:s brandmän gått kursen på annan plats än på Bysjön. Denna gång genomfördes kursen i Västerås med Niscayah som kursarrangör. Brandmännen har nått kursmålen men den totala nöjdheten hos brandmännen har dock varit lägre än hos de brandmän som genomgått kursen i Brandskyddsföreningens regi på Bysjöns utbildningscenter. Beträffande olycksundersökningar har samtliga insatsrapporter granskats och analyserats för att hitta möjligheter till effektivare åtgärder vid akuta insatser. En ytterligare 6

7 förbättring av kvaliteten på rapporterna behövs dock för att säkrare dra slutsatser för utveckling. Olycks- och riskanalysenheten (ORE) har tillförts en insatsledare (IL) som arbetar med övningsplanering och genomförande av större övningar inom RDM. Syftet med att övningsplaneraren, som planerar övningar främst åt RäE, är att med utredningarna som grund, kunna planera övningar och andra åtgärder för ökad effektivitet vid olyckor. Även återkopplingar till olycksförebyggande enheten och samhället i övrigt ligger i ORE:s åtaganden syftande till ett bättre olycksförebyggande arbete i medlemskommunerna. Tre personer ur ORE har under hösten 2011 utbildats i olycksutredning av MSB. Därutöver tjänstgör chefen för ORE, brandingenjör Joel Péclard 25 % åt MSB som olycksutredningssamordnare i Dalarnas län. Dalapolisen och RDM överväger, i likhet med vad som sker i Gävleborg, ett samarbete kring olycksutredningar. Samarbetsmodellen förväntas ge bättre kvalitet på brotts- och brandutredningar men är också ett sätt att få bättre koordination inom området anlagda skolbränder och för att förebygga dessa i framtiden. RDM ser mycket positivt på ett sådant samarbete som ligger väl i linje med vad som uttrycks i RDM:s uppdrag för Konkurrensverket (KKV) har anmält RDM till Stockholms tingsrätt. En stämningsansökan har lämnats in där KKV anser att RDM brutit mot gällande konkurrensregler då RDM vid tre tillfällen nekat företaget Niscayah att hyra Bysjöns utbildningscenter. RDM har i dialog med KKV bestridit påståendena men detta har inte påverkat KKV:s ställningstagande. RDM är därför kallat till Stockholms tingsrätt den 13/ för en första domstolsöverläggning. Huvudförhandling förväntas innan hösten LtD:s striktare bedömningar av när Räddningstjänsterna i länet skall rycka ut IVPA gjorde att antalet utryckningar minskade drastiskt från senaste årsskifte. För att upprätthålla tryggheten hos medborgarna beslutade dock direktionens ledamöter från Falun, Gagnef och Säter att RDM även fortsättningsvis skall undsätta medborgare som via 112 larmat för att få ambulanshjälp även vid icke livshotande situationer. Dessa typer av larm kallas Förstahjälpenlarm och sedan slutet på sommaren har RDM ryckt ut vid sådana larmsituationer. Det är viktigt att dessa larm särredovisas från Faraförlivlarm då de båda verksamheterna har olika huvudmän och därmed måste följas upp noga för att en rättvis utvärdering skall kunna ske. Våren 2011 begärde RDM en ekonomisk uppräkning med 3,9 % från budget 2011 för anslaget Men medlemskommunernas olika uppfattning om anslagsvolymen var besvärande för RDM och gjorde att besked om anslagsvolymens storlek inte fattades förrän den 27 juni. Sent, men ändå inom den i förbundsordningen fastställda tiden. Skillnaden mellan begärda 3,9 % och beslutade 1,5 % uppräkning har inneburit ett idogt arbete att finna lösningar för att minska kostnaderna Budget för 2012 antogs vid direktionens decembermöte och innebär besparingar i personalvolym vid de båda heltidsstationerna i Borlänge och Falun, en smärre minskning av driftsbudget samt en markant minskning av investeringar Därutöver pågår försök att sänka kostnader för lokaler som RDM hyr av medlemmarna. Det är min bedömning att ingen personal skall behöva sägas upp utan att alla personalminskningar kan lösas med naturliga avgångar. Parallellt med detta planeras inkomstökningar genom prishöjningar på RDM:s tjänster samt att krafttag tas för att få igång brandskyddsutbildningarna för främst medlemmarnas personal. RDM är beroende av de intäkterna för att budget skall kunna hållas. Jag vill avslutningsvis tacka all personal för ett bra genomfört arbete under 2011 och jag ser trots det ekonomiska läget fram emot att få leda förbundet in i verksamheten 2012 och de därpå följande åren som återstår av denna handlingsprogramsperiod. Leif Andersson Förbundschef 7

8 Organisationsöversikt 8

9 9

10 Myndighetsutövning En av Räddningstjänsten Dala Mitts uppgifter är att genom stöd till andra myndigheter värna om att människor i medlemskommunerna känner säkerhet och trygghet utifrån samhällets grundläggande krav. Brand är den huvudsakliga risken som det olycksförebyggande arbetet ska koncentreras mot. Räddningstjänsten Dala Mitt har nått ett bra resultat i en genomförd enkät bland företagare i länet avseende kontakter med RDM:s myndighetsfunktion för tillsyn och byggprocessfrågor. I tabellen återges en övergripande redogörelse över antalet myndighetsutövanden som genomförts inom respektive myndighetsområde. Ärendetyp Skriftlig redogörelse brandskydd Byggärende 6 6 Planärende Miljöärende Brandskyddsinventering Övr. förebyggande ärenden 6 6 Brandfarlig vara Explosiv vara Offentlig tillställning Totalt Totalt antal Yttranden Alkohol Off. Tillst. Fyrverkeri Övrigt Tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor samt Lagen om brandfarliga och explosiva varor har genomförts enligt följande: Totalt utförda ärenden varav Händelser i dessa ärenden Händelsebaserad tillsyn 166 st 261 st (bokningar, tillsyner, förelägganden, uppföljning) 4 st Sotningsverksamheten Räddningstjänsten Dala Mitt skall aktivt verka för att minska antalet bränder orsakade av felaktigt installerade och underhållna eldstäder och skorstenar. Därför bedrivs tillsyn av sotningsverksamheten och uppföljning av brandskyddskontrollen hos Räddningstjänsten Dala Mitts medlemskommuner. Räddningstjänsten Dala Mitt skall vidare handlägga inkomna ansökningar avseende tillstånd för fastighetsägare att själva sota den egna fastigheten, så kallad egensotning. 10

11 I tabellen återges antalet ansökningar om egensotning, varav beviljade, ej beviljade, pågående ärenden och upphörda tillstånd sedan möjligheten till egensotning gavs. Kommun Falun Borlänge Säter Gagnef Totalt Ansökningar totalt Under 2011 har 82 ansökningar om att sota själv har inkommit och dessa har fördelat sig enligt följande, Falun 32, Borlänge 25, Säter 19 och Gagnef - 6. Sju ansökningar har inte beviljats då det finns brister som måste åtgärdas. Stärka den enskilde Räddningstjänsten Dala Mitt skall stärka den enskildes förmåga att förebygga och hantera tillbud och olyckor där brand i bostad är den huvudsakliga risken som arbetet ska koncentreras mot. Ett utökat fokus under året skall vara på ytterområdena i kommunen samt nya invånare med annan etnisk bakgrund. Genomförande görs framförallt inom områden bostadsinformation, skola samt brandskyddsutbildning. Verksamheten utvecklas kontinuerligt bland annat genom att befintliga former för brandskyddsinformation till skola skall anpassas bättre till skolans möjligheter för informationsmottagande. Informationsvägar för brandskyddsinformation till invånare med annan etnisk bakgrund behöver också utvecklas. En kontinuerlig brandskyddsutbildningsplan för kommunalt anställd personal där utbildningen spänner över 4-5 år utvecklas i samarbeten med medlemskommunerna. Räddningstjänst Genom de operativa räddningsstyrkor som Räddningstjänsten Dala Mitt förfogar över ska nödställda i de fyra medlemskommunerna bistås. Räddningsstyrkorna skall vid brand kunna påbörja livräddningsinsatser inom 15 minuter, 25 minuter, 30 minuter eller 40 minuter beroende på vilken typklassning olika geografiska områden tillhör. Fastklämda eller skadade personer i trafikolyckor skall vara losstagna så snabbt att förutsättningar finns för sjukvården att påbörja vård på sjukhus inom en timme. Nödställd i vatten som håller sig flytande i öppet vatten skall erhålla hjälp innan vederbörande blir medvetslös på grund av nedkylning. Olycka med utsläpp av farligt ämne skall inte medföra allvarliga skador på tredje man eller omgivande miljö.i nedanstående tabell återfinns antalet insatser fördelat på orsak. Beviljade Ej beviljat På gång Borlänge Falun Gagnef Säter Totalt Olyckstyp / År Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Automatlarm, ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand Falsklarm räddning I väntan på ambulans Sjukvård under delegation Övrigt Totalt Upphört 11

12 Olycks- och riskanalys Räddningstjänsten Dala Mitt skall uppfylla medlemskommunernas skyldigheter att undersöka olyckor enligt 3 kap 10 i Lagen om skydd mot olyckor. Då olyckor som föranleder räddningsinsatser undersöks leder det till ett lärande hos individen, hos Räddningstjänsten Dala Mitt, hos våra medlemskommuner och bidrar till ett lärande på nationell nivå. Av insatsrapporter under 2011 har 65 av dessa lett till enkla undersökningar och 3 till särskilda utredningar som pågår. Uppdragsverksamhet Räddningstjänsten Dala Mitt skall anstränga sig att utföra de uppdrag som genom räddningstjänstavtal överenskommits med uppdragsgivaren. Efter uppdragstidens slut skall uppdragsgivaren känna sig nöjd med den levererade tjänsten. Tillsammans med uppdragsgivaren skall Räddningstjänsten Dala Mitt, om uppdragsgivaren så önskar, utveckla samarbetet mot nya uppdrag. Alla uppdrag Räddningstjänsten Dala Mitt genomför måste ha anknytning till Lagen om skydd mot olyckor. Exempel på uppdragsverksamhet är I Väntan På Ambulans för Landstinget Dalarna inom Räddningstjänsten Dala Mitts verksamhetsområde, de praktiska delarna av Borlänge kommuns räddningsgymnasium, de praktiska delarna av Kurs räddningsinsats för beredskapsbrandmän på uppdrag av MSB och efter beställning leverera insatsplaner till olika kunder inom det geografiska verksamhetsområdet. 12

13 Ekonomisk redovisning för 2011 Resultaträkning Redovisning i tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Ersättning från medlemskommunerna Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Balansräkning Redovisning i tkr Not Tillgångar Anläggningstillgångar Byggnader Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Eget kapital, Avsättningar och Skulder Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Panter och ansvarsförbindelser 0 0 Kassaflödesanalys Helår Redovisning i tkr Den löpande verksamheten Periodens resultat Justeringar för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Medel från verksamheten före förändringar av rörelsekapital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Sålda anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Amortering av skuld 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Periodens kassaflöde Kortfr plac och likvida medel vid periodens början Kortfr plac och likvida medel vid periodens slut

14 Noter till resultat och balansräkning Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter avser "externa" intäkter, i huvudsak fakturerade enligt fastställd prislista Tillsyn/brandsyn 401,9 344,9 Automatiska brandlarm 889,0 788,6 Obefogat automatlarm 1 207, ,0 Räddningstjänst till andra kommuner 0,0 0,0 Avtalstjänster 206,1 261,8 Restvärdesräddning och vägsanering 236,5 155,0 Externutbildning 5 036, ,0 Övrigt 3 369, ,8 Summa , ,1 Not 2 Verksamhetens kostnader Avoden och löner till personal Personalomkostnader Pensionskostnader Material, entreprenadkostnader och bidrag Lokaler Förbrukningsmateriel Främmande tjänster Övriga kostnader Summa Not 3 Avskrivningar Syftet med avskrivningar är att fördela anskaffningsvärdet för maskiner och inventarier över den beräknade brukningstiden. Avskrivningarna, som sker med lika stora årliga belopp, är baserade på anskaffningsvärdet. På nyinvesteringar sker avskrivning månaden efter att de tagits i bruk. Not 4 Ersättning från medlemskommunerna Från och med 2009 utgör invånarantalet i respektive medlemskommun fördelningsgrund för ersättningen. Under 2011 betalade dock Gagnef ett belopp som motsvarade deras budget för räddningstjänst Ägarandel Borlänge invånare 38,6% Falun invånare 44,1% Gagnef invånare 8,6% Säter invånare 8,6% Totalt invånare Summa Not 5 Finansiella intäkter Ränta på banktillgodohavanden Övriga intäktsräntor Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter

15 Not 6 Finansiella kostnader Räntekostnader på banklån 2 0 Räntekostnader på pensionsskuld Övriga räntekostnader 2 3 Bankkostnader Summa finansiella kostnader Not 7 Anläggningstillgångar Byggnader Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Varav pågående nyanläggningar 0 0 Utrangerade anläggningar 0 0 Summa anskaffningsvärde Avskrivningar på byggnader Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Ack avskrivningar på utrangerade anläggningar 0 0 Summa ackkumulerade avskrivningar Planenligt restvärde Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Varav pågående nyanläggningar Utrangerade anläggningar Summa anskaffningsvärde Avskrivningar på maskiner och inventarier Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Ack avskrivningar på utrangerade anläggningar Summa ackkumulerade avskrivningar Planenligt restvärde Finansiella anläggningstillgångar Övrig finansiell fordran Korfristig del av övrig finansiell fordran Summa finansiella anläggningstillgångar Not 8 Fordringar Kundfordringar, exkl medlemskommuner Kundfordringar, medlemskommuner Varav fordran avs ersättning 1:a kvartalet Befarade kundförluster Fordran hos leverantör 0 12 Moms och skatt Interimsfordringar Summa fordringar

16 Not 9 Kortfristiga placeringar och likvida medel 13 handkassor finns fördelade till heltidsstationen i Falun, deltidsstationerna i Borlänge, Säter, Stora Skedvi, Gustafs, Gagnef, Mockfjärd, Björbo, Bjursås, Enviken och Svärdsjö Värdepapper (upptagna till nominellt värde) Likvida medel handkassor 0 40 Likvida medel på PLUS-girokonto i Nordea 24 0 Likvida medel på rörelsekonto i Swedbank Summa kassa och bank Not 10 Eget kapital Ingående eget kapital (tidigare års samlade vinst och förlust) Återbetalning av vinst 0 0 Tillskott från nytillkommen medlemskommun Årets resultat (periodens resultat för delår) Summa eget kapital Not 11 Avsättningar Ingående pensionsskuld Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Förändring av löneskatt Utgående avsättning Not 12 Kortfristiga skulder Individuell del av pensionsskulden Leverantörsskulder, exklusive medlemskommuner Kortfr skulder, medlemskommuner Nyttjad del av checkkredit Mervärdesskatt Källskatt Skatter 0 0 Sociala avgifter på utbetald lön Upplupen lön, övertid m m Upplupen kompskuld Upplupna semesterlöner Sociala avgifter för upplupna löner och pensioner Upplupna räntekostnader (lån) 0 0 Förutbetalda intäkter Övriga interimsskulder Summa kortfristiga skulder

17 Flerårssammanställningar Genomsnitt antal anställda Män Kvinnor Totalt RDM totalt femårsöversikt samt utfall och jämförelse med budget 2011 Utfall B udget A vvikelse Verksamhetsintäkter Ersättn från medlemskommuner Summa Intäkter Löner och ersättningar Lönebikostnader Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Lokalhyra Övriga lokalkostnader Summa lokalkostnader Hyra/leasing av anltillgångar Bidrag och kostnad såld vara och tjänst Förbrukning Rep o underhåll maskiner Tjänster Kommunikationskostnader Fordonskostnader Transport o resor Övriga kostnader Summa rörelsekostnader Res före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella intäkt/kostn Rörelsestörande poster Årets resultat

18 Investeringsverksamheten Under året har anläggningstillgångar anskaffats för tkr. Därav har anläggningar aktiverats för ett belopp uppgående till tkr aktiverats och anläggningstillgångar för tkr kvarstår som pågående nyanläggningar som till övervägande del avses aktiveras efter att de kompletterats och färdigställts för att tas i drift. Totalt finns pågående nyinvesteringar till ett värde av tkr varav 818 tkr har anskaffats under tidigare år men ännu ej färdigställts. Under perioden till och med har inventarier till ett värde av totalt tkr aktiverats varav tkr avser anskaffningar gjorda före Bland de aktiverade investeringar återfinns övertagande av anläggningstillgångar till bokfört restvärde från Gagnefs kommun samt fordon, andningsapparater och liknande. Anläggningstillgångar har sålts för totalt 43 tkr. Bokfört värde för sålda anläggningar var 3 tkr. Anläggningstillgångar till ett bokfört anskaffningsvärde uppgående till 247 tkr har utrangerats och bokfört värde för dessa var 0. Grundläggande redovisningsprinciper Syftet med den finansiella redovisningen är att den ska ge en rättvisande bild av kommunalförbundets finansiella ställning. Detta fordrar en god redovisningssed. Kommunalförbundet följer de grundläggande redovisningsprinciperna som framgår av den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet, men som avser redovisningsåret har i huvudsak väsentliga belopp skuldbokförts och belastat årets redovisning. Årets intjänade och ej uttagna semester- samt övertidsersättningar har redovisats över verksamhetens kostnader. Bland verksamhetens kostnader återfinns även årets pensionsutbetalningar och löneskatt. Utställda fakturor efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret har bokförts som fordringar och tillgodogjorts årets redovisning. Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till det värde som åsattes inventarierna i samband med försäljningen från förbundsmedlemmarna till Räddningstjänsten Dala Mitt, minskat med årets avskrivningar. Nya investeringar har upptagits till anskaffningsvärdet, minskat med årets avskrivningar. Inventarier och övriga anskaffningar som har en anskaffningsutgift som är mindre än kronor och/eller en ekonomisk livslängd understigande 3 år kostnadsförs direkt. Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens anskaffningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt, d v s med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd. Avskrivningarna följer i huvudsak Kommunförbundets rekommendationer. Enligt Rådet för kommunal redovisning skall skillnad göras mellan operationella och finansiella leasingavtal. Räddningstjänsten Dala Mitt leasar datorer och bilar vars leasingavtal har klassificerats som operationella avtal. Pensionsförmåner som intjänats från och med 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen. I avsättningen ingår även särskild löneskatt. Den del av pensioner till personalen som kan hänföras till det individuella valet har särredovisats och klassificeras som en kortfristig skuld i balansräkningen. Räntan på pensionslöften redovisas som en finansiell kostnad i resultaträkningen. 18