Krisledningsplan. Övergripande krisledningsplan för Länsstyrelsen i Västra Götaland län. Rapport 2013:105

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Krisledningsplan. Övergripande krisledningsplan för Länsstyrelsen i Västra Götaland län. Rapport 2013:105"

Transkript

1 Krisledningsplan Övergripande krisledningsplan för Länsstyrelsen i Västra Götaland län Rapport 2013:105

2 Rapportnr: 2013:105 ISSN: X Rapportansvarig: Charlotta Källerfelt Beslutande: Lisa Nordahl Senast reviderad: Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Samhällsavdelningen Omslagsfoto: Markus Green, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.

3 Innehåll 1. Inledning Krisledningsplanens syfte och spridning Relaterade dokument Krishantering i det komplexa samhället Länsstyrelsens uppdrag Inriktning för Länsstyrelsens krisledningsarbete Länsstyrelsens krisledningsorganisation Ledningsstruktur Organisation Länsstyrelsens beredskapsnivåer Larmvägar Beslut om förstärkt grundberedskap Beslut om särskild krisledning Beslut om återgång till grundberedskap Länsledningen och avdelningscheferna Länsledningens uppgifter Strategisk ledning av Länsstyrelsens verksamhet Styrning av krisstaben Samverkan och representation: Övrigt Länsledningens uppgifter vid räddningstjänst som leds av Länsstyrelsen Avdelningschefernas uppgifter Krisstaben Krisstabens uppgifter Anpassning av organisation och bemanning Krisstabsarbetets process och innehåll Rutiner för stabsorientering Rutiner för ärendehantering och dokumentation Rutiner för ekonomi, tidredovisning m.m När Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst Räddningsledare Regionalt räddningsledningslag Omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst och risk för utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning Organisationsskiss Resurser

4 7.1. Personella resurser och samverkansforum Länsstyrelsens tjänstemän i beredskap (TiB) Länsstyrelsens presumtiva räddningsledare Expertkompetens på myndigheten som stöd för beslut VG Stab Regionalt råd Materiella resurser Lokaler Teknisk Ledningsstöd Åtgärdskort och mallar Krisstabschef Kriskommunikation Samverkan Analys Beredning Dokumentation och ärendehantering Omvärldsbevakning och lägesbild Rapportering Service och bemannings- och IT-stöd Mall för händelsediagnos och länsledningens uppstartsmöte Mall för krisstabsorientering Mall för stabsarbetsplan

5 1. Inledning 1.1. Krisledningsplanens syfte och spridning Krisledningsplanen klargör Länsstyrelsens organisation och uppgifter vid stora olyckor, samhällsstörningar, vid höjd beredskap och när Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst. Planen ska fungera som ett praktiskt stöd för Länsstyrelsens chefer och medarbetare i krisledningsarbetet. Planen ska vara tillgänglig för samverkande aktörer och allmänhet som är intresserade av hur Länsstyrelsen planerar sitt arbete. Den senaste versionen av krisledningsplanen ska alltid finnas tillgänglig på Länsstyrelsens intranät och på den externa webbplatsen. Krisledningsplanen revideras årligen enligt reglerna för revidering av Länsstyrelsens riktlinjer Relaterade dokument Länsstyrelsen risk- och sårbarhetsanalys I risk- och sårbarhetsanalysen beskrivs länets största risker, sårbarheter och kritiska beroenden. Rapporten redogör för länets och Länsstyrelsen förmåga att hantera kriser samt vilka resurser som finns till förfogande. Rapporten sammanställs i november varje år. Program för räddningstjänst och sanering vid kärnteknisk olycka Programmet beskriver Länsstyrelsens organisation och uppgifter vid eller risk för utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Plan för övertagande av kommunal räddningstjänst Planen anger grunderna för Länsstyrelsens övertagande av kommunal räddningstjänst. Instruktion för tjänsteman i beredskap (TiB) Dokumentet beskriver TiB:s uppgifter och mandat och ger instruktioner för arbetet. Kriskommunikationsplan Planen ger en fördjupad beskrivning av mål, strategi och organisation för Länsstyrelsens kriskommunikationsarbete. Epizootiberedskapsplan Planen anger vilka åtgärder Länsstyrelsen ska vidta för att bekämpa inträffade epizootiska sjukdomar

6 Övriga mallar och rutiner Utöver ovanstående dokument finns ett stort antal mallar och rutiner som ger fördjupad vägledning och riktlinjer för specifika uppgifter Krishantering i det komplexa samhället Det finns en rad tänkbara händelser inom och utom länet som kan leda till stora olyckor och samhällsstörningar med omfattande konsekvenser. I dagens samhälle är dessa ofta gränsöverskridande och kan slå mot människors vardag, samhällsviktiga funktioner och grundläggande dagliga villkor. Komplexa beroenden och mönster kan leda till överraskande och långvariga följder. Länsstyrelsens uppgifter i krishanteringssystemet följer av grundläggande formella uppdrag och av de situationer som kan uppstå under en allvarlig händelseutveckling. Arbetet baseras bland annat på risk- och sårbarhetsanalyser. I det följande använder vi de två begreppen stora olyckor och samhällsstörningar för att ange utgångspunkterna för Länsstyrelsens agerande Länsstyrelsens uppdrag I Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktionen ges Länsstyrelsen ett stort antal uppgifter i samband med krisberedskap och höjd beredskap. Länsstyrelsen är geografiskt områdesansvarig myndighet, är högsta totalförsvarsmyndighet i länet, är sammanhållande inom länet, ska underrätta regeringen om händelser i länet, ska verka för samordning och inriktning av de åtgärder som behöver vidtas, ansvarar för en samlad regional lägesbild, ska ha en tjänsteman i beredskap, ska omgående kunna upprätta en ledningsfunktion vid en allvarlig kris, ska vid höjd beredskap samordna de civila försvarsåtgärderna samt verka för att det civila och det militära försvaret samordnas

7 Enligt krisberedskapsförordningen (2006:942) ska Länsstyrelsen inom sitt geografiska område vara en sammanhållande länk mellan lokala aktörer och den nationella nivån, samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter, verka för att information till allmänheten och media samordnas, efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser, hålla regeringen informerad om händelseutvecklingen, tillståndet i länet, den förväntade utvecklingen, tillgängliga resurser samt om vidtagna och planerade åtgärder. I lagen (2003:778) och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor framgår att Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp eller risk för utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning, ansvarar för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning, beslutar om vem som ska leda en räddningsinsats om insatserna berör flera kommuner och räddningsledarna inte själva bestämt det, får ta över ansvaret för räddningstjänst vid omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst får utfärda eldningsförbud, och får utfärda Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Figur 1. Omfattande översvämningar är ett exempel då Länsstyrelsen verkar för samordning av åtgärder och information. Foto Martin Fransson - 5 -

