Finansiell redovisning

Transkript

1 Finansiell redovisning Årsredovisningen har upprättats i enlighet med bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (SFS 2000:605). Statsskulden redovisas enligt principerna i Riksgäldskontorets regeringsrapport (Fi2002/2930). Regeringen beslutade detta i Riksgäldskontorets regleringsbrev för budgetåret Räkenskapshandlingarna omfattar resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning, finansieringsanalys samt noter. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER 44 FÖRTYDLIGANDEN AV VISSA SAMBAND I REDOVISNINGEN 45 RESULTATRÄKNING 46 BALANSRÄKNING 47 FINANSIERINGSANALYS 48 ANSLAGSREDOVISNING 50 NOTER 51 ERSÄTTNINGAR OCH ANDRA FÖRMÅNER TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE INOM RIKSGÄLDSKONTORET 64 STYRELSENS GODKÄNNANDE AV DENNA ÅRSREDOVISNING 65 Resultaträkningen redovisar i sammandrag Riksgäldskontorets samtliga kostnader och intäkter. Balansräkningen redovisar i sammandrag Riksgäldskontorets tillgångar, skulder och myndighetskapital. Anslagsredovisningen omfattar Riksgäldskontorets redovisning mot statsbudgetens utgiftsanslag och inkomsttitlar. Finansieringsanalysen visar hur verksamheten har finansierats och hur Riksgäldskontorets likvida ställning har förändrats. Undantag från ekonomiadministrativa regler Garantiverksamheten är undantagna från reglerna i 23 i kapitalförsörjningsförordningen (SFS 1996:1188) vad gäller bestämmelser om förfarande vid mer än 10 procents ackumulerat överskott i den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning. Garantiverksamheten och statens internbank omfattas inte av 7 Avgiftsförordningen (SFS 1992:191) om samrådsskyldighet om avgifter. Avrundning av sifferuppgifter I årsredovisningen avrundas samtliga sifferuppgifter enligt gängse princip. Delsummor i tabeller och uppställningar har inte justerats för att få totalsummorna att stämma. Vid summering av avrundade delsummor i tabeller och uppställningar kan därför i vissa fall totalsumman avvika. Brytdag Brytdagen, det vill säga när den löpande bokföringen för 2005 avslutades, var den 10 januari Statsskulden Statsskulden har justerats med 890 miljoner kronor i årsredovisningen 2005 jämfört med den statsskuldsrapport som publicerades 10 januari 2006 avseende december Skillnaden består av orealiserade valutakursförändringar och Riksgäldsspar. 43

2 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Bokförings- och utgiftsmässiga principer Riksgäldskontoret tillämpar bokföringsmässig redovisning i resultaträkningen. Anslagsredovisning sker enligt utgiftsmässiga principer. Eftersom avräkningen mot anslaget sker utgiftsmässigt uppstår en periodiseringseffekt som påverkar årets kapitalförändring. En beskrivning av de olika principernas konsekvenser för redovisningen redogörs för under rubriken Förtydligande av vissa samband i redovisningen. Låneinstrument Samtliga instrument värderas och redovisas till nominellt slutvärde. Instrumenten redovisas till det belopp som ska betalas på förfallodagen. Instrument i utländsk valuta är värderade till bokslutsdagens valutakurser. Över- och underkurser vid emission Skillnad mellan likvidbeloppet och det nominella beloppet vid en emission består bland annat av en över- eller underkurs. Är marknadsräntan högre än kupongräntan enligt lånevillkoren, emitteras lånet till en underkurs, det vill säga långivaren betalar ett lägre belopp än obligationens nominella belopp. Och motsatt om marknadsräntan är lägre än kupongräntan. Över- eller underkursen resultatförs och avräknas anslaget räntor på statsskulden enligt utgiftsmässig princip. Enligt bokföringsmässig princip balanseras över- eller underkusen (som en periodavgränsningspost) och intäktsförs respektive kostnadsförs i resultaträkningen, fördelat över lånets löptid. Ränta vid emission I likvidbeloppet ingår normalt också betalning för ränta. Den avser perioden från senaste ränteutbetalningen till emissionstillfället. Räntan resultatförs och avräknas anslaget räntor på statsskulden enligt utgiftsmässig princip. Realiserade kursvinster och -förluster Vid repotransaktioner eller vid uppköp av obligationer redovisas skillnad mellan likvidbelopp och bokförd skuld som realiserad ränteintäkt eller kostnad. Återköpsavtal (repor) Riksgäldskontoret genomför transaktioner med återköpsavtal (repor) i emitterade lån. Genomförda repotransaktioner i lån emitterade av Riksgäldskontoret ökar/minskar aktuellt lån under statsskulden. Uppköp av obligationer Riksgäldskontoret köper upp obligationer i utestående lån. Uppköp av obligationer tillhörande lån emitterade av Riksgäldskontoret, betraktas som en förtida amortering och minskar därför aktuellt lån under statsskulden. Uppköpta premieobligationer redovisas däremot som anläggningstillgångar ända tills inlösen sker. Dagslån Riksgäldskontoret lånar på dagslånemarknaden för att hantera kortfristiga förändringar i lånebehovet. Dagslån redovisas under statsskulden. Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta med mera Fordringar och skulder i utländsk valuta är värderade till bokslutsdagens valutakurser. Se även orealiserade valutakursförändringar nedan. Orealiserade valutakursförändringar Redovisade orealiserade valutakursförändringar avser skillnaden mellan bokfört anskaffningsvärde för skulden (i utländsk valuta) som är redovisad i svenska kronor och den värdering som görs till gällande valutakurser. Den orealiserade valutakursförändringen ingår i statsskulden. Förändringen av valutaskuldens värdering redovisas i resultaträkningen. Realiserade valutakursförändringar När en skuld eller fordran i utländsk valuta förfaller till betalning, redovisas skillnaden mellan bokfört anskaffningsvärde för skulden (i svenska kronor) och betalningen som en realiserad valutakursförändring i resultaträkningen. 44

