Handlingar till mötet i Göteborg med Styrelsen för Habilitering & Hälsa

Transkript

1 Handlingar till mötet i Göteborg med Styrelsen för Habilitering & Hälsa den 19 september 2013

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Förvaltningskansli Referens Datum Eva Gullberg Sammanträde med Styrelsen för Habilitering & Hälsa torsdag den 19 september 2013 på Habilitering & Hälsa, Ekelundsgatan 8, Göteborg 1. Val av protokolljusterare 2. Godkännande av dagordning 3. Ekonomisk rapport (beslut) Utsänt 4. Skrivelse till HSU - läkemedelshanteringen (beslut) Utsänt 5. Tilläggsöverenskommelse Göteborg och Södra Bohuslän (beslut) Utsänt 6. Remissvar Krav och Kvalitetsboken (beslut, omedelbar justering) Utsänt 7. Flytta mötesdagar (beslut) Utsänt 8. Överenskommelserna 2014 (inf) 9. Teman 2014, förslag (diskussion) 10. Nuläge - Tolktjänstutredningen (inf) 11. Nuläge - Neuropsykiatriska utredningen för barn och ungdomar (inf) 12. Nuläge - Första Linjens vård för vuxna (inf) 13. Omorganisation inom förvaltningen (inf) 14. Remiss av Riktlinje rehabilitering och habilitering för vuxna personer i Västra Götaland (inf) 15. Inbjudan till HSN:s presidier i jan/feb 2014 (diskussion och inriktningsbeslut) 16. Direktörens verksamhetsrapport (muntlig) 17. Sammanställning av anmälningsärenden Utsänt 18. Anmälan av delegeringsbeslut Utsänt 19. Övrigt

3 Ärende 3

4 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer H&H Förvaltningskansliet Handläggare Maria Berghem Telefon Styrelsen för Habilitering & Hälsa Ekonomisk rapport Ekonomichefen redogör för delårsrapport per 31 augusti 2013 som skall lämnas till regionstyrelsen. Information har skett vid förvaltningens samverkansgrupp Förslag till beslut: Styrelsen för Habilitering & Hälsa föreslås besluta: Godkänna samt överlämna delårsrapport per 31 augusti 2013 till regionstyrelsen. HABILITERING & HÄLSA Mikael Forslund Direktör Maria Berghem Ekonomichef Bilaga Delårsrapport per 31 augusti 2013 (e-postas , delas på mötet) POSTADRESS: Regionens Hus Mariestad BESÖKSADRESS: Drottninggatan 1 TELEFON: vx: HEMSIDA: E-POST: habiliteringochhalsa@vgregion.se

5 Delårsrapport augusti 2013 Habilitering & Hälsa 1. Sammanfattning och slutsats Allmänt Tillgänglighetsmålen har uppfyllt inom hörselverksamheten och i de redovisningar som gjorts kring BUP-miljonen. Det har varit hård press på audionomer inom hörselverksamheten pga. brist på personal och situationen kommer att kvarstå knappt ett år till. Synverksamheten har ökat sina insatser till patienter inom befintlig budget, då de har bedrivet ett framgångsrikt förbättringsarbete. Habiliteringens prestationer har minskat och beror på en kombination av många faktorer såsom; personalvakanser, sjukdom, omorganisation samt omfattande utbildning kring ett nytt vårdinformationssystem. Verksamhetsområdena arbetar med att förverkliga de mål som finns framtagna i dokumentet Fokusområden Representanter från förvaltningsledningen har träffat samtliga ledningsgrupper för att ge stöd och råd kring hur det fortsatta arbetet ska läggas upp. Planerna för att införa ett nytt vårdinformationssystem AsynjaVisph tar mycket tid och införandet har drabbats av omfattande förseningar vilket ställer till bekymmer med utbildningar och införande. Hela habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän ligger nu i fas för att bli pilot två vecka 47. Kammarrättens beslut om att ogiltigförklara den upphandling som gjort kring hörapparater visar sig nu få stora ekonomiska konsekvenser. En prognos visar att nuvarande avtalslösa inköp av hörapparater har inneburit en kraftig kostnadsökning jämfört med den tilldelning som var gjord i den ogiltig förklarade upphandlingen. En ny upphandling har påbörjats. Habiliteringsområdena har fortsatt sitt arbete med att ta fram en aktuell prioriteringsordning. Arbetet bedrivs med stöd från Prioriteringscentrum i Linköping samt i samråd med Habiliteringarna i Skåne och Stockholm. En översyn av förvaltningsledningens organisation och ledningssystem pågår med hjälp av ett externt konsultföretag. Syftet är att få en mer jämlik vård över hela regionen samt skapa en mer effektiv och processtyrd förvaltning. Under slutet av förr året skapades en intern organisation för att arbeta med hjälpmedelsområdet. Arbetet har varit framgångsrikt då regionala skillnader har minskat och flera ekonomiska ansvarsfrågor har kunnat lösas. En av de stora problem som Barn- och ungdomshabiliteringen har haft de senaste åren är det stora inflödet av patienter med neuropsykiatriska diagnoser. Ett uppdrag har nu getts av hälsooch sjukvårdsdirektören för att ta fram regionala medicinska riktlinjer för den neuropsykiatriska vården av barn och unga. Förvaltningen deltar aktivt i arbetet. 1(27)

6 Uppdraget att se över hur man ska utveckla första linjens vård till vuxna personer med omfattande funktionsnedsättningar har varit svårt att komma vidare med men under hösten kommer det förhoppningsvis att komma fram en uppdragshandling från Hälso- och sjukvårdsdirektören. Förvaltningen har beviljats 3 mkr i forsknings och utvecklingsmedel Planer på hur FOU ska bedrivas inom förvaltningen tas nu fram av en nyrekryterad forskningsansvarig. Den totala sjukfrånvaron till och med augusti är i år 6,5 procent jämfört med 5,6 procent föregående år. Både kvinnor och män har ökat sin sjukfrånvaro. Majoriteten av långtidssjukskrivningar bottnar i en psykisk ohälsa. Diskussioner runt orsaker till den ökade sjukfrånvaron och eventuella åtgärder förs återkommande i förvaltningens ledningsgrupp. Periodens resultat uppgår till tkr, vilket är 80 tkr bättre än den periodiserade budgeten. Helårsprognosen beräknas följa budget under förutsättning att förvaltningens åtgärder får fullt genomslag. Förvaltningen har högre kostnader än vad simuleringen visar för den nya internhyresmodellen på cirka 1,0 Mkr och ytterligare kostnader för sent fattade beslut inom IT-översynen samt utfördelning av besparing för IT-konsulter från Regionkansliet på cirka 1,0 Mkr samt höga kostnader för hörhjälpmedel. Detta uppvägs av lägre personalkostnader på grund av vakanser samt åtgärder för att ha en ekonomi i balans. Åtgärder är vidtagna för att begränsa kostnadsökningen för hörapparater bland annat genom att varje enhetschef måste godkänna varje beställning. Vidare kommer förvaltningen under resterande del av året att vara än mer restriktiv med bland annat timanställningar, mertid/övertid samt överväga om vissa inköp kan skjutas på framtiden. En förutsättning för att nå detta resultat är Habilitering & Hälsas begäran om att få täcka underskottet för glasögonbidrag för barn till och med 7 år från Hälso- och sjukvårdsnämnderna (600 tkr) alternativt kommer förvaltningen upphöra med förskrivningen när årets ersättning är slut. Övriga omvärldsfaktorer Nationella tolktjänstutredningen har blivit ytterligare försenat och det kommer inget förslag från Socialdepartementet under H&H deltar med sakkunnig person i utredningen. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Vi ger rätt åtgärder, har god tillgänglighet och ett bra bemötande Våra åtgärder ger önskade effekter Förvaltningen arbetar för att säkerställa kvaliteten i såväl vårdprocesser som vårdresultat. Vården ska ha hög kvalitet och patientsäkerhet. Habilitering, rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel planeras i samverkan med patienten och dokumenteras i en habiliterings/rehabiliteringsplan. Verksamheterna följer upp 2(27)

7 effekter och nöjdhet hos patienterna utifrån habiliterings/rehabiliteringsplaner, olika utvärderingsinstrument och via enkäter. I förvaltningen bedrivs flera projekt och utvecklingsarbeten som syftar till att utveckla modeller samt att ta fram metoder för utvärdering av effekter av habiliteringsåtgärderna. Verksamheten medverkar också i flera forskningsprojekt. För 2013 har förvaltningen fått medel för att bedriva FoU och därför har ett arbete påbörjats för att få en struktur över hur medlen ska användas. Förvaltningen har anställt en FoU ansvarig person som projektledare som börjar den 1 september. Habiliteringsverksamheterna fortsätter arbetet med en gemensam prioriteringsordning. En arbetsgrupp är tillsatt som ska rangordna prioriteringsobjekten men tidsplanen är något förskjuten. Målet med arbetet är att ta fram principer och anvisningar för verksamhetens prioriteringar. Innebörden är att vissa åtgärder blir lågt prioriterade för att kunna ge utrymme för åtgärder som är högt prioriterade. Prioriteringarna ska vara ett stöd för att bedriva en kvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet. När det systematiska prioriteringsarbetet är klart ska det användas som underlag i det vardagliga arbetet i varje patientkontakt. Några första steg har tagits mot en mer specialiserad och jämlik vård inom Habilitering & Hälsa. En ny organisationsmodell utreds för att utveckla nya arbetssätt med mer fokus på regionala processer. Målet är ett ökat värde för patienten genom att samutnyttja resurserna för att kunna erbjuda en mer specialiserad vård. Vuxenhabiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän har utvecklats från två enheter till en vuxenhabilitering. Ett möte har skett med beställarkansliet i Göteborg och Södra Bohuslän kring fortsättning av projektet, kompetensteam för barn med förvärvad hjärnskada (ABI= Acquired Brain Injury, sv. Förvärvad hjärnskada). Syftet med projektet var att tillgodose ABI gruppens behov av rehabilitering när patientens tillstånd är sådant att patienten kan vistas i hemmet och ha kontakt med ett öppenvårdsteam. Projektet har efter tre år lämnat en slutrapport. I Habiliteringen i Skaraborg pågår ett arbete med att strukturera om verksamheten. Bland annat har patientströmmarna förändrats från att vara geografiska till att vara insatsfokuserade. Ett utvecklingsarbete pågår med Skaraborgs sjukhus kring insatser till patienter med neuropsykiatriska diagnoser. I Habiliteringen Södra Älvsborg sker ett samverkansarbete med ledningen vid Barn- och ungdomspsykiatrin. Ett pilotarbete är igång kring hantering av remisser som berör båda vårdgivarna samt diskussion om ett gemensamt behandlingsprojekt för barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser/autismspektrumtillstånd. Habiliteringen FyrBoDal har tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utvecklat en metod och en mall för min profil. Min profil är ett dokument som patienten själv tar fram och som kan användas när personen söker sysselsättning/skola. 3(27)