8 1.5. Inriktning för Länsstyrelsens krisledningsarbete Länsstyrelsen ska ha en tjänsteman i beredskap (TiB) med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid stora olyckor eller samhällsstörningar i länet eller i vår omvärld, förmåga att omgående upprätta en ledningsfunktion för bland annat samordning och information vid stora olyckor och samhällsstörningar, i länet eller i vår omvärld, som medför behov av samverkan med kommuner eller andra aktörer, vilket gäller även vid höjd beredskap, en krisledningsorganisation som kan hantera även mycket överraskande händelser och skeenden som inte framgått av riskanalyser, en förberedd presumtiv räddningsledning för regionalt behov, förberedda ledningsplatser med lämplig teknisk utrustning, förmåga att samverka på annan plats med Försvarsmakten, Västra Militärregionen om det råder höjd beredskap inom totalförsvaret. Länsstyrelsens ledningsfunktion (krisledningsorganisation) ska kunna aktiveras tidigt av TiB, kunna verka i olika ambitionsnivåer utifrån situationens behov, snabbt kunna anpassa sig till överraskande skeenden, vid behov kunna arbeta i två ledningsnivåer samtidigt: - övergripande systemledningsarbete (länsledningen), - praktiskt arbete (särskilt sammansatt krisstab), kunna ha samverkanspersoner placerade hos tre externa aktörer vid stora olyckor eller samhällsstörningar, kunna arbeta i cirka sju dygn med förstärkt organisation, kunna hantera två händelser samtidigt. För att Länsstyrelsen ska kunna fullgöra sina uppdrag enligt lag och förordning ska chefer och medarbetare årligen genomföra den utbildning och övning som länsledningen har beslutat om

9 2. Länsstyrelsens krisledningsorganisation 2.1. Ledningsstruktur Länsstyrelsen planerar för en krisledningsorganisation i två nivåer: Den strategiska ledningen som utförs av länsledningen. Krisstaben, vars uppgift är att stödja länsledningen och Länsstyrelsens ledningsgrupp med det praktiska arbetet vid stora olyckor, samhällsstörningar och höjd beredskap. Länsledningens, avdelningschefernas, krisstabens och räddningsledarens arbete beskrivs närmare i kommande kapitel Organisation Figur 2. Länsstyrelsens krisledningsorganisation vid särskild krisledning. Vid förstärkt grundberedskap rapporterar krisstabschefen till säkerhetsdirektören

10 2.3. Länsstyrelsens beredskapsnivåer Länsstyrelsen har tre beredskapssteg som beskrivs i tabellen nedan. Beredskapsnivå Bemanning Situation Styrdokument Grundberedskap Tjänsteman i beredskap (Hela året, dygnet runt) Länsstyrelsens ordinarie beredskap TiB-instruktionen Förstärkt grundberedskap TiB plus några personer från ESS, info och berörda enheter Vid förvarningar om att utökat arbete kan krävas. Eller vid händelser som kan kräva att Länsstyrelsen agerar till viss del Krisledningsplanen Särskild krisledning Hela Länsstyrelsen kan beröras Vid händelser som kräver stora personella och materiella resurser samt tvärsektoriell kompetens Krisledningsplanen 2.4. Larmvägar Information och larm om att en händelse har inträffat kommer vanligtvis från SOS Alarm, räddningstjänstförbund, kommuner, Västra Götalandsregionen eller polisen. Information kan även komma från andra samverkande myndigheter eller upptäckas genom TiB:s omvärldsbevakning. TiB är Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet. TiB har beredskap hela året, dygnet runt och ska kunna svara på larm inom 20 minuter

11 TiB gör en första bedömning av situationen och behovet av åtgärder. Därefter kontaktar TiB Länsstyrelsens säkerhetsdirektör och vid behov informationschefen och andra berörda enhetschefer. Tjänsteman i beredskap (TiB) Säkerhetsdirektör Länsledning Figur 3. Interna larmvägar Berörda enhetschefer Avdelningschefer Säkerhetsdirektören informerar länsledningen och samtliga avdelningschefer om vad som hänt. Avdelningscheferna och/eller avdelningscheferna gör en bedömning av händelsens konsekvenser utifrån den egna verksamheten och utser kontaktpersoner Beslut om förstärkt grundberedskap Beslut om förstärkt grundberedskap fattas av berörda enhetschefer. Om länsledningen eller säkerhetsdirektören inte snabbt kan nås har TiB mandat att initiera arbetet och kalla in personal Beslut om särskild krisledning Beslut om särskild krisledning fattas av länsledningen. Om länsledningen eller säkerhetsdirektören inte snabbt kan nås har TiB mandat att initiera arbetet och kalla in krisstaben Beslut om återgång till grundberedskap När situationen inte längre kräver att arbetet sker i krisledningsorganisation, det vill säga att uppgifterna kan skötas i ordinarie organisation kan krisstaben avvecklas. Berörda enhetschefer fattar beslut om och när krisstaben ska avvecklas vid beredskapsnivån förstärkt grundberedskap. Länsledningen fattar beslut om och när krisstaben ska avvecklas vid beredskapsnivån särskild krisledning. Tidpunkt och form för avveckling måste planeras och kommuniceras internt och till samverkande aktörer. Rollen som krisstabschef och funktionerna för dokumentation och kommunikation avvecklas sist. Länsledningen utser vem som ansvarar för utvärdering

12 I vissa fall upphör inte Länsstyrelsens delaktighet i ärendet i och med att krisstaben avvecklas. Ide fall då det efterföljande arbetet bedöms bli omfattande, utdraget eller kommer att beröra flera enheter är det lämpligt att låta arbetet gå över i en projektorganisation. Exempel på en sådan situation är sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Länsledningen utser vilken avdelning alternativt vem som ska leda och samordna den fortsatt hantering av händelsen. Krisstaben bör vara etablerad till dess att en projektledare är utsedd. Krisledningsorganisation. Situationen kräver snabbt och samlat agerande. Arbetet utförs av krisstaben Ordinarie organisation Eventuellt efterarbete hanteras enligt ordinarie rutiner och under ordinarie arbetstid. Projektorganisation Situationen kräver fortsatt arbete och utökad samordning av berörda enheter. Figur 4. Vägval vid återgång till grundberedskap

13 3. Länsledningen och avdelningscheferna 3.1. Länsledningens uppgifter Strategisk ledning av Länsstyrelsens verksamhet Tillämpning av Länsstyrelsens formella uppdrag i författningar. Principfrågor och inriktningsbeslut. Ange ramar för egen organisations arbete. Ange avsikter, övergripande mål och avvägningar. Besluta om eventuella avvikelser från ramar. Besluta om att formellt ingå vissa åtaganden. Besluta om ansvarsfrågor och policytillämpning. Fastställa principiella kommunikationsbudskap Styrning av krisstaben Fatta beslut om särskild krisledning. Aktivera krisstaben. Besluta om krisstabens resurser och omfattning. Ge direktiv och inriktning till krisstaben. Ange prioriterade arbetsuppgifter för krisstaben. Ange former och tider för redovisning inför länsledningen. Besluta om varaktighet. Fatta beslut om att avveckla krisstaben vid särskild krisledning. Säkerställa att länsledningens arbete dokumenteras Samverkan och representation: Samverkan med chefer hos samverkande aktörer. Kontakt med departement och regeringskansliet. Värdskap för tillresande utländska och nationella representanter. Dialog med allmänheten, intressegrupper och opinionsyttringar. Möte och dialog med Länsstyrelsens Regionala råd för samhällskydd och beredskap. Länsledningens besök i drabbade områden Övrigt Fatta beslut om Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) informationsmeddelande. Fatta beslut om formerna för utvärdering av krisledningsorganisationens arbete

14 Länsledningens uppgifter vid räddningstjänst som leds av Länsstyrelsen. Vid räddningstjänst som leds av Länsstyrelsen har Länsstyrelsen mandat att vidta vissa åtgärder som Länsstyrelsen inte har i andra situationer. Då har länsledningen även i uppgift att: Fatta beslut om övertagande av kommunal räddningstjänst, Utse och vid behov avsätta räddningsledare, Fatta beslut om ingrepp i annans rätt (om inte räddningsledaren gör det). Det finns åtgärder som endast räddningsledaren har rätt att fatta beslut om: Tjänsteplikt. Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) varningsmeddelande Avdelningschefernas uppgifter Avdelningschefernas uppgifter vid en händelse: Leda avdelningens ordinarie verksamhet. Delta i möten med anledning av händelsen. Bedöma och informera länsledningen om händelsens konsekvenser för avdelningens verksamhet och för samhället i stort. Utse personer som ska ingå i krisstaben utifrån efterfrågad kompetens. Säkerställa att inkomna ärenden med koppling till inträffad händelse överlämnas till krisstaben för snabb och samordnad beredning. Informera egen personal. Ansvara för delar av krisledningsarbetet efter beslut av länsledningen

15 4. Krisstaben Krisstabens roll och uppgift är att stödja länsledningen och Länsstyrelsens ledningsgrupp med det praktiska arbetet vid stora olyckor, samhällsstörningar, vid höjd beredskap eller när Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst. Den aktiveras efter beslut av länsledningen, berörda enhetschefer eller av TiB om inte länsledningen eller berörda enhetschefer snabbt kan nås. Länsledningen eller berörda enhetschefer också anger och vilka prioriterade arbetsuppgifter krisstaben ska ha. Staben arbetar formellt på uppdrag av länsledningen och rapporterar till denna Krisstabens uppgifter Genomföra det praktiska arbetet enligt länsledningens inriktning. Ta fram förslag till bemanningsplan. Bedöma konsekvenserna för Länsstyrelsen och övriga samhället av inträffad händelse och behovet av åtgärder. Samverka och samordna arbetet med andra aktörer. Arbeta med lägesuppföljning. Hålla länsledningen/berörda enhetschefer uppdaterad om läget i länet. Ta fram lägesrapporter till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), departement och regeringskansliet. Informera och kommunicera. Säkerställa att nödvändig teknik finns tillgänglig för Länsstyrelsens krisledningsarbete Anpassning av organisation och bemanning Krisstaben bemannas utifrån händelsen art, tidsförhållanden, omfattning och tillgängliga resurser. Krisstabschefen ansvarar för löpande behovsanpassning. Det vill säga vilka uppgifter som ska utföras, hur många som behöver arbeta med de olika uppgifterna och vilken kompetens om krävs. I vissa situationer kan en och samma person ha flera uppgifter. I andra situationer krävs det att flera personer arbetar med samma uppgift. I praktiken sker anpassningen oftast i steg

16 5. Krisstabsarbetets process och innehåll Arbetet i krisstaben är en del av krisledningsarbetet och processen kan översiktlig beskrivas så här: Figur 5. Krisstabsarbetets process Krisstaben ska kunna hantera vitt skilda händelser. Den är inte uppbyggd för något specifikt enskilt scenario. Följande uppgifter ska krisstaben kunna hantera: Analys och bedömning. Beredning (ta fram förslag och alternativ till beslutsfattaren). Juridiskt stöd. Omvärldsbevakning och lägesbild (källor, sovring, presentation). Kriskommunikation (till exempelanalys, behov, målgrupper, budskap, kanaler, och samordningsbehov). Dokumentation (till exempel diarieföring, formalia, tillgänglighet, spårbarhet). Rapportering (till exempel sammanställa och rapportera till nationella och regionala aktörer). Samverkan med externa aktörer Rutiner för stabsorientering Syftet med stabsorienteringen kan vara att redovisa aktuellt läge och prognoser, att redovisa krisstabens arbete och/eller att inrikta fortsatt arbete. Det ska inte förekomma problemlösningsdiskussioner, allmänna funderingar eller lösa samtal under orienteringen. Vanligtvis pågår stabsorienteringen inte mer än 30 minuter. Krisstabschefen leder stabsorienteringen. På stabsorienteringen deltar personalen i krisstaben (alternativt ansvariga för de olika uppgifterna), föredragande och vid behov samverkande aktörer. Se mall för stabsorienteringar s35 och stabsarbetsplan s

17 5.2. Rutiner för ärendehantering och dokumentation Krisstabens arbete ska dokumenteras för att hålla den egna organisationen informerad, underlätta överlämning till nästa skift, sprida information till berörda aktörer i länet och möjliggöra utvärdering av Länsstyrelsen arbete. För att kunna följa upp arbetet är det viktigt att alla handlingar diarieförs på samma ärende, oberoende av vilken enhet medarbetaren tillhör. Samtliga medarbetare ska dokumentera sitt arbete genom att kortfattat dokumentera samtliga aktiviteter i webbaserat informationssystem (WIS), skicka en kopia av e-post som skickas under pågående händelse till o-rb-krisledning, diarieföra samtliga handlingar av betydelse i Platina under aktuellt ärende. Om detta inte hinns med ska en kopia på handlingen skickas till o-rb-krisledning med en kommentar om att den ska diarieföras Rutiner för ekonomi, tidredovisning m.m. Respektive enhet står för sin personals kostnader. För att underlätta uppföljning av ekonomi och tid ska medarbetare som deltar i krisledningsarbetet under en händelse tidsredovisa på den egna enhetens organisation, projekt 31 och verksamhetskod En särskild specifikationskod ska upprättas för den aktuella händelsen. Organisation Projekt Verksamhet Specifikationskod Enhetens org En händelsespecifik

18 6. När Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning, när utsläppet är av sådan omfattning att åtgärder krävs för att skydda allmänheten. Vid omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst får Länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatsen. Länsstyrelsen arbete utsläpp av radioaktiva ämnen beskrivs närmare i Länsstyrelsen program för räddningstjänst och sanering. Länsstyrelsen arbete vid övertagande av kommunal räddningstjänst beskrivs utförligare i Länsstyrelsen plan för övertagande av kommunal räddningstjänst Räddningsledare En räddningsinsats kommer att ledas av någon av Länsstyrelsens presumtiva räddningsledare. Dessa har behörighet att leda räddningstjänst i den kommunala räddningstjänsten och har erfarenhet av stora räddningsinsatser, eller motsvarande kvalifikationer Regionalt räddningsledningslag Regional räddningsledning ingår som en funktion i Länsstyrelsens krisstab och har till uppgift att stödja räddningsledaren. Sex räddningsbefäl ur VG Stab (mer information på sidan 19) bildar tillsammans med sakkunniga och jurister från Länsstyrelsen tre regionala ledningslag Omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst och risk för utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning Vid omfattande räddningsinsatser i den kommunala räddningstjänsten eller vid risk för utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning kan de presumtiva räddningsledarna hjälpa Länsstyrelsen att bedöma situationen och förbereda för räddningsledning. De presumtiva räddningsledarna kan stödja Länsstyrelsen med att följa och värdera pågående kommunala räddningsinsatser, främst med avseende på effektivitet, ledningsförmåga, och resurssituation, följa och värdera andra aktörers hantering av konsekvenserna av händelsen, stödja berörda räddningstjänster, värdera behovet av samordning och inriktning från Länsstyrelsen,

19 värdera behovet av övertagande av kommunal räddningsinsats, värdera behovet av ingrepp i annans rätt designa en organisation för räddningsledning (skadeplatsorganisation, ledningsorganisation), bereda formalia för ett övertagande, leda räddningsinsatsen när Länsstyrelsen ansvarar svara för regionalt och nationellt kopplad analys, logistik, samverkan, lägesbild och rapportering Organisationsskiss Figur 6. Länsstyrelsen krisledningsorganisation när Länsstyrelsen leder en räddningsinsats

20 7. Resurser 7.1. Personella resurser och samverkansforum Länsstyrelsens tjänstemän i beredskap (TiB) Länsstyrelsens medarbetare som har förordnande som TiB har kunskap om Sveriges krishanteringssystem, Länsstyrelsens uppdrag och krisledningsorganisation. De har förmåga att starta krisledningsarbetet och att leda det fortsatta arbetet inom de olika funktionerna (med undantag för kriskommunikation) Länsstyrelsens presumtiva räddningsledare Dessa har behörighet att leda räddningstjänst i den kommunala räddningstjänsten och har erfarenhet av stora räddningsinsatser, eller motsvarande kvalifikationer. När Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst kommer en räddningsinsats att ledas av någon av dessa presumtiva räddningsledare. Vid omfattande räddningsinsatser i den kommunala räddningstjänsten eller vid risk för utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning kan de presumtiva räddningsledarna hjälpa Länsstyrelsen att bedöma situationen och förbereda för räddningsledning Expertkompetens på myndigheten som stöd för beslut Länsstyrelsen har kompetens inom en rad olika områden vilket gör att Länsstyrelsen kan vara ett stöd för andra myndigheter vid en kris. Medarbetare med expertkompetens kan exempelvis stödja en kommun i ett beslut och i hanteringen av en allvarlig händelse VG Stab VG Stab är en kompetenspool av särskilt utbildade och övade personer från kommuner och räddningstjänster i länet. Poolen förvaltas av Länsstyrelsen. Syftet är avlösa eller förstärka kommunledningar och räddningstjänster i fråga om stabsarbete, analyser och resurser för samverkan. Begäran om stöd från VG Stab görs hos Länsstyrelsens TiB. Personerna i poolen ska kunna börja arbeta cirka ett dygn efter att begäran har kommit in till Länsstyrelsen. Kostnaderna står beställande aktör för Regionalt råd Rådet för Samhällsskydd och beredskap är ett samrådsforum både före och under en allvarlig händelse. Rådet förvaltas av Länsstyrelsen I rådet ingår representanter på ledningsnivå från ett urval av länets kommuner och räddningstjänster, regionala myndigheter, företrädare för

21 frivilligorganisationer och Länsstyrelsen. Rådet ska maximalt bestå av personer. Urvalet från kommunerna görs i första hand så att ordförande (motsvarande) i kommunernas delregionala krishanteringsråd medverkar i det regionala rådet. Rådet ska så långt det är möjligt ha deltagare från olika delar av länet och från olika stora kommuner och räddningstjänster Materiella resurser Lokaler Länsstyrelsen har förberedda lokaler för krisledning i Länsstyrelsens lokaler i Göteborg. Ledningsplatsen är försedd med reservkraft med uthållighet på minst en vecka. Avbrottskänslig utrustning i ledningsplatsen försörjs med avbrottsfri kraft (UPS). Krisledningsarbete kan även ske i Länsstyrelsens övriga lokaler. Figur 7 Länsstyrelsens lokaler för krisledning i Göteborg Teknisk Ledningsstöd Länsstyrelsen använder i huvudsak samma tekniska ledningsstöd i krisledningsarbetet som i sitt övriga arbete. Utöver telefon, e-post, Lync och VPNuppkopplingen används följande ledningsstöd:

22 Webbaserat informationssystem, WIS Länsstyrelsen använder WIS som är ett nationellt webbaserat informationssystem för att dela information mellan aktörerna i det svenska krishanteringssystemet före, under och efter en händelse. RAKEL Länsstyrelsen är ansluten till det nationella kommunikationssystemet för samverkan och ledning, RAKEL. Signalskydd Länsstyrelsen har tillgång till krypterade förbindelser (fax, och telefon)

23 8. Åtgärdskort och mallar 8.1. Krisstabschef Du arbetsleder krisstaben och rapporterar till länsledningen vid särskild krisledning och till berörda enhetschefer vid förstärkt grundberedskap. Att börja med Sätt dig in i aktuellt läge: Vad har hänt? Vad är gjort? Just nu? Vilka är de prioriterade arbetsuppgifterna? Stäm av med länsledningen. Genomför ett uppstartsmöte Beställ krisstabsmedlemmar. Fördela och förklara roller. Fördela arbetsuppgifter. Säkerställ att IT-enheten är informerad om att krisledningsarbete pågår. Detta för att snabba på hanteringen av eventuella störningar i IT-stödet. Upprätta en stabsarbetsplan, se mall. Planera och led stabsorienteringar enligt mall Tider? Deltagare? Kallelse? Initiera beredningsgrupper Vid sidan av det löpande stabsarbetet kan beredningsgrupper vara en lämplig form för fördjupat bedömningsarbete. Lokaler, deltagare? Håll löpande kontakt med länsledningen alt berörda enhetschefer Organisera samverkan Förbered tidigt samverkanspersoner som kan skickas till annan organisation (kommunledning, regionala myndigheter, räddningstjänster etc.) Ange på ett enkelt sätt uppgiften och eventuella mandat/begränsningar. Skapa bra arbetsbetingelser för externa samverkanspersoner som anländer till Länsstyrelsen. Håll koll på stabens resurser och arbetsmiljö Hur ser tillgången till och behoven av kompetens ut i nuläget, i närtid, på längre sikt? Utrustning? Stämningsläge? Tryck som behöver reduceras? Konflikthantering?

24 Raster? Ledord för krisstabschefen Framförhållning. Undvik att absorberas av nuet och detaljer. Skapa mentalt utrymme för överraskningar. Var enkel och tydlig i kommunikationen. Egen vila. Undvik radio- och telefonkommunikation för egen del

25 8.2. Kriskommunikation Att börja med Sätt dig in i aktuellt läge. Vad har hänt? Vilken roll och vilket ansvar har Länsstyrelsen? Vad är gjort? Vem är Länsstyrelsens talesperson? Bedöm det kortsiktiga kommunikationsbehovet internt, externt och i samverkan med andra (se nedan). Stäm av med informationschefen och krisstabschefen. Uppdatera telefonväxeln, intranätet och externa webben. Kalla in särskilt viktiga kommunikationskompetenser, som exempelvis webb och media. Samverkan Vilka andra aktörer berörs av händelsen? Vilket informationsansvar vilar på respektive aktör? Behov av kommunikationssamordning? Hur ska kommunikationssamverkan genomföras? Ta initiativ till samverkan. Samordna gemensamma budskap. Planera för löpande samverkan. Mediebevakning och analys Följ hur händelsen beskrivs i media och sociala medier. Kolla även berörda aktörers webbplatser, till exempel krisinformation.se. Är budskapen samordnade från aktörerna? Om budskapen spretar, är bristfälliga eller felaktiga ta initiativ till samordning. Organisera mediebevakningen och stäm av med ansvariga för övrig omvärldsbevakning vilka kanaler och vad som bevakas samt vilken analys som görs. Bedöm Länsstyrelsens fortsatta behov av kommunikation Bedöm löpande behoven internt, externt och i samverkan, på kort och lång sikt. Finns det särskilt viktiga målgrupper? Finns det målgrupper med särskilda behov. Arbeta med budskap, kanaler och innehåll. Vad är särskilt viktigt att kommunicera i samverkan med vilka parter? Ha löpande avstämning med informationschef, krisstabschef och vid behov länsledning. Hjälp Länsstyrelsens talesperson med mediehantering och budskap. Resurser och behov av förstärkning Har vi tillräckliga resurser för att klara vårt eget kriskommunikationsarbete? Har vi tillräckliga resurser för att kunna stödja andra aktörer om det efterfrågas? Behöver vi förstärka kriskommunikationsarbetet med fler personer? Organisera och bemanna webb, media, sociala medier och samverkan. Håll löpande kontakt med informationschefen, krisstabschefen och länsledningen

26 8.3. Samverkan Att börja med Sätt dig in i aktuellt läge: Vad har hänt? Vad är gjort? Just nu? Vilka är de prioriterade arbetsuppgifterna? Kolla med krisstabschefen Inventera akut samverkansbehov Med vilka aktörer och i vilket syfte? Former? Tider? Inriktning Vilka frågor är särskilt viktiga? Avgränsningar. Dokumentation. Sambandplan Ta fram förslag till sambandsplan, stäm av med krisstabschefen och kommunicera ut till berörda. Telefonnummer till krisledningsorganisationen Mailadress Rakel: direktnummer och talgrupp Ny händelseflik i WIS Krypterad kommunikation Samverkanspersoner till andra aktörer Bedöm behovet av samverkanspersoner över tid. Externa resurser ur VG Stab? Uppdrag? Mandat? Personlig utrustning. Rapporteringsrutiner. Samverkanskonferenser Genomför regionala och nationella enligt standardrutin i TiB-pärm. Ta fram förslag till dagordning (stäm av med kriskommunikation och lägesbild) Informationssäkerhet? Dokumentation. Samverkansmöten på Länsstyrelsen Inbjudningar

27 Deltagare internt och externt Dokumentation. Kontakta service-, bemanning och IT-stöd angående lokal, fika, inpassering Länsledningens chefssamverkan Länsledningen ansvarar för chefssamverkan med till exempel regionala chefer och utländska representanter. Undersök vilka förberedelser du kan stödja länsledningen med

28 8.4. Analys Bemanning: bemannas initialt av personer från berörd verksamhet inom Länsstyrelsen Att börja med Sätt dig in i aktuellt läge: Vad har hänt? Vad är gjort? Just nu? Vilka är de prioriterade arbetsuppgifterna? Kolla med krisstabschefen. Gör en översiktlig analys av känd händelseutveckling: Konsekvenser? Varaktighet? Inblandade aktörers arbete/förmåga? Dynamik eller stabilitet i händelsen? Samhällets resursbehov i stort (Finns det behov av samordning eller prioritering av resurser.) Gör en översiktlig analys av tänkbara alternativa händelseutvecklingar: Konsekvenser? Varaktighet? Inblandade aktörers arbete/förmåga? Dynamik eller stabilitet i händelsen? Samhällets resursbehov i stort. (Finns det behov av samordning eller prioritering av resurser.) Redovisa översiktliga slutsatser eller förslag. Samverka med andra i analysarbetet, till exempel de som arbetar med kriskommunikation och omvärldsbevakning/lägesbild. Fortsätt på nästa sida: stöd för analysarbetet

29 Stöd för analysarbete Exempel på konkreta stödpunkter för analysarbete: Ämne/scenario/fråga som ska analyseras. När ska det vara klart? Samverkan och kontakter som behövs. Underlag som behöver inhämtas. Överväganden och resonemang i stort. Sammanfattande resultat av arbetet (alternativa bedömningar vid behov). Förslag med anledning av bedömningsarbetet. Annat

30 8.5. Beredning Att börja med Sätt dig in i aktuellt läge: Vad har hänt? Vad är gjort? Just nu? Vilka är de prioriterade arbetsuppgifterna? Kolla med krisstabschefen. Bedöm vilket beredningsbehov som finns med hänsyn till händelseutvecklingen Ärenden? Nu, senare? Beslutsbehov? Nu, senare? Konsekvenser? Annat? Bered de uppdrag som krisstabschefen anger Tider? Resurser och nödvändig kompetens för beredningsarbetet? Dokumentation? Annat? Stäm av med krisstabschefen Tid och former för redovisning, föredragning?

31 8.6. Dokumentation och ärendehantering Att börja med Sätt dig in i aktuellt läge. Vad har hänt? Vad är gjort? Just nu? Vilka är de prioriterade arbetsuppgifterna? Kolla med krisstabschefen. Dokumentation För anteckningar vid krisstabsorienteringar För anteckningar vid regionala samverkanskonferenser Rådgör med krisstabschefen kring övrigt som ska dokumenteras, ex o Noteringar på blädderblock och whiteboards o Stöd med dokumentation till länsledningen o Få svar på frågorna Hur? När? Vem levererar in underlag som ska dokumenteras? Verktyg? Bevaka inkorgen o-rb-krisledning Vidareförmedla viktig information inom krisstaben. Vis tveksamheter kontakta krisstabschefen Diarieföring Skapa ett nytt ärende i Platina för händelsen på VÄS 457 (om det inte redan är gjort). Kommunicera aktuellt diarienummer inom krisstaben diarieföra samtliga handlingar av betydelse i Platina under aktuellt ärende. Om detta inte hinns med ska en kopia på handlingen skickas till o-rb-krisledning med en kommentar om att den ska diarieföras. Expediering av handlingar Stöd krisstaben med expediering av handlingar Utlämning av handlingar Hantera begäran om allmän handling, var observant på ev sekretess Signalskydd - bistå vid kommunikation via krypterade system

32 8.7. Omvärldsbevakning och lägesbild Att börja med Sätt dig in i aktuellt läge: Vad har hänt? Vad är gjort? Just nu? Vilka är de prioriterade arbetsuppgifterna? Kolla med krisstabschefen. Omvärldsbevakning Vilka frågeställningar är särskilt angelägna? Stäm av med krisstabschefen Hur ska inhämtningen av information gå till? Källor: WIS information i media (källgranskning) information på samverkande aktörers webbplatser rapporter från utsända samverkanspersoner Samlad lägesbild Vilka frågeställningar är särskilt angelägna? Vilka är målgruppen? Hur ska inhämtningen av information gå till? Källor: o WIS o inskickade lägesrapporter o information i media (källgranskning) o information på samverkande aktörers webbplatser o redovisningar på samverkanskonferens o rapporter från utsända samverkanspersoner Tider för sammanställning? Stäm av med kriskommunikationsfunktionen kring arbetsfördelning (undvik dubbelarbete) Sammanställ samlad lägesbild Stäm av lägesbilden med krisstabschefen Redovisa läget vid stabsorienteringar Publicera lägesbilden i WIS

33 8.8. Rapportering Att börja med Sätt dig in i aktuellt läge: Vad har hänt? Vad är gjort? Just nu? Vilka är de prioriterade arbetsuppgifterna? Kolla med krisstabschefen. Inventera akut rapporteringsbehov Till vilka aktörer? Innehåll i stort? Former, mallar? Tider? Rapportering till regeringen Stäm av innehåll och former med länsledningen, Behov av händelsestyrd rapportering? Annat? Rapportering till MSB Vilka frågor är särskilt viktiga? Tider, former? Annat

34 8.9. Service och bemannings- och IT-stöd Att börja med Sätt dig in i aktuellt läge: Vad har hänt? Vad är gjort? Just nu? Vilka är de prioriterade arbetsuppgifterna? Kolla med krisstabschefen. IT och lokaler Stäm av eventuella behov av IT-stöd eller stöd kopplat till våra lokaler med krisstabschefen. Bemanningsstöd Stöd krisstabschefen med bemanningsplaneringen. Bevaka att arbetstidsreglerna följs. Kost, logi och resor Stäm av behovet av mat, fika, hotellbokningar, resebokningar med mera med krisstabschefen. Arbetsmiljö Var lyhörd för eventuella problem med hög arbetsbelastning, stress och konflikter inom krisstaben. Uppmärksamma i första hand krisstabschefen om detta, alternativt informera berörda ordinarie chefer

35 8.10. Mall för händelsediagnos och länsledningens uppstartsmöte Vid en allvarlig händelse är ett första vitalt steg att genomföra en inledande, konkret händelsediagnos. Den är användbar för alla typer av händelser. För länsledningen/ handlar det om följande frågor: Vad har hänt? Kända konsekvenser, skador? Vilka aktörer hanterar händelsen just nu? Hur berör händelsen Länsstyrelsen nu och längre fram? Formellt agerande? Grunder? Kommunikationsbehov nu och senare för fortsatt bedömning? Samverkansbehov? Resursbehov? Aktivering av krisstab inom Länsstyrelsen? Agerandemönster (välj, anpassa en eller flera över tid)? Följa läget? Stödja andra aktörer? Aktivt följa andras ledningsarbete? Aktivt förbereda övertagande av ledningsansvar? Utöva geografiskt områdesansvar? Aktivera regional räddningsledning? Stödåtgärder till allmänhet och specifika målgrupper? Kommunikationssamordning? Samordning och inriktning i visst avseende? Chefssamverkan? Rapporteringsrutiner till regeringen? Länsledningens fortsatta arbete? Hantering av normalverksamheten inom Länsstyrelsen? Landshövdingens beslut om inriktning, agerande? Annat?

36 - 34 -

37 8.11. Mall för krisstabsorientering Dagordning Närvarokontroll och syfte med mötet. Läget i stort o prognoser, inklusive väder. o risker, varningar, hot. o Andra aktörers verksamhet i stort + deras resurser o Länsstyrelsens egen verksamhet. Resursläget internt Kriskommunikation o medieläget. o kommunikationsbehov. o kommunikationssamordning. o stämningar och opinioner. Samverkan och samordning. Behov av länsledningens beslut. Inriktning och prioriterade arbetsuppgifter, stabsarbetsplan. Sammanfattning. Nästa genomgång. Syfte Vanligtvis handlar det om att redovisa aktuellt läge och prognoser; redovisa stabens arbete samt inrikta det fortsatta arbetet framåt. Tips Var kortfattad och fokuserad. Krisstabschefen leder genomgången. Deltagare kan vara länsledningen, avdelningschefer, enhetschefer, personal från krisstaben, föredragande och vid behov samverkande aktörer. Detta avgörs från fall till fall. Det ska inte förekomma problemlösningsdiskussioner, allmänna funderingar eller lösa samtal. Vanligtvis pågår en stabsorientering inte mer än cirka 30 minuter. Om det inte finns något att säga under en punkt hoppar man vidare till nästa punkt

38 8.12. Mall för stabsarbetsplan Planen görs i dialog med medarbetarna. Stor hänsyn tas till personliga omständigheter, till exempelbehov av vila och barnpassning. Gäller fr.o.m./t.o.m. Prioriterade arbetsuppgifter på lång och kort sikt Prioriterad samverkan Tider för genomgångar Bemanning i staben (uppgift, namn) Arbetstider, raster

39

40

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

KOMMUNAL 016.2 FÖRFATTNINGSSAMLING Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN

KOMMUNAL 016.2 FÖRFATTNINGSSAMLING Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN Kf 2010-02-23, 12 Sida 2 av 26 Innehållsförteckning Del 1 Grunder 3 Bakgrund och syfte... 3 Tillämpning... 3 Roller och ansvar... 3 Uppbyggnad...

Läs mer

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Länsstyrelsen Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 7 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Användningsområden... 3 2.1 Mötesformer med Lync...

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan

FÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan FÖRFATTNINGSSAMLING Kriskommunikationsplan 1 Kriskommunikationsplan för Norrtälje kommun vid extraordinära händelser eller vid krissituation 2012-11-13 Innehåll Inledning Mål Tilltal och förhållningssätt

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Kriskommunikationsplan

Kriskommunikationsplan Datum 2015-06-17 Sida 1(11) Kommunledningsförvaltningen Kriskommunikationsplan w:\förslag till kriskommunikationsplan 2015-06-17.docx Örkelljunga kommun Postadress Kommunledningsförvaltningen 286 80 Örkelljunga

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Riktlinje för kriskommunikation

Riktlinje för kriskommunikation 1[7] Referens Marica Nordwall Mottagare Kommunstyrelsen Riktlinje för kriskommunikation Vad är kriskommunikation? Kriskommunikation är utbyte av information inom och mellan organisationer, medier, berörda

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2013-06-17 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Kommunikationschef Tjänsteskrivelse Krisledningsplan Ärende 16 UTB 2013-297 Sammanfattning

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168 KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Dnr KS/2012:200-168 Innehåll 1 Kriskommunikationsplanens syfte... 3 2 Användning av kriskommunikationsplanen... 3 2.1 När ska kriskommunikationsplanen användas?... 3 3 Syfte och

Läs mer

F-samverkan. - en styrka i Jönköpings län

F-samverkan. - en styrka i Jönköpings län F-samverkan - en styrka i Jönköpings län Förord Jönköpings län är unikt på många sätt och oftast en förebild. Detta gäller även vår modell för att samverka vid oförutsedda händelser som kan leda till påfrestningar

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Bil 3 Ledningsplan vid extraordinär händelse. Befattningskort avseende hanterandet av extraordinär händelse. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-17.

Bil 3 Ledningsplan vid extraordinär händelse. Befattningskort avseende hanterandet av extraordinär händelse. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-17. Bil 3 Ledningsplan vid extraordinär händelse Befattningskort avseende hanterandet av extraordinär händelse. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-17. Befattningskort Kommundirektör, Din roll är att leda

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred.

Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Fejmån våren 2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-26.

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Arbetsbeskrivning för. Skåne Nordvästs. Kommunikatör i Beredskap (KiB)

Arbetsbeskrivning för. Skåne Nordvästs. Kommunikatör i Beredskap (KiB) Arbetsbeskrivning för Skåne Nordvästs Kommunikatör i Beredskap (KiB) 0 Detta dokument utgör slutrapport på projektet Kriskommunikation Skåne Nordväst. Dokumentet utgör ett förslag på beredskapsorganisation

Läs mer

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK Datum 1(10) Krisledningsplan för Villa Lidköping BK 2(10) 1 Inledning 1.1 Målgrupp Krisledningsplanen vänder sig till alla inom föreningen såväl spelare, ledare, styrelse, funktionärer, publikvärdar eller

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Krisplan vid Linnéuniversitetet praktisk handledning Beslutad av rektor 2013-08-19. Dnr: ST 2013/333-1.1

Krisplan vid Linnéuniversitetet praktisk handledning Beslutad av rektor 2013-08-19. Dnr: ST 2013/333-1.1 Krisplan vid Linnéuniversitetet praktisk handledning Beslutad av rektor 2013-08-19 Dnr: ST 2013/333-1.1 Beslutat av: Rektor 2013-08-19 1. Intern krisledningsorganisation 3 1.1. Krisledningsorganisation...

Läs mer

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Stockholm, 2013-10-23 Bo Edström (MSB) 1 Regional samverkan Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Exempel

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun

Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun H Ä R J E D A L E N S K O M M U N Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun Upprättad 2006-06-13 Fastställd av kommunfullmäktige 2006-08-28 KRISHANTERINGSPLAN 2006-06-13 1(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Informationsmöte den 27 januari 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress: 403 40 Göteborg, telefon:

Läs mer

Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen. Krishanteringsplan. Västra Götalandsregionen

Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen. Krishanteringsplan. Västra Götalandsregionen Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Regionfullmäktiges beslut 2011-02-01 Dnr RSK 136-2010 1 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation.

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Stabsinstruktion STAB SÖRMLAND

Stabsinstruktion STAB SÖRMLAND Stabsinstruktion STAB SÖRMLAND 2014 05 27 Antaget av Räddningschefsgruppen i Södermanland Räddningstjänsten Eskilstuna Räddningstjänsten Flen Räddningstjänsten Strängnäs Sörmlandskustens Räddningstjänst

Läs mer

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna är att möjliggöra snabb och effektiv utalarmering

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB. Kommunikationsplan. För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap

2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB. Kommunikationsplan. För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap 2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB Kommunikationsplan För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige: 2007-12-19, 317 Adress: Finspångs kommun

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Richard Oehme Chef enheten för samhällets informationssäkerhet Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Tillämpning 19 maj 2015 Till dess nytt beslut fattas

Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Tillämpning 19 maj 2015 Till dess nytt beslut fattas Plan Kriskommunikation Stockholms läns landsting Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Tillämpning 19 maj 2015 Till dess nytt beslut fattas Dokumentnummer Fastställd av Upprättad av _ Landstingsfullmäktige

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland FAKTA MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland Allmänt MSB uppgift och ansvar vid olyckor och kriser MSB:s uppgifter och ansvar för samordning och stöd vid olyckor och kriser,

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

FSPOS. Former för FSPOS Samverkanskonferens

FSPOS. Former för FSPOS Samverkanskonferens FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan Version: 2014-12-08 Former för FSPOS Samverkanskonferens Under FSPOS samverkansövning 2013 genomfördes en samverkanskonferens för aktörerna i sektorns

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN 2013-2014 1 (2) 2013-10-25 Innehållsförteckning 1. Inledning..........................................2 1.1 Grundprinciper 2 1.2 Riskbild Hultsfreds kommun 2 1.3

Läs mer

Kriskommunikationsplan

Kriskommunikationsplan Upprättad av Mark Boustedt, tf presschef Granskad av Monika Samuelsson, kommunikationsdirektör Fastställd av Carina Clemin, beredskapschef Reviderad den 2012-02-06 Version Dnr Kriskommunikationsplan kommunikationsinsatser

Läs mer

20 Juni 2012 handlingar separat bilaga. Nr 66 Reviderat reglemente för Krisledningsnämnden och ny plan för extraordinära händelser

20 Juni 2012 handlingar separat bilaga. Nr 66 Reviderat reglemente för Krisledningsnämnden och ny plan för extraordinära händelser 20 Juni 2012 handlingar separat bilaga Nr 66 Reviderat reglemente för Krisledningsnämnden och ny plan för extraordinära händelser Version 6 2012-05-02 Antagen av Kommunfullmäktige 201x-xx-xx, FÖRSLAG Borås

Läs mer

STAB vad är det? En stab är aktörsintern

STAB vad är det? En stab är aktörsintern vad är det? När olyckor och kriser ska hanteras ökar belastningen på de inblandade organisationerna och det behövs ofta någon form av stöd. Ett sådant stöd kan utgöras av en stab. Ingen eller ett fåtal

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-10-07

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-10-07 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-10-07 20 (28) 146 REVIDERAD INFORMATIONSPLAN VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Dnr: LKS 2015-429 En informationsplan vid extraordinära händelser är

Läs mer

PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER. Informationsplan. Antagen av kommunstyrelsen 2011-01-24

PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER. Informationsplan. Antagen av kommunstyrelsen 2011-01-24 PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Informationsplan Antagen av kommunstyrelsen 2011-01-24 Innehållsförteckning 1. Inledning...2 2. Allmän del av informationsplanen...3 3. Åtgärdskalender för

Läs mer

Krisledningsorganisation 2013. Luleå kommun

Krisledningsorganisation 2013. Luleå kommun Krisledningsorganisation 2013 Luleå kommun Innehåll Sammanfattningsvis föreslås följande 4 Bakgrund 4 Ny organisation 2013 4 Krisledningsorganisation - allmänt 4 Krisledningsnämnd 5 Krisledningsstab 5

Läs mer

Plan för extraordinär händelse

Plan för extraordinär händelse Plan för extraordinär händelse Upplaga 2013-10-09 1 Innehåll 1. INLEDNING...3 2. SAMORDNING AV KOMMUNENS VERKSAMHET...4 2.1 Stab...5 2.2 Kansli och servicefunktion....5 2.3 Analysfunktion...6 2.4 Logistikfunktion...6

Läs mer

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR RMKL, KONCERNKONTORET, REGION SKÅNE

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR RMKL, KONCERNKONTORET, REGION SKÅNE KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR RMKL, KONCERNKONTORET, REGION SKÅNE Utarbetad av: Lina Miller, presschef Region Skåne Fastställd av: Rolf Ohrlander, chef RMKL Datum: 2009-12-18 Kriskommunikationsplan för RMKL

Läs mer

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare. Ordlista ORD Beroendepunkt Besökare Besöksprogram Erfarenhetshantering Expert Förövning Generell förmåga Genomgång efter övning Givare Händelse Indikator FÖRKLARING En beslutsfattares agerande som påverkar

Läs mer

Samverkan Östergötland

Samverkan Östergötland Samverkan Östergötland - strategi för samverkan i Östergötlands län före, under och efter större händelser, stora olyckor och kriser Förord Innehåll Samverkan Östergötland Innehållsförteckning Förord...3

Läs mer

Informationsplan vid större samhällsstörning, vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun

Informationsplan vid större samhällsstörning, vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Anna Sandström, 0531-52 60 25 anna.sandstrom@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige Rev av styrelsen 1(6) 29/2011. rev Informationsplan vid större samhällsstörning, vid

Läs mer

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Informationsplan vid krisledning Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Ändringar införda till och med KF, 111/2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Informationspolicy... 2 Organisation av informationsarbetet...

Läs mer

Kriskommunikationsplan

Kriskommunikationsplan Styrdokument 1(18) 2013-03-06 KS 2013/170 Kriskommunikationsplan Plan för Kumla kommuns kriskommunikation vid extraordinära händelser och kriser Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-06 och ersätter tidigare

Läs mer

Plan för Extraordinär händelse

Plan för Extraordinär händelse Plan för Extraordinär händelse Antagen av kommunfullmäktige 2015-xx-xx 0. Förkortningar och definitioner... 3 1. Inledning... 4 1.1 Krisledningsplan... 4 1.2 Kriskommunikationsplan... 5 2. Vad säger lagen?...

Läs mer

Bilaga 1 Åtgärdslista för kommunikationsenheten

Bilaga 1 Åtgärdslista för kommunikationsenheten Kommunledningskontoret 2011-11-29 Referens Bilaga 1 Åtgärdslista för kommunikationsenheten Åtgärd Ansvarig 1. Sammankalla hela eller delar av Kommunikationsansvarig kommunikationsenheten. Orientera om

Läs mer

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning För krisledningen Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning Livsmedelsverket, juni 2011 Projektledare: Christina Nordensten, statsinspektör, projektledare VAKA Projektgrupp: Peter Norberg och Eva-Marie

Läs mer

Bara skog som brinner?

Bara skog som brinner? Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti

Läs mer

Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Regional samverkanskurs - operativ nivå Media att skapa kommunikationsplattform och pressmeddelanden

Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Regional samverkanskurs - operativ nivå Media att skapa kommunikationsplattform och pressmeddelanden Kurskatalog 2015 Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Datum: 24 april 2015 (09.00 16.00) Sista anmälningsdag: 27 mars 2015 Plats: Länsstyrelsen i Uppsala län, Hamnesplanaden 3 Regional samverkanskurs

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator Ledningsvetenskap, grundkurs Professor Martin Holmberg Examinator Administration Passerkort kommer kunna hämtas hos vakten Mailkonto + inloggning kommer kunna hämtas hos helpdesk bredvid vakten FHS är

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Utgivare Polismyndigheten i Stockholms län, 2014 Produktion Kommunikationssektionen Foto Lars Hedelin Guide för avtalsarbete Sedan hösten 2012 har Polismyndigheterna

Läs mer

Regler och instruktioner för verksamheten

Regler och instruktioner för verksamheten Informationssäkerhet Regler och instruktioner för verksamheten Dokumenttyp Regler och instruktioner Dokumentägare Kommungemensam ITsamordning Dokumentnamn Regler och instruktioner för verksamheten Dokumentansvarig

Läs mer

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Årsplan för säkerhetsarbetet Plan/Program Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Malung-Sälens kommuns plan för att ha en god förmåga att hantera informationen vid krissituationer i fred.

Malung-Sälens kommuns plan för att ha en god förmåga att hantera informationen vid krissituationer i fred. Bilaga 1 Malung-Sälens kommuns plan för att ha en god förmåga att hantera informationen vid krissituationer i fred. Bilaga till plan för extraordinära händelser. Innehållsförteckning Inledning Sid 3 Krisinformationsenhet

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020 kmc_ra_6_2 26-1-9 Lokala katastrofkommittén Vrinnevisjukhuset i Norrköping Christer Liedgren Kopia: Eva Bengtsson LiÖ katastrofberedskap Redovisning utav övning i lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik

Läs mer

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Indikatorer på krisberedskapsförmåga Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Anna Wolrath 2007-09-27 0433/2007 Titel: Indikatorer på krisberedskapsförmåga Utgiven

Läs mer

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0)

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Kommunalförbundet ITSAM och dess medlemskommuner Revision: 2013031201 Fastställd: Direktionen 20130926 Dnr: 0036/13 Kommunalförbundet ITSAM,

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer