jj_ Socialstyrelsen Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga enligt 13 kap. I SoL vid Mellösa - Meby behandlingshem AB i Flens kommun.

Transkript

1 jj_ Socialstyrelsen BESLUT Dnr9.l-48521/2012 I (9) Tillsynsavdelningen Tony Johansson Trobäck tony.johansson-troback@socialstyrelsen.se Meby behandlingshem AB Box Flen Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga enligt 13 kap. I SoL vid Mellösa - Meby behandlingshem AB i Flens kommun. Socialstyrelsens beslut Ärendet avslutas. Bakgrund Enligt 3 kap. 19 socialtjänstförordningen (SoF) ska Socialstyrelsen inspektera hem för vård eller boenden (HVB) för barn och ungdom minst två gånger per år. Inspektionerna kan vara föranmälda eller oanmälda men minst en inspektion ska vara oanmäld. Den som inspekterar verksamheten ska samtala med de barn och ungdomar som samtycker till det. Tillsynen vid detta tillfälle är huvudsakligen inriktad på hur verksamheten tillser att barn och unga får den hjälp de behöver och att de har det bra under tiden på HVB. Socialstyrelsen har utgått från nationellt framtagna kriterier i sin bedömning, se bilaga. Underlag Socialstyrelsen genomförde den 6 november 2012 en föranmäld inspektion på Mellösa - Meby behandlingshem. Representanter för Socialstyrelsen var inspektörerna Tony Johansson Trobäck och Cathrine Lauri. Inför tillsynen hade Socialstyrelsen begärt in Uppgifter om personal och bemanning samt uppgifter om behandlingsmetoder. Vid inspektionen följdes även tidigare beslut upp (ärende med dnr /2012) avseende begränsningsåtgärder, dokumentation av inhämtat samtycke och visitation av rum. Vid inspektionen ställdes även frågor om lex Sarah. SOCIALSTYRELSEN Box ÖREBRO Olaigatan 15 Telefon socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Fax Org nr

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2012 2(9) Vid inspektionen intervjuades föreståndare och två representanter för personalen och två barn/ungdomar. Verksamheten Mellösa - Meby behandlingshem drivs av Meby behandlingshem AB. Verksamheten har tillstånd att bedriva HVB med tolv platser och vänder sig till ungdomar i åldrarna år med psykosocial problematik. Bolaget finns även med i vård givarregistret. Av det begärda underlaget framgår att verksamheten använder sig av manualbaserade metoder så som Community reinforcement approach (CRA), Repuls, Ett nytt vägval, Robomemo och Väckarklockan. Därutöver används övriga metoder/modeller så som kognitiv beteendeinriktad psykoterapi, kognitiv miljöterapi, teckenekonomi, kontaktmannaskap och farmakologisk behandling samt olika typer av bedömningsinstrument och utredningsmetoder. Uppföljning av tidigare beslut Begränsningsåtgärder och dokumentation av inhämtat samtycke Föreståndaren uppgav att all personal är informerad om att samtycke ska inhämtas innan någon form av begränsningsåtgärd vidtas. Samtycke dokumenteras. Visitation av rum Enligt föreståndaren sker visitation av rum vid misstanke om att någon eller några innehar vapen eller droger. Hund används bara i allmänna utrymmen. Om en ungdom vägrar visitation gör Meby en bedömning av om ungdomen kan vara kvar på Meby. Det kan hända att man tillkallar polis om ungdomen är drogpåverkad och misstänks ha droger med sig. Lex Sarah De intervjuade uppgav att personalgruppen känner till lex Sarah och att rutiner finns. Personal och bemanning Enligt uppgifter i underlaget har verksamheten 15 personal, varav tre personal har tidsbegränsad anställning. Sex av personalen har högskoleutbildning. Samtliga har, i olika omfattning, utbildningar med relevans för målgruppen och de metoder som används i behandlingen. Personalen får fortbildning och extern handledning. Personal i tjänst består av fyra dagtid, tre kvällstid och två nattetid. På helger är det tre perso-