8 Synverksamheten har tagit fram en kvalitetsmodell för barn och ungdomar. Modellen håller på att implementeras i verksamheten. Hörselverksamheten har bildat ett gemensamt brukarråd för Dövteam, Dövblindteam och Bild- och textelefoni. Tolkverksamheten har via utbildning av teckenspråkstolkar i tolkmetoden skrivtolkning minskat tolkbristen för gruppen skrivtolkanvändare. Vi arbetar för att göra barn och ungdomar delaktiga Ett Västra Götaland där barn mår bra är även en bra plats för vuxna. (RF budget 2013). År 2010 antog Västra Götalandsregionen ett ungdomspolitiskt program. Uppdraget till alla verksamheter är att utifrån sina förutsättningar och i samråd med unga, upprätta och använda kommunikationsstrukturer som möjliggör delaktighet och återkoppling av och med unga. En strukturerad samverkan mellan Habiliteringen och ungdomsmottagningarna i regionen fortsätter. Syftet är att ungdomar som har kontakt med habiliteringen ska få tillgång till ungdomsmottagningarna på samma villkor som andra ungdomar. Habilitering & Hälsa arbetar med att följa Handlingsplanen för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen år Inom Habilitering & Hälsa finns fokus på att barnen ska vara delaktiga i varje besök. Ebba Kostman från Hälsoäventyret Oasen var inbjuden till årets chefsdagar i förvaltningen för att prata om barnrättsfrågor. Flera utvecklingsdagar i verksamheterna har berört barnrättsfrågor. På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen i samråd med statens Folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och Landsting att leda, samordna och stimulera ett nationellt utvecklingsarbete för adekvat stöd till barn som har föräldrar med missbruk/beroende. Inom ramen för uppdraget kommer ett utvecklingsarbete att genomföras för stöd till barn och unga enligt hälso- och sjukvårdslagen (2 g ). Västra Götalandsregionen har tillsammans med fyra andra landsting blivit utvald att bedriva ett utvecklingsarbete. Projektets syfte är att efter projekttidens slut ha utvecklat stödet till barn som anhöriga så att det finns relevanta långsiktiga stödstrukturer inom regionens alla verksamheter. Habilitering & Hälsa är representerad i styrgruppen och har utsett ett ombud som kommer att finnas som resurs för alla verksamheter inom H&H. Inom förvaltningen har varje verksamhet utsett ett barnrättsombud på enhetschefsnivå. Utbildning av dessa personer pågår. Västra Götalandsregionens verksamhet kring barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser ska ses över för att diagnos ska ställas i tid och förenkla patientens kontakt med vården (RF 4(27)

9 budget 2013). Översynen har startat upp och Habilitering & Hälsa är representerad i arbetsgruppen. Under 2013 ska verksamheterna i utvecklingsarbeten som berör barn, presentera hur barnets rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem utformats och hur barns åsikter har påverkat utformningen av verksamheten. Inom Tolkverksamheten prioriteras barn och ungdomars behov av tolk. Utförda tolkuppdrag för tolkanvändare 0-19 år har ökat för perioden från 582 utförda uppdrag 2012 till 732 utförda uppdrag under samma period i år. Synverksamheten arbetar med analys och förändringsarbete utifrån resultat i den patientundersökning, som genomförts till alla barn/ungdomar mellan 7-18 år som fått insatser, om delaktighet och bemötande. Vi arbetar med hälsofrämjande hälso- och sjukvård Habilitering & Hälsa ska sträva efter ett hälsofrämjande förhållningssätt i alla möten och i all vård. Många funktionsnedsättningar kan ge tillkommande fysisk och psykisk ohälsa. Det är viktigt att verksamheterna uppmärksammar detta och skapar förutsättningar samt stödjer individen i processen att ta kontroll över sin egen hälsa. Genom påverkan av levnadsvanor kan människors hälsa förbättras. Habiliteringsverksamheten implementerar framtagna rutiner för att följa kosthållningen för barn/ungdomar med alternativ nutrition. Habiliteringsverksamheten följer upp BMI för samtliga barn med gastrostomi. Vuxenhabiliteringen analyserar och utvecklar livsstilsenkäten som erbjudits ungdomar 18 år vid första vårdplaneringsbesöket. Den erbjuds också i fortsättningen nya patienter i vuxenhabiliteringen. En sammanställning av förra årets resultat av enkäten har presenterats via en poster på den internationella hälsofrämjande konferensen (HPH) i maj. Vi arbetar för en god tillgänglighet Habilitering & Hälsa strävar efter god tillgänglighet för patienter att komma i kontakt med verksamheterna. Den fysiska tillgängligheten till lokalerna ska vara anpassad för alla patienter och redovisas i tillgänglighetsdatabasen. Verksamheterna arbetar aktivt med teknikutveckling för att på så sätt öka tillgängligheten, bland annat genom införandet av vårdportalen 1177 samt öka användandet av portalen där den är införd. Tolkverksamheten erbjuder SMS-påminnelse till tolkanvändare/tolkställen. Habiliteringsverksamheten arbetar med åtgärder för att minimera återbud och uteblivna besök bland annat via SMS-påminnelser. 5(27)

10 Verksamheterna fortsätter arbetet med att åtgärda fel och brister som belysts i tillgänglighetsdatabasen. Vid alla nyetableringar beaktas regionens tillgänglighetsregler. All verksamhet arbetar med att anpassa informationen till patienterna. Vi utvecklar samverkan med våra patienter Alla patienter är medskapare i den egna vårdprocessen exempelvis via vårdplaner och uppföljningar. Patienter och deras anhöriga bjuds in att ge synpunkter på den vård de mött inom Habilitering & Hälsa. Avvikelser och klagomål registreras i MedControl och utgör underlag för förbättringsåtgärder. Verksamheterna fångar upp den patientupplevda kvaliteten via patientenkäter och fokusgrupper. Synpunkter används i förbättringsarbetet. Samverkan med brukarorganisationerna sker regelbundet i brukarråd, informationsdagar och utbildningsdagar. 3.3 Rättighetsfrågor Att arbeta för jämställdhet och jämlikhet inom verksamhetsområdena handlar om att utveckla och tillvarata alla människors olikheter. Fördelningen av förvaltningens resurser ska främja vård på lika villkor. Förvaltningens målgrupp är personer med funktionsnedsättningar. Därför är det naturligt att fokus finns på det perspektivet. Men i förvaltningen finns också ett stort engagemang för barnrättsfrågor och projekt Kulturdialogen i Habiliteringen Göteborg och S Bohuslän har tagit fram ett bra kunskapsunderlag som används vid samverkan med patienter med annan språklig bakgrund. Verksamheterna redovisar och analyserar skillnader i åtgärder utifrån ett genusperspektiv. Habilitering & Hälsas plan för patientbemötande inklusive förhindrande av diskriminering implementeras i verksamheterna. Hörselverksamheten anordnar regiongemensamma grupper för föräldrar till barn med bestående hörselnedsättningar och annan språklig bakgrund. Representanter från förvaltningen har deltagit i regionens seminarium om normkritik. Verksamheterna arbetar med att göra informationen tillgänglig och anpassad utifrån patientens behov. 6(27)

11 Habilitering & Hälsa arbetar utifrån FNs Barnkonvention och följer standard för barnperspektiv som är utarbetad av Habilitering & Hälsa i samarbete med NOBAB (Nordisk förening för sjuka barn). Barnrättsombud har att utsetts i alla verksamheter. Barnrättsfrågor är ett uttalat mål i förvaltningen och redovisas utförligare under punkt Verksamhets-/Processperspektivet 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Vi arbetar med god kvalitet på ett effektivt sätt och i aktiv samverkan Värdeskapande processer - Vi använder oss av processer som ger god effekt. Huvudprocesserna är kartlagda för verksamheterna och i flera fall även delprocesser. Alla processer ska utgå från patientens (kundens) behov, krav och önskemål. I processarbetet ska de olika områdena i god vård beaktas (vården ska vara patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv, säker och ges i rimlig tid). I patientfokuserade processer bör patienter vara delaktiga i utveckling och förbättring av flöden. Värdeskapande och icke värdeskapande aktiviteter i våra processer ska identifieras. Icke värdeskapande aktiviteter ska minimeras. För att få ett ökat fokus på värdeskapande aktiviteter i verksamheterna och få till stånd ökad delaktighet för patienterna i vårdprocesserna har Habilitering & Hälsa lyft fram Värdeskapande processer som ett av fem fokusmål, och som förvaltningsledningen tillsammans med verksamheter ska arbeta med under 2013 och Under våren har alla verksamhetsledningar haft en dialog tillsammans med förvaltningsdirektör och stab för att resonera om hur arbetet för att öka värdeskapande aktiviteter och delaktighet för patienter. Flera verksamheter kommer att genomföra internutbildningar i förbättringskunskap under 2013 och som fortsätter 2014 med stöd av förvaltningsledningsstaben. Under internutbildningen behandlas metoder om hur arbeta med värdeflödesanalyser och förbättringsarbete i ett verksamhetsperspektiv. Patientsäkerhet - Vi arbetar med att patienten ska få en trygg och säker vård Förvaltningen arbetar via en tillsatt patientsäkerhetsgrupp med att säkerställa patientsäkerheten. Under första kvartalet genomfördes en inventering av trycksår bland förvaltningens patienter. Syftet var att lära mer om vilka grupper som är speciellt utsatta för tryckskador och att uppmärksamma personal på behovet av åtgärder för att undvika sådana skador. Slutsatsen är att ca 0,5 % av habiliteringsverksamheternas patienter visar olika former av tryckskador, främst i samband med hjälpmedelsanvändning och ortoser. Detta är ofta oundvikligt men det är viktigt att uppmärksamma även de lindriga skadorna och vidta åtgärder för att motverka en försämring. Övrig säkerhet Habilitering & Hälsa tillsammans med Närhälsan och Folktandvården har nu avtal med Västfastigheter om köp av säkerhetstjänster. Avtalet omfattar dels en inventering av befintliga 7(27)

12 lokaler för att kunna uppfylla mål 3 i regionens säkerhetspolicy, men också stöd för verksamheterna i lokalprojekt och stöd i samband med vardagliga oönskade händelser. De tre förvaltningarna har också gemensamt påtalat behovet av någon form av trygghetscentral dit verksamheterna kan vända sig för stöd i administrativa säkerhetstjänster (hantering av larm, passagesystem mm). Habilitering & Hälsa har påbörjat ett utvecklingsarbete av förvaltningens interna kontroll där styrelsen är mer involverad än tidigare. Prioriteringsarbete - Tillgängliga resurser används på bästa sätt Habiliteringsverksamheterna arbetar med att ta fram en gemensam prioriteringsordning efter den nationella modellen för öppna prioriteringar. Modellen har anpassats till ICF/ICF-CY. Syftet är att tydliggöra hur olika insatser ska prioriteras vid olika funktionstillstånd och att skapa en samsyn om detta bland medarbetare. Prioriteringarna ska vara ett stöd för att bedriva en kvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet. Innebörden är att vissa åtgärder blir lågt prioriterade för att kunna ge utrymme för åtgärder och satsningar som är högt prioriterade. Det innebär också att vi inte ska ta över andras ansvar när vi ser andra vårdgivare sakna resurser eller kunskaper att ta hand om våra patienter inom sitt ansvarsområde, eftersom detta medför att vi tar tid från någon annan patient som kan få vänta orimligt länge. En kommunikationskonsult är anlitad för att få stöd med att nå ut med information om prioriteringar och vad det innebär för den enskilde och för verksamheten. Prioriteringsarbetet sker i nära samverkan med införandet av ett nytt vårdinformationssystem. Ett möte har skett mellan hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och Habilitering & Hälsa avseende uppdraget kring analys av patientgrupper inom vuxenhabiliteringen. Ett fortsatt arbete sker inom vuxenhabiliteringarna för att analysera det material som tagits fram Det finns även ett regionövergripande uppdrag kring medicinskt omhändertagande av vuxna med funktionsnedsättning för första linjens vård till vuxna. Här har Habilitering & Hälsa fått ansvar för att utveckla vissa områden. Samverkan - All organisatorisk samverkan ska resultera i synergieffekter Många patienter har flera kombinerade funktionsnedsättningar eller diagnoser vilket ökar komplexiteten i insatserna. I ett sådant perspektiv är samverkan med andra vårdgivare och samhällsaktörer som ger insatser åt samma målgrupper en förutsättning. Samverkan med andra verksamheter sker i stor utsträckning. För att följa upp att processarbetet ger önskade effekter samverkar verksamheterna med andra landsting i nationella jämförelser. Jämförelser med andra likvärdiga verksamheter är viktiga inslag i ett systematiskt arbetssätt för att öka patientsäkerhet och minska kvalitetsbrister. Habilitering & Hälsa deltar i nationella nyckeltalsjämförelser, nationella kvalitetsregister och Västra Götalandsregionens egna redovisningar. Habilitering & Hälsa har varit delaktig i revidering av regelverket Remiss inom hälso- och sjukvård. Regelverket syftar till att tydliggöra Socialstyrelsens föreskrifter gällande 8(27)

13 remissansvaret och att öka patientsäkerheten. Verksamheterna arbetar med att säkerställa att regelverket tillämpas. IS/IT Förvaltningen är nu, i stort sett, helt klar med förberedelserna inför pilot- och breddinförande av nya journaltjänsten AsynjaVisph. Piloten i vecka 47, för Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän, har dock blivit framskjuten till senare under året. Migreringen av förvaltningens datorer till Windows 7 har påbörjats. Hittills har 341 maskiner försetts med nytt operativsystem. De användare, främst i Hörselverksamheten, som måste ha tillgång till Melior måste tyvärr invänta andra förvaltningars godkännanden av installationen innan Windows 7-migrering kan ske. SIS:en har ett omfattande arbete med att knyta förvaltningens applikationer till rätt objekt och att på så sätt flytta applikationsförvaltningen från verksamheten till IS/IT-styrmodellen. Tolkverksamhetens system Tolk9000 finns nu under ett objekt och möten har planerats för att utforma systemförvaltningen. SIS deltar också i det regionala informationssäkerhetsarbetet, som just nu är prioriterat. SIS har också deltagit i en nationell konferens kring området. Förvaltningens IS/IT-plan är under utarbetande. En översyn av IS/IT-organisationen i förvaltningen har påbörjats och även ett arbete för att förtydliga LITA-rollen. Införandet av det nya systemet med behörighetsbeställning via webben har inte fått fullt genomslag i organisationen. Insatser görs nu för att få alla chefer att använda det nya arbetssättet. Kommunikation I juni lanserades den nya och helt omgjorda strukturen för Intranätet. Den nya strukturen har ett tydligare medarbetarfokus än tidigare. Den nya strukturen innebär också fler gemensamma sidor och mindre dubbelpublicering för verksamheterna. 4.2 God Vård Patientfokuserad vård Styrsystemet i regionen gör att det kommer att finnas olika möjligheter resursmässigt i de olika geografiska områdena, men detta behöver tydliggöras. Ett arbete kring analys av patientgrupper inom vuxenhabiliteringarna i regionen pågår. Habilitering & Hälsa deltar dessutom aktivt i regionuppdraget kring medicinskt omhändertagande av vuxna med funktionsnedsättning. Det är viktigt att verka för en gränslös vård där patienterna får insatser efter behov och där olika verksamheter samverkar kring patienten. En av grunderna för att samarbeta är att det är tydligt vem som har ansvaret för de olika insatserna. I Västra Götalandsregionens budget finns ett uppdrag att genomföra en översyn av den neuropsykiatriska vården för barn för att 9(27)

14 diagnos ska ställas i tid och förenkla patientens kontakt med vården. Habilitering & Hälsa deltar aktivt i översynen. Nya organisatoriska vårdformer som ska främja insatserna till patienterna håller på att växa fram. Exempel på detta är närsjukvård och barncentrum. H&H deltar i närvårdssamverkan och i flera utredningar och projekt. Verksamheterna inom H&H arbetar med att följa Handlingsplanen för implementering av FN:s konvention om barns rättigheter i VGR Inom förvaltningen kommer varje verksamhet att utse ett barnrättsombud som bl.a. kommer att stötta verksamhetens arbete med att få barnen mer delaktiga i behandlingen. Effektiv vård Prioriteringsarbetet får ett stort utrymme i de olika verksamhetsområdena. Det ekonomiska utrymmet kommer med största sannolikhet att vara oförändrat eller minska och det är då viktigare än tidigare att prioritera de åtgärder som får störst effekt. Metoder som har låg verkningsgrad (nytta) för patienten ska inte längre användas. En av förutsättningarna för att vi ska ha en ekonomi i balans och samtidigt ge insatser med bra kvalitet är att personalen arbetar vidare med vardagsförbättringar. Ingen process eller rutin är så bra att den inte kan bli bättre! I framtidens hälso- och sjukvård måste vi också ta hjälp av olika tekniska lösningar och ett stort arbete som berör stora delar av förvaltningen är införandet av vårdinformationssystemet AsynjaVisph. Det är också viktigt att via hälsofrämjande insatser motverka ohälsa och här är samspelet med patienten som medskapare en central framgångsfaktor. Kunskapsbaserad vård En av våra viktigaste framtidsfrågor är kompetensförsörjningen. Utan relevant kunskap och adekvata professioner får patienterna inte stöd utifrån behov. Idag råder stor brist på habiliteringsläkare. Habilitering & Hälsa har tillsammans med ansvariga för barnklinikerna tagit fram en utbildningsplan för läkare som vill gå ST-block inom neuropediatrik samt anställt en studierektor. Regionfullmäktige har beslutat att permanent finansiera fyra nya STtjänster för Habilitering & Hälsa vilket är mycket positivt för kompetensförsörjningen av läkare framöver. Förvaltningen har tagit fram en kompetensförsörjningsplan och finns också med i referensgruppen för en regionövergripande kompetensförsörjningsplan. Att personalen alltid använder evidensbaserade och verkningsfulla metoder är ett område som verksamheterna måste arbeta vidare med. Förvaltningen är med i adekvata kvalitetsregister och finns också med vid utvecklingen av kvalitetsregistret HABQ för Habiliteringsverksamheten. För att ta fram evidensbaserade metoder behöver förvaltningen uppmuntra och medverka till forskning och utveckling. Styrelsen för Habilitering & Hälsa har i sitt reglemente till uppgift att ansvara för forskning och utveckling. Inför 2013 har förvaltningen fått medel till att 10(27)

15 bedriva forskning och utveckling och arbetar nu med att få struktur över hur medlen ska användas. Jämlik vård Ett gott bemötande gentemot våra patienter ska vara utmärkande för förvaltningens verksamheter. Planen för bemötande inklusive förhindrande av diskriminering implementeras i förvaltningen. Rimlig tid Habilitering & Hälsa arbetar för vård utan onödig väntan. Förvaltningen klarar vårdgarantin och även kraven för den förstärkta vårdgarantin för barn och kraven för kömiljarden. Habilitering & Hälsa bedriver ingen akutverksamhet men det är viktigt att patienterna känner att tillgängligheten är stor. Säker vård Verksamheterna ska arbeta för en säker vård. Detta innebär att alla avvikelser måste uppmärksammas och att risk och händelseanalyser ska göras kontinuerligt. En patientsäkerhetsgrupp har tillsatts med representanter från verksamhetsområdena. Gruppen har till uppgift att utveckla samarbetet mellan verksamheterna, upptäcka risker och dra konsekvenser efter inträffade händelser. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Patienten ska uppfatta väntetiden som rimlig. Hörsel- och Synverksamheten klarar den nationella vårdgarantin till 100 procent. I Habiliteringsverksamheten klaras vårdgarantin till 95 procent. Hörselverksamheten klarar dessutom måltalet för den förkortade väntetiden på 60 dagar och kvalificerar sig därmed till kömiljarden. Medelvärdet för måluppfyllelsen väntande under augusti var 88 procent vilket är något lägre än tidigare. Måluppfyllelsen för faktiskt väntande var 71,5 procent vilket visar att verksamheten klarar båda kraven för kömiljarden. Habiliteringsverksamheten redovisar också väntetider till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) angående den förstärkta vårdgarantin för barn enligt reglerna för BUP-miljonerna. Kravet på väntetiden enligt den förstärkta vårdgarantin är 30 dagar. Sammanlagt under januari-augusti klarade Habiliteringen den faktiska väntetiden till behandling/utredning till 95 procent. Reglerna i vårdgarantin kan inte tillämpas för Tolkverksamheten som i stället arbetar utifrån Tolkverksamhetens prioriteringsgrunder. Verksamheten har också i uppdrag att tillhandahålla beredskapstolkar dygnet runt. Under perioden har Tolkverksamheten utfört 95,6 procent och Taltjänst har utfört 98,7 procent av beställda uppdrag. Verksamheten klarar därmed målet att minst 92 procent av alla beställda uppdrag ska utföras. 11(27)

16 4.4 Prestationer Habilitering & Hälsa rapporterar prestationer i form av läkarbesök, övriga besök och utomregionala besök. Budget 2013 bygger på rapporterat utfall till och med september Budget 2013 överensstämmer med förväntat utfall Antal besök Periodens utfall Helår 2013 exkl. Utfall Budget Diff Utfall Prognos Budget Diff Utfall läkarbesök t o m t o m budget/ t o m per 2013 budget/ utfall prognos HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN Utomläns Länskoder i 0 0 särskilda fall Saknas/fiktiv Totalt Antal läkar- Periodens utfall Helår 2013 besök Utfall Budget Diff Utfall Prognos Budget Diff Utfall t o m t o m budget/ t o m per 2013 budget/ utfall prognos HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN Utomläns Länskoder i 2 0 särskilda fall Saknas Totalt (27)

17 4.4.1 Utfall prestationer Periodens utfall avseende övriga besök har minskat med besök jämfört med motsvarande period föregående år. Vid en jämförelse av utfört antal besök mot periodens budget understiger besöken mot budgeten. Budgeten bygger på att produktionen är lika mycket varje månad och den borde ha varit periodiserad utifrån en lägre produktion under sommaren. Den minskade produktionen mellan åren beror främst på vakanta tjänster inom Habiliteringen och utbildningsinsatser inför införandet av AsynjaVisph. Produktionen har också påverkats av att det har varit en hög sjukfrånvaro och mycket vård av barn under perioden. Periodens utfall avseende samtliga övriga besök fördelar sig på 46 % kvinnor och 54 % män. Detta är oförändrat jämfört med motsvarande period föregående år. Fördelningen mellan könen inom Hörselverksamheten är 50 % båda åren. När det gäller antalet läkarbesök har de ökat med 100 besök jämfört med motsvarande period föregående år. Läkarbesöken har ökat inom Habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän. Periodens utfall avseende läkarbesök fördelar sig på 38 % kvinnor och 62 % män. Föregående år var fördelningen 40 % kvinnor och 60 % män Helårsprognos, prestationer Prognosen för 2013 när det gäller antal besök (exkl. läkarbesök) beräknas till besök. Detta är en minskning mot budgeten med besök och jämfört med föregående år är minskningen besök. Minskningen beror på vakanta tjänster inom habiliteringen, hög sjukfrånvaro och mycket vård av barn samt införande av nytt vårddokumentationssystem AsynjaVisph. Helårsprognosen för 2013 när det gäller läkarbesök är budgeterad nivå. Vid en jämförelse mellan prognosen och utfallet föregående år ökar läkarbesöken med cirka 125 st. 4.6 Patientsäkerhetsarbetet Under april månad genomfördes patientsäkerhetskulturmätningen på samma sätt som i regionens övriga hälso- och sjukvård. Resultatet har analyserats och kommer att utgöra underlag för en uppdaterad handlingsplan för ökad patientsäkerhetskultur. Habilitering & Hälsa arbetar systematiskt med avvikelserapporteringen, som kommer att följas under året då det är ett av förvaltningens fokusområden. Antalet avvikelserapporter under första halvåret är högre 2013 jämfört med motsvarande period föregående år. 13(27)

18 Patientklagomål Vårdskada, inträffat 9 5 Vårdskada, kunnat inträffa Arbetsskada, inträffat Arbetsskada, kunnat inträffa 14 6 Övriga avvikelser Summa Under året har en händelseanalys genomförts och skickats till IVO. 5. Medarbetarperspektivet 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Vi är en attraktiv och utvecklingsinriktad förvaltning Vi har chefer som är tydliga och stödjande Information och utbildning för chefer är en förutsättning för att klara de krav på kvalitets- och verksamhetsutveckling som ställs. Två gånger om året samlas alla chefer i förvaltningen till chefsdagar. Chefsdagarnas innehåll varierar utifrån aktuella frågor och syftar bland annat till att cheferna ska kunna utbyta erfarenheter, höja kompetensen inom olika områden, skapa nätverk och få en uppdatering och inblick i vad som är på gång i Västra Götalandsregionen. De två chefsdagar som genomfördes i februari berörde arbetsmiljö, hälsofrämjande arbete, barnrättsfrågor, utvecklingsarbete, återkoppling på årsredovisningen samt aktuella frågor i Västra Götalandsregionen. Varje omgång av det kvalificerade ledarskapsprogrammet som regionen arrangerar deltar minst 3-4 chefer från Habilitering & Hälsa. En kvalitetssäkring av nyanställda chefers kompetens håller på att tas fram. Habilitering & Hälsa har tillsammans med Närhälsan och Folktandvården bildat en arbetsgrupp som ser över möjligheterna att ha ett gemensamt mentorskapsprogram för chefer som har varit yrkesverksamma i professionen i några år. Planerna är långt skridna och förhoppningen är att ett sådant program ska kunna starta upp i slutet av året. Vi arbetar aktivt med kompetensförsörjning på kort och lång sikt Kompetensförsörjningsplan har fastslagits i styrelsen för Habilitering & Hälsa. Planen innehåller utvärdering och framtagande av nya aktiviteter utifrån regionens årscykel. Planen bygger på de olika verksamhetsområdenas egna kartläggningar och analyser. Varje verksamhetsområde arbetar utifrån sin verksamhetsspecifika analys med beslutade åtgärder. Balansen mellan tillgång och efterfrågan varierar beroende på yrkeskategori och ort. Dock råder sedan länge en stor brist på habiliteringsläkare inom hela Västra Götalandsregionen. 14(27)

19 Bemanningsföretag har inte heller kunnat fylla kompetensbehovet. De fyra ST-block som förvaltningen erhållit finansiering för är ett led i en lösning på sikt men bristen på rätt läkarkompetens kommer att kvarstå under lång tid framöver. Svårigheter att rekrytera psykologer föreligger även framför allt inom de geografiska områdena Skaraborg och Fyrbodal. Kommande pensionsavgångar försämrar kompetensförsörjningsläget även för Södra Älvsborg och Göteborgsområdet. Audionomer är en svårrekryterad yrkesgrupp beroende på att det inte fanns någon audionomutbildning i Göteborg i flera år. Habilitering & Hälsa och Sahlgrenska akademien har dock genom ett samarbete kunnat få tillstånd att utbildningen återigen startat upp hösten Det innebär att behovet av audionomkompetens på sikt kommer att kunna säkerställas. Utbildningen medför att ett stort antal studenter ska ha verksamhetsförlagd utbildning inom Hörselverksamheten och därför måste rutinerna för detta fortsätta att utvecklas. En handledarmodell för studenthandledning inom Hörselverksamheten är antagen. En handledarmodell för Habiliteringen och Synverksamheten är också på gång. Färdigutbildade synpedagoger finns inte att rekrytera. Därför anställs till exempel arbetsterapeuter, sjuksköterskor eller medarbetare med en pedagogisk examen där arbetsgivaren ser till att de får bygga på sin kompetens till synpedagog. I avvaktan på en högskoleutbildning för synpedagoger har en ettårig yrkesutbildning för synrehabiliterare, som i viss mån täcker det akuta behovet, precis startat. Hösten 2013 har dock endast en medarbetare från Synverksamheten antagits och förhoppningen är att fler får möjlighet att gå utbildningen vid framtida antagningar. Tolkverksamheten har haft svårt att rekrytera skrivtolkar på grund av att det nästan inte har utbildats några i Sverige de senaste åren. Tolkverksamheten gav därför Nordiska folkhögskolan i uppdrag att anordna en påbyggnadsutbildning för teckenspråkstolkar med kompetens i skrivtolkning. Under 2012 slutförde fem anställda teckenspråkstolkar denna påbyggnadsutbildning vilket resulterat i minskad tolkbrist för gruppen skrivtolkanvändare. På sikt finns behov av fler med skrivtolkningskompetens men den ekonomiska situationen omöjliggör en satsning på utbildningen år Habiliteringen har uppdaterat kompetensprofiler för samtliga yrkesgrupper i tankemodellen för kompetensutveckling. Utbildningsinsatser inför pilotverksamhet av införande av AsynjaVisph har skett för alla medarbetare inom Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän. Vi arbetar för ett gott medarbetarskap Personalvision 2021 ska implementeras och förankras på alla arbetsplatser. Alla chefer ansvarar för att processen genomförs. HR-avdelningen stödjer cheferna i arbetet utefter behov. Samverkansavtalet som trädde i kraft den 1 maj 2012 ska utvärderas. En arbetsgrupp som ska hålla i utvärderingen är utsedd och arbetet har precis påbörjats. 15(27)

20 Lönerevision 2013 pågår och merparten av Habilitering & Hälsas medarbetare fick ny lön utbetald med aprillönen i enlighet med avtalens intentioner. Kvarstår gör några fackliga organisationer som tecknade nya avtal under våren, vilket fördröjt processen och som innebär att de sista kommer att få ny lön utbetald med september månadslön. 5.4 Personalvolym Antalet anställda har sedan augusti 2012 minskat med 7 personer medan antalet årsarbetare ökat med 2,49. Däremot har nettoårsarbetare minskat med 1,07. I samband med framtagandet av Kompetensförsörjningsplan var efterfrågan 914 tillsvidareanställda årsarbetare för I dagsläget är antalet tillsvidareanställda årsarbetare 918. Några verksamheter har behov av att på sikt minska antalet anställda med några stycken utifrån de ekonomiska förutsättningarna. Den enda gruppen som numerärt har förändrats nämnvärt i antal och årsarbetare är Rehabilitering och förebyggande där antalet anställda minskat med 12 personer. Inom den gruppen har audionomer ökat något medan psykologer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och kuratorer minskat. Minskningen beror delvis på vakanshållning i samband med förändring av organisation men också på svårigheter att rekrytera exempelvis psykologer. Könsfördelningen är i det närmaste oförändrad. Andelen som har en heltidsanställning har efter målmedvetet arbete ökat med nästan två procentenheter sedan augusti Barn- och ungdomshabiliteringen i Vänersborg har sagt upp sina lokaler och planerar en flytt till mindre lokaler. I samband med detta blev två lokalvårdare övertaliga. Efter omfattande omplaceringsförsök sades de båda upp i augusti. En av de båda har dock därefter fått ny tjänst inom Regionservice. 5.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron minskade under många år men trenden har vänt och sedan ett par år tillbaka har sjukfrånvaron ökat igen. Den totala sjukfrånvaron till och med augusti i år är 6,5 procent jämfört med 5,6 procent föregående år. Både kvinnor och män har ökat sin sjukfrånvaro. De inledande månaderna i år har som vanligt präglats av en högre korttidssjukfrånvaro än övriga månader på året. Även den långa sjukfrånvaron har ökat ytterligare för både kvinnor och män liksom andelen psykiska diagnoser. Diskussioner runt orsaker till den ökade sjukfrånvaron och eventuella åtgärder har återkommande diskuterats i förvaltningens ledningsgrupp. I ungefär tio års tid har en fördjupad sjukfrånvarokartläggning med inriktning på långtidssjukfrånvaron genomförts i förvaltningen vid två tillfällen per år. Kartläggningen innehåller bland annat gruppering av diagnoser. Genomgående är att majoriteten av sjukskrivningar bottnar i en psykisk ohälsa. Under 2012 ökade andelen med psykisk diagnos ytterligare och därför genomfördes en djupanalys av respektive chef och HR-specialist med fokus på dessa medarbetare. Genomgången av läkarutlåtande, handlingsplan och rehabiliteringsdokumentation visade att endast ett fåtal av sjukskrivningarna är enbart 16(27)

21 arbetsrelaterade. Merparten av sjukskrivningarna är en konsekvens av stress och hög psykisk belastning i både arbetsliv och privatliv. Förvaltningen har en välfungerande rehabiliteringsprocess och arbetar aktivt med att tidigt upptäcka medarbetare som är i riskzon för psykisk ohälsa. Medarbetaren erbjuds ofta kontakt med beteendevetare vid företagshälsovården i förebyggande syfte. 5.6 Bemanningsföretag Under de senaste tio åren har Habilitering & Hälsa anlitat totalt tre individer via bemanningsföretag. Två av dessa är läkare och en av dem har fortsatt att anlitats i början av året i ringa omfattning. Insatsen har skett utifrån att den totala avsaknaden av läkare medfört att situationen för verksamheten Habiliteringen Fyrbodal varit medicinskt ohållbar. Diskussioner inom förvaltningen pågår för att hitta vägar där läkarresurserna nyttjas mer gränslöst över verksamhetsområdena. Problemet är dock att befintliga läkarresurser inte räcker till inom de övriga verksamheterna heller. Därför kommer en verksamhet att tvingas att nyttja bemanningsföretag under senare delen av året. Kostnader för bemanningsföretag, tkr Periodutfall 2013 Periodutfall 2012 Prognos 2013 Dec 2012 Läkare Sjuksköterskor Övriga 0 0 Totalt Övrigt Miljöarbete En stor del av miljöledningssystemets rutiner är nu fastställda och miljöombuden i verksamheterna arbetar nu med att bryta ner dessa till verksamhetsnivå. Habilitering & Hälsa är därmed på god väg att nå regionens mål att ha ett miljöledningssystem, men är ännu inte där och det kommer sannolikt att ta hela Att implementera ett ledningssystem kommer att ta tid och måste få ta tid. Implementeringsprocessen är en viktig del i sig. 7. Ekonomiperspektivet 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Vi har en god ekonomisk hushållning Vi når planerings- och måltal och genomför uppdrag i enlighet med överenskommelserna med hälso- och sjukvårdsnämnderna Enligt regionstyrelsens beslut för att säkerställa långsiktighet i de verksamhetsmässiga och 17(27)

