Här pratar de ju med mig - pojke 14 år om att vara på behandlingshem. Sociala frågor

Transkript

1 Har institutionsvården för barn och unga i Skåne län god kvalitet? Rapport från tillsyn av hem för vård eller boende för barn och unga samt för barn och familj Här pratar de ju med mig - pojke 14 år om att vara på behandlingshem Sociala frågor Kerstin Olsson och Joonas Terje 2009

2 Titel: Utgiven av: Författare: Har institutionsvården för barn och unga i Skåne län god kvalitet? Länsstyrelsen i Skåne Län Kerstin Olsson och Joonas Terje Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne Län Samhällsbyggnadsavdelning Sociala enheten MALMÖ Tfn: Upplaga: Endast digitalt ISBN/ISSN: Länsstyrelserapport: 2009:3 Tryckt: Endast digitalt Årtal 2009

3 Inledning Denna rapport sammanfattar den tillsyn av hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga samt för barn och familj, som har gjorts i Skåne i enlighet med uppdrag i regleringsbrevet för Granskningen har genomförts med stöd av bedömningskriterier, som utgår från barnens rätt att få sina individuella behov tillgodosedda. Tillsynen genomfördes under åren Resultatet för hela landet presenteras i två nationella rapporter, Hem för vård eller boende för barn och unga samt Hem för vård eller boende för barn, unga och familjer. Det finns också en kortare populärversion, En kvalitetsutveckling för HVB. I Skåne län har tillsyn skett av samtliga HVB, både kommunala och av de privatdrivna verksamheter som hade tillstånd när tillsynen inleddes Totalt har tillsyn skett av 32 verksamheter varav 27 var privatdrivna och 5 kommunala. Av dessa riktar sig fyra av de privatdrivna och ett av de kommunala till barn och familj, medan övriga har barn och unga i olika åldrar som målgrupp. Varje HVB har efter genomförd tillsyn fått ett beslut. Dessa beslut finns även tillgängliga på Länsstyrelsen i Skånes hemsida. Har brister upptäckts av sådan karaktär att det lett till kritik och det funnits behov av åtgärder har även uppföljande tillsyn skett. I samverkan med Socialstyrelsen tog länsstyrelserna fram nationella bedömningskriterier som användes som stöd i tillsynen. De organiserades i sex granskningsområden. Kvalitet och innehåll Flera verksamheter uppger att de arbetar enligt miljöterapeutisk modell, men också att de använder sig av en eller flera olika metoder i behandlingsarbetet, Majoriteten av HVB-hemmen har föreståndare som har utbildning såsom socionom eller socialpedagog samt lång erfarenhet av behandlingsarbete. I personalgrupperna finns det också flera personer med adekvat högskoleutbildning samt personal utbildade som behandlingsassistenter. Även andra yrkesgrupper såsom pedagoger, fritidsledare eller sjuksköterska finns representerade. HVBhemmens ägare är i allmänhet måna om att tillgodose personalens behov av extern handledning. Personalen har oftast möjlighet till fortbildning och kompetensutveckling, vilket planeras och följs upp av arbetsledningen. Det förs journaler på varje inskrivet barn och journalerna har i regel god struktur och innehåller oftast adekvata handlingar, men i ett antal av HVB-hemmen har konstaterats att dokumentationen är ett förbättringsområde både vad gäller struktur och tydlighet. Det förekommer även att socialtjänsten inte är på det klara 3

4 med sitt ansvar att överlämna utredning och vårdplan i samband med inskrivning i ett HVB-hem. Regelbundna möten motsvarande planeringsmöte, inskrivningsmöte och behandlingskonferens genomförs för alla barn tillsammans med socialsekreterare och vårdnadshavare. I tillsynen har några verksamheter kunnat uppvisa väl utvecklade kvalitetssystem som omfattar arbetsprocesser, kompetens, metoder och förhållningssätt. Om det finns klagomålshantering på HVB-hemmet har det förekommit att personal, barn, vårdnadshavare eller representanter från socialtjänsten ansett att den inte efterlevs så som det är tänkt. De kommunala verksamheter som granskats har inte visat några större skillnader i kvalitet jämfört med de privata. I några fall har det brustit med föreståndares närvaro och tillgänglighet. Dessa brister har rättats till efter Länsstyrelsens tillsyn. Målgrupperna är inte heller lika tydligt definierade i de kommunala verksamheterna som i de privata. Säkerhet Länsstyrelsen uppfattar att det finns en tydlig medvetenhet om de flesta risksituationer som är förknippade med att många vårdas tillsammans. Det finns en del skriftliga rutiner men det är viktigt att arbetet kring risker och risktänkande fortgår och utvecklas. Ett medvetet förebyggande arbete måste ha en central roll i behandlingsarbetet. Barnen får stöd i att upprätthålla kontakt med viktiga personer i familj och nätverk utifrån vad som anges i socialtjänstens uppdrag. Flera verksamheter har bedömts tillgodose barnens behov av trygghet och säkerhet på ett bra sätt. Rutiner för att förebygga våld och hot samt fysisk och psykisk misshandel samt kränkningar av olika slag finns. Åtgärder vid rymning respektive vid användning av droger är i flertalet av verksamheterna tydligt reglerade. Föreståndare uppger oftast att det finns rutiner för att uppmärksamma och tydliggöra vad som gäller för att förhindra och förebygga övergrepp av sexuell natur. Däremot är rutinerna inte alltid nerskrivna. Det har framkommit att varken personal eller barn är riktigt medvetna om vad som gäller och vid intervjuer med såväl vårdnadshavare som socialtjänstpersonal har också framkommit okunnighet om vad som gäller. Barnen får stöd i sin känslomässiga utveckling och identitetsutveckling. Detsamma gäller socialt uppträdande och förmåga att ta eget ansvar. I personalgrupperna har funnits medvetenhet och uppmärksamhet på att frågor som barnen vill lämna i förtroende till personal måste föras vidare och behandlas i personalgruppen. 4

5 Barnens personliga integritet respekteras, men det är inte tillåtet att t ex ha rasistiska motiv på kläder eller på andra attribut i det egna rummet. I några verksamheter har man beslutat om generellt förbud för barnen att använda Internet annat än för skolarbetet och under överseende från vuxna. Så långt personalen behärskar området motverkas lyssnande på rasistisk eller drogliberal musik. Flera av verksamheterna hade vid tillsynstillfället ännu inte infört som rutin att begära uppgifter ur Rikspolisstyrelsens belastnings - och misstankeregister i samband med anställning av ny personal. Delaktighet Barnen är mestadels delaktiga i saker som berör dem och deltar, med några undantag, i vård- och behandlingsplaneringen. Det är inte alltid de mindre barnen deltar aktivt eller närvarar, men personalen ser på olika sätt till att barnens röst blir hörd och att de får återkopplat vad som sagts och planerats. De flesta HVBhemmen har också någon form av regelbundna husmöten för att dryfta gemensamma frågor. Flertalet hem uppmuntrar också kontakt med barnens nätverk inom ramen för vård och genomförandeplan. De barn vi pratat med har mestadels en god uppfattning om sin situation. Att barnen är delaktiga syns däremot inte alltid i dokumentationen. Hälsa De granskade hemmen tar ett stort ansvar för barnens psykiska och fysiska hälsa. Det senare tar sig främst utryck i goda mat- och sovrutiner. Många har etablerade kontakter med hälso- och sjukvård på orten och utför hälsokontroller vid behov eller om det utryckts i vårdplanen. Vissa hem som tar mer ansvar gör alltid en fysisk hälsokontroll i samband med inskrivning. Några har även anställt sjuksköterskor som sköter hälsokontroller och eventuell medicinering. Barnen har oftast tillgång till fritidsaktiviteter som för det mesta utnyttjas. Kunskapen om och rutinerna kring sexualitet liksom om beroendeproblematik skiftar. Oftast beror detta på vilken målgrupp man vänder sig till vilket innebär att det är mest utarbetat hos hem som riktar sig till de äldre barnen. Tandvård är också ett område där behoven tillgodoses olika bra. Ofta hänvisas till vårdnadshavares ansvar och eventuell tidigare tandläkarkontakt. Det enskilda barnets hälsostatus och behov syns inte alltid i dokumentationen. Känslomässiga behov Barnen har egna rum som är ändamålsenliga och det finns möjlighet för barnen att ge rummen en personlig prägel. Det finns en medvetenhet om vikten av att tillgodose känslomässiga behov och Länsstyrelsen anser att flertalet verksamheter 5

6 arbetar aktivt för att tillgodose det. Kontaktpersonssystem tillämpas ofta och i regel har varje barn en eller två kontaktpersoner som har ett särskilt ansvar att följa upp barnets behov i dess olika avseenden. Barnen har i samtal förmedlat att det känns tryggt att det alltid finns vuxna tillgängliga i verksamheterna. Barn har inte alltid möjlighet att tala ostört med andra personer som ringer eller vill besöka dem. Utbildning Stor vikt läggs vid att de skolpliktiga barnen har tillgång till skolundervisning. Detsamma gäller även för dem som går i gymnasiet. Om det inte fungerat ordnas praktikplats tillsammans med en plan för undervisning i kärnämnena. Sex av hemmen har tillstånd från Skolverket för att bedriva undervisning i friskola. Ytterligare någon verksamhet har sökt och fått tillstånd för friskola efter genomförd tillsyn. För de mindre barnen finns vid behov tillgång till daghem eller förskola och två har egen sådan. 6

7 7

8 Denna rapport sammanfattar den tillsyn av HVB för barn och unga samt för barn och familj som har gjorts i Skåne i enlighet med uppdrag i regleringsbrevet för Tillsynen genomfördes under och resultatet för landet presenteras i två nationella rapporter, Hem för vård eller boende för barn och unga samt Hem för vård eller boende för barn, unga och familjer. Det finns också en kortare populärversion, En kvalitetsutveckling för HVB. Samtliga beslut för respektive HVB-hem finns att se läsa på Länsstyrelsens hemsida, Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad Kungsgatan 13, Malmö Tel 044/ , Fax 044/ Epost lansstyrelsen@m.lst.se