Krisledningsplan. Övergripande krisledningsplan för Länsstyrelsen i Västra Götaland län. Rapport 2013:105

Transkript

1 Krisledningsplan Övergripande krisledningsplan för Länsstyrelsen i Västra Götaland län Rapport 2013:105

2 Rapportnr: 2013:105 ISSN: X Rapportansvarig: Charlotta Källerfelt Beslutande: Lisbeth Schultze Senast reviderad: Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, enheten för samhällsskydd och beredskap Omslagsfoto: Länsstyrelsen Västra Götalands län. Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.

3 Innehåll 1. Inledning Krisledningsplanens syfte och spridning Relaterade dokument Länsstyrelsens uppdrag Inriktning för Länsstyrelsens krisledningsarbete Inriktning för planering av Länsstyrelsen krisledningsarbete Inriktning för Länsstyrelsens arbete vid samhällsstörningar Länsstyrelsens beredskapsnivåer Länsstyrelsens ledningsfunktion vid samhällsstörningar Allmänt om ledning vid samhällsstörningar Ledningsstruktur Länsstyrelsens ledningsstruktur vid hantering av samhällsstörningar Organisation Ansvar och roller Tjänsteman i Beredskap Länsledningen Räddningsledare Krisledningschefen Krisstabschefen Funktionsansvariga Avdelningscheferna Talesperson Krisstaben Allmänt om krisstaben Krisstabens organisation och bemanning Aktörsgemensamt arbete Stödjande arbete Krisledningsarbetets process och innehåll Ingång och bedömning Start Krisstabsarbete och anpassning Avtrappning och avslut Utvärdering och lärande När Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst Räddningsledare Regionalt räddningsledningslag

4 8.3. Omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst och risk för utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning Länsstyrelsen arbete under höjd beredskap Länsstyrelsens ansvar under höjd beredskap Inriktning för det civila försvaret Länsstyrelsens organisation Resurser Personella resurser Materiella resurser

5 1. Inledning 1.1. Krisledningsplanens syfte och spridning Krisledningsplanen klargör Länsstyrelsens organisation och uppgifter vid samhällsstörningar, vid höjd beredskap och när Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst. Planen ska fungera som ett praktiskt stöd för Länsstyrelsens chefer och medarbetare i krisledningsarbetet. Planen ska vara tillgänglig för samverkande aktörer och allmänhet som är intresserade av hur Länsstyrelsen planerar sitt arbete. Den senaste versionen av krisledningsplanen ska alltid finnas tillgänglig på Länsstyrelsens intranät och på den externa webbplatsen. Krisledningsplanen revideras årligen enligt reglerna för revidering av Länsstyrelsens riktlinjer Relaterade dokument Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys I risk- och sårbarhetsanalysen beskrivs vad som är skyddsvärt i länet samt våra största risker, sårbarheter och kritiska beroenden. Rapporten beskriver också vilket utvecklingsarbete som pågår för att förebygga och hantera samhällsstörningar. Program för räddningstjänst och sanering vid kärnteknisk olycka Programmet beskriver Länsstyrelsens organisation och uppgifter vid eller risk för utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Plan för övertagande av kommunal räddningstjänst Planen anger grunderna för Länsstyrelsens övertagande av kommunal räddningstjänst. Instruktion för Tjänsteman i beredskap (TiB) Dokumentet beskriver TiB:s uppgifter och mandat och ger instruktioner för arbetet. Åtgärdskort och mallar för krisledningsorganisationens funktioner Dokumentet innehåller åtgärdskort och mallar för Länsstyrelsens krisledningsorganisations funktioner och ger ytterligare vägledning för hur funktionernas uppgifter ska lösas. Kriskommunikationsplan Planen ger en fördjupad beskrivning av mål, strategi och organisation för Länsstyrelsens kriskommunikationsarbete. Epizootiberedskapsplan Planen anger vilka åtgärder Länsstyrelsen ska vidta för att bekämpa inträffade epizootiska sjukdomar

6 Regional strategi för samverkan i Västra Götalands län Strategin för samverkan i Västra Götalands län uttrycker vår gemensamma vilja att skapa ett helhetsperspektiv avseende krishantering vid samhällsstörningar. Kriskommunikationssamverkan i Västra Götalands län - inriktning och rutiner Dokumentet är en rekommendation om vilka principer och värderingar som ska styra inriktningen på det aktörsgemensamma kommunikationsarbetet och praktiska rutiner för samverkan mellan kommunikatörer vid större samhällsstörningar i länet. Övriga mallar och rutiner Utöver ovanstående dokument finns ett stort antal mallar och rutiner som ger fördjupad vägledning och riktlinjer för specifika uppgifter Länsstyrelsens uppdrag I Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktionen ges Länsstyrelsen ett stort antal uppgifter i samband med krisberedskap och höjd beredskap. Förordningar anger att Länsstyrelsen är geografiskt områdesansvarig myndighet är högsta totalförsvarsmyndighet i länet är sammanhållande inom länet ska underrätta regeringen om händelser i länet ska verka för samordning och inriktning av de åtgärder som behöver vidtas ansvarar för en samlad regional lägesbild ska ha en tjänsteman i beredskap omgående ska kunna upprätta en ledningsfunktion vid en allvarlig kris vid höjd beredskap ska samordna de civila försvarsåtgärderna samt verka för att det civila och det militära försvaret samordnas. Enligt förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap ska Länsstyrelsen inom sitt geografiska område vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, som exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, och den nationella nivån vid en samhällsstörning. Länsstyrelserna ska vidare verka för att samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter och att samordna informationen till allmänheten och företrädare för massmedia

7 Länsstyrelsen ska hålla regeringen informerad om händelseutvecklingen, tillståndet, den förväntade utvecklingen och tillgängliga resurser. Länsstyrelserna ska efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande. I lagen (2003:778) och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor framgår att Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp eller risk för utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning ansvarar för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning beslutar om vem som ska leda en räddningsinsats om insatserna berör flera kommuner och räddningsledarna inte själva bestämt det får ta över ansvaret för räddningstjänst vid omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst får utfärda eldningsförbud får utfärda Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)

8 2. Inriktning för Länsstyrelsens krisledningsarbete 2.1. Inriktning för planering av Länsstyrelsen krisledningsarbete Länsstyrelsen ska ha en tjänsteman i beredskap (TiB) med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid stora olyckor eller samhällsstörningar i länet eller i vår omvärld förmåga att omgående upprätta en ledningsfunktion för bland annat samordning och information vid samhällsstörningar, i länet eller i vår omvärld, som medför behov av samverkan med kommuner eller andra aktörer, vilket gäller även vid höjd beredskap en krisledningsorganisation som kan hantera även mycket överraskande händelser och skeenden som inte framgått av riskanalyser förmåga att hantera två samtidiga händelser ha en utbildad krisledningsorganisation med tillräcklig bemanning för sju dygn i förstärkt grundberedskap dygnet runt en förberedd presumtiv räddningsledning för regionalt behov förberedda ledningsplatser med lämplig teknisk utrustning förmåga att samverka på annan plats med Försvarsmakten, Västra Militärregionen om det råder höjd beredskap inom totalförsvaret 2.2. Inriktning för Länsstyrelsens arbete vid samhällsstörningar Det övergripande målet för Länsstyrelsens arbete vid en samhällsstörning är att skydda samhällets skyddsvärden: människors liv och hälsa samhällets funktionalitet demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter miljö och ekonomiska värden nationell suveränitet

9 Länsstyrelsens arbete ska utgå från Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar 1. Arbetet ska präglas av: helhetssyn perspektivförståelse medvetet beslutsfattande proaktivitet och samtidighet snabb, öppen och korrekt kriskommunikation. 1 MSB, Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar,

10 3. Länsstyrelsens beredskapsnivåer Länsstyrelsen har tre beredskapsnivåer enligt tabellen nedan. Beredskapsnivå Bemanning Situation Beslutande Grundberedskap Tjänsteman i beredskap Länsstyrelsens ordinarie beredskap. Dygnet runt, året runt. För att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid samhällsstörningar i länet eller i vår omvärld. För att ha förmåga att omgående upprätta en ledningsfunktion för bland annat samordning och information vid stora olyckor och samhällsstörningar, i länet eller i vår omvärld, som medför behov av samverkan med kommuner eller andra aktörer. Förstärkt grund-beredskap TiB plus några personer från enheten för samhällsskydd och beredskap, kommunikationsenheten och andra berörda enheter. Vid samhällsstörningar eller vid förvarning om samhällsstörningar som medför behov av: informationsdelning, samlad lägesbild, samordning och inriktning av åtgärder, eller informationssamordning Beredskaps-direktören i sådan omfattning eller av sådan komplexitet att det kräver förstärkt ledning och utökade personella resurser. Särskild krisledning Hela Länsstyrelsen kan beröras Vid omfattande samhällsstörningar som ställer höga krav på ledning och resurser. Länsledningen Exempelvis när Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst

11 4. Länsstyrelsens ledningsfunktion vid samhällsstörningar Krisledningsplanens syfte är att den ska fungera som ett praktiskt stöd för chefer och medarbetare och klargöra organisation och uppgifter. I avseende på ledning ska planen definiera: Vem som fastställer mål och syfte för verksamheten. Vem som fattar beslut om vad som ska göras. Hur vi säkerställer samordning mellan våra egna verksamheter. Planen ska också vara ett stöd för att: Kunna aktivera ledningsfunktionen till rätt nivå inom rätt tid. Skapa en uthållighet som överensstämmer med samhällsstörningens förmodade varaktighet Allmänt om ledning vid samhällsstörningar Ledning är en medveten påverkan på ett system av människa och teknik, genom bland annat planering, genomförande och uppföljning. Ledning handlar bland annat om att kunna: välja vilka uppgifter som ska genomföras möjliggöra genomförande av valda uppgifter följa upp resultatet av utförda uppgifter. Detta blir särskilt viktigt vid ledning i samband med samhällsstörningar. Behovet av ledning vid samhällsstörningar styrs av Inträffade händelser och deras påverkan på samhällets skyddsvärden Länsstyrelsens roll, uppgifter och mandat Andra aktörers, tex från nationell nivå, behov av Länsstyrelsens agerande

12 4.2. Ledningsstruktur Länets riskbild och våra uppdrag gör att behovet av ledning ser annorlunda ut vid hantering av samhällsstörningar jämfört med ledningsbehovet i ordinarie verksamhet. Arbetsordning och handläggningsordning gäller även vid hanteringen av samhällsstörningar men behovet av att kunna agera i olika tidsskalor och att säkerställa samordning kräver en något anpassad ledningsstruktur. Länsstyrelsen planerar för att kunna leda på flera nivåer samtidigt samt att kunna säkerställa samordning mellan verksamheterna Länsstyrelsens ledningsstruktur vid hantering av samhällsstörningar Ledningsnivå Innebörd Ansvarig Normativ ledning Strategisk ledning Ledning av krisstaben Ledning av funktion Tolkar och beslutar om Länsstyrelsens roll utifrån gällande lagar och förordningar, men också utifrån samhälleliga och professionella värderingar. Beslutar om arbetets ram och avgränsningar. Prioriterar resurser. Blickar utanför Länsstyrelsen på det som händer i omvärlden och hur det påverkar vårt agerande. Leder det löpande arbetet, inom ram. Håller ihop de olika funktionerna och deras uppdrag till en helhet gentemot krisledningschefen. Leder en funktion i utförande av en tilldelad uppgift. Genomför uppgifter på uppdrag av krisstabschefen. Länsledningen Krisledningschef Krisstabschef Funktionsansvarig

13 4.4. Organisation Länsledning Krisledningschef Leder Länsstyrelsens verksamhet med anledning av samhällsstörningen Avdelningschefer Leder Länsstyrelsens ordinarie verksamhet Krisstaben Krisstabschef Infodelning Samlad lägesbild Kriskommunikation Inriktning och samordning Ordinarie organisation Analys Beredning Juridik Personal Dokumentation Service och IT

14 5. Ansvar och roller 5.1. Tjänsteman i Beredskap Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap (TiB) ska upptäcka, verifiera, larma och informera vid samhällsstörningar i länet eller i vår omvärld initiera och samordna det inledande krisledningsarbetet kunna svara på larm inom 20 minuter och därefter inleda arbetet kunna vara på plats vid Länsstyrelsens kontor i Göteborg eller Vänersborg inom tre timmar TiB har mandat att fatta nödvändiga beslut i det inledande skedet av en samhällsstörning om krisledningschefen eller länsledningen inte kan nås. Dessa beslut kan gälla inkallande av personal, utsändning av samverkanspersoner eller observatör, information, föreslå prioritering av materiella resurser, sändning av Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) etcetera. TiB funktionen bemannas av utbildad och förordnad personal. Se även relaterat dokument "Instruktion för Tjänsteman i beredskap Länsledningen Normativ ledning av Länsstyrelsens verksamhet: Tillämpning av Länsstyrelsens formella uppdrag i författningar. Principfrågor och inriktningsbeslut. Ange ramar för organisations arbete. Ange avsikter, övergripande mål och avvägningar. Besluta om eventuella avvikelser från ramar. Besluta om att formellt ingå vissa åtaganden. Besluta om ansvarsfrågor och policytillämpning. Fastställa principiella kommunikationsbudskap. Följa upp resultat och effekt av mål och inriktning Samverkan och representation: Samverkan med chefer hos samverkande aktörer. Kontakt med Regeringskansliet. Värdskap för tillresande utländska och nationella representanter. Dialog med allmänheten, intressegrupper och opinionsyttringar. Eventuella besök i drabbade områden

15 Vid räddningstjänst som leds av Länsstyrelsen Vid räddningstjänst som leds av Länsstyrelsen har Länsstyrelsen mandat att vidta vissa åtgärder som Länsstyrelsen inte har i andra situationer. Då har länsledningen även i uppgift att fatta beslut om övertagande av kommunal räddningstjänst utse och vid behov avsätta räddningsledare Det finns åtgärder som endast räddningsledaren har rätt att fatta beslut om: Tjänsteplikt. Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) varningsmeddelande Räddningsledare I de fall länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst är det räddningsledaren som ansvarar för räddningsinsatsen. Räddningsledarens arbete är i huvudsak normativt och strategiskt. Räddningsledaren har även mandat att fatta beslut om Tjänsteplikt. Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) varningsmeddelande. Beslut om ingrepp i annans rätt. Länsstyrelsen har utsett presumtiva räddningsledare. Dessa har behörighet att leda räddningstjänst i den kommunala räddningstjänsten och har erfarenhet av stora räddningsinsatser, eller motsvarande kvalifikationer Krisledningschefen Strategisk ledning av verksamheten kopplat till samhällsstörningen: Prioritera resurser mellan olika pågående samhällsstörningar. Definiera vilken beredskap som krävs för andra samhällsstörningar. Aktivera krisledningsorganisationen till rätt nivå. Säkerställ att organisationen får resurser för att klara en uthållighet som överensstämmer med samhällsstörningens förmodade varaktighet. Formulera beslut i stort Besluta om prioriterade arbetsuppgifter för staben. Tolka skeendet och hur det påverkar Länsstyrelsens agerande Fatta beslut om Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) informationsmeddelande. Hålla länsledningen informerad om arbetet och lyfta behov av beslut, inriktning och resurser, samt lämna förslag på åtgärder

16 Följa upp resultat och effekt av beslut i stort och prioriterade arbetsuppgifter. Tänka på proaktivitet och samtidighet. Ta hänsyn till alla tidsskalor och analysera tillsammans med andra aktörer. Beslut i stort Krisledningschefen beslutar om avsikten med Länsstyrelsens agerande och förmedlar det genom ett beslut i stort (BIS). Syftet med BIS är att ge ett tydligt underlag för planering och beslut. Ett tidigt, väl utformat, lättförståeligt och för alla i insatsen känt BIS är en av huvudnycklarna till enhetlighet i beslutsfattande. Beslutet i stort gör också att ledningsnivåerna kan fatta egna beslut inom ramen för krisledningschefen mål för verksamheten. Det blir även ett stöd för dem i de fall då närmsta chef är förhindrad att utöva direkt ledning. BIS beskriver det övergripande målet för verksamheten och den övergripande metoden för att nå detta mål. Målbilden förklarar vad som är syftet med organisationens verksamhet och vad som ska ha uppnåtts då uppgiften är löst. Beskrivningen av genomförandet ger en bild av hur verksamheten ska bedrivas fram till dess att uppgiften är löst, gärna i kronologisk ordning, samt i stora drag hur målet ska nås. Läs mer om uppgiften i Åtgärdskort för krisledningschefen i dokumentet Åtgärdskort och mallar för krisledningsorganisationen Krisstabschefen Krisstabschefen leder krisstabens arbete utifrån: Länsledningens inriktning. Krisledningschefens beslut i stort och prioriterade arbetsuppgifter. Krisstabschefen ansvarar för att: Hålla ihop de olika funktionerna och deras uppdrag till en helhet gentemot krisledningschefen. Rapportera till krisledningschefen och lyfta behov av beslut, inriktning och resurser, samt lämna förslag på åtgärder Följa upp resultat och effekt av beslut i stort och prioriterade arbetsuppgifter

17 Läs mer om uppgiften i Åtgärdskort för krisstabschefen i dokumentet Åtgärdskort och mallar för krisledningsorganisationen Funktionsansvariga Funktionsansvariga leder funktionens arbete utifrån: Länsledningens inriktning. Krisledningschefens beslut i stort och prioriterade arbetsuppgifter. Uppgifter som krisstabschefen tilldelar funktionen. Läs mer om funktionerna i dokumentet Åtgärdskort och mallar för krisledningsorganisationen Avdelningscheferna Avdelningschefernas uppgifter vid en samhällsstörning: Leda avdelningens ordinarie verksamhet. Delta i möten med anledning av samhällsstörningen på inbjudan av länsledningen, krisledningschefen eller krisstabschefen. Bedöma och informera krisledningschefen om samhällsstörningens konsekvenser för avdelningens verksamhet och för samhället i stort. Utse personer som ska ingå i krisstaben utifrån efterfrågad kompetens. Säkerställa att inkomna ärenden med koppling till inträffad samhällsstörning överlämnas till krisstaben för snabb och samordnad beredning. Informera egen personal Talesperson Talespersonen företräder Länsstyrelsen gentemot media. Till talesperson utses den som har bäst kunskap inom sakområdet, väl känner till Länsstyrelsens roll vid en samhällsstörning samt har förmåga/vilja att kunna svara media. Talespersonen får stöd av kommunikationsfunktionen med att sammanställa underlag till viktiga frågor och svar och hjälpa till att formulera huvudbudskap

18 6. Krisstaben Krisstaben är ett stöd till krisledningschefen. Krisstaben ska svara för informationsdelning, samlad regional lägesbild, samordning av åtgärder och kommunikation samt beredning av till samhällsstörningen relaterade frågor. Antal personer i krisstaben varierar beroende på samhällsstörning, från ett mindre antal upp till full bemanning av stabens samtliga funktioner Allmänt om krisstaben Stabens uppgift är att öka ledningskapaciteten genom att till exempel: Ta fram beslutsunderlag och förslag till beslut till krisledningschefen och länsledning Verkställa fattade beslut genom att dela upp dem i deluppgifter till funktionerna. Sammanställa inkomna rapporter. Inhämta uppgifter för att följa upp effekten av verksamheten. Problemlösning och framtagande av beslutsunderlag och förslag till beslut kan bitvis ske som kollektivt arbete i staben. Ta emot inkommande samverkanspersoner från andra aktörer Staben leds av krisstabschefen och bör i sin sammansättning avspegla funktioner och sakkunskap inom den verksamhet som ska stödjas. Till staben kan särskild kompetens knytas beroende på situationens karaktär. I undantagsfall, vid ett mer begränsat ledningsbehov, kan krisledningschefen själv leda staben. Att leda staben tar kapacitet från krisledningschefens förmåga att leda. Följande punkter bör definieras och vara välkända för stabschef och stabsmedlemmar: Stabens organisatoriska placering. Stabens organisation. Vilken chef staben är satt att understödja. Vilken typ av ledning denne chef utövar. Stabens uppgifter Krisstabens organisation och bemanning Krisstaben bemannas utifrån de krav som samhällsstörningen ställer och tillgängliga resurser. I vissa situationer kan en och samma person ha flera uppgifter. I andra situationer krävs det att flera personer arbetar i samma funktion. Krisstabschefen ansvarar för löpande behovsanpassning

19 Nedan beskrivs de funktioner som vanligtvis krävs vid hantering av samhällsstörningar. Arbetet är uppdelat i aktörsgemensamt och stödjande arbete Aktörsgemensamt arbete Inriktning och samordning Gemensamt agerande Informationsdelning mellan aktörer Samlade lägesbilder Samordnad kommunikation Effekter Resurs-samordning Informationsdelning Informationsdelningen mellan olika aktörer vid samhällsstörningar är en förutsättning för välgrundade överenskommelser och beslut. Länsstyrelsens uppgift består i att skapa förutsättningar för berörda aktörer inklusive Länsstyrelsen att dela, efterfråga och ta emot information. Läs mer om uppgiften i Åtgärdskort för informationsdelning i dokumentet Åtgärdskort och mallar för krisledningsorganisationen. Samlad lägesbild Samlade lägesbilder består av information från flera aktörer och ger en aktörsövergripande helhetssyn. Länsstyrelsens uppgift är att sammanställa en regional samlad lägesbild som delas med samverkande aktörer och som rapporteras till regeringen. Lägesbilden innehåller en beskrivning av händelsen, dess konsekvenser, åtgärder och resurser samt berörda aktörer. Läs mer om uppgiften i Åtgärdskort för samlad lägesbild i dokumentet Åtgärdskort och mallar för krisledningsorganisationen