3 Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärdet och avskrivs linjärt med 3, 5 eller 10 år baserat på dess ekonomiska livslängd. Investeringens totala anskaffningsvärde skall också överstiga kronor för att redovisas som anläggningstillgång. Immateriella anläggningstillgångar Som immateriella anläggningstillgångar redovisas utvecklingskostnader som är av väsentligt värde för Riksgäldskontorets verksamhet under kommande år. Under året har kostnader i flera utvecklingsprojekt redovisats som immateriella anläggningstillgångar. Värdering av övriga fordringar och skulder Övriga tillgångar och skulder, det vill säga andra tillgångs- och skuldposter än de som beskrivits ovan, redovisas till anskaffningsvärde. Fordringar tas upp till det belopp som beräknas inflyta. Finansieringsanalysen Finansieringsanalysen följer uppställningsformen enligt förordning om årsredovisning och budgetunderlag, anpassad till Riksgäldskontorets verksamhet. I Riksgäldskontorets finansieringsanalys redovisas vissa flöden enligt den så kallade indirekta metoden, som innebär att kassaflödet tas fram genom att samtliga intäkter och kostnader enligt resultaträkningen korrigeras för förändringar av fordringar och skulder. Vissa faktiska betalningar redovisas enligt direkt metod, exempelvis räntor på statsskulden. Finansieringsanalysen kan därför inte direkt stämmas av mot resultaträkningens poster och balansposternas förändring. Interna fordringar och skulder Eliminering av fordringar och skulder gentemot Statens internbank (avdelning inom Riksgäldskontoret), som handhar samtliga myndigheters (inklusive Riksgäldskontorets) räntekonton och lån till anläggningstillgångar, har inte gjorts. Denna princip gäller sedan 1999 och innebär att informationen om Riksgäldskontorets egna räntekonton och lån till anläggningstillgångar i årsredovisningen blir tydlig (se not 16, 23 och 28). FÖRTYDLIGANDEN AV VISSA SAMBAND I REDOVISNINGEN Två redovisningsprinciper kostnadsmässig och utgiftsmässig Redovisningsprincipen att utgifter och inkomster avräknas anslagen innebär att så kallade periodiseringar enligt kostnadsmässig redovisning, såsom orealiserade valutakursdifferenser, upplupna räntekostnader etc., inte avräknas anslagen. Se Kostnader och finansiering i resultatredovisningen. Kassamässig redovisningsprincip Det finns också en tredje princip som är central för Riksgäldskontoret, nämligen den kassamässiga principen. Lånebehovet tas fram enligt kassamässiga principer. Utfallet för anslaget Räntor på statsskulden skiljer sig därför mellan presentationerna av anslagsredovisningen och lånebehovet. Affärsdagsredovisning Riksgäldskontoret tillämpar affärsdagsredovisning. Det innebär att transaktioner påverkar den redovisade statsskulden på affärsdagen, det vill säga när avtal ingås och inte när betalning sker. 45

4 RESULTATRÄKNING (NOT 1) tal kronor not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Ränteintäkter räntekonto Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden Räntekostnader Ränteintäkter Över-/underkurs vid emission Realiserade kursförändringar Realiserade valutakursförändringar Orealiserade valutakursförändringar Intäktsförda preskriberade obligationer, kuponger och vinster Provisioner till banker m. fl Summa Övriga verksamhetskostnader Personalkostnader Lokalkostnader Kostnader i garantiverksamheten Övriga driftkostnader Räntekostnader Avskrivningar 13, Summa Summa verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras av myndigheten Intäkter av uppbörd Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamheten Summa uppbördsverksamhet Årets kapitalförändring Jämförelseuppgifterna har justerats. Posterna Intäkter av anslag, Intäkter av avgifter, Kostnader i garantiverksamheten och Övriga driftskostnader var uppdelade i fler poster i Årsredovisning

5 BALANSRÄKNING tal kronor not TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbete Materiella anläggningstillgångar Maskiner, inventarier, installationer m.m Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Långfristiga fordringar hos andra myndigheter Andra långfristiga fordringar Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Övriga upplupna intäkter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar Kassa och bank Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Avsättningar Reservering för förväntade garantiförluster Statsskulden Lån i svenska kronor Lån i utländsk valuta Skulder m.m Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Övriga förutbetalda intäkter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Ansvarsförbindelser Garantiåtaganden utan reservering för förväntade garantiförluster Skuldbevis Inskrivna spar- och premieobligationer Jämförelseuppgifterna har justerats. Premier för optioner har flyttats från posten Övriga fordringar till posten Värdepapper och andelar. 47

6 FINANSIERINGSANALYS Finansieringsanalysen visar hur verksamheten har finansierats och hur Riksgäldskontorets likvida ställning har förändrats tal kronor Drift Kostnader Räntor på statsskulden, m.m Förvaltningsutgifter Infriande av garantier Garantisubventioner EU-avgifter Finansiering genom intäkter och avgifter Räntor på statsskulden, m.m Återvunna garantier Avgifter och ränteintäkter Garantier och krediter Övriga inkomster EU-avgifter från myndigheter Finansiering från statsbudgeten Anslagsmedel som erhållits för drift Ökning(+)/minskning( ) av statskapital Finansiering genom skulddispositioner Ökning( )/minskning(+) av kortfristiga fordringar Ökning(+)/minskning( ) av kortfristiga skulder Kassaflöde från drift Investeringsverksamhet Investeringar i - materiella anläggningstillgångar immateriella anläggningstillgångar Finansiering Lån från Riksgäldskontoret amorteringar Anslagsmedel som erhållits för amorteringar Kassaflöde till investeringsverksamhet

7 fortsättning från föregående sida tal kronor Låneverksamhet Täckning av underskott på statsverkets checkräkning Minskning (+) av behållningar på räntekonto In- och utlåning Minskning ( ) av inlåning Ökning ( ) av utlåning Finansiering genom upplåning Ökning (+)/minskning ( ) av upplåning - statsobligationslån statsskuldväxlar dagslån premieobligationer riksgäldskonto riksgäldsspar Upplåning i svenska kronor Upplåning i utländsk valuta Finansiering genom skulddispositioner Ökning ( )/minskning (+) av - uppköpta obligationer bostadsobligationer dagslån och placeringar Ökning (+)/minskning ( ) av - skuldskötselinstrument övriga kortfristiga skulder Påverkan från valutakursförändringar Kassaflöde från låneverksamhet Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Erhållen uppbörd Förändring av kortfristiga fordringar och skulder Inbetalningar i uppbördsverksamheten Kassaflöde från uppbördsverksamhet 0 0 Förändring av likvida medel Specifikation likvida medel Likvida medel vid årets början Ökning (+)/minskning ( ) av - kassa och postgiro tillgodohavande på räntekonto banktillgodohavanden Ökning (+)/minskning ( ) av - fordran till statsverket Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets slut

