1(9) Slutrapport förprojektering. Slutrapport förprojektering för projektet. Börja tillsammans

Transkript

1 1(9) för projektet Börja tillsammans

2 2(9) Projektnamn: Börja tillsammans Projektnummer (fylls i av projektansvarig): Sammanfattning (max 2 A4-sidor) Beskriv kortfattat projektidén och de framsteg som gjordes i förprojekteringen (från början till slut). Beskriv vilka som varit involverade (organisationer, företag myndigheter etc.) och hur ni har arbetat, vilka metoder ni valt (till exempel intervjuer, studier etc.): Förstudien Börja tillsammans har haft för avsikt att undersöka möjligheterna att skapa självdrivna bemanningsföretag genom att matcha unga arbetssökandes behov om att ta sig in på arbetsmarknaden med företags behov av att kunna dela arbetskraft, detta som ett steg att bidra till minskad ungdomsarbetslöshet. Förstudien syftar till att utforma en modell och ett företagskoncept som skulle kunna bidra till att unga kommer in på arbetsmarknaden via uppdrag. Vidare är modellen tänkt att testas och utvecklas i ett genomförandeprojekt. Börja tillsammans skall ta reda på om det finns en möjlighet att man genom att skapa en struktur för unga att driva en ekonomisk förening gemensamt utifrån vilken man kan sälja uppdrag till olika företag som matchas mot föreningen. Projektet har haft en samrådgrupp bestående av Coompanion Halland, HIT Halland och LRF Halland. Projektet har styrts utifrån samrådsgruppen där har alla steg i processen och aktiviteter lyfts och diskuterats. Mötesdokumentation samråd (avtal punkt 2)= Bilaga 4 Första steget i projektet har varit att göra en omvärldsanalys i analysen har vi träffat olika intressenter som skulle kunna vara av värde för projektet. Vi har i intervjuerna utgått ifrån att samla ny kunskap om organisationerna, berätta om förstudien och få input samt att se om det finns samverkansmöjligheter i förstudien och i ett genomförandeprojekt. Organisationer, myndigheter och företag vi träffat är:035- huset i Halmstad, LRF- ungdomen i Halland, Campus Varberg, Ung företagsamhet, Arbetsförmedlingen, Projektet 16-24, Arbetsmarknadsenheten i Laholm, Laholms föreningsråd, Falkenbergs Näringsliv, Kungsbackas Näringslivskontor, Farmartjänst, Ästad gård, LRF i Halland och HIT Halland. Mötesdokumentation omvärldsanalys (avtal punkt 1) = Bilaga 2 Projektet har studerat arbetslöshetsstatistik. Andra insatser med samma inriktning. Projektet har haft ett gott samarbete med projektet 16 till 24 som kartlagt åtgärder för arbetslösa ungdomar i åldern 16 till 24. Vi har även tittat på deltagarna i Klara Vinster (ett projekt om socialt företagande som Coompanion drivit tillsammans med Klara i Varberg). Företagen ovan träffade vi gemensamt i en företagsdialog. Där gick vi igenom hela modellen och ställde frågor. Syftet var att få ett företagsperspektiv på modellen Börja tillsammans. Utöver det har en enkät skickats ut till företag inom HIT-Hallands

3 3(9) och LRF- Hallands medlemmar för att få en bredare bild av företagsperspektivet. Enkät: Bilaga 5 I förestudien har ett utbildningskoncept tagits fram. Fokus i utbildningskonceptet ligger dels på företagarkunskap och Börja tillsammans-modellen, men även gemenskap och branschspecialisering samt att göra det tillgängligt för målgruppen utifrån deras nuläge. Samrådsmöten, omvärldsanalys, enkät, pilotgrupp och företagsdialog har legat till grund för konceptets utformning. Koncpetet består av 7 block: 1. Mina drivkrafter, 2. Mitt team, 3. Affärskoncept, 4. Affärsplanering, 5. BTmodellen, 6. Gemensamt och 7. Företagsbildning. Fördjupad beskrivning i rapport bilaga 1. Utbildningen är företagsinriktad men utifrån deltagarnas kapacitet och nivå. Pilotgruppen bekräftar att det kan finnas stor variation i deltagarnas erfarenheter, situation, sociala förmåga och självförtroende. Erfarenheterna från projektet Klara Vinster där man varit lyckosam i att lyfta deltagarna från utanförskap till sociala företag visa på att det är viktigt att parallellt med utbildningskonceptet använda kompetenta handledare som följer deltagarnas individuella behov. Praktisk erfarenhet kommer att vara en stor del av utbildningskonceptet då detta var ett tydligt påpekandena från företagsdialogen. Matchningen och förmågan att minska glappet mellan företagen och det arbetstagande ungdomarna var en annan tydlig feedback. För att testa utbildningskonceptet på målgruppen genomfördes en pilotgrupp. Pilotgruppen genomfördes i samverkan med Lotsen i Laholm. Pilotgruppen testade övningar från de första blocken i utbildningskonceptet. Utöver det genomfördes en presentation kring hela konceptet samt block för block som gruppen fick ge feedback på. Pilotgruppen bekräftade en hel del av de tankar dykt upp i förstudien. Nyckel är att göra utbildningskonceptet mer flexibelt för att hantera grupper med olika deltagare med olik förmåga. Koncept blir därför aningen missvisande då det signalerar att man följer en modell från A till O. Blocken skall snarare ses som delar som har ett tydligt syfte men att vägen dit, tiden det tar kommer att bero på de deltagare som ingår i gruppen, deras förmåga. I rapporten Bilaga 1, har vi dock specificerat hur ett utgångsläge skulle kunna se ut. Mötesdokumentation och deltagarförteckning pilotgrupp (avtal punkt 3): Bilaga 7 För att deltagarna i ett genomförande projekt skall kunna ta nästa steg och bilda det vi i ansökan kallar självdrivna bemanningsföretag så har förstudien tittat på olika företagsmodeller. Förstudien har tittat på tre olika lösningar; Företagsägare, egensanställd och bryggan över. Företagsägare innebär att man äger och driver företaget själva (krävs vissa skrivningar i stadgarna om det skall anses vara ett arbetsintegrerat socialt företag). Egensanställd man hyr sin arbetsgivare och bryggan över där man arbetar i ett företag som drivs av någon extern organisation

4 4(9) som ex. bryggan över. Förstudiens arbete med olika modeller har lett till slutsatsen att ett genomförande projekt skulle kunna jobba med en huvudmodell men samtidigt ha en verktygslåda av olika lösningar Beskrivning av företagskoncept finns i rapporten bilaga1. Stagar och kompanjonsavtal (avtal punkt 4):Bilaga 6. Förstudien har identifierat två spännande partners som har ett intresse av ett samarbete kring Börja tillsammans. Energies Alternatives (EA) är en fransk organisation som jobbar med modellen egenanställning. EA har 15 års erfarenhet av att stötta personer i utanförskap genom självhjälp. Navet Näringshage är en Norsk rådgivningsorganisation som jobbar mycket med ungas affärsutveckling. Navet är en organisation som är relativt lik Coompanion Halland men som verkar i en regionkommun i Norge. Transnationell samverkan (avtal punkt 5): Bilaga 8 Förprojekteringens resultat Redogör kortfattat för det arbete som förprojekteringen avsåg att fokusera kring. Besvara frågan om och/eller hur ni bidragit till att förbättra möjligheterna för ett eventuellt genomförandeprojekt? Beskriv också vilka nya kunskaper ni bidragit med: Omvärldsanalysen och problem och behovsanalysen som projektet genomfört har dels tittat på företagens behov av arbetskraft utifrån Börja tillsammansmodellen. Förstudien har även tittat på unga vuxnas behov av sysselsättning samt om och i så fall hur dessa behov skulle kunna matchas i ett genomförandeprojekt. Behovsanalysen är baserad på och inriktad på branscherna gröna näringar och besöksnäringen i Halland. Resultatet av enkät, företagsdialog samt samråd med HIT- Halland och LRF Halland visar på att det finns ett behov av arbetskraft på tillfällig basis. Enkäten kan inte anses tala för hela populationen men bedömningen i förstudien är att det finns ett behov framförallt inom besöksnäringen. Gröna Näringen har en tuff situation i nuläget. Områdena Upplevelser, allt-i-allo, kökstjänster (catering) är de uppgifter som anges som störst behov av i enkäten (bilaga 5). Behovet av arbetskraft leder i vissa fall till att företag tackar nej till jobb eller uppdrag. Behovet är störst sommartid. Behovet rör en eller ett antal månader. Företagen vill för att komma i kontakt med arbetstagare träffa ungdomarna personligen. Ungdomarnas förmåga att ta ansvar, vara social och kunna lösa problem. Slutsatserna av analysen av 2 branscher är att besöksnäringens struktur med fokus på arbete sommartid måste kompletteras med kluster av företag inom andra branscher med behov även under vinterhalvåret. Kontakten med företagskluster gör att möjligheten att även små verksamheter genom representation skulle kunna utgöra en samarbetspartner. Företagens involvering och engagemang är avgörande för om metoden skall bli framgångsrik.

5 5(9) Genomförande projektet avser fortsätta samverkan med HIT-Halland och LRF Halland samt vår transnationella partner Energies Alternatives. Utöver det skulle ett genomförande projekt behöva säkra ett samarbete med någon eller några ytterligare aktörer. Företagarna, Falkenbergs skafferi, Offensiva Laholm, Föreningsrådet i Laholms verksamhet, Marknad Varberg. Genom att samverkan med kluster kan man i ett genomförande projekt öka sannolikheten att deltagarna i Börja tillsammans har möjlighet till studiebesök, praktik och i förlängningen uppdrag hos företag. Unga Vuxnas situation på arbetsmarkanden i Halland har förbättrats under den period projektet pågått. Det finns fortfarande ett behov av insatser mot unga i behov av sysselsättning i Halland. Behovet är större i södra Halland med Halmstad, Laholm och Hylte. Killar är något överrepresenterade (bilaga 3). Dialogen men AF ger slutsatsen att den minskning av antalet arbetslösa ungdomar i Halland utanför åtgärder innebär att genomförande projektets potentiella deltagare har ett större stödbehov än vad som var fallet för gruppen då ansökan om förstudie skrevs. Förstudiens slutsats är därför att insatser som berör arbetsintegrerade sociala företag bör inkluderas och utgöra grunden för ett genomförandeprojekt inom ESF. Avseende unga vuxnas behov av insatser och insatsernas utformning så kan vi i vår kartläggning finna försvinnande lite insatser som riktar sig mot unga arbetslösas entreprenöriella förmåga. Sommarlovsentreprenörerna är ett gott exempel på hur man får möjlighet att testa på en egen idé under sommaren med stöd och handledning. Starta eget bidrag är en annan sådan insats som kommer och går och som brister i kvaliteten på utförandet och i möjligheten till handledning. Egenmakt, självförtroende och engagemang för egen nytta är drivkrafter som är nyttiga oavsett mål kring anställning eller att driva företag. Slutsatsen förstudien pekar på är möjligheten att kombinera de lyckade resultat som man åstadkommer kring socialt företagande i Halland med målgruppen Unga Vuxna utan att behöva lägga till epitetet social redan innan man fått chansen på arbetsmarkanden. Strukturen är med några få undantag den samma och de positiva effekterna bör vara jämförbara. Slutsatsen i förstudien är därför att åtgärder med entreprenöriell karaktär bör utgöra ett komplement till andra åtgärder i systemet och därmed nå unga vuxna som söker ett alternativ till traditionella jobbsökaråtgärder och Börja tillsammans modellen skulle kunna utgör ett sådant komplement. På individnivå är en av slutsatserna från pilotgruppen (Bilaga 7) är att det finns en stor utmaning i att lära känna in gruppen och anpassa utbildningen därefter utan att tappa kraven från företagen som skall agera uppdragsgivare. De ungdomar vi träffade i pilotgruppen var väldigt medvetna om vad en arbetsgivare söker. Kunskapen om sina egna förmågor var kunskapen inte lika hög och självförtroendet sviktande. Pilotgruppen bekräftade också uppfattningen att Börja tillsammans modellen är inte något som passar alla utan ett komplement till andra åtgärder.