20 Inriktning och samordning Genom att inrikta och samordna samhällets åtgärder för att hantera en samhällsstörning utnyttjas samhället resurser effektivare och kommuniceras till individ och samhälle snabbt och korrekt. Länsstyrelsens uppgift är att verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas vid en samhällsstörning. Länsstyrelsen ska identifiera samordningsbehov och samordna åtgärder, kommunikation och resurser. Läs mer om uppgiften i Åtgärdskort för inriktning och samordning i dokumentet Åtgärdskort och mallar för krisledningsorganisationen. Ledning Vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning ansvarar Länsstyrelsen för räddningstjänst. Länsstyrelsen har möjlighet att vid omfattande insats i kommunal räddningstjänst ta över ansvaret för kommunal räddningstjänst. Läs mer om uppgiften i kapitel 8 När Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst Stödjande arbete Analys För att kunna skapa en helhetssyn kring Länsstyrelsens och samhällets agerande behöver vi göra en bedömning av vilka konsekvenser som samhällsstörningen får för Länsstyrelsens verksamhet och för samhället i stort på kort och lång sikt. Länsstyrelsens bedömning påverkar Länsstyrelsens fortsatta agerande och ingår tillsammans med övriga aktörers som underlag till den samlade lägesbilden och den gemensamma inriktningen. Läs mer om uppgiften i Åtgärdskort för analys i dokumentet Åtgärdskort och mallar för krisledningsorganisationen. Beredning Vid samhällsstörningar uppstår ofta behov av att Länsstyrelsen skyndsamt bereder och beslutar i olika ärenden inom Länsstyrelsens verksamhet. Det kan handla om behov av rekommendationer kring vilken saneringsmetod som ska användas vid oljeutsläpp, beslut om nya skyddsobjekt och mycket annat. Läs mer om uppgiften i Åtgärdskort för beredning i dokumentet Åtgärdskort och mallar för krisledningsorganisationen

21 Dokumentation Dokumentation är en viktig del i krisstabens arbete. Arbetet ska dokumenteras och sparas för att kunna kommuniceras inom Länsstyrelsen och med samverkande aktörer. Dokumentationen används även efter krisledningsorganisationen är avvecklad för utvärderingar och uppföljningar. Läs mer om uppgiften i Åtgärdskort för dokumentation i dokumentet Åtgärdskort och mallar för krisledningsorganisationen. Kriskommunikation Kommunikation är ett av våra viktigaste verktyg för att hantera en samhällsstörning. Länsstyrelsen ska: verka för att kommunikationen med individ och samhälle samordnas. Länsstyrelsen arbetar aktivt för att ta fram en regional inriktning för kommunikationen, i samverkan med berörda aktörer, kommunicera de insatser den egna myndigheten genomför, säkerställa att chefer och medarbetare är informerade om Länsstyrelsens roll och insatser och hur händelsen påverkar övrig verksamhet. Läs mer om uppgiften i Åtgärdskort för kriskommunikation i dokumentet Åtgärdskort och mallar för krisledningsorganisationen. Juridiskt stöd Vid nästan alla samhällsstörningar finns behov av juridiskt stöd. Det kan gälla stöd i enskilda ärenden eller kring sekretess. Läs mer om uppgiften i Åtgärdskort för juridiskt stöd i dokumentet Åtgärdskort och mallar för krisledningsorganisationen. Personal-/HR-stöd Medarbetarna är Länsstyrelsens största resurs vid hanteringen av samhällsstörningar. Ibland uppstår även behov av inlåning av personal från samverkans aktörer eller nyanställning. I uppgiften ingår bland annat att ta fram bemanningsplaner, teckna avtal och säkerställa en god arbetsmiljö. Läs mer om uppgiften i Åtgärdskort för Personal-/HR-stöd i dokumentet Åtgärdskort och mallar för krisledningsorganisationen. Service och IT-stöd I uppgiften ingår att stödja krisledningsorganisationen med teknisk support, mat, logi och resebokning

22 Läs mer om uppgiften i Åtgärdskort för service och IT-stöd i dokumentet Åtgärdskort och mallar för krisledningsorganisationen

