En brottningsmatch med olika förutsättningar

Transkript

1 En brottningsmatch med olika förutsättningar En kvantitativ studie av brottarnas väg till det svenska landslaget Malin Stempel, Emanuel Ålund

2 Stempel, M., & Ålund, E. (2018). En brottningsmatch med olika förutsättningar. [Wrestling with different prerequisities]. Examensarbete i idrottspedagogik. Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet Abstract Sports are changing along with the development of society; commercialization and professionalization of the sports movement is today demanding more of the athletes than before. These demands have created a trend of early specialization, not only amongst the biggest global sports, but also the less practiced ones. This study investigated the sport of wrestling, in Sweden, focusing on socioeconomic factors in the families of the wrestlers, when they were growing up. Furthermore, how family members influenced the athletes, as well as their thoughts of early specialization in order to reach the national team, was included in the research. The conclusion of this study was that the majority of the wrestlers who reached the national team, grew up in families where both parents where present, and their parents had a great interest in sport. Moreover, the families had a medium to high socioeconomic status, indicating that this might have been a contributing factor to the success of the athletes. The wrestlers in the national team started training when they were between five and nine years old, whilst making a debut in competition one year later, and started training for an elite career around the ages of 15 to 16. Still, they had divided opinions whether an early specialization is necessary in order to reach a very high level of the sporting society. Nyckelord: brottning, kommersialisering, professionalisering, socioekonomi, specialisering Keywords: commercialization, professionalization, socioeconomic, specialization, wrestling

3 Förord Först och främst vill vi tacka de personer som tog sig tid att besvara vår enkät, utan er medverkan hade denna studie inte varit möjlig. Vidare vill vi tacka Samuel Lund på Brottningsförbundet, som varit till stor hjälp under detta arbete. Umeå, den 4:e juni 2018 Malin Stempel & Emanuel Ålund

4 Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte 2 Tidigare forskning 3 Ungdomars idrottsintresse 3 Geografi, socioekonomi och habitus 3 Familjens betydelse 5 Specialisering 5 Relative Age Effect 7 Matteuseffekten 7 Metod 8 Val av metod 8 Upplägg och urval 9 Datainsamling 9 Bearbetning och analys 11 Informationssökning 12 Forskningsetik 12 Validitet och Reliabilitet 13 Resultat och analys 14 Familjens betydelse 15 Socioekonomisk påverkan 17 Geografisk närhet 20 Specialisering och Relative Age Effect 21 Diskussion 23 Tolkning av resultat 23 Metoddiskussion 24 Vidare forskning 25 Referenser 26 Bilaga 1. Informationsbrevet Bilaga 2. Enkäten Bilaga 3. The Development Model of Sport Participation

5 Inledning Idrottsrörelsen ger möjlighet att utöva motion och idrott - en stor del av den svenska befolkningen är aktiv och engagerad i någon typ av idrott (Norberg, 2015). Den historiska samhällsutvecklingen har påverkat idrottsrörelsen och de demografiska och socioekonomiska villkor som präglat det svenska samhället har lett till ojämlikheter i föreningslivet och skillnader i motions- och idrottsvanor bland befolkningen (Riksidrottsförbundet, 2017; Norberg, 2015). Vidare finns en markant skillnad gällande ekonomiskt stöd från föräldrar bland ungdomar inom kampsporten (Riksidrottsförbundet, 2015). Den ökade professionaliseringen och kommersialiseringen inom idrottsrörelsen har väckt intresse, åsikter och medial uppmärksamhet. Faktorer såsom familj, socioekonomi och specialisering, har betydelse för att man ska lyckas inom sin idrottsgren. Dock råder delade meningar kring betydelsen av tidig specialisering för att nå elitnivå (Riksidrottsförbundet, 2015). Inom kampsporten kommer många som är aktiva på landslagsnivå från familjer med en god ekonomi (Riksidrottsförbundet, 2015) och har ofta föräldrar som själva är eller har varit aktiva idrottare (Riksidrottsförbundet, 2015; Fahlström, 2014; Karp, 2000). Att tala om en samlad elitidrott i Sverige är svårt då olika idrotter har olika ekonomiska, strukturella och organisatoriska förutsättningar (Riksidrottsförbundet, 2015). De största individuella idrotter i Sverige är friidrott, golf, gymnastik, ridning, simning och skidor. Brottning är en relativt liten idrott i relation till andra idrotter i Sverige, med runt aktiva 2017 i jämförelse med dryga aktiva inom friidrotten samma år (Riksidrottsförbundet, 2017), och många tidigare studier har baserats på idrotter med ett större antal aktiva utövare (Riksidrottsförbundet, 2015). Brottningen har alltid varit en mansdominerad idrott och idag är andelen aktiva kvinnor 26 procent (Riksidrottsförbundet, 2017). Det finns idag 18 brottningsförbund och 150 brottningsklubbar i Sverige, där de södra landskapen har flest klubbar (S. Lund, personlig kommunikation, 15 maj 2018). 1

6 Brottarnas sociala och socioekonomiska bakgrund samt deras syn på specialisering och förutsättningar för att nå landslaget, undersöks i denna studie ur ett idrottspedagogiskt perspektiv. Pedagogik är ett ämne som innebär alla sociala, kulturella och historiska processer som formar människan. Inom idrottspedagogiken behandlas dessa processer i ett idrottsligt sammanhang (Pedagogiska institutionen, 2017). Svenska brottningsförbundet betraktas i denna studie som en social och kulturell miljö där alla aktiva idrottare fostras i idrottens normer och värderingar. Det är viktigt att förstå vilka faktorer som kan vara avgörande huruvida en idrottare ska kunna nå landslaget, därför är tanken med denna studie att avgöra vad som tycks vara grundläggande förutsättningar för en elitsatsning inom brottning. Syfte Studiens syfte är att undersöka brottarnas väg till det svenska landslaget. Specifikt ska familjens betydelse, socioekonomisk bakgrund och geografiska aspekter hos de som nått landslaget undersökas, samt på vilket sätt specialisering är avgörande för att nå elitnivå. 2