8 ANSLAGSREDOVISNING Anslagsredovisningen omfattar en redovisning och specifikation av utfallet på de inkomsttitlar och anslag på statsbudgeten som Riksgäldskontoret under budgetåret har disponerat. Redovisning mot statsbudgetens inkomsttitlar (1 000-tal kronor) Inkomsttitel Benämning Utfall per 31 dec Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet Inlevererat överskott från AB Svenska Spel Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret Återbetalning av garantiavgifter från Nordiska investeringsbanken Summa Redovisning mot statsbudgetens anslag (1 000-tal kronor) Anslag Ingående Årets till- Omdispo- Totalt överförings- delning enligt nerade disponibelt Saldo belopp regleringsbrev anslagsbelopp belopp Utgifter 31 dec :1 Räntor på statsskulden :3 Provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning :3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, anslagspost Garantiverksamheten 2 2:5 Insatser i internationella finansieringsinstitutioner, post :6 Avsättning för garantiverksamhet, anslagspost :4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter, post Summa Riksgäldskontoret har rätt att överskrida anslaget. Anslaget omfattas inte av utgiftstaket. Eventuellt outnyttjande medel får inte föras över till nästa år. Intäkter av anslag i resultaträkning jämfört anslagsutfallet Enligt anslagsredovisningen är den totala anslagsbelastningen ,1 miljoner. Enligt resultaträkningen är intäkter av anslag netto, ,8 miljoner kronor, en skillnad på 314,3 miljoner kronor. Skillnaden förklaras av att anslagsintäkter för depositioner för futures redovisas mot statskapital. Se även not 25 Statskapital. 50

9 NOTER (1 000-TAL KRONOR) NOT 1 RESULTATRÄKNING PER VERKSAMHETSGREN Upplåning och statsskulds- Statens Riksgälds- Verksamhetens intäkter förvaltning internbank Garantier Krediter kontoret Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Ränteintäkter räntekonto Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden Räntekostnader Ränteintäkter Över-/underkurs vid emission Realiserade kursförluster Realiserade valutakursförändringar Orealiserade valutakursförändringar Intäktsförda preskriberade obligationer, kuponger och vinster Provisioner till banker m fl Summa Övriga verksamhetskostnader Personalkostnader Lokalkostnader Kostnader i garantiverksamheten Övriga driftkostnader Räntekostnader Avskrivningar Summa Summa verksamhetens kostnader Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras av myndigheten Intäkter av uppbörd Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamheten Summa uppbördsverksamhet Årets kapitalförändring I summan för Riksgäldskontoret totalt ingår Beloppet återfinns dels som intäkt av anslag, dels som övriga driftskostnader, Riksgäldskontorets resultat påverkas inte. Subventionen betalas till garantireserven (Garantis räntekonto) och redovisas inom verksamhetsgren garantier som Intäkter av avgifter, med resultatpåverkan. 2 Varav avser subventionerade avgifter från statsbudgeten. Under 2005 har betalats in, resterande har betalats in tidigare år men avser

10 NOT 2 INTÄKTER AV ANSLAG NOT 4 RÄNTEKOSTNADER/RÄNTEINTÄKTER Intäkter av anslag Intäkter av anslag för garantisubventioner Summa Intäkter av anslag består av anslagen räntor på statsskulden, provisionskostnader och förvaltningskostnader. Differensen mellan intäkter av anslag och utgifter enligt anslagsredovisningen förklaras av att anslagsintäkten för depositioner för futures redovisas mot statskapital. NOT 3 INTÄKTER AV AVGIFTER Intäkter av avgifter från garantier och krediter Försäljningsintäkter dragningslistor 9 11 Avgifter för vinstsökning 9 15 Avgift för kopiering 4 6 Övriga förvaltningsintäkter Summa Jämförelseuppgifterna har justerats. Intäkter av avgifter enligt 4 avgiftsförordningen uppgick till 18 tusen kronor. Avgifter för kopiering enligt 15 avgiftsförordningen uppgick till 4 tusen kronor. Posterna försäljningsintäkter dragningslistor och avgifter för vinstsökning hänför sig till Statsskuldsförvaltning, privatmarknadsupplåning. Av Övriga förvaltningsintäkter hänför sig 231 tusen kronor till Statens internbank och 236 tusen kronor till Garantier och krediter. Realiserade räntekostnader/-intäkter Statsskuldsförvaltning, institutionell upplåning Räntekostnader i svenska kronor Ränteintäkter i svenska kronor Räntekostnader i utländsk valuta Ränteintäkter i utländsk valuta Statsskuldsförvaltning, privatmarknadsupplåning Räntekostnader i svenska kronor Ränteintäkter i svenska kronor Statens internbank, in- och utlåning till statliga myndigheter Räntekostnader i svenska kronor Räntekostnader i svenska kronor, inomstatligt Ränteintäkter i svenska kronor Ränteintäkter i svenska kronor, inomstatligt Realiserade räntekostnader/ -intäkter (92:1) Orealiserade räntekostnader/ -intäkter Statsskuldsförvaltning, institutionell upplåning Räntekostnader i svenska kronor Ränteintäkter i svenska kronor Räntekostnader i utländsk valuta Ränteintäkter i utländsk valuta Statsskuldsförvaltning, privatmarknadsupplåning Räntekostnader i svenska kronor Ränteintäkter i svenska kronor Statens internbank, in- och utlåning till statliga myndigheter Räntekostnader i svenska kronor, inomstatligt Ränteintäkter i svenska kronor Ränteintäkter i svenska kronor, inomstatligt Räntekostnader i utländsk valuta Ränteintäkter i utländsk valuta Orealiserade räntekostnader/-intäkter Totala räntekostnader Totala ränteintäkter Totala räntekostnader/intäkter