23 7. Krisledningsarbetets process och innehåll Arbetet i krisstaben är en del av krisledningsarbetet och processen kan översiktlig beskrivas så här: Ingång och bedömning Start Krisstabsarbetet och anpassning Avtrappning och avslut Utvärdering och lärande 7.1. Ingång och bedömning Krisledningsarbetet initieras genom att TiB får kännedom om en samhällsstörning eller förvarning om eventuellt kommande samhällsstörning. TiB kan få informationen från SOS Alarm enligt avtal eller direkt från samverkande aktörer så som räddningstjänstförbund, kommuner, Västra Götalandsregionen eller polisen. Information kan även komma från medarbetare på Länsstyrelsen eller upptäckas genom TiB:s omvärldsbevakning. Tjänsteman i beredskap (TiB) Beredskaps-direktör Länsledning Berörda enhetschefer Avdelningschefer TiB:s agerande inför eller vid en samhällsstörning: Gör en första bedömning av situationen, behovet av åtgärder och vidtar initiala åtgärder. Informerar beredskapsdirektören och vid behov kommunikationschefen och berörda enhetschefer vid samhällsstörningar o som medför att Länsstyrelsen vidtar åtgärder o som påverkar Länsstyrelsens verksamhet eller förtroende o där konsekvenserna är svårbedömda. Beredskapsdirektörens agerande vid information från TiB: Informerar länsledningen och samtliga avdelningschefer om vad som hänt. Beslutar om beredskapsnivå

24 Länsledningens agerande vid information från Beredskapsdirektören: Besluta om beredskapsnivå (om särskild krisledning) Avdelningscheferna och/eller enhetscheferna agerande vid information från Beredskapsdirektören: gör en bedömning av händelsens konsekvenser utifrån den egna verksamheten och utse vid behov kontaktpersoner för respektive verksamhet. Därefter agerar berörda enligt denna plan. Läs mer om TiB:s arbete i TiB instruktionen Start Uppstart vid förstärkt grundberedskap Om beredskapsdirektören har fattat beslut om förstärkt grundberedskap börjar denne tillsammans med TiB skapa en ledningsfunktion utifrån behovet av ledning, samverkan och kommunikation: Krisledningschef är i normalfallet beredskapsdirektören eller dennes ersättare. Kommunikationschefen kontaktas och utser person/personer till ledningsfunktionens förfogande. Krisledningschefen fattar beslut om arbetets ram och avgränsningar. Krisledningschefen fastställer beslut i stort och prioriterade arbetsuppgifter för staben. Krisledningschefen utser vid behov krisstabschef. Krisledningsorganisationen startas upp och bemannas efter behov. Uppstart vid särskild krisledning Länsledningen har fattat beslut om särskild krisledning och har gett krisledningschefen mandat att utöka ledningsfunktionen för att svara upp mot ett mycket stort behov av ledning, samverkan och kommunikation: Länsledningen fattar beslut om hur hela organisationen ska arbeta och fastställer inriktning för verksamheten. Krisledningschefen omsätter inriktningen till beslut i stort och prioriterade arbetsuppgifter för krisstaben. Krisledningschefen ansvarar för att aktivera ledningsfunktionen till rätt nivå inom rätt tid. Krisledningschefen beslutar om krisstabens resurser och omfattning

25 7.3. Krisstabsarbete och anpassning Stabsorientering Syftet med stabsorienteringen kan vara att redovisa händelsens utveckling, konsekvenser, pågående arbete samt formulera inriktning och prioriterade arbetsuppgifter för fortsatt arbete. Det ska inte förekomma diskussioner om problemlösning, allmänna funderingar eller lösa samtal under orienteringen. Vanligtvis pågår stabsorienteringen inte mer än 30 minuter. Krisstabschefen leder stabsorienteringen. På stabsorienteringen deltar krisledningschefen, personalen i krisstaben eller endast funktionsansvariga (alternativt ansvariga för de olika uppgifterna), föredragande och vid behov samverkande aktörer. Se mall för stabsorienteringar och stabsarbetsplan i dokumentet Åtgärdskort och mallar för krisledningsorganisationen. Krisstabens arbete ska dokumenteras för att hålla den egna organisationen informerad, underlätta överlämning till nästa skift, sprida information till berörda aktörer i länet och möjliggöra utvärdering av Länsstyrelsen arbete. För att kunna följa upp arbetet är det viktigt att alla handlingar diarieförs på samma ärende, oberoende av vilken enhet medarbetaren tillhör. Samtliga medarbetare ska dokumentera sitt arbete genom att kortfattat dokumentera samtliga aktiviteter i webbaserat informationssystem (WIS) diarieföra samtliga handlingar av betydelse i Platina under aktuellt ärende. Rutiner för ekonomi, tidredovisning m.m. Respektive enhet står för sin personals kostnader. För att underlätta uppföljning av ekonomi och tid ska medarbetare som deltar i krisledningsarbetet under en händelse tidsredovisa på den egna enhetens organisation, projekt 31 och verksamhetskod En särskild specifikationskod ska upprättas för den aktuella samhällsstörningen om den förväntas ta omfattande resurser i anspråk. Organisation Projekt Verksamhet Specifikationskod Enhetens org En händelsespecifik 7.4. Avtrappning och avslut När situationen inte längre kräver att arbetet sker i krisledningsorganisation, det vill säga att uppgifterna kan lösas inom ordinarie organisation kan krisstaben avvecklas