3 3(9) nal i tjänst dagtid. Föreståndaren uppgav att verksamheten aldrig lämnas obemannad. Fritid Personalen uppgav att de stödjer ungdomarna i att delta i olika aktiveter enskilt och i grupp. Verksamheten har tillgång till badhall, fotbollsförening, gym, ridskola och en teater. Skola Enligt de intervjuade har verksamheten ett bra samarbete med den kommunala skolan där eleverna går i en egen "Meby-klass". Skolpliktiga kan, om de är mogna och i skick för det, skrivas in första torsdagen efter placering. Vid inspektionen fanns inga skolpliktiga barn som inte gick i skolan. Övriga ungdomar hade tillgång till gymnasiet. Praktikplatser fanns det gott om. Ungdomarna får inga läxor. Barnets utveckling Personalen uppgav att ungdomarna uppmuntras och motiveras till att träffa kamrater utanför verksamheten och till olika aktiviteter enskilt och i grupp. Ungdomarna tränas i sociala samanhang utanför verksamheten då de utför olika typer av aktiviteter. Därutöver får de följa med och uträtta bankärenden, handla o.s. v. Av intervjun framgick att ungdomarna har tillgång till internet och användning av sociala medier diskuteras i vardagen. Personalen uppgav att samspelet mellan attityd och utseende och hur man blir bemött är ett ständigt pågående arbete. De hjälper ungdomarna med konflikthantering och att hantera andra risksituationer samt att utveckla empati och stärka självkänslan. Av det begärda underlaget framgår att ungdomarnas självkänsla stärks genom att öka förmågan hos ungdomarna till problemlösning och tolerans mot motgångar, stress och obehag. De metoder som används i detta arbete är bl.a. individ- och gruppterapi, Vägvalet och Väckarklockan. Arbetet med att stödja ungdomarnas kontakt med anhöriga beskrivs i det begärda underlaget, där det framgår att man bl.a. bjuder in till familjesamtal. Verksamheten uppmuntrar ungdomarna till kontakt med anhöriga och kontaktpersonen har, där det är möjligt, veckovisa samtal med den unges föräldrar. Personalen uppgav att ungdomarna får hjälp med de vardagliga sysslorna. Vissa sysslor är schemalagda som städ och mat. En viss del av sysslorna är kopplade till teckenekonomin.

4 4(9) Fysisk och psykisk hälsa De intervjuade uppgav att ungdomarna erbjuds en hälsokontroll via Previa vid inskrivning. Tandhälsan ses över. Verksamheten har en anställd sjuksköterska och tillgång till psykiatriker. Vid behov tas kontakt med psykiatriker som kan göra bedömningar om vidare insatser. Personalen uppgav att den fysiska hälsan underhålls genom fysisk träning, husmanskost och reducering av sockerintag. Vid sömnproblem finns sömnschema att tillgå. Enligt personalen finns god kännedom om ungdomarna och man vet hur de beter sig och kan utifrån det fånga upp och hjälpa ungdomar som mår dåligt. Viss persononal är utbildade i sex och samlevnad via RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) och den kunskapen används i verksamheten. Lokaler och utrustning Föreståndare och personal uppger att samtliga barn har egna rum och kan låsa dusch och toalett. De intervjuade anser att lokalerna är av god kvalitet och är utformade med respekt för ungdomarnas integritet. Verksamheten ser till att ungdomarna har en basgarderob och man utgår från konsumentindex. Ungdomarna får 1600 kr var tredje månad till kläder. Ungdomarna får minimum 100 kronor i veckan oavsett hur de har skött sig och sköter man teckenekonomin får man 325 kronor i veckan. Viss annan utrustning finns i verksamheten som t.ex. skidor. Barnens/ungdomarnas synpunkter Ungdomarna ansåg att personalen har tid att vara tillsammans med ungdomarna och lyssnar när de vill prata. Personalen lämnar aldrig verksamheten. På onsdagarna åker man på gruppaktiviteter och på helgerna är det kill- och tjej aktiviteter. Ungdomarna får inte åka på aktiviteter själv, men får komma med förslag på aktiviteter som de kan göra tillsammans. Skola Båda ungdomarna uppgav att det fungerar bra i skolan. Ungdomarna uppgav att de inte har läxor. Barnens utveckling En av ungdomarna visste inte vilken typ av hjälp han ville ha och tyckte inte att han lär sig så mycket, men uppgav att det finns terapi och att man motiveras. Den andra ungdomen uppgav att man får hjälp med

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2012 5(9) att t.ex. komma upp på morgonen de första två veckorna, men sedan får man ta eget ansvar. Vill man ta hit vänner får man träffa dem i ett av verksamhetens andra hus. Fysisk och psykisk hälsa Ungdomarna uppgav att de kan få åka med en personal i bil om de mår dåligt och behöver prata och att de kan få åka till BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) vid behov. En av ungdomarna fick hjälp med att komma till tandläkaren. Någon hjälp med att påminnas om tandborstning får man inte, enligt en av ungdomarna. Ungdomarna hade olika åsikter om mat, men en av dem ansåg att maten var bra, men det är mycket kyckling. Har man problem med sömn kan man få hjälp. En av ungdomarna uppgav att han lånat tvål av annan ungdom då han inte hade råd att köpa egen. Lokaler och utrustning Ungdomarna uppgav att de var nöjda med rummen och att det fungerade bra med kläder. En av ungdomarna var nöjd med veckopengen och ansåg att det ställdes rimliga krav. Den andra ungdomen ansåg att teckenekonomin var konstig och uppgav att man inte får pengar för hela dagen om man inte går upp på morgonen. Övrigt Det är personalen som bestämmer, men ungdomarna får tycka saker och ibland lyssnar personalen. En av ungdomarna uppgav att en av bussarna är risig och att det saknas ett bälte fram. En ungdom uppgav att det finns en personal man inte kan lita på. En av ungdomarna uppgav att det är grupperingar bland ungdomarna och att dessa inte pratar med varandra, men det förekom ingen mobbing. Båda uppgav att man måste lämna ifrån sig mobilerna när man åker i väg på gruppaktivitet och om man inte lämnar mobilen får man inte följa med. En av ungdomarna uppgav att han under en tid hade sömnsvårigheter och sov länge om dagarna. Föreståndaren hade sagt att ungdomen var värdelös som sov hela dagarna.

6 6(9) Aterföring till föreståndaren Föreståndaren kände inte till att någon ungdom suttit i någon av bussarna eller bilarna utan bälte och uppgav att den bussen är på verkstad. Han skulle se över bussarna och informera personal vad som framförts och försäkra sig att ingen åker utan bälte. Föreståndaren kände inte till att han kallat någon för värdelös. Föreståndaren uppgav att han haft många samtal med ungdomen och att ungdomen måste ha tagit det ur sitt sammanhang. De är noga med att inte kränka ungdomar. Föreståndaren ska prata med ungdomen om detta så att ungdomen inte går omkring med sådana föreställningar. Verksamheten tillåter mobiltelefoner men under behandlingsinslagen när man ska åka iväg på social träning får man inte ha mobiltelefoner. Anledningen till det är att ungdomen ska vara med i behandlingsinslaget precis som under en skollektion och inte störas av telefoner som fråntar ungdomens möjlighet att delta aktivt i behandlingen. Om man inte vill lämna ifrån sig mobiltelefonen får man vara hemma med personal. Kommentarer från verksamheten efter kommunicering Avseende ungdomarnas synpunkter att man inte får pengar för hela dagen om man inte går upp på morgonen: Huvudmannen uppger att teckenekonomin är uppdelad i olika beteendeblock som är individanpassade. Då många ungdomar har svårt att komma upp på morgonen är det ett förekommande block som används, men man har fortfarande möjlighet att tjäna in andra block under dagen. Skälen för beslutet Tillämpliga bestämmelser God kvalitet och meningsfull vistelse 3 kap. 3 socialtjänstlagen (2001 :453), SoL 3 kap. 3 socialtjänstförordningen (2001 :937), SoF 2 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003 :20) om hem för vård eller boende 2 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011 :9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personal och bemanning 3 kap. 3 SoL 3 kap. 5 SoF

7 7(9) 2 kap. 2 och 3 (SOSFS 2003:20) Samverkan 6 kap. I SoL 3 kap. 3 och 7 SoF 2 kap. 1 och 2 (SOSFS 2003 :20) Barnets behov I kap. 1 och 2 SoL 6 kap. 1 föräldrabalken (1949:381), FB 3 kap. 3 SoF 2 kap. 1, 2 kap. 2 och 3 kap. 1 (SOSFS 2003:20) Begränsningsåtgärder 8 kap. 2 (1974: 152), RF Socialstyrelsens bedömning Socialstyrelsen har i ett tidigare ärende redogjort för verksamhetens ansvar att se till att inskränkningar i de grundlagsskyddade fri- och rättigheter inte sker. Av tillsynen framgår att ungdomarna inte får ha mobiltelefoner med sig när de åker iväg för att utöva social träning i grupp med anledning av att det stör den enskildes möjlighet att aktivt delta i behandlingen. Den som förestår verksamheten ska organisera arbetet så att den enskildes tillförsäkras boende, vård och behandling som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet, vilket bl.a. innebär att ungdomen inte ska utsättas för inskränkningar i de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna. Socialstyrelsen bedömer att en verksamhet som bedriver behandling torde kunna begränsa användandet av mobiltelefoner under en specifik behandlingsövning om det är nödvändigt för att möjliggöra genomförandet av behandlingsövningen. Såvitt kan förstås avtvingas inte ungdomen sin mobil utan får istället avstå från behandlingsinslaget, vilket i sig torde innebära att verksamheten inte på ett olagligt sätt begränsar ungdomens användande av sin mobiltelefon. Socialstyrelsen vill emellertid understryka att detta förfaringssätt inte heller får frånta den enskilde möjligheten att få den behandlingsinsats han eller hon har rätt till. Placerade ungdomar har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran och de insatser som görs ska anpassas till den enskildes behov och

8 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2012 8(9) förutsättningar. Vid samtal med ungdomarna framkom att en ungdom lånat annan ungdoms tvål då han inte haft råd att köpa sådan själv. Socialstyrelsen påtalar verksamhetens ansvar för den dagliga vården och omsorgen om ungdomarna, vilket bl.a. innebär att verksamheten ska sörja för den unges psykiska och fysiska behov, vari bl.a. ingår hygien. Socialstyrelsen bedömer, mot bakgrund av inhämtad information, att verksamheten inte brister i de delar som tillsynen avser. Beslut i detta ärende har fattats av inspektören Ramona Persson. I den slutliga handläggningen har inspektörerna Cathrine Lauri och Ann Charlotta Brandett deltagit. Inspektören Tony Johansson Trobäck har varit föredragande. För Socialstyrelsen 1:~ C;1., i. i. L \..'c ~\/Y;1:L V Ramona Persson L~L Tony Johansson Trobäck

9 9(9) Bilaga 1. Bedömningskriteriema grundas på gällande lagar, lagarnas mål och normering i övrigt. Tillsynen omfattar områdena Personal och bemanning, Samverkan och Barnets behov i valda delar och utgår från nationella bedömningskriterier som uttrycker mål eller önskat tillstånd. Granskningsområden och bedömningskriterier för tillsynen Personal och bemanning: Personalen har den utbildning och erfarenhet som krävs för att erbjuda vård och behandling av god kvalitet och som uppfyller kraven på säkerhet. Bemanningen ger förutsättningar för att erbjuda vård och behandling av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet. Samverkan: Samverkan sker med andra aktörer utifrån barnets behov Barnets behov: Barnets känslo- och beteendemässiga utveckling påverkas i positiv riktning. Barnet får stöd i att utveckla förmågan att klara sig själv. Barnet får stöd i att utveckla sin sociala förmåga. Barnet får stöd vad gäller den fysiska och psykiska hälsan. Barnet deltar i skolundervisning, förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, förskoleklass, praktik eller har arbete som motsvarar barnets individuella behov under placeringen. Verksamhetens lokaler och utrustning ger förutsättningar för att barnets privata sfär respekteras.