11 NOT 5 ÖVER-/UNDERKURS VID EMISSION NOT 7 VALUTAKURSFÖRÄNDRINGAR Realiserade över-/underkurser Statsskuldsförvaltning, institutionell upplåning Överkurser i svenska kronor Underkurser i svenska kronor Överkurser i utländsk valuta Underkurser i utländsk valuta Summa realiserade över-/underkurser (92:1) Orealiserade över-/underkurser Statsskuldsförvaltning, institutionell upplåning Överkurser i svenska kronor Underkurser i svenska kronor Överkurser i utländsk valuta Underkurser i utländsk valuta Statsskuldsförvaltning, privatmarknadsupplåning Överkurser i svenska kronor Statens internbank Överkurser i svenska kronor Underkurser i svenska kronor Summa orealiserade över-/underkurser Summa över/-underkurs vid emission NOT 6 REALISERADE KURSFÖRÄNDRINGAR Statsskuldsförvaltning, institutionell upplåning Realiserade kursvinster i svenska kronor Realiserade kursförluster i svenska kronor Realiserade kursvinster i utländsk valuta Realiserade kursförluster i utländsk valuta Statsskuldsförvaltning, privatmarknadsupplåning Realiserade kursvinster i svenska kronor Realiserade kursförluster i svenska kronor Statens internbank Realiserade kursvinster, inomstatligt Realiserade kursförluster, inomstatligt Realiserade kurs (92:1) Realiserade valutavinster/-förluster Statsskuldsförvaltning, institutionell upplåning Realiserade valutavinster i utländska lån Realiserade valutaförluster i utländska lån Realiserade valutavinster i skuldskötselinstrument Realiserade valutaförluster i skuldskötselinstrument Statens internbank Realiserade valutaförluster i utländska lån Realiserade valutavinster i skuldskötselinstrument Realiserade valutavinster/- förluster (92:1) Orealiserade valutavinster/-förluster Statsskuldsförvaltning, institutionell upplåning Orealiserade valutakursförändringar i utländska lån Orealiserade valutakursförändringar i skuldskötselinstrument Statens internbank Orealiserade valutakursförändringar i skuldskötselinstrument Orealiserade valutakursförändringar Totala valutakursförändringar De orealiserade valutakursförändringarna har uppkommit vid omvärderingen av Riksgäldskontorets skulder och fordringar i utländsk valuta. Utöver statsskulden och skuldskötselinstrument (främst terminer och swappar) är det fordringar och skulder, såsom valutakonton och placering av medel enligt så kallade CSA-avtal (Credit Support Annex) som omvärderats. I följande tabell beskrivs fördelningen av de totala orealiserade valutakursförändringarna på statsskulden respektive övriga poster. Av årets förändring av valutaomvärderingen avsåg ,0 miljoner kronor statsskulden. Ingående Utgående Resultat- Miljoner kronor balans balans räkning Statsskulden (not 27) , , ,0 Övriga poster , ,1 372,5 Summa , , ,5 1 Valutakonton (not 24), CSA-avtal och Optioner, (not 20 och 29), Depositioner, futures (not 20). 53

12 NOT 8 PROVISIONER TILL BANKER M. FL. NOT 11 ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER Statsskuldsförvaltning, institutionell upplåning Försäljningprovisioner Futuresprovisioner Förvaltningsprovisioner Inlösenprovisioner Summa (92:3) Avgift för intradagslimit Summa (2:3) Statsskuldsförvaltning, privatmarknadsupplåning Försäljningsprovisioner Vinstutbetalningsprovisioner Inlösenprovisioner Övriga provisioner Summa (92:3) Summa Jämförelseuppgifterna har justerats avseende Avgift för intradagslimit. NOT 9 PERSONALKOSTNADER Löner, arvoden och arbetsgivaravgifter Utbildning Övriga personalkostnader Summa Lönekostnaderna uppgick under år 2005 till 56,5 miljoner kronor (53,4 miljoner kronor för år 2004). NOT 10 KOSTNADER I GARANTIVERKSAMHETEN Omvärdering av lån med kreditrisk Omvärdering av garantifordringar Återbetalning av subventionerade garantiavgifter Avsättning för förväntade garantiförluster Summa Återbetalning avseende Nordiska Investeringsbanken (NIB) 2005, 6 miljoner euro Kostnad för utbetalning av garantisubvention Ersättningar till banker m. m Reklam, information och PR Försäljningskostnader hushållsupplåning Inköp av korttidsinventarier Köpta tjänster Post och tele Resekostnader Administrativa kostnader Periodisering av kostnader för premielån Summa Jämförelseuppgifterna har justerats avseende Kostnad för utbetalning av garantisubvention och Köpta tjänster. NOT 12 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING Över-/underskott, garantier Över-/underskott, krediter Övrig kapitalförändring Summa Kapitalförändringen visar hur myndighetskapitalet har förändrats under året. För statliga myndigheter är kapitalförändringen inte ett mått på om verksamheten går bra eller dåligt. Utgifter och inkomster ger via anslagen en motsvarande intäkt av anslag respektive en reduktion av intäkt av anslag, det vill säga nettot i resultaträkningen blir noll. Däremot avräknas inte anslagen för så kallade periodiseringar, exempelvis upplupna räntekostnader eller orealiserade valutakursförändringar. Årets kapitalförändring består av periodiseringsposter i vår anslagsfinansierade verksamhet samt över- och underskott i vår avgiftsfinansierade garanti- och kreditverksamhet. NOT 13 BALANSERADE UTGIFTER FÖR UTVECKLINGSARBETE IB immateriella anläggningstillgångar Årets anskaffningar Pågående arbete Årets avskrivningar UB immateriella anläggningstillgångar NOT 14 MASKINER, INVENTARIER, INSTALLATIONER M.M. Materiella anläggningstillgångar IB Maskiner och inventarier, anskaffningsvärde Årets anskaffningar Pågående arbete Tidigare års avskrivningar, ackumulerade Årets avskrivningar UB Maskiner och inventarier, anskaffningsvärde