26 Krisledningschefen fattar beslut om och när krisstaben ska avvecklas vid beredskapsnivån förstärkt grundberedskap. Länsledningen fattar beslut om och när krisstaben ska avvecklas vid beredskapsnivån särskild krisledning. Tidpunkt och form för avveckling måste planeras och kommuniceras internt och till samverkande aktörer. Länsledningen alternativt krisledningschefen utser vem som ansvarar för utvärdering. I vissa fall upphör inte Länsstyrelsens delaktighet i ärendet i och med att krisstaben avvecklas. I de fall då det efterföljande arbetet bedöms bli omfattande, utdraget eller kommer att beröra flera enheter är det lämpligt att låta arbetet gå över i en projektorganisation. Exempel på en sådan situation är sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Länsledningen utser vilken avdelning alternativt vem som ska leda och samordna den fortsatt hantering av händelsen. Krisstaben bör vara etablerad till dess att en projektledare är utsedd. Krislednings-organisation. Situationen kräver snabbt och samlat agerande. Arbetet utförs av krisstaben Ordinarie organisation Eventuellt efterarbete hanteras enligt ordinarie rutiner och under ordinarie arbetstid. Projektorganisation Situationen kräver fortsatt arbete och utökad samordning av berörda enheter Utvärdering och lärande Utvärdering bidrar till utveckling av krisledningsarbete. I samband med återgång till grundberedskap fattar länsledningen alternativt krisledningschefen beslut om hur arbetet ska utvärderas. Formerna för utvärdering beror på hur omfattande arbetet varit, hur stora konsekvenserna av samhällsstörningen varit och vilken erfarenhet vi har från liknande händelser

27 8. När Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning, när utsläppet är av sådan omfattning att åtgärder krävs för att skydda allmänheten. Vid omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst får Länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatsen. Länsstyrelsens arbete inför och vid ett övertagande av ansvaret för kommunal räddningstjänst beskrivs närmare i Plan för övertagande av kommunal räddningstjänst. Länsstyrelsens arbete vid utsläpp av radioaktiva ämnen beskrivs närmare i Länsstyrelsens program för räddningstjänst och sanering Räddningsledare En räddningsinsats kommer att ledas av någon av Länsstyrelsens presumtiva räddningsledare. Dessa har behörighet att leda räddningstjänst i den kommunala räddningstjänsten och har erfarenhet av stora räddningsinsatser, eller motsvarande kvalifikationer Regionalt räddningsledningslag Regionalt räddningsledningslag har till uppgift att stödja räddningsledaren. Räddningsbefäl ur VG Stab (mer information på sidan 32) bildar tillsammans med sakkunniga och jurister från Länsstyrelsen regionala ledningslag Omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst och risk för utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning Vid omfattande räddningsinsatser i den kommunala räddningstjänsten eller vid risk för utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning ska de presumtiva räddningsledarna vara aktiverade. Länsstyrelsens ansvar för räddningsinsats kan illustreras i nedanstående figur, Inflytandetrappan. Figuren ger exempel på länsstyrelsens åtgärder med olika grad av styrning gentemot aktuell situation. Oavsett steg ska länsstyrelsen kontinuerligt bedöma sina åtgärder och behovet av ett övertagande

28 Ta över ansvaret för räddningstjänsten 4 kap. 33 FSO Besluta vem som ska leda en räddningsinsats 3 kap 16 LSO Bidra till samordning och inriktning av aktörers agerande Ange förväntningar eller rekommendationer till berörda aktörer Stödja berörda räddningstjänster eller andra aktörer i olika avseenden Kontinuerligt följa händelseutvecklingen och samverka med aktörer. Lägesrapportering enligt sedvanliga rutiner. De presumtiva räddningsledarna kan bistå Länsstyrelsen i arbetet med att bedöma situationen och förbereda för räddningsledning. Det kan innebära att följa och värdera pågående kommunala räddningsinsatser, främst med avseende på effektivitet, ledningsförmåga, och resurssituation följa och värdera andra aktörers hantering av konsekvenserna av händelsen stödja berörda räddningstjänster värdera behovet av samordning och inriktning från Länsstyrelsen värdera behovet av övertagande av kommunal räddningsinsats värdera behovet av ingrepp i annans rätt designa en organisation för räddningsledning (skadeplatsorganisation, ledningsorganisation) bereda formalia för ett övertagande leda räddningsinsatsen när Länsstyrelsen ansvarar svara för regionalt och nationellt kopplad analys, logistik, samverkan, lägesbild och rapportering

29 9. Länsstyrelsen arbete under höjd beredskap 9.1. Länsstyrelsens ansvar under höjd beredskap Beslut om höjd beredskap I händelse av allvarliga incidenter och hot mot Sveriges säkerhet och nationella intressen kan regeringen fatta beslut om höjd beredskap. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Är Sverige i krig råder högsta beredskap. 2 Länsstyrelsens övergripande ansvar Totalförsvaret består av militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar). Länsstyrelsen ska som högsta civila totalförsvarsmyndighet inom länet verka för att största möjliga försvarseffekt uppnås. Länsstyrelsen ska särskilt samordna de civila försvarsåtgärderna verka för att sådan verksamhet hos civila myndigheter och andra civila organ som har betydelse för försvarsansträngningarna bedrivs med en enhetlig inriktning i samråd med Försvarsmakten verka för att det civila och det militära försvaret samordnas verka för att länets tillgångar fördelas och utnyttjas så att försvarsansträngningarna främjas upprätthålla förbindelsen med regering, centrala myndigheter och angränsande län 3 Länsstyrelseinstruktionen reglerar även länsstyrelsen utökade befogenheter i vissa fall, tex föreskriftsrätt Länsstyrelsens särskilda ansvar Länsstyrelsens särskilda ansvar under höjd beredskap regleras i ett flertal lagar och förordningar. Länsstyrelsen får bland annat fatta beslut om utrymning av ett område som blivit eller antas bli utsatt för stridshandling 4 undanförsel av egendom som har betydelse för totalförsvaret eller med stor eller historisk kulturell alternativt förstörelse av sådan egendom om finns betydande risk för att egendomen kan falla i en angripares händer och underlätta dennes krigsansträngningar 5 2 Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap 3 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 4 Lag 2006:546 och förordning 2006:639 5 Lag 1992:1402 och förordning 1193:

30 förfogande av bland annat fastigheter och radioanläggningar Inriktning för det civila försvaret 7 Målet för det civila försvaret är att: värna civilbefolkningen säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. Försvarsmaktens behov av stöd från civila aktörer förväntas främst vara inom områdena: sjukvård transporter livsmedel energi elektroniska kommunikationer. Vid beslut om höjd beredskap organiseras det civila försvaret med utgångspunkt i samhällets krisberedskap genom bland annat de förmågor, strukturer och principer som används för hantering av fredstida kriser Länsstyrelsens organisation För mer information se Gemensam regional grundsyn som beskriver ledning under höjd beredskap och förväntas klar i juni Lag 1978:262 och förordning 1978:558 7 Regeringens proposition, 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning Sveriges försvar

31 10. Resurser Personella resurser Länsstyrelsens Tjänstemän i beredskap (TiB) Länsstyrelsens medarbetare som har förordnande som TiB har kunskap om Sveriges krishanteringssystem, Länsstyrelsens uppdrag och krisledningsorganisation. De har förmåga att starta krisledningsarbetet och att leda det fortsatta arbetet inom de olika funktionerna (med undantag för kriskommunikation). Funktionsansvariga Länsstyrelsen har utsett medarbetare till funktionsansvariga för krisledningsorganisationens olika uppgifter. De funktionsansvariga leder arbetet vid behov inom de olika funktionerna när Länsstyrelsens beredskapsnivåer höjts. Resurspersoner för informationsdelning och lägesbild Länsstyrelsen har utsett medarbetare till resurspersoner för infodelning och samlad lägesbild. Dessa har utbildning och erfarenhet av våra tekniska ledningssystem, av att sammanställa lägesbilder och samverkanskonferenser. Länsstyrelsens presumtiva räddningsledare Dessa har behörighet att leda räddningstjänst i den kommunala räddningstjänsten och har erfarenhet av stora räddningsinsatser, eller motsvarande kvalifikationer. När Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst kommer en räddningsinsats att ledas av någon av dessa presumtiva räddningsledare. Vid omfattande räddningsinsatser i den kommunala räddningstjänsten eller vid risk för utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning kan de presumtiva räddningsledarna hjälpa Länsstyrelsen att bedöma situationen och förbereda för räddningsledning. Expertkompetens på myndigheten som stöd för beslut Länsstyrelsen har kompetens inom en rad olika områden vilket gör att Länsstyrelsen kan vara ett stöd för andra myndigheter vid en kris. Medarbetare med expertkompetens kan exempelvis stödja en kommun i ett beslut och i hanteringen av en allvarlig händelse

32 VG Stab VG Stab är en kompetenspool av särskilt utbildade och övade personer från bland annat kommuner och räddningstjänster i länet. Personerna i poolen har kompetens inom bland annat stabsledning, räddningstjänst, analys och kriskommunikation. Poolen förvaltas av Länsstyrelsen. Syftet är avlösa eller förstärka kommunledningar och räddningstjänster i fråga om stabsarbete, kriskommunikation, analyser och resurser för samverkan. Begäran om stöd från VG Stab görs hos Länsstyrelsens TiB. Personerna i poolen ska kunna börja arbeta cirka ett dygn efter att begäran har kommit in till Länsstyrelsen. Förstärkningsresurser från frivilliga försvarsorganisationer Länsstyrelsen har tagit fram en rutin för gemensamt arbetssätt för aktivering av förstärkningsresurser ur frivilliga försvarsorganisationer vid en samhällsstörning. Rutinen är resultatet av dialoger mellan Länsstyrelsen, kommunrepresentanter och företrädare för frivilliga försvarsorganisationer i Västra Götalands län. Syftet är att hitta ett fungerande arbetssätt för aktivering av förstärkningsresurser ur frivilliga försvarsorganisationer (FFO) vid efterfrågan från framför allt kommuner och myndigheter (beställare) vid en samhällsstörning. Rutinen aktiveras genom kontakt med Tjänsteman i Beredskap Materiella resurser Tekniskt ledningsstöd Länsstyrelsen använder i huvudsak samma tekniska ledningsstöd i krisledningsarbetet som i sitt övriga arbete. Utöver telefon, e-post, Skype och VPN-uppkopplingen används följande ledningsstöd: Webbaserat informationssystem, WIS Länsstyrelsen använder WIS som är ett nationellt webbaserat informationssystem för att dela information mellan aktörerna i det svenska krishanteringssystemet före, under och efter en händelse

33 RAKEL Länsstyrelsen är ansluten till det nationella kommunikationssystemet för samverkan och ledning, RAKEL. Signalskydd Länsstyrelsen har tillgång till krypterade förbindelser (fax, telefon, FTN och IP-videokonferens). Lokaler Länsstyrelsen har förberedda lokaler för krisledning i Länsstyrelsens lokaler i Göteborg. Ledningsplatsen är försedd med reservkraft med uthållighet på minst en vecka. Avbrottskänslig utrustning i ledningsplatsen försörjs med avbrottsfri kraft (UPS). Krisledningsarbete kan även ske i Länsstyrelsens övriga lokaler

34

35

36