22 ekonomiska förutsättningarna har förvaltningen tecknat 2-åriga överenskommelser med samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder. Verksamheterna ska uppnå de mål och uppdrag som finns i överenskommelserna. Uppföljning ska göras enligt separat mål- och uppföljningsplan i samband med årsredovisning. Den totala ersättningen från Hälso- och sjukvårdsnämnderna för 2013 uppgår till tkr Det har tecknats särskilda överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnderna 4-12 avseende förstärkta insatser för barn och unga med psykisk ohälsa. Medlen är i projektform och avsedda för att arbeta med barn med neuropsykiatriska diagnoser under åren Utöver överenskommelserna med hälso- och sjukvårdsnämnderna har förvaltningen från regionfullmäktiges budget fått särskilda medel till FoU om tkr och för utökat glasögonbidrag till barn och ungdomar från 8 år upp till 16 år med maximalt tkr. FoUmedlen används till en FOU-ansvarig och till forskningsprojekt i förvaltningen. Det förstärkta glasögonbidraget faktureras HSU månadsvis och en bedömning i augusti av kostnaden för helåret är tkr. Vi är kostnadseffektiva Verksamheten ska följa och tillämpa gällande upphandlingsavtal och kontinuerligt se över sina inköp av varor och tjänster. Alla inköp som är möjliga att göra via Marknadsplatsen görs där. Under perioden har verksamheten tillsammans med Regionservice område inköp fortsatt arbetet med att hantera överklagandet av upphandlingen av hörapparater. Detta har resulterat i att en ny upphandling måste genomföras och arbete pågår med att ta fram nya kravspecifikationer för hörapparater. Överklagandet av tidigare upphandling har inneburit mycket extra arbete för personalen och ökade kostnader under Denna osäkerhet kring om upphandlingarna för hörapparater gör att fortfarande är mycket svårt att bedöma de framtida kostnaderna för hörselhjälpmedel. Genomgång och ransonering av vilka möten både chefer och medarbetare deltar i har skett under perioden. Video- och telefonkonferenser används till många möten vilket innebär minskad restid till förmån för mer patienttid, bättre arbetsmiljö för personalen samt en minskad miljöbelastning. Inom Habiliteringen Skaraborg pågår ett arbete om hur de i större utsträckning kan möta flera patienter samtidigt, d.v.s. i grupp istället för enskilt. Detta för att kunna frigöra ännu mera patienttid. Alla verksamheter inom Habilitering & Hälsa arbetar med processer, prioriteringar samt förändrings- och förbättringsarbete. Tolkverksamheten använder produktions- och kapacitetsplanering för att anpassa verksamheten efter efterfrågan/behov. Verksamheterna använder SMS-påminnelser till patienterna som en service och för att minska uteblivna besök. En minskning av uteblivna besök ökar verksamhetens produktivitet. 18(27)

23 Habilitering & Hälsa bedriver kontinuerligt uppföljning av det ekonomiska resultatet. Samtliga verksamheter har aktivt deltagit i uppföljningsarbetet. Under maj månad har delar av förvaltningsledningen träffat verksamheternas ledningsgrupper i uppföljningssamtal där förvaltningens fokusområden har diskuterats. Habiliteringsverksamheten och Hörselverksamheten rapporterar månadsvis till regionens vårddatabas VEGA. Hörselverksamheten rapporterar dessutom till väntetidsregistrering av hörselrehabilitering samt till Sveriges Kommuner och Landsting. Habiliteringsverksamheten rapporterar månadsvis till den förstärkta väntetidsregistreringen i regionen och till Sveriges Kommuner och Landsting. 7.2 Ekonomiskt resultat Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall Förändring Prognos Budget Utfall Avvikelse Förändring t.o.m. t.o.m. t.o.m. utfall/ per t.o.m. t.o.m. prognos/ prognos/ Utfall samt utfall budget utfall helårsbedömning tkr tkr tkr % tkr tkr tkr tkr % Såld vård internt Såld vård externt Statsbidrag ,8% ,8% Patientavgifter ,2% ,2% Övriga intäkter ,3% ,2% Verksamhetens intäkter ,3% ,2% Personalkostnader ,3% ,5% Inhyrd personal, bemanningsföretag ,6% ,9% Köpt vård ,3% ,9% Läkemedel ,6% ,5% Lokalhyror ,9% ,4% Material, varor och tjänster m.m ,8% ,2% Avskrivningar ,7% ,5% Verksamhetens kostnader ,0% ,5% Regionbidrag Finansiella intäkter/kostnader m.m Resultat Periodens resultat uppgår till tkr, vilket är 80 tkr bättre än den periodiserade budgeten. Helårsprognosen beräknas följa budget under förutsättning att förvaltningens åtgärder får fullt genomslag. Förvaltningen har högre kostnader än vad simuleringen visar för den nya internhyresmodellen på cirka 1,0 Mkr och ytterligare kostnader för sent fattade beslut inom IT-översynen samt utfördelning av besparing för IT-konsulter från Regionkansliet på cirka 1,0 Mkr samt höga kostnader för hörhjälpmedel. Detta uppvägs av lägre personalkostnader på grund av vakanser samt åtgärder för att ha en ekonomi i balans. 19(27)

24 Åtgärder är vidtagna för att begränsa kostnadsökningen för hörapparater bland annat genom att varje enhetschef måste godkänna varje beställning. Vidare kommer förvaltningen under resterande del av året att vara än mer restriktiv med bland annat timanställningar, mertid/övertid samt överväga om vissa inköp kan skjutas på framtiden. En förutsättning för att nå detta resultat är Habilitering & Hälsas begäran om att få täcka underskottet för glasögonbidrag för barn till och med 7 år från Hälso- och sjukvårdsnämnderna (600 tkr) alternativt kommer förvaltningen upphöra med förskrivningen när årets ersättning är slut. Analys utfall/helårsprognos Intäkter Periodens utfall överstiger budget med tkr. Den största enskilda posten avser utökat glasögonbidrag för barn och ungdomar 8-16 år. Dessutom har bidrag erhållits för FoUverksamhet där periodiseringseffekten gör att överskott redovisas per augusti. Ökningen av periodens intäkter jämfört med föregående år avser driftbidrag från Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Under 2012 utbetalades målrelaterad ersättning under hösten. Under 2013 utbetalas ingen målrelaterad ersättning utan driftbidraget är jämnt fördelat över året. I prognosen på helår beräknas intäkterna överstiga budget med cirka tkr. Förvaltningen har för 2013 prognostiserat en intäkt på för utökat glasögonbidrag för barn och ungdomar 8-16 år, vilket motsvarar kostnaderna. Förvaltningen har enligt överenskommelse rätt att debitera Göteborgsnämnderna för 50 procent av kostnader för läkemedel/särnär och barnhjälpmedel som överstiger budgeterade kostnader. Denna intäkt har beräknats till tkr. Vidare erhåller förvaltningen vissa ej budgeterade löneersättningar samt medel för patientsäkerhetskulturmätning. Förändringen av intäkterna jämfört med föregående år avser ersättning från Hälso- och sjukvårdsnämnderna med indexuppräkning. Därutöver erhåller förvaltningen bland annat medel för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa samt medel till FoU-verksamhet. Personalkostnader Periodens utfall och helårsprognos jämfört med periodbudget och helårsbudget visar ett överskott som beror på vakanser inom främst yrkeskategorierna läkare, psykologer och audionomer. Skillnaden mellan helårsprognos och föregående års utfall kan hänföras till lönerevision, lönekostnader för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa samt nya medel för forskning och utveckling. Helårsprognosen innefattar även tillsättning av en del vakanta tjänster Läkemedel Periodens utfall och utfall jämfört med föregående år visar en kostnadsökning. Prognosen på helår är högre än föregående års utfall. Helårsprognosen överstiger helårsbudgeten främst beroende på ett ökat inflöde av barn med neuropsykiatriska diagnoser med behov av centralstimulantia. Lokalhyror Kostnaden för de interna hyrorna påverkas negativt av att förvaltningen har fått högre kostnader än vad simuleringen visade för den nya internhyresmodellen. Detta påverkar såväl periodens utfall, utfall jämfört med föregående år, helårsprognos som jämförelse med 20(27)

25 helårsutfallet En felbudgetering gör att avvikelserna i resultaträkning inte ser rättvisande ut. Övriga kostnader Periodens utfall jämfört med budget visar ett underskott beroende på högre kostnader för bland annat ISIT-kostnader, barnhjälpmedel, hörhjälpmedel och Särnär-produkter. Kostnaderna för hjälpmedel har ökat med 7 procent. Ökningen avser till allra största delen hörhjälpmedel och en bidragande orsak kan vara ett överklagande som inneburit att en upphandling ännu inte kunnat slutföras. Ökningen mellan åren kan hänföras till kostnader för hörhjälpmedel och Särnär-produkter. Kostnaden för barnhjälpmedel är oförändrad jämfört med föregående år. Prognosen jämfört med budget visar en ökning framförallt vad gäller kostnader för glasögonbidrag, barnhjälpmedel, hörhjälpmedel och Särnär-produkter. Anledningen till att kostnaderna för Särnär ökar är att antalet barn som är i behov av nutrition ökar. När det gäller glasögonbidrag ger kostnaderna helårseffekt först under 2013, därav ökningen. Dessa kostnader för glasögonbidrag för barn från 8 år till16 år möts av en intäkt, se ovan. Effekten av sent fattade beslut inom IT-översynen samt utfördelning av besparing för IT-konsulter påverkar också resultatet negativt. Förändringen mellan helårsprognosen och föregående års utfall beror delvis på verksamhetsförändringar i form av minskat tjänsteköp till förmån för egen hjälpmedelsservice inom Hörselverksamheten. Under 2012 hade förvaltningen väsentliga kostnader för flyttningar av verksamheter samt dessutom en extraordinär lokalkostnad som påverkar skillnaden mellan åren. Avskrivningar Prognosen på helår och kostnaden jämfört med föregående år beräknas ge en ökning bland annat beroende på inköp av medicinteknisk utrustning till Hörselverksamheten. Kostnadsutvecklingen inom de av regionfullmäktige beslutade besparingarna Externa kostnader för kurser och konferenser har under perioden minskat med 18,3 procent (385 tkr) jämfört med föregående år. Helårsprognosen visar en minskning jämfört med föregående år på 6 procent. Bland annat genomfördes en skrivtolkutbildning under Externa konsultkostnader och IT-tjänster har under perioden ökat med 12,7 procent (143 tkr) jämfört med föregående år. Helårsprognosen visar en ökning jämfört med 2012 med 4,6 procent. Ökningen kan hänföras till köp av konsulttjänster för arbete med organisationsförändring inom förvaltningen. Externa kostnader för trycksaker och information och PR har under perioden kostnader av engångskaraktär som medför ett högre belopp 2013 jämfört med Av samma anledning visar även helårsprognosen en ökning jämfört med föregående år. 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans Helårsprognosen per augusti visar en avvikelse mot budget på 0 tkr. Under förutsättning att förvaltningens åtgärder får genomslag redovisas ingen ekonomisk obalans. 21(27)