13 NOT 15 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV NOT 17 ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR UTOMSTATLIGT Bostadsobligationer Uppköpta premieobligationer Summa Innehavet av bostadsobligationer härrör sig från överföringen från AP-fonderna Periodens inlösta bostadsobligationer uppgick till 1,8 miljarder kronor. De sista bostadsobligationerna förföll i oktober Uppköpta premieobligationer redovisas som anläggningstillgångar ända tills inlösen sker och minskar därför inte aktuellt lån under statsskulden. Av förändringen av uppköpta premieobligationer så är tusen kronor avrundningsposter för under periodens sålda premielån. NOT 16 LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR HOS ANDRA MYNDIGHETER INOMSTATLIGT Löpande krediter Försvarets materielverk Vägverket Banverket Statens Fastighetsverk Rundradiorörelsen Övriga Rörelsekapital med fast löptid Fortifikationsverket Vägverket Investeringslån Banverket Vägverket Statens fastighetsverk Luftfartsverket Försvarets materielverk Fortifikationsverket Övriga Räntekonto med kredit (förvaltningskostnader) Räntekontomedel långfristiga lån Räntekonto med kredit (övrigt) Utlåning med realränta Centrala studiestödsnämnden (CSN) Lån till anläggningstillgångar för förvaltningsändamål Summa Riksgäldskontoret har rätt att själva låna till investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål. Riksgäldskontorets egna lån till investeringar i anläggningstillgångar, tusen kronor ingår i posten Lån till anläggningstillgångar för förvaltningsändamål. Rörliga krediter AP-fonden Löpande krediter SAAB AB Jernhusen AB Volvo Aero AB Swedcarrier AB Rörelsekapital med fast löptid Botniabanan AB Svensk-Danska Broförbindelsen AB Investeringslån Botniabanan AB Svensk-Danska Broförbindelsen AB 1, A-train AB 1, Nordiska museet Jernhusen AB Lån till anläggningstillgångar AP-fonden Omvärdering Summa Lån med kreditrisk inom verksamhetsområdet Garantier och krediter. 2 Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB och A-train AB är sedan tidigare nedskrivet med miljoner kronor respektive 100 miljoner kronor. Årets förändring är en omvärdering av lån till Jernhusen AB där tidigare nedskrivningsbehov inte finns kvar. NOT 18 KUNDFORDRINGAR Fakturerade räntor och avgifter i Statens internbank Övriga kundfordringar Summa NOT 19 FORDRINGAR HOS ANDRA MYNDIGHETER Fakturerade räntor och avgifter i Statens internbank Mervärdesskatt Kundfordringar på statliga myndigheter Övriga inomstatliga fordringar Summa

14 NOT 20 ÖVRIGA FORDRINGAR NOT 21 FÖRUTBETALDA KOSTNADER Premieobligationsvinster Premieobligationer Depositioner för handel med futures Regressfordringar från infriade garantier Fordran CSA-Avtal Avräkningskonton affärsdagsredovisning Summa Depositioner för handel med futures Det sker daglig avräkning av vinst eller förlust som ett resultat av ett tecknat futureskontrakt. Det medför att innehavaren av futureskontrakt erlägger eller erhåller ett variationssäkerhetskrav varje dag och därmed också en deposition. Fordran CSA-avtal Avser att säkerheter betalas i samband med att marknadsvärdet förändras på derivatinstrument. Avräkningskonto affärsdagsredovisning Innan en affär har gått i likvid ligger beloppet på avräkningskonto Anskaffningsvärde Marknadsvärde Köpta valutaoptioner Utställda valutaoptioner Summa Köpta swappoptioner Utställda swappoptioner Summa Förutbetalda kostnader Förutbetalda kostnader, premielån Förutbetetalda underkurser, upplåning i svenska kronor Förutbetalda underkurser, upplåning i utländsk valuta Förutbetalda underkurser, Statens internbank Underkurser, justering nytt skuldmått i svenska kronor Underkurser, justering nytt skuldmått i utländsk valuta Summa Förutbetalda kostnader premielån Kostnader för emissioner i premielån. Kostnaderna periodiseras över lånets löptid. Förutbetalda underkurser Underkurser uppstår när vi emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden bokas upp som en underkurs och periodiseras över lånets löptid. Förutbetalda överkurser Överkurser uppstår när vi emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden bokas upp som en överkurs och periodiseras över lånets löptid. Underkurser, justering nytt skuldmått Avser nollkupongslån i statsskulden. Underkurs är skillnaden mellan anskaffningsvärde och det nominella belopp (räntekompensation) som ska betalas ut vid förfall. Det periodiseras över lånets löptid. Summa optioner Summa marknadsvärde futureskontrakt Totalt marknadsvärde optioner - och futureskontrakt Options- och futureskontrakt Betalda premier för optioner redovisas under not 29 Övriga skulder (utställda optioner). Futureskontrakten är inte redovisade i balansräkningen. Utställda optioner Avser kontrakt mellan två parter där vi säljer en option på en underliggande vara, valuta eller ränta. Vi har en skyldighet att köpa/sälja den underliggande varan om vår motpart så önskar på eller före ett förutbestämt datum. Swappoption och valutaoption I en valutaoption är den underliggande varan valuta medan i en swappoption är den underliggande varan ränta. Futureskontrakt Instrumentet är som en termin utan leverans. Vi köper eller säljer valuta till ett förutbestämt pris och kvantitet. Det sker en daglig avräkning av vinst eller förlust som ett resultat av det tecknade kontraktet. 56

15 NOT 22 ÖVRIGA UPPLUPNA INTÄKTER Ränteintäkter, skuldskötselinstrument Ränteintäkter, uppköpta obligationer i svenska kronor Ränteintäkter, valutakonton 8 3 Ränteintäkter, CSA Ränteintäkter, Statens internbank Inflation, Statens internbank Upplupna avgifter, Statens internbank Upplupna avgifter, Garantier och krediter Summa Ränteintäkter skuldskötselinstrument och uppköpta obligationer Avser ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men ännu inte inbetalda. Ränteintäkter, CSA Avser ränteintäkter på CSA-avtal och säkerheter på derivatinstrument som är intjänade under året men ännu ej betalda. Ränteintäkter, Statens internbank Avser ränteintäkter på in- och utlåning i Statens internbank som är intjänade under året men ännu inte inbetalda. Inflation, Statens internbank Avser inflation på lån som Riksgäldskontoret har övertagit från Vägverket. 57

16 NOT 23 AVRÄKNING MED STATSVERKET Avräkning med statsverket - ingående balans Avräknat med statsbudgetens inkomsttitlar 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet Inlevererat överskott AB Svenska spel Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret Återbetalning av garantiavgifter från Nordiska investeringsbanken Avräknat med statsbudgetens utgiftsanslag 26 92:1 Räntor på statsskulden :3 Provisionskostnader :3 Förvaltningskostnader :6 Avsättning till garantiverksamhet, Dom shvetsii :4 Banverket: Banhållning Avräknat med statsverkets checkräkning Uttag Insättningar Betalningsmyndigheten Räntekonto med kredit, samlingskonto Nordea SEB Riksgäldskontoret Föreningssparbanken EU-betalningar Engångsvisa direktavräkningar med Statsverket Bostadsobligationer Utbetalda/inbetalda anslagsmedel Anslagsmedel på ramanslag Anslagsmedel på ramanslag, Riksgäldskontoret Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel, Riksgäldskontoret Ingångsvärde på räntekonto Avräkning med statsverket - utgående balans Ingående balans innehåller överföringar från konton som tidigare ingått i kassa och bank. Flödena har flyttats till Avräkning med statsverket. Avräkning med statsverket speglar kopplingen mellan myndigheten och statsbudgeten. Posten utgör å ena sidan avräkning mot anslag och inkomsttitlar, å andra sidan nettobetalningar på statsverkets checkräkning. I Riksgäldskontorets balansräkning återfinns statens samlade flöden över statsbudgeten vilket gör att Avräkning med statsverket inte bara innehåller våra egna betalningar och avräkningar av anslag/inkomsttitlar samt EU-betalningar utan samtliga myndigheters betalningsflöden som påverkat Statsverkets checkräkning. NOT 24 KASSA OCH BANK Valutakonto Nordea Checkräkning i Riksbanken euro Valutakonto Euroclear Valutakonto Cedel Bankgirokonton Räntekonto förvaltningsverksamheten Räntekonto garantier Räntekonto garantier, Venantius Övriga bankkonton Summa Avgifter för garantier placeras som garantireserv på räntekonto i Riksgäldskontoret. En särskild garantireserv finns för kreditgarantierna för Venantius. 58

17 NOT 25 STATSKAPITAL NOT 27 STATSSKULDEN Depositioner för handel med futures Summa Statskapital är kapital som motsvarar värdet av tillgångar som finansieras med anslagsmedel. När myndigheten redovisar en utgift redovisas normalt också en intäkt av anslag i resultaträkningen. När en deposition (för marginalsäkerheter för handel med futures) lämnas redovisas intäkten av anslag som statskapital i balansräkningen istället för resultaträkningen. Statskapitalet motsvarar värdet av depositionen (se not 20) som finansierats med anslagsmedel. När marginalsäkerheten realiseras redovisas också utgiften i resultaträkningen och statskapitalet minskar med motsvarande belopp. NOT 26 AVSÄTTNING FÖR FRAMTIDA GARANTIFÖRLUSTER IB Periodens avsättning för framtida garantiförluster varav avsättning för garantier exklusive Venantius varav avsättning för Venantius Nominella lån i svenska kronor Statsobligationslån Statsskuldväxlar Nominella privatmarknadslån Likviditetshanteringsinstrument Valutaterminer Summa nominella lån i svenska kronor Reala lån i svenska kronor Statsobligationslån Riksgäldsspar Summa reala lån i svenska kronor Summa lån i svenska kronor Lån i utländsk valuta Lån i utländsk valuta Valutaterminer Orealiserade valutakursdifferenser Summa lån i utländsk valuta Statsskuld UB varav garantier exklusive Venantius varav Venantius Nedan redovisas storleken vid periodernas slut på de åtaganden för vilka avsättningar gjorts för framtida garantiförluster. Dessa åtaganden redovisas inte som ansvarsförbindelser inom linjen. I not 32 redovisas RGK:s övriga garantiåtaganden. Garantier som tillhör den ordinarie garantireserven Infrastrukturprojekt - Öresundsförbindelsen Stockholmsleder Göteborgs Trafikleder Finansiering och fastigheter - SBAB Övriga Pensionsåtaganden 2 - FPG Posten Övriga Internationella projekt - NIB Övriga Övriga åtaganden Summa Garantier för Venantius (särskild garantireserv) Summa Åtagandet delas med danska staten. Åtagandet utgår från nominellt värde på skulderna med tillägg för det belopp som Öresundsbro Konsortiet (ÖSK) kan bli skyldigt att betala för ingångna swappar. Detta skiljer sig från ÖSK:s redovisning som visar marknadsvärdet på skulder och swappar 2 Uppgifterna avser till större delen tidpunkten

18 NOT 28 SKULDER TILL ANDRA MYNDIGHETER NOT 29 ÖVRIGA SKULDER Försvarets Materielverk Batterifonden Exportkreditnämnden Insättningsgarantinämnden Rörliga krediter Löpande krediter Räntekonto med kredit (förvaltningskostnader) Räntekonto med kredit (övrigt) Premiepensionsmyndigheten Skatteverket SIDA Kärnavfallsfonden Affärsverket Statens Järnvägar Övriga Avista medel Exportkreditnämnden Försvarets materielverk Affärsverket Statens järnvägar SIDA Övriga Bundna medel > 1 år Kortfristigplacering < 1 år, bunden ränta Bundna medel < 1 år, räntekontomedel Avista medel, övriga konton Summa inlåning Förfallna räntor i inlåningen Moms 0 1 Arbetsgivaravgifter Skatteskulder Leverantörsskulder till statliga myndigheter Lån till anläggningstillgångar Övriga skulder Summa Riksgäldskontorets egna lån till investeringar i anläggningstillgångar uppgick till tusen kronor. Nyupplåning i Riksgäldskontoret har skett med tusen kronor, medan tusen kronor har amorterats. Förfallna obligationer Förfallna vinster Oinlösta VPC-Premieobligationer och vinster Förfallna obligationer, vinster, räntor Personalens preliminärskatter Preliminärskatt riksgäldsspar Skatteskulder Utställda optioner Skulder avseende personalen 3 1 Skuld CSA-avtal Terminskontrakt Statens internbank EU-avgifter Utredningskonton inklusive returnerade medel Avräkningskonton Diverse skulder Avista medel Summa Förfallna obligationer, vinster, räntor Avser obligationer, vinster och räntor på obligaitoner som har förfallit men inte lösts in. Utställda optioner Avser kontrakt mellan två parter där vi säljer en option på en underligande vara; valuta eller ränta. Vi har en skyldighet att köpa/sälja den underliggande varan om vår motpart så önskar, på eller före ett förutbestämt datum. Terminskontrakt Statens internbank Avser valutasäkring av utlandsbetalningar för andra myndigheters räkning. Avistamedel Avser likvida medel i in- och utlåningen hos Statens internbank. I sammanställningen nedan redogörs för årets samtliga betalningar till EU-kommissionen tusen kronor är medel för EU-avgiften som krediterats på EU-kommissionens konto hos Riksgäldskontoret men ännu inte betalats från statverkets checkräkning. Ingående balans av skuldförda medel hos Riksbanken Årets EU-avgifter Jordbruksavgifter Tullavgifter (inkl straffränta) Sockeravgifter Momsbaserad avgift BNI-baserad avgift Storbritannienavgift Reserv för garantier m.m Insättning från EU-kommission för att täcka underskott Förändring av konto Utgående balans hos Riksgäldskontoret Fr.o.m. 9 mars 2005 finns EU-kommissionens konto hos Riksgäldskontoret. 60