7 Tidigare forskning Ungdomars idrottsintresse Flera faktorer påverkar ungdomars val av idrott och deras intresse för olika idrotter. Släkt och nära bekanta som är eller har varit aktiva inom samma idrott, så kallad personell närhet (Schelin, 1985), har en betydande inverkan på valet av idrott och utvecklingen inom idrotten (Kay, 2003). Vidare har möjligheten att utöva idrotten inom ett rimligt avstånd från hemmet, s.k. geografisk närhet, en inverkan på valet av idrott, även om den geografiska närheten varierar stort mellan individerna beroende på vad man anser är rimligt avstånd och om man har engagerade föräldrar som skjutsar till träning eller tävling (Schelin, 1985). Ett barns möjlighet till att idrotta kommer ofta från föräldrarnas sociala och ekonomiska stöd (Kirk et al., 1997). Valet av idrottsgren påverkas ofta av föräldrar som varit, eller är, aktiva inom idrotten eller på grund av geografisk popularitet inom idrotten, så kallad kulturell närhet (Fahlström, 2001). Barn uppfostrade i familjer med god ekonomi har ofta bättre förutsättningar för elitsatsning inom idrott, då barn med högre socioekonomisk bakgrund ofta har ett större engagemang inom idrotten och mer stöd från sina föräldrar. Barn med lägre socioekonomisk bakgrund tenderar samtidigt att lämna idrotten tidigare (Riksidrottsförbundet, 2015), varför det är viktigt att även ta hänsyn till individens socioekonomiska bakgrund för att förstå varför vissa fortsätter och uppnår elitnivå medan andra inte gör det (Williams, 1999). Geografi, socioekonomi och habitus Idrott utövas i en föreningsmiljö, samt i en social miljö. Med föreningsmiljö menas tränare, lagkamrater samt ekonomiska och materiella resurser som är nödvändiga för att utveckla talang. Till den sociala miljön räknas familjen och de socioekonomiska uppväxtvillkor som påverkar ungdomars möjlighet till elitsatsning (Riksidrottsförbundet, 2015). Den socioekonomiska bakgrunden innefattar utbildningsbakgrund, yrke, boende och civilstånd/familjesituation. Den socioekonomiska statusen påverkar individens 3

8 idrottsutövande på ett sätt som innebär att desto högre ens socioekonomiska status är, desto mer fysiskt aktiv är man (Engström, 2010). Engström (2010) nämner begreppet habitus som står till grund för de livsval en person gör; beroende på vilket habitus man har gör man olika val i livet. Med hjälp av habitus kan människor orientera sig i omvärlden och förstå vad som avgör hur en individ handlar och tänker i olika situationer. Habitus är formad av personliga erfarenheter och förklaras som en djupt liggande känsla för vad som är rätt och vad som är passande i olika livsval och situationer. Vissa kan exempelvis tycka att det är opassande att ha kroppslig närkontakt med någon av samma kön vilket sker inom brottningen, andra kan tycka att golfens normer är opassande (Engström, 2010). Barndomen spelar en viktig roll eftersom att människor då är som mest formbara och mottagliga för intryck. Hur ens habitus utvecklas påverkas av föräldrarnas utbildningsbakgrund, yrke och inkomst, hur familjesituationen ser ut och i vilka förhållanden man är uppväxt. Det går att se likheter i habitus hos personer som är uppväxta i liknande objektiva livsmiljöer med gemensamma livserfarenheter (Engström, 2010). Enligt Engström (2010) är individens habitus kopplad till dess kapital. Kapitalet skiljer sig från grupp till grupp och kan bestå av symboliskt, materiellt, kulturellt eller socialt kapital. Kapitalet påverkar även individens socioekonomiska status. Det finns skillnader mellan samhällsklasserna i sporter som kräver stora ekonomiska eller träningsmässiga investeringar. I sporter som varken tar mycket tid att lära sig eller kostar pengar finns däremot inga skillnader mellan låg och hög samhällsklass (Engström, 2010). Personer med hög socioekonomisk status idrottar generellt sett mer än medelklassen och den låga klassen. Utbudet av idrotter skiljer sig beroende på vart man bor. Personer med låg socioekonomisk status bosatta i en större stad är mer idrottsligt aktiva än personer med låg socioekonomisk status bosatta på landet. Även sannolikheten att barn fortsätter med idrotten i ungdomsåren (dvs. mellan 13 och 19 år) är högre hos personer med hög socioekonomisk status bosatta i en större stad, 4

9 vilket enligt författaren kan bero på ett bredare utbud av idrottsaktiviteter i större städer (Engström 2010). Familjens betydelse Föräldrarnas och den övriga familjens motionsvanor spelar en stor roll för barnens idrottsvanor och föräldrar som själva är aktiva och intresserade av idrott vill ofta att även deras barn blir aktiva (Riksidrottsförbundet, 2015; Fahlström, 2014; Karp, 2000). Familjer med en hög idrottshabitus ger större stöd och uppmuntrar sina barn mer till en idrottssatsning än familjer med en låg idrottshabitus (Centrum för idrottsforskning, 2014; Lund och Olofsson, 2009; Kay, 2003) och tidigare forskning har visat att majoriteten av idrottsutövarna på landslagsnivå kommer från en familj med starkt engagemang inom idrotten (Fahlström, 2014). Undersökningar har visat att föräldrar till elitidrottare oftast har en högskole- eller universitetsutbildning och ett heltidsjobb (Centrum för idrottsforskning, 2014). Även familjestrukturen kan ha betydelse för barn och ungdomars deltagande och utveckling inom idrott. Barn och ungdomar som är uppväxta i en familj med två föräldrar får ofta bättre ekonomiskt och socialt stöd än familjer med en ensamstående förälder (Fallon och Bowles, 1997). Senare forskning har visat att ungdomars fritidskapital är viktig då den medverkar till socialisation både inom idrotten och i vuxenvärlden. Med detta som grund kan den socioekonomiska och familjeorienterade bakgrunden anses direkt avgörande för barnens prestation och utveckling inom idrotten (Riksidrottsförbundet, 2015). Specialisering Elitidrottare utövar inte sällan minst två andra idrotter under sin uppväxt och specialiserar sig inom en idrott vid 15 års ålder och börjar elitsatsa vid 16 års ålder, samt har studerat vid idrottsgymnasium (Riksidrottsförbundet, 2015). The Developmental Model of Sport Participation (DMSP) är en talangutvecklingsmodell som visar olika vägar till att bli elitidrottare (se bilaga 3). En 5

10 väg är tidig specialisering vilket innebär att en idrottare behöver utöva omkring timmar av kvalificerad och systematisk träning inom samma idrott för att bli expert och en aktiv elitsatsning krävs för att nå till landslaget (Co té & Fraser-Thomas, 2007). Ericsson, Krampe och Teschromer (1993) företräder denna väg och har tagit fram begreppet deliberate practice som innebär att träningen ska vara målinriktad, både fysiskt och psykiskt utmanande, strukturerad och ska utföras i syfte att höja utövarens prestationsförmåga. Utfallet av tidig specialisering och elitsatsning blir oftast en elitprestation med reducerad glädje och minskad hälsa (Co té & Fraser- Thomas, 2007). En annan väg, som är den vanligaste vägen, är sampling, vilket innebär att barnet testar flera idrotter innan det väljer en idrott att specialisera sig på (Co té & Fraser- Thomas, 2007). Vägen delas in i fyra faser baserade på idrottarens ålder. Mellan 6 12 år befinner barnen sig i ett så kallat provår som innebär mycket lek och spel och en mängd olika aktiviteter med endast lite planerad träning. Fasen mellan 13 och 15 år kallas för specialiseringsåren där det ska finnas en balans av lek och spel och planerad träning. Samtidigt ska engagemanget i flera idrotter minska och fokus ska mer falla på en idrott. Från ungdomars 16:e levnadsår befinner de sig i investeringsåren som består av mycket planerad träning och endast lite lek och spel. Fokus ligger här betydligt mer på idrott än i föregående år och ungdomarna ska ha bestämt sig för en idrott. Sannolikt utfall av den andra vägen blir elitprestation, glädje och fysisk hälsa (Co té & Fraser-Thomas, 2007). En kombination av tidig specialisering och sampling är inte ovanlig (Fahlström, Gerrevall, Glemne & Linnér, 2015) och varje elitidrottare har en individuell väg som är icke-linjär. Vägen till elitnivå påverkas av kraven som ställs på individen, uppgiften och miljön (Riksidrottsförbundet, 2015). 6

11 Relative Age Effect Relative Age Effect (RAE), innebär att det finns en stor skillnad i mognadsålder även bland barn födda under samma år. Skillnaden i mognadsålder har en uppenbar påverkan på uttagningar till tävlingar och lag, därför menar gjorda studier att det är fördelaktigt att vara född tidigt på året, då det ger ett försprång i utvecklingen gentemot de som är födda sent på året. Att få hjälp att utveckla sin idrottsliga talang brukar i regel ges till de som är födda tidigt på året, framförallt hos de yngre årskullarna. Med stigande ålder försvinner ofta fördelen för de som är födda tidigt på året, då de senare födda hunnit ikapp dem i utvecklingen (Riksidrottsförbundet, 2015). Idrottsdebuten sker generellt vid åtta års ålder och barn som börjar innan åtta års ålder har ofta föräldrar eller syskon som är aktiva inom samma idrott. (Fahlström et al., 2015). Den genomsnittliga åldern vid debut inom den blivande huvudsakliga idrotten, är 13 år, men elitsatsningen sker först runt 17 års ålder, där flickor tenderar att elitsatsa tidigare än pojkar (Fahlström et al., 2015; Eriksson, 2001). Matteuseffekten Genom idrottens ökade professionalisering och kommersialisering ställs nya krav på hur samhället ska hantera förhållandet mellan elitidrott och breddidrott, då detta påverkar förutsättningarna för unga talanger att utvecklas inom sin idrott. Stora skillnader syns även i möjligheten att arbeta med talangutveckling, erbjuda kvalificerad utbildning, administrera arbetet kring elitidrott och bedriva forskningsoch utvecklingsverksamhet. Allmänt är mindre och nyetablerade idrotter inte lika nöjda med villkoren som råder inom den svenska idrottsrörelsen. Förbund som har en utvecklad kommersiell verksamhet kan erbjuda sina talanger bättre möjligheter. Detta kallas även för Matteuseffekten (Riksidrottsförbundet, 2015). Matteuseffekten förstärks av att varje individs familj har olika ekonomiska möjligheter för att stödja barnens idrottande. Vissa barn och ungdomar har, som en följd av sin familjs socioekonomiska tillvaro, redan under uppväxten en fördel 7

12 gentemot andra barn och ungdomar vars familj inte har samma socioekonomiska fördelar (Adler, Côté & Hancock, 2013). Kostnaderna för att delta i en organiserad idrottsverksamhet har kontinuerligt ökat vilket lett till att ojämlikheter bland motionsvanor ökat ännu mer. Dessa kostnader har gjort att alla familjer inte haft råd med att låta sina barn idrotta i en förening. Samtidigt som kostnader för idrott har ökat, har antalet medlemmar i idrottsrörelsen minskat (Norberg, 2015). Metod Val av metod För att få svar på hur socioekonomisk bakgrund, familj och specialisering påverkade brottarna, valdes enkät som datainsamlingsmetod (se bilaga 2). Enkäten följdes av ett informationsbrev, där syftet med studien kort förklarades och konfidentialitet utlovades (se bilaga 1). Kontaktpersonen på Brottningsförbundet skrevs med i introduktionen tillsammans med dennes kontaktuppgifter, detta för att eventuellt stärka enkäten och öka responsen. Enkät som metod valdes då det var ett sätt att snabbt nå många respondenter, då arbetet syftade till att nå så många brottare i landslagen som möjligt. Vidare var dessa aktiva brottare spridda runt om i landet, varav en enkät var ett lätt sätt att nå respondenterna trots den geografiska spridningen. Intervjuer hade gett en bredare bild av brottarnas erfarenheter kring deras väg till landslaget, men med den frågeställning arbetet hade ansågs enkäter passa bättre till denna studie. Fördelar och nackdelar med enkät som metod, beskrivs ytterligare under detta avsnitt. 8

13 Upplägg och urval Det finns idag 2390 licensierade brottare i Sverige varav ungdomslandslaget har aktiva, juniorlandslaget aktiva och seniorlandslaget aktiva (S. Lund, personlig kommunikation, 15 maj 2018). Denna studie var en enkätundersökning gällande elitbrottare på landslagsnivå, varför urvalet av respondenter, med hjälp av Brottningsförbundet, var de brottare födda 2000 eller tidigare, som tävlar eller har tävlat för det svenska landslaget i brottning. Detta urval gjordes då de ansågs utgöra en representativ målgrupp för att besvara de frågeställningar som låg till grund för arbetet. Enkäten distribuerades med hjälp av förbundet då de hade tillgång till samtliga tävlandes kontaktuppgifter. Vi fick tillgång till 16 e-postadresser som blev den första respondentgruppen, resterande kontaktades av förbundet. Totalt kontaktades 90 personer varav 50 svarade, vilket gav en svarsfrekvens på cirka 55 procent. En påminnelse om deltagande i enkäten gavs cirka tio dagar senare till respondenterna, vilket resulterade i några fler svar. Datainsamling Data till detta arbete samlades in genom en enkät som distribuerades via e-post. De frågeställningar som grundade arbetet speglades i enkäten i den mån att frågorna berörde socioekonomiska förhållanden och geografiska aspekter som exempelvis familjens uppskattade inkomst eller närhet till träningslokal under idrottarens uppväxt (se bilaga 2). Specialiseringen undersöktes då enkäten innehöll frågor som när idrottaren upplevde eventuell problematik att utöva flera idrotter samtidigt eller vid vilken ålder de började elitsatsa på brottningen. Att undersöka attityder eller åsikter kring vissa frågor, genom att respondenterna fick ta avstånd eller hålla med om vissa påståenden, gjorde att information som normalt sett inte var kvantitativ, gick att använda i en kvantitativ forskning (Muijs, 2011). Denna studie byggde på den principen; genom att enkäten innehöll påståenden såsom vikten av tidig specialisering för att nå landslaget, som respondenterna fick ta 9

14 avstånd ifrån eller hålla med om, skapades en kvantitativ bas som möjliggjorde en analys av likheter i idrottarnas bakgrund. Fördelar med elektroniska enkäter är att de, givet den tid de tar att distribuera och antalet som går att skicka samtidigt, är en billig metod för att samla data. Jämfört med intervjuer kan många fler respondenter nås under en kort tid, även enkäter via post är inte lika kostnadseffektivt då en elektronisk enkät kostar mindre pengar avseende distribution. Det brukar dock krävas att påminnelser skickas till de respondenter som inte svarat under första tillfället, detta för att undvika det bortfall som lätt sker med enkät som datainsamlingsmetod (Bryman, 2011). För att ytterligare undvika bortfall vid enkätundersökningar är det en stor fördel att ha med ett följebrev i enkäten där det utlovas full konfidentialitet, hur urvalet av respondenter skett, syftet med undersökningen samt om ekonomiskt stöd från något forskningsråd har erhållits (Bryman, 2011). Ett sådant följebrev skapades i detta arbete, (se bilaga 1). En nackdel med denna enkät var att vi själva inte skickade den till samtliga respondenter, utan fick assistans med detta från Brottningsförbundet. Därmed kan vi inte säkerställa att samtliga respondenter verkligen var de vi tänkt nå ut till. Ytterligare en nackdel med enkät som metod är att det inte går att ställa följdfrågor för att få fördjupad information (Bryman, 2011), detta får dock anses relativt irrelevant då enkäten för denna rapport utgjorts av slutna frågor, där följdfrågor inte är lika möjligt som i öppna frågor. Det fanns ett minimalt bortfall gällande vissa av frågorna, dock bör det inte ha påverkat resultatet nämnvärt. Vidare kan enkäter göra att svaren inte påverkas av den som intervjuar, på grund av exempelvis kroppsspråk, dock är det viktigt att frågorna är väl utformade så att de är lätta att tolka och svara på. En enkät upplevs oftare mer anonym än en intervju, vilket möjliggör ärligare svar på känsliga frågor. Avslutningsvis ger en enkät respons som möjliggör en överskådlig analys med dataprogram, samt att respondenterna kan svara på frågorna när de har tid för det samt gå tillbaka och ändra svar om de kommer på fler saker som kan vara av nytta (Gratton & Jones, 2010). 10

15 Bearbetning och analys Microsoft Excel och SPSS var de program som användes i detta arbete och planeringen före dataläggningen skedde genom att enkätens frågor matades in i ett Excel-ark i förhand. Efter att tillräcklig mängd data samlats in, fördes detta in i programmet, för att kodas och analyseras. Slutligen användes dataprogrammet SPSS för att ställa upp data i tabeller som sedan gjordes till diagram och figurer i Excel. Då samtliga brottare i landslaget inte var respondenter i studien, fick resultatet spegla en generalisering, men en tillräcklig mängd data samlades för att undersöka återkommande faktorer hos respondenterna. Enkäter med slutna frågor underlättar bearbetning av svaren, detta då kodning av svaren är snabbt genomförbart eftersom att siffrornas värde i enkäten på förhand är bestämda och det tydligt bör framgå i enkäten. Slutna frågor är även lätt för respondenten att besvara då det går fort, givet att frågan är tydligt formulerad. Det finns emellertid ett par faktorer som kan påverka enkäten negativt om de inte tas hänsyn till. Till att börja med är det viktigt att få med alla tänkbara svarsalternativ i varje fråga, för att respondenterna ska kunna hitta ett lämpligt alternativ, vidare får inte alternativet överlappa varandra så att respondenten kan svara på två alternativ samtidigt. Det är även viktigt att frågorna inte går att tolka på olika sätt, detsamma gäller svarsalternativen (Bryman, 2011). Enkäten som användes i detta arbete hade enbart slutna frågor, vilket gjorde att analysen av data var lätt att genomföra. Vidare hade enkäten vet inte som svarsalternativ på de frågor där det ansågs nödvändigt, detta för att undvika bortfall på de frågor respondenterna möjligtvis inte visste vad de skulle svara. Frågan om vilka idrotter brottarna utövade under sin uppväxt förutom brottning, innehöll inte alternativet ingen idrott, vilket med fördel borde lagts till. Dock var inte frågan obligatorisk, vilket gjorde att de som inte utövade andra idrotter enkelt kunde hoppa över frågan, vilket ett fåtal gjorde. Gällande överlappning av svarsalternativ, fanns en fråga i enkäten som handlade om hur mycket brottarna spenderade ekonomiskt på sitt utövande. Där fanns svarsalternativ som överlappade, men då det handlade om 11

16 stora summor och överlappningen handlade om enbart en krona, ansågs detta inte avgörande för följande analys av just den frågan. Informationssökning Litteratur söktes främst genom databasen vid Umeå Universitetsbibliotek och tryckta verk, samt via Google Scholar. Sökorden som användes var främst idrottsrörelsen, socioekonomiska faktorer, familj och idrott, kommersialisering, professionalisering, specialisering, brottning, samt det svenska landslaget. Även kurslitteratur nyttjades, jämte information som det svenska Brottningsförbundet förmedlade. Forskningsetik Vid genomförandet av datainsamlingen följdes de fyra forskningsetiska principerna informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2006). Informationskravet respekterades genom att det svenska Brottningsförbundet och respondenterna informerades om forskningens syfte och deras del i projektet, samt vilka regler som gällde för deras deltagande. Respondenterna informerades om att deltagandet var frivilligt. Av hänsyn till samtyckeskravet informerades respondenterna om att de själva hade rätt att bestämma över sin medverkan, samt att medverkan fick avbrytas när som helst. Då alla deltagare var över 18 år krävdes inget samtycke från annan part. För att uppfylla konfidentialitetskravet informerades alla deltagare om att deras uppgifter gavs full konfidentialitet och att uppgifterna förvarades på ett sätt som gjorde att obehöriga inte kunde ta del av dem. För att uppfylla detta hölls respondenterna på enkäten anonyma och inga namn eller e-postadresser samlades i enkäten. Nyttjandekravet följdes på det sätt att all insamlad data enbart nyttjades i forskningssyfte för denna undersökning. 12

17 Validitet och reliabilitet Validitet och reliabilitet är två centrala begrepp inom den kvantitativa forskningen. Det förstnämnda avser till vilken grad forskningen mäter det den är ämnad att mäta (Ejlertsson, 2014). I denna studie användes frågeställningen som mall för utformandet av enkäten, för att säkerställa att enkätens frågor var relevanta. Vidare har i den här studien validiteten beaktats då frågorna utformades för att vara så lätta som möjligt att tolka. Exempelvis frågan som berörde storlek på staden där respondenterna växte upp, innehöll en förklaring för vad exakt svarsalternativen innebar. Avslutningsvis fick en utomstående person testa att fylla i enkäten för att säkerställa att frågorna var begripliga, samt att enkäten gick att distribuera på rätt sätt. Reliabilitet innebär att forskningen ska gå att upprepa, med liknande resultat, slumpen ska inte vara en avgörande faktor kring huruvida forskningsresultatet blir detsamma vid olika tillfällen, utifrån samma tillvägagångssätt, oavsett vem som genomför undersökningen. Det är även viktigt att inkludera ett följebrev med enkäten, vilket tydliggör studien och dess syfte (Ejlertsson, 2014). För denna studie blev urval, upplägg och analys av enkäten beskrivet tydligt, vilket gav en hög reliabilitet ifall en annan part hade utfört samma studie. Ett följebrev inkluderades i enkäten, för att förtydliga syftet med studien och dess upplägg. Detta för att om respondenterna skulle besvara samma enkät vid ett senare tillfälle, skulle de fortfarande förstå vad studien handlade om, vilket ökat reliabiliteten för denna enkät. 13

18 Resultat och analys Resultatet som följer bygger på den data som samlats in genom enkäten. Enkäten besvarades av 27 män och 19 kvinnor. Figur 1 visar könsförhållandet och åldersfördelningen av respondenterna, där majoriteten är födda mellan och endast ett fåtal före Antal 6 Man Kvinna Födelseår Figur 1. Könsfördelningen bland respondenterna samt åldersfördelning. 14

19 Familjens betydelse Figur 2 visar att mer än tre fjärdedelar av respondenterna är uppväxta med båda föräldrar i samma hem. Endast två personer är uppväxta med en ensamstående förälder och en med annan vårdnadshavare Antal Med båda föräldrar Med skilda föräldrar, delad vårdnad Med ensamstående föräldrar Med annan vårdnadshavare Familjeförhållanden Figur 2. Familjesituation som brottarna är uppväxta med. Detta resultat gick att se även i tidigare forskning av Fallon och Bowles (1997) som menar att en elitsatsning kräver ekonomiskt och socialt stöd, vilket ofta ökar då två föräldrar är närvarande under idrottarens uppväxt. Detta behöver dock inte vara en utmärkande överrepresentation hos brottare i Sverige, det kan spegla populationen i stort. Resultatet visar att majoriteten har ett eller två syskon. Ett fåtal har tre eller fyra syskon och en har fler än fyra syskon (se figur 3). 15

20 Antal Inga syskon Ett syskon Två syskon Tre syskon Fyra syskon Fler än fyra syskon Mängd syskon Figur 3. Antal syskon som brottarna är uppväxt med. Nästan tre fjärdedelar av brottarna har någon i familjen som har utövat brottning, medan en tredjedel saknar en familjemedlem eller släkting som utövat idrotten. Detta går att anknyta till Fahlströms (2001) studie om att den kulturella närheten är betydelsefull för barns utveckling inom idrotten. Det stämmer även överens med annan forskning som säger att nästan alla elitidrottare kommer från en familj med en hög idrottshabitus (Fahlström, 2014; Riksidrottsförbundet, 2015). Majoriteten av brottarnas föräldrar har varit aktiva inom idrotten på låg eller medelnivå, omkring en tiondel av föräldrarna har varit aktiva på hög eller elitnivå. Figur 4 visar att det finns delade uppfattningar huruvida familjen påverkade respondenterna till att börja med brottning. Vissa anser att de blev endast lite påverkade av sin familj, medan nästan lika många anser att familjen har haft en väldigt stor påverkan på deras beslut att börja med brottning. 16

21 Antal Inte alls Lite Varken eller Mycket Väldigt mycket Familjens påverkan Figur 4. Familjens påverkan på brottaren till att börja med brottning. Tidigare forskning har påpekat att föräldrar som själva är aktiva påverkar deras barn till att också bli aktiva (Riksidrottsförbundet, 2015; Fahlström, 2014; Karp, 2000). Trots att en del har blivit påverkat av sin familj att börja med brottning verkar det inte vara en avgörande faktor för alla brottare, som figur 4 presenterar. Föräldrarnas idrottsintresse uppfattas allmänt som ganska stort och ingen har föräldrar som helt saknar idrottsintresse. Enligt Karp (2010) vill föräldrar som själva är eller varit aktiva och idrottsintresserade även att deras barn ska bli aktiva, vilket även resultatet från denna studie visar. Detta stämmer även överens med Riksidrottsförbundets (2015) och Fahlströms (2014) studier att de flesta elitidrottare kommer från familjer med stora idrottsvanor. Socioekonomisk påverkan Majoriteten av respondenterna uppger att deras föräldrar är utbildade på högskola eller universitet, vilket visar likheter mellan föräldrarnas utbildningsnivå hos brottarna jämfört med andra landslagsidrottare. Habitus spelar en stor roll då denna 17

22 påverkas av bland annat föräldrarnas utbildningsnivå - personer med en högre utbildning idrottar mer och introducerar oftare sina barn till idrotten än de personer som är lägre utbildade (Engström, 2010). Högutbildade personer har ofta en högre inkomst, vilket ger större möjligheter till ekonomiskt stöd för barnens idrottande. Figur 5 visar att drygt tre fjärdedelar av brottarna upplevde familjens inkomst som medel under uppväxten och ett fåtal bedömde att familjen hade en låg inkomst. Frågan om inkomsten kan dock tolkas gällande brottarnas preferenser kring vad som är en hög inkomst. En intressant aspekt är dock att ingen respondent menar att deras familjs inkomst var mycket låg. Med tanke på att en elitsatsning kräver ekonomiskt stöd, är det svårare att lyckas med en elitsatsning om man kommer från fattiga förhållanden jämfört med om man kommer från en familj med bättre ekonomi Antal Mycket låg Låg Medel Hög Mycket hög Inkomstnivå Figur 5. Familjens inkomstnivå. Som Engström (2010) nämner, finns alltid några personer som bryter mönstret. Även i brottningslandslaget finns det en som sticker ut och skiljer sig från alla andra när det gäller socioekonomisk bakgrund. Denna person har inte gått på ett gymnasium och personens föräldrar, som är skilda, har inte någon högskole- eller 18

23 universitetsutbildning. Personen började träna brottning vid fyra års ålder och har inte utövat någon annan idrott än brottning under uppväxten, men elitsatsade först vid 18 års ålder. Denna brottare är även den enda som hade mer än 20 kilometer till närmsta träningslokalen. Hälften av respondenterna har studerat på ett idrottsgymnasium, den andra hälften har gått på ett annat gymnasium och endast en brottare har inte studerat vid något gymnasium. Omkring en tredjedel av brottarna flyttade hemifrån mellan 18 och 20 års ålder. Övriga fördelas jämnt innan 18 års ålder samt efter 20 års ålder. Figur 6 visar att den uppskattade årliga kostnaden varierar jämnt mellan svarsalternativen Antal Upp till 3000 kr kr kr Över kr Årlig kostnad Figur 6. Den årliga kostnaden för att kunna utöva brottning. 19

24 Geografisk närhet Figur 7 visar att nästan hälften av respondenterna är uppväxta i en stad med färre än invånare och en tredjedel är uppväxta i en storstad, här definierat som en stad med fler än invånare. Figur 7. Storleken på staden brottarna växte upp i. Enligt Schelin (1985) är den geografiska närheten en viktig faktor för barnens idrottsval. Av det totala antalet respondenter hade drygt tre fjärdedelar mindre än fem kilometer till sin träningslokal vilket styrker vikten av den geografiska närheten. Respondenterna anser att storleken på staden man bor i inte påverkar ens chans att elitsatsa på brottning medan 20 procent tycker att det är av stor betydelse var man bor. Hälften anser att pojkar har bättre förutsättningar för att träna och tävla inom brottning under barn- och tonåren, den andra hälften anser att förutsättningarna är desamma oavsett kön och endast en tycker att flickor har bättre förutsättningar. 20

25 Specialisering och Relative Age Effect Resultatet visar att den genomsnittliga åldern för att börja träna brottning är 7,6 år, där spridningen hos respondenterna är mellan 3 18 års ålder. Tävlingsdebut sker i snitt ett år efter träningsdebuten. Elitsatsningen sker i genomsnitt vid 15,7 års ålder, där den respondent som började vid högst ålder var 20, medan den yngsta var 14 år gammal då elitsatsningen inleddes. Tabell 1. Åldern vid träningsdebut, tävlingsdebut samt elitsatsning Antal Min Max Medelvärde Träningsdebut ,6 Tävlingsdebut ,6 Elitsatsning ,7 Resultatet stämmer överens med tidigare forskning gjord av Riksidrottsförbundet (2015). Detta tyder på att brottningen följer samma mönster som många andra idrotter i Sverige. Figur 8 visar att 72 procent av brottarna upplevde väldigt stora möjligheter att utöva flera idrotter samtidigt mellan sex till tio årsåldern. Dessa möjligheter upplevs ha minskat mellan elva till 14 års ålder för att mellan 15 och 18 års ålder anses ha varit mycket små enligt 24 procent av respondenterna. 21

26 Antal i procent Mycket små möjligheter Små möjligheter Varken eller Stora möjligheter Väldigt stora möjligheter år år år Ålder Figur 8. Upplevda möjligheter att utöva flera idrotter under respektive åldersperiod. Brottarna utövade flera olika idrotter under sin uppväxt, där fotboll och annan idrott hade högst svarsfrekvens.endast två av respondenterna utövade enbart sin huvudidrott under uppväxten, vilket stärker tidigare forskning av Co té & Fraser- Thomas (2007) om sampling och dess förekomst inom barn- och ungdomsidrotten. Att brottarna anser att möjligheterna till att utöva fler idrotter minskade med åldern kan vara en följd av de ökade kraven som ställs på idrottaren när denne börjar elitsatsa (Fahlström et al., 2015). Samtidigt är inte vägen till elitnivå linjär och lika för alla (Fahlström et al., 2015) vilket studien visar. Eftersom det inte framgår när respondenterna bestämde sig för att enbart utöva brottning, ges inget exakt svar på när specialisering på en idrott sker. Det finns delade meningar bland respondenterna gällande betydelsen av tidig specialisering för att nå landslaget vilket stämmer med den forskning som tidigare gjorts i området. Nästan 75 procent brottarna är födda under det första halvåret, vilket även visas i tidigare forskning av Riksidrottsförbundet (2015) kring Relative Age Effect och vilka som når landslaget. 22

27 Diskussion Slutsatsen av denna studie är att de brottare som når landslaget i regel kommer från familjer där föräldrarna bor tillsammans, samt att föräldrarna har ett stort intresse för idrott. Majoriteten kommer från en familj med medel eller hög socioekonomisk status. Brottarna tenderar att börja träna mellan fem till nio års ålder, för att börja tävla ett år efter träningsdebut. Elitsatsning sker ofta vid års ålder, dock finns delade uppfattningar kring vikten tidig specialisering för att nå landslaget. Tolkning av resultat Drygt en tredjedel som inte har någon i familjen som utövat brottning har svarat att de inte påverkades av sin familj till att börja träna brottning. De som blivit påverkade av familjen är oftast de som har någon i familjen eller släkten som utövat brottning, dock är det svårt att fastställa om det är en avgörande faktor att någon i familjen eller släkten varit aktiv inom brottning. Ett problem med denna fråga är att vi inte definierade hur de påverkades av familjen. Respondenterna kan ha tolkat detta på olika sätt, vilket gör att de som blivit påverkade av sin familj kan ha blivit det på olika sätt. För att kunna dra en slutsats huruvida familjens aktivitet inom brottning påverkar individen bör fler, mer detaljerade frågor, formuleras. En intressant aspekt är att de allra flesta börjar träna brottning redan innan åtta års ålder, många börjar även tidigare än så och har ofta börjat tävla innan åtta års ålder. De flesta brottarna började även tävla redan efter ett år av träning, oavsett hur gamla de var vid debuten. Att det går snabbt för många att börja tävla kan bero på att brottning är en relativt lätt sport att lära sig grunderna i då det inte krävs vidare material, men att en vidare utveckling kräver ett tävlingsmoment. Det kan samtidigt vara en tolkningsfråga för respondenterna vad de menar är tävling; det behöver inte vara att brottarna åker iväg på en större tävling till en annan stad, det kan även vara informella tävlingar inom den egna föreningen. Resultatet visar att den geografiska närheten kan vara betydelsefull för utvecklingen inom brottning då de flesta har nära till träningslokalerna. Detta betonas även i tidigare forskning som Schelin (1985) och Engström (2010) har genomfört. En 23

28 annan intressant faktor hade varit att undersöka brottarnas geografiska spridning och var de började träna. Detta för att se hur utspridd brottningen är i Sverige och om det finns brottningsklubbar som sticker ut vad gäller talangutveckling. Brottarna anser överlag att det är relativt oviktigt om man bor i en stor eller liten stad för att utvecklas inom brottningen, detta kan tydas som att brottning är en idrott som är lätt att sprida geografiskt oberoende stadens storlek. Då den årliga kostnaden för att kunna utöva brottning på elitnivå varierar mycket är det svårt att fastställa hur dyr brottningen är i genomsnitt. Detta beror också på vilken nivå respondenterna tävlar på, de som svarat på enkäten är eller har varit aktiva inom juniorlandslaget, ungdomslandslaget respektive seniorlandslaget, vilka kräver olika ekonomiska resurser för ett aktivt utövande. Vidare har vi inte undersökt om det finns bidrag eller möjlighet till ekonomiskt stöd från andra håll för talangfulla brottare.det är även upp till varje individ hur mycket pengar denna vill lägga på exempelvis utrustning. Då det högsta svarsalternativet i enkäten gällande årlig kostnad var över kronor, är det svårt att avgöra en precis summa, men resultatet indikerar en ungefärlig summa då de som svarade det högsta alternativet endast var en dryg fjärdedel av respondenterna. Ytterligare en intressant aspekt är att hälften av respondenterna tycker att pojkar hade bättre förutsättningar att träna brottning, medan den andra hälften anser att förutsättningar är likadana oavsett kön. Då brottning är en mansdominerad sport är det rimligt att pojkar har bättre förutsättningar till träning och tävling, detta undersöktes dock inte specifikt i denna studie. Metoddiskussion Elektroniska enkäter är tidseffektiva då många fler respondenter kan nås under en kort tid, jämfört med till exempel fysiska intervjuer. Elektroniska enkäter är även kostnadseffektivt, jämfört med att skicka per vanlig post (Bryman, 2011). Vidare kan enkäter göra att svaren inte påverkas av den som intervjuar, genom exempelvis kroppsspråk, dock är det viktigt att frågorna är väl utformade så att de är enkla att förstå och besvara. Vidare upplevs en enkät oftare mer anonym än en intervju, vilket möjliggör ärligare svar på känsliga frågor. Avslutningsvis ger en enkät respons som 24

29 möjliggör en överskådlig analys med dataprogram, samt att respondenterna kan svara på frågorna när de har tid för det och gå tillbaka för att ändra svar om de minns fler saker som anses kan vara av nytta (Gratton & Jones, 2010). Den enkät som utformades och distribuerades, berörde alla områden som studien ämnade undersöka, med huvudfokus på frågor om familj, social påverkan samt specialisering. Då data samlades in upptäcktes dock att vissa frågor i enkäten inte var optimala att använda för det resultat som skulle analyseras, men att de ändå kunde utgöra en grund för diskussion. Inga frågor i enkäten förutom kön var obligatoriska, vilket ledde till att samtliga respondenter inte besvarade samtliga frågor. Enkäten gav dock en tillräcklig mängd data att analysera för att hitta mönster hos utövarna gällande sociala förhållanden, socioekonomisk bakgrund och specialisering. Vidare forskning Syftet med denna studie har varit att undersöka vad som kan vara avgörande huruvida en idrottare i ung ålder börjar utöva brottning, vilka socioekonomiska och sociala faktorer som visar ett mönster i brottarnas familjer, samt brottarnas erfarenheter och tankar kring specialisering. Allt detta har sedan vägts mot tidigare forskning med förhoppningen att studiens analys kan vara av intresse för Brottningsförbundet, men även mindre föreningar, för att se vad de kan göra för att nå ut till fler potentiella utövare. Brottning som idrott kräver små resurser och är möjlig att utöva året runt, därför ser vi stora möjligheter för brottningen att nå ut till fler utövare, framförallt hos populationen med lägre socioekonomisk status, möjligtvis även som ett verktyg för integration. Vidare forskning kan exempelvis undersöka skillnader mellan män och kvinnor vad gäller specialisering inom idrott samt vilka ekonomiska resurser som finns för män respektive kvinnors elitbrottning. Det går även att undersöka vilka verktyg som går att utveckla för att få brottningen att nå fler utövare. Denna studie har måhända gett en bild av att den svenska idrottsrörelsen kanske inte är helt rättvis, då olika idrotter och föreningar arbetar under olika förutsättningar. Den svenska idrottsrörelsen har saker att utveckla för att få mindre idrotter som brottning, att kunna utvidgas. 25

30 Referenser Adler, A. L., Côté, J., & Hancock, D. J. (2013). A proposed theoretical model to explain relative age effects in sport. European Journal of Science, 13 (6), doi: / Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Centrum för idrottsforskning. (2014). Idrottens föräldrar - deras roller och funktioner i talangutvecklingsprocessen. Hämtad , från Co te, J., & Fraser-Thomas, J. (2007). Youth involvement in sport. In P. Crocker (Ed.), Introduction to sport psychology: A Canadian perspective (pp ). Toronto, ON: Pearson Prentice Hall. Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Engström, L-M. (2010). Smak för motion.stockholm: Stockholm universitetets förlag. Ericsson, K.A., Krampe, R.T., & Teschromer, C. (1993). The role of deliberate practice in the acquisition of expert performance. Psychological Review, 100, Eriksson, S. (2001). Vägen till A-landslaget. En studie av 1011 svenska elitidrottare. Stockholm: Riksidrottsförbundet. Fahlström, PG. (2001). Ishockeycoacher. En studie om rekrytering, arbete och ledarskap. Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska Institutionen, akademisk avhandling. 26

31 Fahlström, PG., Patriksson, G., & Stråhlman, O. (2014). Vägen från landslaget om elitidrott, karriär och avslutning. FoU-rapport 2014:3. Stockholm: Riksidrottsförbundet. Fahlström, PG., Gerrevall, P., Glemne, M., & Linnér, S. (2015). Många vägar till landslaget. Centrum för idrottsforskning. Hämtad från Manga-vagar-till-landslaget.pdf Fallon, B., & Bowles, T. (1997). The effect of family structure and family functioning on adolescents perceptions of in mate me spent with parents, siblings and peers. Journal of Youth and Adolescence, 26 (1): Gratton, C., & Jones, I. (2010). Research methods for sports studies. London: Routledge. Karp, S. (2000). Barn, föräldrar och idrott. Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen. Kay, T. (2003). The Family Factor in Sport: a Review of Family Factors Affecting Sports Participation: Report Commissioned by Sport England. Loughborough: Institute for Youth Sport. pp Kirk, D., Carlson, T., O Connor, A., Burke, P., Davis, K., & Glover, S. (1997). The economic impact on families of children s participation in junior sport. Australian Journal of Science and Medicine in Sport, 29 (2), Lund, S., & Olofsson, E. (2009). Vem är idrottseleven? Idrottsprofilerad gymnasieutbildning och selektion. LUND: SVEBI årsbok Muijs, D. (2011). Doing quantitative research in education with SPSS. (2nd ed.) London: Sage Publications. 27

32 Norberg, J. R. (2015). Statens stöd till idrotten - Uppföljning Hämtad , från Pedagogiska institutionen. (2017). Vad a r pedagogik?. Hämtad , fra n Schelin, B. (1985). Den ojämlika idrotten: om idrottsstratifiering, idrottspreferens och val av idrott. Akademisk avhandling. Lund: Lunds universitet. Sveriges Riksidrottsförbund. (2013). Vad betyder vad inom idrotten? Hämtad , från Sveriges Riksidrottsförbund. (2015). Vägarna till landslaget Om svenska elitidrottares idrottsval och specialisering. Hämtad , från _1.-webbversion.pdf Stockholm: Riksidrottsförbundet. Sveriges Riksidrottsförbund. (2017). Idrotten i siffror. Hämtad , från idrotten-i-siffror---rf.pdf Vetenskapsrådet. (2006). Forskningsetniska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Uppl. 2, Stockholm. Wagnsson, S., & Patriksson, G. (2007). Specialisering i barn- och ungdomsidrotten. Svensk idrottsforskning. (2007 (16):1, s. 6-9.). Hämtad , från Williams, S., Reilly, T. and Franks, A. (1999). Identifying talented football players: a science perspective.insight, 3 (1):

33 Bilaga 1. Informationsbrevet Hej! Vi är två studenter på det Idrottsvetenskapliga programmet vid Umeå Universitet som skriver vårt examensarbete med Svenska Brottningsförbundet som uppdragsgivare. Med denna studie vill vi undersöka hur vägen till landslaget ser ut för brottare. Dina svar sparas automatiskt och du kan gå tillbaka till föregående frågor när som helst. När du har besvarat frågorna trycker du på skicka längst ner i enkäten. Enkäten består av 26 frågor och tar omkring 10 minuter att besvara. Vid de frågor som rör föräldrar är det viktigt att du inte byter ordning, förälder 1 på en fråga ska vara förälder 1 även på följande frågor. Dina svar kommer endast att användas i forskningssyfte för den här studien och kommer att behandlas konfidentiellt. Det är frivilligt att delta och du får avbryta din medverkan när du vill. Alla svar i enkäten är anonyma och kommer inte gå att koppla till enskilda personer. Din medverkan betyder mycket för studien och vi tackar för din medverkan! Vid frågor eller funderingar får ni gärna kontakta oss Med vänliga hälsningar, Malin Stempel & Emanuel Ålund

34 Bilaga 2. Enkäten 1. Kön Man Kvinna 2. Vilket år är du född? 3. När på året är du född? Januari mars April juni Juli september Oktober - december 4. Var är du uppväxt? Storstad (mer än invånare) Medelstor stad (mellan invånare) Liten stad (under invånare) 5. Vilka idrotter (förutom brottning) utövade du under uppväxten? Annan kampsport Ishockey Fotboll Gymnastik Friidrott Innebandy Annan idrott 6. Vilket gymnasium gick du på? Riksidrottsgymnasium Nationellt idrottsgymnasium Lokalt idrottsgymnasium Annat gymnasium Inget gymnasium 7. Vid vilken ålder flyttade du hemifrån? Innan 18 års ålder Mellan års ålder Efter 20 års ålder

35 8. Hur många syskon har du? Inga syskon Fler än 4 9. Har någon i din familj eller nära vän utövat brottning? Ja, förälder Ja, ett eller flera av mina syskon Ja, annan släkting Nej 10. Till vilken grad påverkades du av dina föräldrar eller syskon att börja träna brottning? (Inte alls) (Väldigt mycket) 11. Hur växte du upp? Med båda föräldrarna Med skilda föräldrar, delad vårdnad Med ensamstående förälder Annan vårdnadshavare 12. Har dina föräldrar studerat vid universitet eller högskola? Förälder 1 ja [] nej [] Förälder 2 ja [] nej [] 13. Hur skulle du skatta din familjs inkomst under din uppväxt? Mycket låg [] Låg [] Medel [] Hög [] Mycket hög [] 14. På vilken nivå som högst har dina föräldrar utövat idrott? Förälder 1 Vet ej [] Inte utövat idrott [] Låg nivå [] Medelnivå [] Hög nivå [] Elitnivå [] Förälder 2 Vet ej [] Inte utövat idrott [] Låg nivå [] Medelnivå [] Hög nivå [] Elitnivå []

36 15. Hur stort intresse har dina föräldrar för idrott? Förälder 1 Vet ej [] Inget intresse [] Litet intresse [] Måttligt intresse [] Stort intresse [] Väldigt stort intresse [] Förälder 2 Vet ej [] Inget intresse [] Litet intresse [] Måttligt intresse [] Stort intresse [] Väldigt stort intresse [] 16. Vid vilken ålder började du träna brottning? 17. Vid vilken ålder började du tävla inom brottning? 18. Hur gammal var du när du började elitsatsa på brottningen? 19. När du var 6-10 år gammal, vilka möjligheter hade du att utöva flera idrotter samtidigt? (Ingen möjlighet alls) (väldigt stora möjligheter) 20. När du var år gammal, vilka möjligheter hade du att utöva flera idrotter samtidigt? (Ingen möjlighet alls) (väldigt stora möjligheter) 21. När du var år gammal, vilka möjligheter hade du att utöva flera idrotter samtidigt? (Ingen möjlighet alls) (väldigt stora möjligheter) 22. Vilken betydelse skulle du säga att det har att bo i en storstad, för att kunna elitsatsa på brottning? (Storstad = mer än invånare) (Ingen betydelse alls) (Väldigt stor betydelse)

37 23. Under din uppväxt, hur långt hade du till träningslokalen för brottning, från hemmet? Mindre än 5 km Mellan 5-10 km Mellan km Mer än 20 km 24. Hur stor är den årliga kostnaden för dig personligen att utöva brottning? Här räknas in sådant som medlemsavgift/licens, material, resor till träning eller tävling Upp till 3000 kr kr kr Över kr 25. Vilken betydelse anser du att tidigt specialisering inom en idrott har, för att nå landslagsnivå? (Ingen betydelse alls) (Väldigt stor betydelse, det. går inte annars) 26. Märkte du skillnader under barn/tonåren kring pojkars och flickors möjlighet att träna samt tävla inom brottning? Ja, pojkar hade bättre förutsättningar Ja, flickor hade bättre förutsättningar Nej, det var lika förutsättningar

38 Bilaga 3. The Development Model of Sport Participation (Co te, J., & Fraser-Thomas, J., 2007)

39 Pedagogiska institutionen S Umeå