26 7.4 Eget kapital Habilitering & Hälsa hade vid ingången av 2013 ett eget kapital på tkr. Periodens resultat är tkr. Periodens utgående egna kapital uppgår till tkr. Habilitering & Hälsa har under 2013 regionstyrelsens beslut på att få disponera tkr av eget kapital för kostnader dels för införande av ett nytt vårdinformationssystem (AsynjaVisph) (3 000 tkr), dels för finansiering av de merkostnader för 2013 som uppstår som en följd av den nya internhyresmodellen (1700 tkr) Kostnaderna för perioden uppgår till tkr för AsynjaVisph och tkr för merkostnaden för den nya internhyresmodellen. Helårsprognosen är tkr för AsynjaVisph och tkr för merkostnaden för hyresmodellen. Den totala merkostnaden för den nya hyresmodellen för 2013 är cirka tkr med avdrag för koncernbidrag på 2/3 av simulerad kostnadsökning tkr (5 000 tkr * 2/3) vilket blir tkr. Förvaltningen har tillsammans med Västfastigheter gått igenom alla lokaler förvaltningen hyr av Västfastigheter. Det har visat sig att det saknas ett antal lokaler samt att lokaler för Hälsan och stressmedicin ingick i det underlag som simuleringen byggde på, vilket är orsaken till att merkostnaden för förvaltningen är högre än simuleringen. 7.5 Investeringar Årets investeringar förfastigheter och utrustning till och med utgången av augusti månad uppgår till tkr. Kostnaden för fastighets- och utrustningsinvesteringar 2013 beräknas uppgå till tkr, vilket är en ökning mot budgeten med tkr. Detta beror på ökade investeringar i möbler med mera som en följd av lokalförändringar där inflyttning kan ske i december 2013 istället för januari Investeringarna ryms inom sparat låneutrymme från tidigare år och låneramen för (27)

27 8. Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Resultaträkning Not Utfall 1308 Utfall 1208 Verksamhetens intäkter 1) Verksamhetens kostnader 2) Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Årets resultat Balansräkning Not Utfall 1308 Utfall 1212 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier 3) pågående investeringar 33 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar 4) Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel 5) Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 6) Kortfristiga skulder 7) Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder (27)

28 Kassaflödesanalys Not Utfall 1308 Utfall 1208 Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 1 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens (27)

29 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Utfall Utfall / Verksamhetens intäkter Statsbidrag Patientavgifter Övriga bidrag Driftbidrag Hyresintäkter Försäljning av övriga tjänster och material Övriga intäkter Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köp av bemanningsföretag Köpt vård, övrigt Läkemedelskostnader inkl. dosdispensering Övriga bidrag Lokalkostnader Hjälpmedelskostnader Köp av övriga tjänster och material Totalt Anläggningstillgångar Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar 0 74 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0-67 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar Sålt/utrangerat Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0-1 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden Restvärde (27)

30 4. Kortfristiga fordringar Kundfordringar Momsfordran Fordringar anställda Övriga kortfristiga fordringar (spec. för stora belopp) Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter (spec.för stora belopp och balanserade projektmedel) 1) Totalt Likvida medel Likvida medel, koncernbanken Kassa Totalt Långfristiga skulder Ingående upptagna regionlån Årets regionlån 0 0 Årets amortering Investeringsbidrag Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Moms Personalskulder Övriga kortfristiga skulder (spec för stora belopp) 2) Förutbetalda intäkter, upplupna kostnader, (spec. för stora belopp och balanserade projektmedel) 3) Totalt Not 1 och 2: utfall 1308 och 1208 Not 3-7: utfall 1308 och ) 2013 års utfall: Periodisering LR tkr och ej fakturerade intäkter för glasögonbidrag och Särnär (375 tkr respektive 175 tkr) 2012 års utfall: Periodisering LR tkr, intäkt för glasögonbidrag 498 tkr, ej fakturerade intäkter för hjälpmedel och läkemedel till nämnder tkr. 2) 2013 års utfall: Avräkning internt bokförda filer tkr 2012 års utfall: Avräkning internt bokförda filer tkr 3) 2013 års utfall: Internhandel augusti tkr, projektmedel tkr, ej fakturerade internhyror januari-augusti 622 tkr samt preliminär kostnad Särnär 920 tkr 2012 års utfall: Internhandel december tkr, projektmedel tkr, uppbokad preliminär kostnad för december Särnär 858 tkr, lönekostnad mot SU 592 tkr 26(27)

31 REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna Hörsel- och Synverksamheten klarar den nationella vårdgarantin till 100 procent. I Habiliteringsverksamheten klaras vårdgarantin till 95 procent. Hörselverksamheten klarar dessutom måltalet för den förkortade väntetiden på 60 dagar och kvalificerar sig därmed till kömiljarden. Medelvärdet för måluppfyllelsen väntande under augusti var 88 procent vilket är något lägre än tidigare. Måluppfyllelsen för faktiskt väntande var 71,5 procent vilket visar att verksamheten klarar båda kraven för kömiljarden. Habiliteringsverksamheten redovisar också den faktiska väntetiden till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) angående den förstärkta vårdgarantin för barn enligt reglerna för BUPmiljonerna. Kravet på väntetiden enligt den förstärkta vårdgarantin är 30 dagar. Sammantaget under januari-augusti klarade Habiliteringen den faktiska väntetiden till behandling/utredning till 95 procent och klarar därmed måltalet som är 80 procent Reglerna i vårdgarantin kan inte tillämpas för Tolkverksamheten som i stället arbetar utifrån Tolkverksamhetens prioriteringsgrunder. Verksamheten har också i uppdrag att tillhandahålla beredskapstolkar dygnet runt. Under perioden har Tolkverksamheten utfört 95,6 procent och Taltjänst har utfört 98,7 procent av beställda uppdrag. Verksamheten klarar därmed målet att minst 92 procent av alla beställda uppdrag ska utföras. 27(27)

32 Ärende 4

33 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer H&H XX-2013 Förvaltningskansliet Handläggare Birgitta Arnling Telefon Styrelsen för Habilitering & Hälsa Läkemedelsbudget för barn och ungdomar I bifogad skrivelse beskrivs nuläge och förslag till framtida hantering av läkemedelskostnader för barn och ungdomar. I skrivelsen föreslår Styrelsen för Habilitering & Hälsa, Hälso- och sjukvårdsutskottet att: i första hand utreda och pröva en modell för förtroendeförskrivning på sjukhusens barnkliniker för Habilitering & Hälsas läkare. i andra hand utreda och pröva en lösning med regiongemensam läkemedelsbudget för barn, där såväl sjukhusens barnkliniker, barnmedicinska mottagningarna på primärvårdsnivå i Göteborg samt Habilitering & Hälsa kan förskriva läkemedel i tredje hand utreda och överväga en modell för förtroendeförskrivning i primärvård inom vårdvalet för Habilitering & Hälsas läkare som kan införas i ett senare skede. Styrelsen för Habilitering & Hälsa beslutar att skicka ovanstående skrivelse till hälso- och sjukvårdsutskottet POSTADRESS: Regionens Hus Mariestad BESÖKSADRESS: Drottninggatan 1 TELEFON: vx: HEMSIDA: E-POST: habiliteringochhalsa@vgregion.se

34 Sida 2(2) HABILITERING & HÄLSA Mikael Forslund Direktör Birgitta Arnling Administrativ chef Bilaga Förslag avseende hantering av läkemedelsbudget för barn och ungdomar.

35 Sida 1(3) Hälso- och sjukvårdsutskottet Västra Götalandsregionen Förslag avseende hantering av läkemedelsbudget för barn och ungdomar Bakgrund Kostnaderna för läkemedel som förskrivs av läkare inom barn- och ungdomshabiliteringen ökar ständigt och ligger över den nivå som bekostas av hälso- och sjukvårdsnämnderna i överenskommelserna. Mot den bakgrunden tillsatte förvaltningschefen under hösten 2012 en arbetsgrupp med uppgift att analysera kostnadsutvecklingen och att återkomma med förslag på åtgärder för att komma i ekonomisk balans. I arbetsgruppen ingick apotekare, läkare, verksamhetschef och controller. Analysen genomfördes utifrån funktionsdiagnos som motsvarar Habilitering & Hälsas målgrupper (kognitiv utvecklingsstörning, autism och rörelsehinder). Vanliga tilläggsdiagnoser är epilepsi, ADHD, aggressionsproblem, nutritionsproblem, sömnstörning, smärtor, förstoppning och slemproblem. Arbetsgruppen fann också att ca 5 % av kostnaderna gäller övriga diagnoser som inte direkt kan kopplas till specialiteten barn- och ungdomshabilitering. Detta är kostnader som inte bör belasta Habilitering & Hälsas budget. Läkemedelskostnaderna inom Habilitering & Hälsa uppgår till ca 12 mkr och utgör 0,4 % av Västra Götalandsregionens samlade kostnader för läkemedelsförskrivning, och 6 % av all förskrivning till barn och ungdomar. Nuläge Förvaltningen bad apotekaren att jämföra kostnader för läkemedel till barn hos de viktigaste vårdgrannarna inom Västra Götalandsregionen: Barn- och ungdomsmedicin (BUM), primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Resultatet visar att läkemedel kopplade till Habilitering & Hälsas primära målgrupper (funktionsdiagnos) huvudsakligen också förskrivs där. När det gäller tilläggsdiagnoserna är det BUP som står för den största kostnaden, tätt följd av barn- och ungdomshabiliteringen. Mer än hälften av Habilitering & Hälsas kostnader för läkemedel avseende tilläggsdiagnoser avser centralstimulantia, vilket sannolikt även är en stor post inom BUP och BUM. Inom Habilitering & Hälsa har remisser för patienter med neuropsykiatrisk diagnos ökat markant under den senaste femårsperioden. Av de remisser som togs emot POSTADRESS: Regionens hus Mariestad BESÖKSADRESS: Drottninggatan 1 TELEFON: Vx HEMSIDA: E-POST: habiliteringochhalsa@vgregion.se

36 Sida 2(3) 2012 avsåg 75 % en neuropsykiatrisk problematik. Utvecklingen ger anledning till oro för ökade läkemedelskostnader avseende centralstimulantia. Att det förskrivs andra läkemedel inom Habilitering & Hälsa för diagnoser såsom astma, allergi, eller diabetes förklaras av att läkarna tar ett helhetsansvar för patienten. Barn- och ungdomshabiliteringens patienter har samma rätt till vård på t ex vårdcentral som andra barn och normalt sett ska patienten hänvisas dit för åkommor som behandlas där. Men om patienten ändå träffar läkare på habiliteringen är det rimligt att även dessa diagnoser kan hanteras på ett för patienten smidigt sätt. Det finns också en risk att Habilitering & Hälsa tar över kostnadsansvar från annan specialistverksamhet, vilket har förekommit under 2012 i ett fåtal fall när det gäller syrgas och enzympreparat. Funktionsdiagnos Tilläggsdiagnos Övriga diagnoser Habilitering & 495, ,6 545,0 Hälsa BUM 11, , ,3 Primärvården 10, , ,2 BUP 1, ,9 64,9 Kostnader (tkr) 2012 för läkemedel till barn hos några vårdgivare inom VGR. Ett annat problem är unga vuxna (18-19 år) som fortfarande vårdas inom barn- och ungdomshabiliteringen. Läkemedelskostnaden för denna grupp uppgår till ca 1 miljon kronor årligen. Orsaken till att patienterna stannar inom barn- och ungdomshabiliteringen uppges vara att det är stora svårigheter att föra över patienterna till nya vårdgivare på grund av remissrutiner och resursbrist. Kartläggningen har också visat på behov av översyn av Habilitering & Hälsas egna rutiner. Detta är frågor som måste lösas internt inom förvaltningen eller tillsammans med berörda vårdgrannar. Utöver detta föreslår förvaltningen en regiongemensam utveckling av läkemedelsfrågan: Önskvärd utveckling God vård ska vara bland annat patientfokuserad, säker och effektiv. En ambition är att patienten aldrig ska behöva känna av vårdens övergångar. Man kan därför ifrågasätta om gränserna behöver vara så tydliga att patienten inte kan få utökad vård i samband med ett enskilt läkarbesök. Om läkaren hade möjlighet till förtroendeförskrivning skulle flera av patientens läkemedelsbehov kunna lösas inom ramen för ett enda läkarbesök i stället för flera. Detta förutsätter att läkarens kompetens är tillräcklig och inte kräver annan specialistkompetens för förskrivning av läkemedlet. En lösning med förtroendeförskrivning främjar ett effektivare samarbete mellan olika förvaltningar och motverkar onödiga läkarbesök. De flesta av förvaltningens läkare tjänstgör såväl inom barn- och ungdomshabiliteringen som inom någon av sjukhusens barnkliniker och har därmed mer än en förskrivarkod. Det är därför viktigt att läkaren använder rätt

37 Sida 3(3) förskrivarkod vid ordination av läkemedel för att kostnaden ska belasta rätt förvaltning. Förtroendeförskrivning borde underlätta läkarens administration. En utveckling av tanken med förtroendeförskrivning skulle kunna vara en gemensam läkemedelsbudget för barn inom den specialiserade vården. Detta känns särskilt angeläget när det gäller barn i behov av centralstimulantia där ansvar för utredning och behandling delas mellan barn- och ungdomshabiliteringen, barn- och ungdomspsykiatri och barn- och ungdomsmedicin. En gemensam läkemedelsbudget för målgruppen motverkar att patienter remitteras till andra vårdgivare av ekonomiska skäl. Förtroendeförskrivning av läkemedel som normalt förskrivs inom primärvården (alternativt en gemensam läkemedelsbudget för barn) skulle vara intressant för Habilitering & Hälsa. Förtroendeförskrivning ska i sådant fall vara ett komplement till pågående behandling och inte medföra att patientgruppen hänvisas till Habilitering & Hälsa för alla slags åkommor. Inriktningen för habiliteringen att vara en specialiserad enhet för personer med varaktiga funktionsnedsättningar ska kvarstå. Det är också viktigt att en lösning på primärvårdsnivån omfattar såväl Närhälsan som de privata vårdcentralerna. För att nå ambitionen att patienten inte ska behöva känna av vårdens övergångar föreslår Styrelsen för Habilitering & Hälsa, Hälso- och sjukvårdsutskottet att: i första hand utreda och pröva en modell för förtroendeförskrivning på sjukhusens barnkliniker för Habilitering & Hälsas läkare. i andra hand utreda och pröva en lösning med regiongemensam läkemedelsbudget för barn, där såväl sjukhusens barnkliniker, barnmedicinska mottagningarna på primärvårdsnivå i Göteborg samt Habilitering & Hälsa kan förskriva läkemedel i tredje hand utreda och överväga en modell för förtroendeförskrivning i primärvård inom vårdvalet för Habilitering & Hälsas läkare som kan införas i ett senare skede Styrelsen för Habilitering & Hälsa Christine Slättmyr Ordförande Mikael Forslund Direktör

38 Ärende 5

39 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer H&H Förvaltningskansliet Handläggare Birgitta Arnling Styrelsen för Habilitering & Hälsa Tilläggsöverenskommelser 2014 Information ges om förslag till komplettering av tidigare överenskommelser avseende Göteborg och Södra Bohuslän. Kompletteringen innebär uppdrag att förstärka det psykosociala stödet inom Synverksamheten samt att öka tillgängligheten/bibehålla vårdgarantin inom Hörsel- och Synverksamheten. Överläggning har skett med den fackliga samverkansgruppen den 16 september Förslag till beslut Styrelsen för Habilitering & Hälsa föreslås besluta: Sluta tilläggsöverenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnderna 4,5,7,11 och 12 i Göteborg och Södra Bohuslän. Delegera till ordförande att underteckna överenskommelserna. Habilitering & Hälsa Mikael Forslund Direktör Birgitta Arnling Administrativ chef Bilaga Ex. En av fem tilläggsöverenskommelser med Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborg och Södra Bohuslän POSTADRESS: Regionens Hus Mariestad BESÖKSADRESS: Drottninggatan 1 TELEFON: vx: HEMSIDA: E-POST: habiliteringochhalsa@vgregion.se

40 Dnr HSN Tilläggsöverenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Habilitering & Hälsa År

41 Dnr HSN INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILAGA... 2 KOMPLETTERING AV ÖVERENSKOMMELSE TILLÄGG UPPDRAG/ÅTAGANDE HABILITERING & HÄLSAS UPPDRAG EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ERSÄTTNINGAR UNDERSKRIFTER... 3 Bilaga Bilaga 7 Ersättning 2

42 Dnr HSN Komplettering av överenskommelse Utifrån Regionfullmäktiges budget 2014 och Regionstyrelsens fastställda planeringsdirektiv för 2014 är parterna överens om följande kompletteringar till tidigare beslutad två-årig överenskommelse för åren 2013 och Index för 2014 är fastställt till 1,8 % efter avdrag med 0,6 % för effektivisering. 5. Tillägg uppdrag/åtagande 5.1 Habilitering & Hälsas Uppdrag Utöver de uppdrag som preciserats i överenskommelsen får Habilitering & Hälsa i uppdrag från hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 att: förstärka det psykosociala stödet inom synverksamheten öka tillgängligheten/bibehålla vårdgarantin inom hörsel- och synverksamheterna. 7. Ekonomiska förutsättningar 7.1 Ersättningar Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 ersätter styrelsen för Habilitering & Hälsa med totalt 2 mkr utöver grundöverenskommelsen för Hälso- och sjukvårdsnämndens 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale, del utgörs av 316 tkr och den totala ersättningen från nämnden uppgår till tkr (bilaga 7 Ersättningar). 8.4 Underskrifter Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. den.. Jan-Åke Simonsson Ordförande Hälso- och Sjukvårdsnämnden 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale... Christin Slättmyr Ordförande Styrelsen för Habilitering & Hälsa Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Mikael Forslund Direktör Habilitering & Hälsa 3

43 Dnr HSN Sammandrag av ersättningar till Habilitering & Hälsa 2014 Bilaga 7 Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Verksamhetsområde Del 1 - Lokala verksamheter Ersättning 2014 A1 Barnhabiliteringen A1.1 Kapitation Summa A2 Vuxenhabiliteringen A2.1 Kapitation Summa B Hörsel och dövverksamhet Fast ersättning Summa C Synverksamhet Fast ersättning Summa Del 2 - Läkemedel D Läkemedel - fast ersättning 986 Målrelaterad ersättning Summa 986 Del 3 - Regionövergripande verksamhet E1 Tolkverksamhet E1.1 Fast ersättning E2 E3 Dövblindteam/dövteam Fast ersättning 483 Råd- och stödenhet Fast ersättning 98 Summa Avdrag kurser, konferenser, mm -49 Avdrag internräntesänkning -60 Total ersättning (tkr)

44 Ärende 6

45 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer H&H Förvaltningskansliet Handläggare Anna Kågeson Telefon Styrelsen för Habilitering & Hälsa Remissvar Krav- och kvalitetsbok Västra Götalandsregionens Primärvård Rehabilitering Styrelsen för Habilitering & Hälsa har fått möjlighet att ge synpunkter på Västra Götalandsregionens remiss av krav- och kvalitetsbok avseende Vårdval Rehab. Förvaltningen Habilitering & Hälsa har upprättat ett förslag till svar med fokus på att förvaltningens målgrupper ska ha samma rätt till rehabilitering som andra patientgrupper. Förslag till beslut: Styrelsen för Habilitering & Hälsa föreslås besluta: Godkänna förslag till remissvar och att sända det till Hälso- och sjukvårdsutskottet. HABILITERING & HÄLSA Mikael Forslund Direktör Anna Kågeson Verksamhetschef Bilagor Remiss av Krav- och Kvalitetsbok Västra Götalandsregionens Primärvård Rehabilitering Förslag till remissvar POSTADRESS: Regionens Hus Mariestad BESÖKSADRESS: Drottninggatan 1 TELEFON: vx: HEMSIDA: E-POST: habiliteringochhalsa@vgregion.se

46 Anna Kågeson Dnr: H&H Rs Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Styrelsen för Habilitering & Hälsas synpunkter på remissen Krav- och kvalitetsbok Västra Götalandsregionens Primärvård Rehabilitering. Vårdval Rehab. Styrelsen för Habilitering & Hälsa (H&H) anser att materialet är väl strukturerat och lättöverskådligt och beskriver målbildens alla delar på ett bra sätt. Förutom Hälso- och sjukvårdslagen lyfts Socialstyrelsens riktlinjer God Vård och Patientsäkerhetslagen (2010:659) fram som särskilt vägledande dokument. Materialet slår fast att Primärvården utgör basen för invånarnas medicinska behov och ska vara välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes behov. Vi välkomnar materialets förtydligande av uppdrag och målgrupper som på ett tydligt sätt innefattar även patienter som under en kortare eller längre tid kan ha samtidiga insatser från H&H. Vi ser områdena god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sammanhållna vårdprocesser som en särskilt viktig del för våra patientgrupper. Risken är möjligen att materialet ännu är så allmänt hållet att det är svårt att överblicka de konsekvenser och eventuella svårigheter som kan komma att uppstå för H&H:s målgrupper. Habilitering & Hälsa som är en del av hälso- och sjukvården - består främst av tvärprofessionella specialistfunktioner. H&H:s målgrupper är personer med funktionsnedsättningar som har behov av kontakter med samtliga vårdnivåer. Ett gott resultat för våra patienter kräver samarbete och samverkan med såväl övrig hälso- och sjukvård som kommunerna. Primärvård/närhälsan är den naturliga kontakten för alla de vanliga sjukdomstillstånd som drabbar våra patienter likaväl som alla andra invånare i regionen. Sjukhus med specialiserad/bred akutsjukvård är en annan naturlig kontaktnivå. Här erhåller våra patienter specialiserad vård inom barn- och ungdomsneurologi, barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, logopedi, ortopedi, medicinsk rehabilitering och öron- samt ögonklinikerna. Vidare är regionhabiliteringen inom SU en av de högspecialiserade vårdformer som är viktig för våra patientgrupper.

47 H&H har valt att kommentera de delar i materialet som har direkt koppling till patientarbetet. De synpunkter som Habilitering & Hälsa lämnar nedan är förslag till ytterligare förtydliganden som enligt vår uppfattning kommer att minska risken för feltolkningar av materialet Värdegrund sid 1. Primärvården utgör basen för den nära sjukvården i Västra Götaland och ska genomföras utifrån invånarnas medicinska behov. Längre fram i dokumentet talas om hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser. Bör uttryckas tydligare att alla typer av insatser som ges inom primärvården har sin utgångspunkt i samma värdegrund. Arbetssätt ska präglas av sammanhållna vårdprocesser vilket innebär krav på ett fördjupat och gränsöverskridande samarbete mellan vårdgivare med olika organisatorisk tillhörighet för att undersökning, diagnos, behandling och efterföljande rehabilitering ska ske i ett sammanhang." Förslag till annan formulering - istället för med olika organisatorisk tillhörighet skriva oberoende av organisatorisk tillhörighet. 2. Uppdraget sid 13. Verksamheten omfattar akuta och planerade rehabiliteringsinsatser i öppenvård på mottagning och i hemmet. I åtagandet ingår sjukgymnastik, arbetsterapi och hjälpmedelsförskrivning på primärvårdsnivå för personer med förvärvad eller medfödd funktionsnedsättning. För patient med behov av samordnad rehabiliteringsinsats ska vårdgivaren verka för att rehabiliteringsprocessen sker samordnat med patientens övriga behandling. 2.1 Målgrupp H&H:s patienter har antingen en förvärvad eller medfödd funktionsnedsättning, men alla personer med funktionsnedsättning ingår inte självklart i våra målgrupper. Vi utgår ifrån att förslagsställaren med definitionen personer med förvärvade eller medfödda funktionsnedsättningar verkligen menar alla personer oavsett när i livet eller hur funktionsnedsättningen har uppkommit och där även andra vårdkontakter kan vara aktuella och att man med invånare menar alla åldersgrupper. Det saknas genomgående en tydlig definition av termen rehabilitering. Här behövs ett förtydligande genom att skriva rehabilitering/habilitering eller på annat sätt göra tydligt att de patientgrupper som också har kontakt med H&H:s verksamheter har rätt att få insatser utifrån primärvårdsnivå när det är den rätta vårdnivån Målgrupp avgränsning sid 14 Rehabenheten ska följa de ansvarsgränser som finns angivna mellan kommun och region vad gäller hälso- och sjukvård enligt avtal mellan Västra Götalandsregionen och Västkom. Två avtal reglerar detta. Aktuellt just nu är Riktlinje om rehabilitering och habilitering för vuxna personer i Västra Götaland. Arbetsterapeuters och sjukgymnasters ansvar på primärvård/kommun respektive specialistnivå inom öppenvård. Se även bifogat remissutlåtande gällande arbetsterapeuters och sjukgymnasters ansvar på primärvård/kommun respektive specialistnivå inom öppenvård Prioritering av patientgrupper Saknas prioriteringsordning för de patientgrupper som inte kan ha som mål att återgå i arbete. 2.2 Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser.

48 Rehabenheten ska på individ- och gruppnivå systematiskt arbeta med förebyggande åtgärder (t ex rökavvänjningsgrupper, viktminskningsgrupper etc). Primärvården Rehab ska ha särskild kunskap, kompetens och metoder för detta då de är vanligt förekommande åtgärdsområden inom primärvården. Viktigt att understryka att det finns ett behov av dessa åtgärder riktade till H&H:s målgrupper. Saknas hur man tänker kring H&H:s målgrupper. 2.3 Vårdåtagande Vi ser med tillfredställelse att den verksamhet som rehabenheten ska bedriva är målrelaterad och består av åtgärder så att uppsatta mål för aktivitets- och funktionsförmåga uppnås eller bibehålls. Detta är helt i linje med hur verksamheterna inom H&H bedriver sin behandling. Intyg. Vi utgår ifrån att detta gäller alla patienter. För de patienter som har kontakt med flera vårdgivare ska självklart en samverkan ske. Noterar att det görs undantag för ADL-intyg. Frågan blir då - vem i första linjens vård har ansvar för dessa intyg? Kvalitetsregister. Fler Kvalitetsregister finns och nya kan tillkomma. Rehabenheten ska registrera i de för patienten adekvata kvalitetsregister som finns. 2.4 Samverkan sid 15 Sammanhållna vårdkedjor, samordning av insatser för habilitering och rehabilitering samt gemensamma individuella vårdplaner behöver utvecklas. 2.5 Hjälpmedel sid 16 Det bör finnas en gemensam avtalsskrivning, som gäller förtroendeförskrivning mellan H&H och Vårdval Rehab. 2.6 Tillgänglighet Kommunikation i patientmötet. Viktigt att tydliggöra att varje pat har rätt att bli sedd och lyssnad på oavsett språk- och kognitiv funktion. Kunskap och kompetens måste finnas. Ett observandum är att det kan ta längre tid att kommunicera med hjälp av t ex tolk, bilder, samtalsmatta, taktilt än via ordinärt tal Tilläggsuppdrag neuroteam sid 18 Patienter inom H&H:s målgrupper som kan vara aktuella för neuroteam, ska kunna välja Vårdval Rehab som vårdgivare, alternativt ha flera vårdgivare utifrån behov Målgrupper Listan över neurologiska diagnoser som ingår i neuroteamets uppdrag bör skrivas på ett sådant sätt att det inte finns några tveksamheter om att H&H:s målgrupper ingår. Nedan en beskrivning av habiliteringens målgrupper enligt NYSAM (Nyckeltal i Samverkan). Barn- och resp vuxenhabiliteringens huvudmålgrupper är personer med medfödda eller tidigt förvärvade: - nedsättningar inom psykiska funktioner (enligt ICF International Classification of Functioning and Health) - nedsättningar i neuromuskulosceletala och rörelserelaterade funktioner (enligt ICF) - med kombinationer av dessa

49 - som har ett kartlagt behov av habiliterande insatser. Innefattar nedanstående diagnosgrupper: psykisk utvecklingsstörning (F700-F799), autism (F840), atypisk autism (F841, F849, Asperger syndrom (F845), ADHD / DCD (F900, F901, F908, F909), förvärvade hjärnskador (F069, F072, F819), Förvärvade hjärnskador (ABI hos vuxna) (C70.0, C71.0, D32, D33, F069, F072, F480, G04, G93.1, T90.5, I60, I61.9, I62, 162.1, I63, I69, S06.5, S062, S063, S064, S066) Neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner CP (G801, G802, G803, G804, G808) neuromuskulära sjukdomar (G120-G122, G129, G600-G609, G619, G629, G700, G710-G719 G728, G729) Kompetens sid 19 Om det är ett uttalat krav att legitimerad logoped ska ingå som en kompetens i neuroteamet för att enheten ska bli godkänd inom tilläggsuppdraget, bör den skrivningen bli tydligare Volym Måste tydligt framgå att var och en, av de i teamet ingående behandlarna, har minst 20 patienter per år för att upprätthålla kompetensen. 3. Allmänna villkor sid Information sid 20 Ska följa regionens anvisningar och med ett tydligt krav att tillgodose de målgrupper som har behov av särskilt utformad information bl a H&H:s olika målgrupper, 3.15 Patientjournal sid 22 Vårdval Rehab går in under Västra Götalandsregionen som vårdgivare och vi utgår ifrån att patientjournalen följer gällande regler för sammanhållen journal inom en och samma vårdgivare. 6. Ersättning sid Ersättningsmodell för rehabenheternas uppdrag sid 28 Saknas konsekvensbeskrivning för patienterna av tak-modellen. Se även sista stycket sid 28 och fortsättning sid 29. Kan återkommande behov av behandlingsinsatser påverkas negativt av den tänkta tak-modellen som då verkar i diskriminerande riktning för H&H:s patientgrupper? 6.2.Patientavgift sid 31. En förklaring behövs i beskrivningen av skillnaden mellan sjukvård och hälsovård. Även mer förtydligande kring begreppen förebygga ohälsa och utveckla hälsa. Sammanfattning: Det finns en otydlighet i materialet om H&H:s pat.grupper, om att de självklart, på samma sätt som andra invånare, kan få rehabinsatser från Vårdval Rehab då man enbart använder sig av begreppet rehabilitering. Bör förtydligas genom att skriva rehabilitering/habilitering. Risk

50 finns annars att flera av H&H:s patientgrupper utesluts. Att man med invånare menar personer i alla åldrar. Idag finns en tendens att utesluta en del patientgrupper som får insatser från H&H från primärvårdens utbud. Skälet som anges är att de redan får insatser från H&H. Viktigt att istället notera att flera av H&H:s patienter har behov av flera vårdnivåer, ibland samtidigt, ibland var för sig. Detta ska kunna tillgodoses genom tydliga vårdprocesser och gemensam vårdplanering utifrån samordnade individuella vårdplaner. Västra Götaland har idag en tydlig målsättning att erbjuda sina invånare en hälsofrämjande och förebyggande hälso- och sjukvård. Detta fokus bör ges ett större utrymme. Avsikten och målsättningen med denna del av primärvårdens uppdrag behöver utvecklas och förtydligas. Kopplat till det bör det finnas en ersättningsmodell med utfallsmått som utgår från uppnådd effekt och måluppfyllelse. Styrelsen för Habilitering & Hälsa Christin Slättmyr Ordförande

51 ... VÄSTRA.. GÖTALANDSREGIONEN REMISS DatUIl! Diarienummer RS Till samtliga Hälso- och sjukvårdsnämnder Sjukhusstyrelser Styrelsen Rlr beställd primärvård Styrelsen Rlr Habilitering & Hälsa Krav- och Kvalitetsbok Västra Götalandsregionens Primärvård Rehabilitering Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade att uppdra till hälsooch sjukvårdsdirektören att snarast inleda ett utvecklingsarbete för att ta fl am ett förslag till vårdvalsmodell - eget vårdval enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) - för sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå. 1 beslutet hänvisades till ett politiskt imiktningsdokument, unde!tecknat av samtliga paltier, som angav särskilda frågor att beakta vid framtagandet av Rlrslag till modell. Halvårsskiftet 2013 angavs som målsättning för beslut om inrlrande av vårdvalet med genomrlrande snarast därefter. Hälso- och sjukvårdsavdelningen har tagit fram ett Rlrslag till Krav- och kvalitetsbok enligt uppdraget. Krav- och kvalitetsboken är ett förfrågningsunderlag enligt LOV och anger Rlrutsättningarna Rlr vård givare att bedriva vård i Västra Götalandsregionens Primärvård Rehabilitering (VGPvR). Den målbild som legat till grund för framtagandet av modellen är att tillgodose invånarnas behov av rehabilitering genom Att stärka patienternas ställning Att säkra en hög tillgänglighet och kvalitet Att patienterna ska få vård på lika villkor i regionen Att tillgodose patienternas behov av sammanhållen vård Att vården ska vara kunskapsbaserad På hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde beslutades att sända Rlrslaget på Krav- och kvalitetsbok på internremiss till berörda nämnder och styrelser i regionen. Hälso- och sjukvårdsnämnderna och styrelserna Rlr sjukhus, primärvård och Habilitering & Hälsa ges härmed tillfälle att inkomma med synpunkter på bifogat förslag till Krav- och kvalitetsbok Rlr Västra Götalandsregionens Primärvård Rehabilitering. För att synpunkterna ska kulma beaktas måste dessa ha inkommit senast HÄLSO- OCH SJUKVARDSUTSKOTTET \~\k~ t~~ Helen Eliasson OrdRlrande POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vanersborg TELEFON: HEMSlDA: E-POST: posl@vgregion.se

52 Remissutgåva Krav- och kvalitetsbok Förfrågningsunderlag enligt LOV Västra Götalands Primärvård Rehabilitering Gällande från och med xx xxxx