6 6(9) Jämställdhetsintegrering Hur genomförde ni er jämställdhets-swot eller liknande kartläggning? Har ni viktiga slutsatser inför genomförandeprojektet? Har ni genomfört utbildningar i jämställdhetsintegrering? Det har varit viktigt för oss att under förstudien skapa oss en bild över hur behoven av vårt tilltänkta genomförandeprojekt ser ut gällande målgruppen. Vid genomgång av statistiken över ungdomsarbetslösheten i Halland ser vi att det finns en högre arbetslöshet bland killar än tjejer inom projektets målgrupp. I inbjudningar till referens och pilotgrupp har vi vinnlagt oss om att vara könsneutrala men undvikit att bjuda in specifikt, den har riktats till både kvinnor och män. Vår bild är dock att tjejerna tar för sig lite mer än killarna, något som också har framkommit i diskussionen med AF. Inbjudan till pilotgruppen var öppen och utgjordes av en majoritet tjejer. Företagsrepresentationen i förstudien har utgjorts av en majoritet män d.v.s. speglat förhållandet av potentiella arbetsgivare. Då vi avser att gå vidare till nästa steg har det varit viktigt att förhålla sig till detta för att inte riskera att skapa en projektstruktur som förstärker detta ytterligare. I den föreslagna utbildningsmodellen har vi tagit fasta på att ha ett könsneutralt förhållningssätt. Då vi utefter statisktiken möjligen kan förvänta oss att ha ett större antal manliga deltagare i ett genomförandeprojekt blir resursfördelningen en viktig måttstock, att vi oavsett antal deltagare fördelat på kön inte har en ojämnställd fördelning av resurser. I tidigare utbildningar har vi specifikt utvärderat i förhållande till detta, vilket vi avser att göra även fortsättningsvis. Det vi har tagit fasta på är tid, hur man kommer till tals, hur våra exempel speglar både kvinnors och mäns arbetsliv, att externa föreläsare eller resurspersoner speglar samhället. I ett genomförande projekt skulle vi vilja jobba med metoden 4R enligt följande: R1 syftar på Representation Här kartläggs hur kvinnor och män representeras inom en organisations delar och på olika nivåer. Ni svarar på frågan om hur många kvinnor och män, pojkar och flickor som finns i en verksamhet/målgrupp. Svaren ska ge en uppfattning om könsfördelning på alla nivåer och alla delar (från beslutsfattare till brukare). R2 syftar på hur Resurser fördelas mellan kvinnor och män. Här svarar ni på hur resurserna fördelas på kvinnor respektive män. Med resurser menas allt från tid till lokaler, pengar, insatser, etc. på en detaljerad nivå. R3 syftar på Realia, det vill säga varför representation och resurser fördelar sig som de gör. Här ser ni vidare på en analys av varför resurser fördelas som de gör, och varför könsfördelningen ser ut som den gör. Frågorna som besvaras är vem som får vad och på vilka villkor. Här lyfts fram om en ojämställdhet kan bero på könsstereotypa uppfattningar och normbildningar. För att lyckas med analysen krävs en kunskap om jämställdhet och genus, även kopplat till verksamhetsområdet. R4 syftar på att genom en handlingsplan (och handlande) Realisera vad som ska åstadkommas genom att formulera nya mål och åtgärder.

7 7(9) Tillgänglighet för personer med funktionshinder Vilka åtgärder har ni vidtagit för att säkra tillgänglighetsarbetet i ett eventuellt genomförandeprojekt? Förstudien har varit tillgänglig för personer med funktionsnedsättning på så vis att pilotgruppen skedde i anpassade lokaler. Pilotgruppen var en öppen anmälan där ingen av de anmälda hade någon form av fysiskt funktionshinder. Förstudien har inte funnit några hinder för att de principer avseende ungdomars deltagande i genomförande projekt som anges i ansökan. Därmed vidhålls att eftersom det är ungdomarnas kompetenser och intresse är tänkta att styra matchningen mot jobb i projektet så genomförs de insatserna utifrån varje persons förutsättningar. Målet med ett genomförande projekt ät att det skall kunna ge en god nytta för unga oavsett diskrimineringsgrunderna. Programkriterier (samverkan, strategisk påverkan, lärande miljöer och innovation) Hur har ni arbetat med relevanta programkriterier för ert projekt? Hur har det hjälpt er att förbereda er inför ett eventuellt genomförandeprojekt? Programkriteriet främja samverkan har varit i fokus för projektet. Vi har haft möte och diskuterat vår projektidé med olika organisationer, kommuner och myndigheter. Förstudien har samlat stor kunskap om dessa organisationer och givit dem en kunskap om projektidén. De möten som genomfördes tidigt i förstudien har vi behov av att följa upp för att tydligare ge svar på frågan om hur samverkan i ett genomförande projekt. Förstudien har även identifierat fler företagskluster som skulle vara av intresse för ett genomförandeprojekt. Samverkansparter inför ett genomförande projektet ser vi hos HIT-Halland och LRF Halland samt som transnationell partner Energies Alternatives. Samt en eller fler av Företagarna, Falkenbergs skafferi, Offensiva Laholm, Föreningsrådet i Laholms verksamhet, Marknad Varberg. Genom att samverkan med kluster kan man i ett genomförande projekt öka sannolikheten att deltagarna i Börja tillsammans har möjlighet till studiebesök, praktik och i förlängningen uppdrag hos företag. En samverkan kommer också att ske med AF om vi går mot ett genomförandeprojekt, i formen av medfinansiär och anvisare av deltagande i projektet. Strategiskt påverkansarbete är den andra av programkriterierna som är relevanta för förstudien. Förstudien har haft fokus på de organisationer som ska vara samarbetspartners i genomförandeprojekt där AF är en viktig part. Matchningen mot deltagarna sker med hjälp av kundkluster/samarbetskluster som vi har lagt grunden till i förstudien genom våra samarbetspartners. I ett genomförandeprojekt i samarbete med AF får vi en koppling mellan modellen och myndigheten som bidrar till att göra modellen mer känd hos målgruppen.

8 8(9) Uppföljning under förprojekteringen Beskriv kortfattat hur ni arbetade med uppföljning under förprojekteringen: Projektet har genomfört de olika delarna i projektplanen och stämt av dem i samrådsgruppen (ansökan kallad utvecklingsgruppen). Gruppen har haft synpunkter kommit med förslag på vad vi skall fokusera på samt givit tips och råd till processen. Enkäten, dialoggruppen, mötena och pilotgruppen har givit förstudien en bas som kompletterats med studier och faktainsamling. Samtliga möten är dokumenterade och bifogade i bilagor. 4R kommer att användas i ett genomförandeprojekt som uppföljningsmetod avseende jämställdhet. Andra erfarenheter som ni vill dela med er av Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Vilka tips skulle ni vilja ge till framtida projekt? Projekt inom klumpsummemodellen har fungerat bra. Projektgruppen hade något för lågt tempo i början vilket vi tog igen mot slutet av perioden. För projektets del hade en möjlighet till förlängning varit positivt då många knutar lossnade på slutet speciellt i kontakten med AF. Möjligheten att genom en förstudie undersöka förutsättningarna för en projektidé är en förmån som stärker ett genomförandeprojekt. Det som vi tycker gick mindre bra i vår förstudie var att allt behövde göras samtidigt även om det fanns en poäng med den kronologiska ordning som ansökan. Svårigheter att få till möten på den tidpunkt vi önskade gjorde att omvärldsanalysen pågick under hela projektperioden parallellt med utvecklings av koncept, företagsstruktur. Vi ville inte genomföra pilotgruppen förrän vi hade ett koncept att presentera. Pilotgruppen genomfördes med hjälp av lotsen i Laholm som hade 10 anmälningar men det slutade med 6 deltagare till slut. Tajminen och planeringen skulle kunna förbättras i ett genomförandeprojekt. Projekt inom klumpsummemodellen har fungerat bra. Projektgruppen hade något för lågt tempo i början vilket vi tog igen mot slutet av perioden. För projektets del hade en möjlighet till förlängning varit positivt då många knutar lossnade på slutet speciellt i kontakten med AF. Möjligheten att genom en förstudie undersöka förutsättningarna för en projektidé är en förmån som stärker ett genomförandeprojekt. Det som vi tycker gick mindre bra i vår förstudie var att allt behövde göras samtidigt även om det fanns en poäng med den kronologiska ordning som ansökan. Svårigheter att få till möten på den tidpunkt vi önskade gjorde att omvärldsanalysen pågick under hela projektperioden parallellt med utvecklings av koncept, företagsstruktur. Vi ville inte genomföra pilotgruppen förrän vi hade ett koncept att presentera. Pilotgruppen genomfördes med hjälp av lotsen i Laholm som hade 10 anmälningar men det slutade med 6 deltagare till slut. Tajminen och planeringen skulle kunna förbättras i ett genomförandeprojekt.

9 9(9) Kontaktpersoner Vem ska man kontakta om man är intresserad av mer information? Ulrika Rylin, projektledare , Kajsa Vik, Verksamhetsledare Coompanion Halland