19 NOT 30 UPPLUPNA KOSTNADER Fortsättning Not 32 Räntekostnader, upplåning i svenska kronor Räntekostnader, upplåning i utländsk valuta Räntekostnader, Statens internbank Räntekostnader, skuldskötselinstrument Upplupen semesterlöneersättning Summa Räntekostnader, upplåning och räntekostnader, skuldskötselinstrument Avser räntekostnader förknippade med statsskulden som har kostnadsförts men ännu inte utbetalats. Räntekostnader, Statens internbank Avser räntekostnader som har kostnadsförts men ännu inte utbetalats. Upplupen semesterlöneersättning Avser semesterersättning till Riksgäldskontorets personal som intjänats i år men kommer att utbetalas under kommande år. NOT 31 ÖVRIGA FÖRUTBETALDA INTÄKTER Förutbetalda avgifter för utfärdade garantier Förutbetalda subventionsavgifter garanti Förutbetalda överkurser, upplåning i svenska kronor Förutbetalda överkurser, upplåning i utländsk valuta Förutbetalda överkurser, kreditgivning Förutbetalda underkurser, uppköpta premier Summa Förutbetalda avgifter, garantier Avgifter för utfärdade garantier som vi har fakturerat under 2005 men avser 2006 och ska intäktsföras först då. Förutbetalda överkurser Överkurser uppstår när vi emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden bokas upp som en överkurs och periodiseras ut under lånets löptid. Förutbetalda underkurser, uppköpta premier Underkursen uppstod när vi köpte tillbaka premieobligationer till ett värde som låg under det nominella värdet. Underkursersen periodiseras ut under lånets löptid. Garantier till internationella finansieringsinstitutioner (särskild garantireserv) - Garantikapital utställt av finansdepartementet Garantikapital utställt av utrikesdepartementet Summa Övriga garantier - Kapitaltäckningsgaranti till A-banan Projekt AB utställd av Banverket och Luftfartsverket 1 - Garantier utställda av affärsverk Garanti som ställts ut av andra myndigheter utan stöd av regeringsbeslut Summa Summa För kapitaltäckningsgarantin till A-banan Projekt AB har inte några värden beräknats. NOT 33 ANSVARSFÖRBINDELSER, SKULDBEVIS African Development Bank, AfDB Asian Development Bank, AsDB - Fund Account Common Fund European Bank for Reconstruction and Development; EBRD Inter-American Development Bank, IDB International Bank For Reconstruction and Development, IBRD-GEF International Development Association, IDA International Fund for Agricultural Development, IFAD Multilateral Investment Guarantee Agency, MIGA Summa På regeringens uppdrag utfärdar Riksgäldskontoret skuldbevis för utbetalningar från anslag till kapitalhöjning i internationella finansieringsinstitutioner. Skuldbevisen förvaras i Riksbanken varifrån de berörda institutionerna kan dra de anslagna beloppen. I tabellen ovan visas vilka anslagna belopp som ännu inte är utbetalda från skuldbevisen. NOT 32 GARANTIÅTAGANDEN De åtaganden där riksdagen beslutat om särlösningar (garantikapital till internationella finansieringsinstitutioner samt kapitaltäckningsgarantin till Arlanda banan Projekt AB) redovisas som ansvarsförbindelser inom linjen. Någon avsättning för förväntade garantiförluster har inte gjorts. Dessa åtaganden redovisas nedan tillsammans med garantier utställda av affärsverk samt en garanti som ställts ut av andra myndigheter utan stöd av regeringsbeslut, där inte heller några avsättningar gjorts för förväntade garantiförluster. NOT 34 INSKRIVNA SPAR- OCH PREMIEOBLIGATIONER Inskrivna premieobligationer Inskrivna sparobligationer Inskrivna spar- och premieobligationer

20 UPPGIFTER OM GARANTIVERKSAMHETEN , MILJONER KRONOR 1 Garantikapital för Garantier som internationella tillhör den ordinarie Garantier för Venantius finansieringsinstitut År garantireserven (särskild garantireserv) (särskild garantireserv) Totalt 2 1. Totala åtaganden Garantireserv i förhållande till reservering för framtida garantiförluster ,41 0,22 0 0, ,48 1,77 0 0, ,67 10,86 0 0, ,78 55,10 0 1,02 3. Utgifter till följd av infrianden , , , , , , , , , ,2 4. Garantiavgifter , , , , , , , , ,1 24,1 5. Anslagsmedel motsvarande subventionerade avgifter ,4 500, , , , , , , , ,4 141,4 6. Återvinningar ,4 9, ,4 9, ,4 7, ,7 7, ,1 11,1 7. Administrativa kostnader , , , , ,3 8. Saldo på garantireserverna ,9 500, , ,6 514, , ,9 530, , ,1 543, , ,2 551, ,2 1 Denna uppställning följer mallen enligt regleringsbrev. Åtagandena är fördelade på de garantireserver som inrättades i samband med invärderingen av äldre garantier till den nya garantimodellen vid årsskiftet 2001/ I totalbeloppen ingår också vissa garantier utställda av affärsverken samt en garanti som ställts ut av andra myndigheter utan stöd av regeringsbeslut. Dessa garantier ligger utanför garantireserverna. 3 Här anges kvoten mellan garantireserverna och reserveringarna. 62

21 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER Låneram i Riksgäldskontoret - beviljad låneram utnyttjad låneram Kontokrediter hos Riksgäldskontoret - beviljade kontokrediter under året maximalt utnyttjade Saldo på räntekonto varav anslagsmedel varav avgifter Ränteintäkter räntekonto Räntekostnader räntekonto Avgiftsintäkter, budget disponeras av Riksgäldskontoret disponeras inte av Riksgäldskontoret Avgiftsintäkter, utfall disponeras av Riksgäldskontoret disponeras inte av Riksgäldskontoret Anslagskredit - beviljad anslagskredit utnyttjad anslagskredit Anslagssparande Intecknande för framtida åtaganden Antal årsarbetskrafter Medelantal anställda Driftskostnad per årsarbetskraft Årets kapitalförändring (mkr) Balanserad kapitalförändring (mkr)

22 ERSÄTTNINGAR OCH ANDRA FÖRMÅNER TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE INOM RIKSGÄLDSKONTORET I enlighet med 7 kap., 2 förordningen (SFS 2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag skall Riksgäldskontoret redovisa de skattepliktiga ersättningar och förmåner som utgått till Riksgäldsdirektören samt till var och en av ledamöterna vid Riksgäldskontorets styrelse. Under året har Riksgäldskontoret delvis fått en ny styrelse som består av sju ledamöter. Under budgetåret 2005 har till Riksgäldsdirektören utgått följande ersättningar och beskattningspliktig förmån: Bo Lundgren Övriga uppdrag: Ledamot Idrottshögskolan i Stockholm Riksgäldskontoret har under 2005 utbetalat arvoden till var och en av styrelseledamöterna enligt nedan: Nuvarande ledamöter: Lars Eric Ericsson (ordförande) Göran Robertsson Ingemar Hansson Ingrid Bonde Nina Lundström Per-Olof Svensson Åsa Mindus Söderlund Tidigare ledamöter: Marie Engström Inger Nordlander Peter Englund Mikael Odenberg Summa Styrelseledamöternas övriga uppdrag: Lars Eric Ericsson Ordförande i styrelsen för Högskolan i Gävle Ordförande för Hillsta Gård AB Ingrid Bonde: Styrelseledamot S:t Eriks Ögonsjukhus Styrelseledamot Posten Nina Lundström: Ersättare i Sabo:s styrelse till september 2005 Ersättare i Presstödsnämnden 2005 Ersättare i Riksrevisionen 2005 Ledamot Bostadsutskottet Ersättare Utrikesutskottet Åsa Mindus Söderlund: Styrelseledamot A-COM Per-Olov Svensson: Vice ordförande PPM:s styrelse Styrelseledamot i Föreningssparbanken västra Hälsingland 64

23 RIKSGÄLDSKONTORETS STYRELSE HAR VID SAMMANTRÄDE DEN 9 FEBRUARI 2006 BESLUTAT AVGE DENNA ÅRSREDOVISNING LARS ERIC ERICSSON Ordförande INGRID BONDE INGEMAR HANSSON NINA LUNDSTRÖM GÖRAN ROBERTSSON PER-OLOF SVENSSON ÅSA MINDUS SÖDERLUND 65

24 Organisation Regeringen utser Riksgäldskontorets styrelse och ger övergripande direktiv för verksamheten i regleringsbrevet. Regeringen tillsätter också Riksgäldsdirektören. På förslag av Riksgäldskontoret beslutar regeringen om riktlinjer för statsskuldens förvaltning. Styrelse Intern revision Anna Blondell Riksgäldsdirektör Bo Lundgren Biträdande riksgäldsdirektör Pär Nygren Information Marja Lång Privatmarknad Christine Holm Garanti Magnus Thor Back Office Karin Wernvall Juridik Charlotte Rydin Skuldförvaltning Charlotte Lundberg Statens internbank Johan Palm Ekonomi Gunilla Nordlöf Risk Inger Rost IT Robert Schuman Utredningar & Prognoser Lars Hörngren Personal Sofia Almquist Organisation Styrelsen ansvarar för Riksgäldskontorets verksamhet. Styrelsen har sju ledamöter och två valda arbetstagarrepresentanter. Styrelsen har inrättat ett utskott för internrevision. Riksgäldsdirektören har ansvaret för att den löpande verksamheten följer regeringens och styrelsens direktiv och riktlinjer. Han fastställer bland annat Riksgäldskontorets internbudget, verksamhetsplan och organisation, som idag består av 12 avdelningar (se organisationsschema). Riksgäldsdirektören utser också alla avdelningschefer. Han har också utsett en biträdande riksgäldsdirektör. De är tillsammans verksledningen. Riksgäldsdirektören kan skriftligen delegera beslut till avdelningschef eller annan medarbetare i organisationen enligt den interna arbetsordningen Verksledningen och alla avdelningschefer sammanträder varannan vecka i direktionen. Där diskuteras och förbereds kontorsövergripande beslut som till exempel verksamhetsplan, personalpolicy, prioritering av projekt. Direktionen har också en gemensam arbetslunch varje vecka för att öka informationsutbytet. Riksgäldskontoret har också flera råd. Det är möten med deltagare från flera avdelningar samt verksledningen. Där diskuteras sakfrågor inom olika verksamhetsområden. Det finns råd inom områden som rör IT, Risk, Privatmarknad, Förvaltning (utländsk valuta), Finansiering (upplåning), Prognoser, Garanti och Internbanken. På Riksgäldskontoret finns också en samverkansgrupp med representanter från Personalavdelningen och de fackliga organisationerna. 66

25 Riksgäldskontorets styrelse Regeringen utser Riksgäldskontoret styrelse. Den har sju ledamöter samt två personalrepresentanter. Riksgäldsdirektören är inte ledamot men har närvaro- och yttranderätt. Övre raden från vänster: Ingemar Hansson, Ingrid Bonde, Lars Eric Ericsson, Åsa Mindus Söderlund, Per-Olof Svensson Nedre raden från vänster: Göran Robertsson, Nina Lundström Ordförande: Lars Eric Ericsson, generaldirektör, med placering i Finansdepartementet. Han var tidigare landshövding i Gävleborg och är ordförande i Högskolan i Gävle. Ingrid Bonde, generaldirektör på Finansinspektionen. Hon var tidigare överdirektör på Riksgäldskontoret och är civilekonom. Utsedd Per-Olof Svensson, riksdagsledamot socialdemokraterna. Han är ledamot i Skatteutskottet och suppleant i Finansutskottet. Utsedd Lars Eric Ericsson är filosofie kandidat. Utsedd Ingemar Hansson, generaldirektör på Konjunkturinstitutet. Han Göran Robertsson, filosofie doktor Swedish Institut for Financial Vice ordförande: Åsa Mindus Söderlund, civilekonom. Hon arbetar på Atos Consulting AB och var tidigare på Finansdepartementet. Utsedd är filosofie doktor och professor. Utsedd Nina Lundström, riksdagsledamot folkpartiet. Hon är ledamot i Bostadsutskottet. Utsedd Research. Utsedd Personalrepresentanter: Ann Sjöberg (ST) och Per Franzén (SACO) 67

26

27 FORM & PRODUKTION: WILDECO FOTO: JOHAN OLSSON TRYCKT PÅ MILJÖGODKÄNT PAPPER PÅ JERNSTRÖM OFFSET 2006

28 rgk.se Besöksadress: Norrlandsgatan 15 Postadress: SE Stockholm Telefon: Fax: E-post: Internet: