BESLUT Granskningsområden och bedömningskriterier för tillsynen Samverkan: Dokumentation:

Transkript

1 r) Socialstyrelsen Tillsynsavdelningen Tor Nilsson BESLUT Dnr 1(8) Meby behandlingshem AB Meby Mellösa Box FLEN Huvudman Meby behandlingshem AB Ärendet Tillsyn av Meby Mellösa Hem för vård eller boende (HVB), enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) Socialstyrelsens beslut påtvingade kroppsliga ingrepp, i form av urinprover, inte förekommer i verksamheten och att det generella mobiltelefonförbudet upphävs då det saknar lagstöd. Redovisning av vidtagna åtgärder ska ha inkommit till Socialstyrelsen senast den 30 april Bakgrund Enligt 3 kap. 19 socialtjänstförordningen (SoF) ska Socialstyrelsen inspektera hem för vård eller boenden (HVB) för barn och ungdomar minst två gånger per år. Inspektionerna kan vara föranmälda eller oanmälda men minst ett besök ska vara oanmält. Den som inspekterar verksamheten ska samtala med de barn och ungdomar som samtycker till det. Tillsynen är huvudsakligen inriktad på hur verksamheten planerar och följer upp vården samt barnens/ungdomarnas möjlighet att vara delaktiga. Granskningsområden och bedömningskriterier för tillsynen Samverkan: Dokumentation: Samverkan sker med utifrån barnets behov För varje inskriven individ finns en genomförandeplan som följs upp. Genomförandeplanen konkretiserar hur beslutad insat ska genomföras. ges möjlighet att vara delaktigt i genomförandet av vården Barns behov:barnet SOCIALSTYRELSEN STOCKHOLM Telefon socialstyrelsen@socialstyrelsen.se se Fax Org nr Plusgiro

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr 2(8) Underlag Socialstyrelsen genomförde den 14 mars 2011 en föranmäld inspektion på Meby Mellösa. Representanter för Socialstyrelsen var inspektörerna Åsa Svensson och Tor Nilsson. Inför tillsynen hade Socialstyrelsen begärt in Uppgifter om inskrivna barn. Genomförandeplaner för inskrivna barn. Vid inspektionen intervjuades föreståndaren tillsammans med två representanter för personalen. Två ungdomar intervjuades tillsammans. Journalerna för fem ungdomar granskades. Socialstyrelsen tog även del av huvudmannens boendekontrakt med rättigheter och skyldigheter för att få bo och genomgå behandling på Meby Mellösa HVB. Socialstyrelsen genomförde en oanmäld inspektion av verksamheten den 24 november Representanter för Socialstyrelsen var inspektörerna Susanne Gerlecz, Carina Ryytty och Tor Nilsson. Socialstyrelsen intervjuade föreståndaren och fem ungdomar. Syftet med inspektionen var att se om ungdomarna var delaktiga i vårdens genomförande. Redovisning av tillsyn Verksamheten Meby Mellösa drivs av Meby behandlingshem AB. Behandlingshemmet har tolv platser och vänder sig till ungdomar i åldrarna år med psykosocial problematik. Behandlingen bedrivs med hjälp av miljöterapi, individuell kognitiv- och beteendeinriktad psykoterapi, gruppterapi, strukturerade kontaktmannasamtal, social träning, teckenekonomi samt Vägvalet påverkansprogram för ungdomar med kriminella tankemönster. Vid den föranmälda inspektionen var tolv ungdomar inskrivna, varav sex var inskrivna inom tremånaders period i verksamheten. Huvudmannen bedriver hälso- och sjukvård men var inte anmälda till Socialstyrelsens vårdgivarregister vid den föranmälda inspektionen. Denna brist hade åtgärdats vid den oanmälda inspektionen. Samverkan med socialtjänsten Av aktgranskning, samtal med föreståndare, personal och ungdomar framkommer att samtliga ungdomar hade en vårdplan från socialnämnden. Socialnämnden var med i uppföljningarna som sker en gång var fiärde eller sjätte vecka. Genomförandeplaner Genomförandeplaner var upprättade för de ungdomar som inte nyligen blivit inskrivna. Samtliga ungdomar hade vårdplaner. För de som saknade genomförandeplan höll sådan på att upprättas tillsammans med socialtjänsten, vårdnadshavare samt ungdomen. Uppföljning av vården Genomförandeplanerna utgick från vårdplanen och var individuell. Genomförandeplanerna följdes upp och reviderades regelbundet tillsammans

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr 3(8) med socialtjänst, ungdomarna och vårdnadshavaren. Ungdomarna var delaktiga i vården och hade regelbunden kontakt med sin socialsekreterare. Däremot framgick det inte alltid i dokumentationen vilka som varit med vid upprättandet eller uppföljningen av genomförandeplanen. Barnens/ungdomarnas synpunkter De intervjuade ungdomarna uppgav att de kan vara med och påverka hur de vill ha det och upplevde att de fick vara med och säga vad de tyckte. Socialtjänsten var med i uppföljningarna som sker en gång var fjärde eller sjätte vecka. En ungdom berättade att när han skulle hämta sin mobiltelefon (som han inte fick ha på HVB-hemmet) nekade en personal honom att få den. Då blev han så upprörd att han fick en blackout och blev våldsam. När han vaknade upp var han nerbrottad av personal. Ungdomen berättade att personalen släppte upp honom när den akuta situationen hävts. Rutiner Av Meby behandlingshems boendekontrakt framgår att när ungdomar kommer till Meby Mellösa påverkade av alkohol, andra droger eller beter sig på ett sätt som gör det omöjligt för Meby Mellösa att fullfölja sitt uppdrag, kan personal besluta att ungdomen ska avskiljas mot sin vilja till och placeras på "avskiljningen". Personal följer med och har ungdomen avskild från övriga i en stuga utanför verksamheten. För att säkerställa drogfrihet på Meby Mellösas område framkommer det också att ungdomarna har skyldighet att lämna urinprov på begäran. Vidare framgår det att de inte heller får ha mobiltelefon. Övrigt Meby Mellösa ansvarar för att ungdomens ordinerade medicin delas i dosett av sjuksköterska och delas sedan ut av behandlingspersonal med delegation. Det framkommer under tillsynen att personal delar ut receptfri medicin såsom t.ex. Alvedon efter egen bedömning. Personalen har en checklista för att ha kontroll över antalet utdelade tabletter. Eventuella kommentarer från verksamheten Huvudmannen har i e-postmeddelande till Socialstyrelsen den 22 mars 2011 förklarat vad som gäller för en "avskiljning". "Med ''avskiljning" på Meby Mellösa avses att ungdomen, tillsammans med personal, tillfälligt förflyttas till ett enskilt boende. Den tillfålliga förflyttningen sker i samband med att den unge är/gör en eller flera av följande: akut påverkad av alkohol eller droger, uppträder mycket aggressivt/hotfullt eller våldsamt. Syftet med den tillfälliga förflyttningen är dels att upprätthålla en trygg och drogfri miljö på behandlingshemmet där ungdomarna ges möjlighet och vågar påbörja en förändringsprocess mot ett liv utan droger och kriminalitet samt att i lugn och ro, tillsammans med ungdomen, kunna gå igenom det som hänt och hjälpa denne att hitta mer konstruktiva sätt att förhålla sig och agera. Såväl ungdomar, föräldrar och placerande socialsekreterare far, vid placeringens start, muntlig och skriftlig information om ordningsreglerna på Meby, vilka beteenden som kan leda till tillfällig förflyttning och om rätten att vägra gå med på detta, samt att konsekvensen av att vägra kan leda till att ungdomen inte kan få fortsatt vård och behandling på Meby. Vi har ett boendekontrakt där ungdomens och personalens rättigheter och skyldigheter, ordningsreglerna, utrymningsplanen, hantering av personuppgifter samt möjligheter att framöra klagomål på behandlingshemmet framgår. Med sin underskrift på kontraktet intygar ungdomen att han/hon gått igenom informationen tillsammans med personal och att vi kommit överens om att följa ordningsreglerna".

4 - SOCIALSTYRELSEN Dnr 4(8) Vad gäller "avskiljning" har Meby Mellösa den 30 januari 2012 inkommit med ytterligare ett förtydligande av vad som avses med "avskiljning". "Avskiljning" är en överenskommelse mellan placerad ungdom och Meby. Ungdomen har rättighet och möjlighet att när som helst återta sitt samtycke till avskiljning. Ett sådant ställningstagande av ungdomen leder till en diskussion med ungdomen, vårdnadshavaren och placerande socialnämnd, om placeringen är lämplighet ur skyddssynpunkt för ungdomen i fråga, men även för övriga placerade ungdomar. Föreståndaren bekräftar i samtal med Socialstyrelsen att en ungdom har brottats ner av personal. I dokumentationen framgår att ungdomen skäpptes upp direkt när den akuta situationen hävts. När det gäller "avskiljningen" fattades ett beslut om detta men den genomfördes aldrig. Klagomål som riktats mot verksamheten under pågående tillsyn I en anmälan till Socialstyrelsen från en enskild framförs att en manlig personal har tittat på en som anmälaren betraktar som mjukpornografisk film ensam med en inskriven ungdom. Ungdomen kände obehag och gick därifrån. Anmälarens menar att det är en olämplig film att titta på tillsammans med ungdomar på ett HVB-hem. Anmälaren tar även upp att det förekommer kränkande handlingar och kollektiv bestraffning i form av en inställd båttur. Under tillsynen redogjorde Meby Mellösa för vilka åtgärder man vidtagit utifrån anmälan. De händelser som anmälaren tar upp föranledde att man hade möte med anmälaren, vårdnadshavaren samt placerande socialnämnd. När det gäller filmvisningen så var inte flickan ensam, utan det fanns personal i rummet samt även ungdomar. Den sekvens som anmälaren tar upp är en mycket kort episod i en vampyrfilm. Meby Mellösa uppger att man har tydliga riktlinjer för vilka kategorier av filmer som man inte hyr eller tillåter på HVB-hemmet. Erotiska/pornografiska filmer, våldsfilmer samt filmer som är uttalat drogliberala/drogförhärligande är inte tillåtna. Under den aktuella perioden fanns det olika grupperingar bland ungdomarna och konflikter uppstod. De kränkningar som anmälan beskriver har verksamheten tillsammans med ungdomarna aktivt arbetat med. Meby Mellösa betonar också att kränkningarna riktades mot flera ungdomar. Man uppger att den inställda båtturen inte var en kollektiv bestraffning. Personalen ansåg att situationen var så pass allvarlig att man tog tag i den uppkomna situationen istället och då kunde inte båtturen genomföras. Socialstyrelsens bedömning Tillämpliga bestämmelser 2 kap. 6, 8 och 20 regeringsformen (1974:152), RF 6 kap. 1 föräldrabalken (1949:381), FB 24 kap. 4 brottsbalken (1962 :700), BrB 15, 15 b, 15 c och 17 a lagen (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU 1 kap. 1 och 2, 3 kap. 5, 6 kap. 4 samt 11 kap. 3 socialtjänstslagen (2001:453), SoL

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr 5(8) 2 kap. 1 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL 1 kap. 1 och 3 kap. 9 Socialstyrelsens allmänna föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälsosjukvården. 5 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:20) om hem för vård eller boende Bedömning Urinprover Enligt 2 kap. 6 RF är var och en gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingepp. Urinprov måste enligt JO hänföras till påtvingade kroppsliga ingrepp (se JO 5978/2006). Enligt 2 kap. 20 RF får skyddet mot påtvingat kroppsligt ingrepp endast begränsas genom lag. Stöd i lag för att ta urinprover finns i LVU och gäller endast vid SiSinstitutioner och då förutsättningarna i 17 a LVU är uppfyllda. Ungdom som är placerad vid HVB som inte är en SiS-institution kan inte tvingas lämna urinprov. Vid inspektionen framkommer det av Meby Mellösas boende kontrakt att ungdomarna har skyldighet att lämna urinprov för drogfrihet ska säkerställas. En ungdom kan ibland av olika skäl samtycka till att lämna urinprov. För att ett sådant samtycke ska vara giltigt krävs att samtycket är frivilligt avgivet, det vill säga att ungdomen till fullo förstår vad samtycket innebär och att samtycket när som helst kan tas tillbaka. När samtycket avges får det inte finnas något bakomliggande hot om sanktion eller vad som kan upplevas som en sanktion. Detta hindrar inte att verksamheten tillämpar bestämmelsen i 3 kap. 15 SoF, det vill säga att den enskilde får skrivas ut mot sin önskan om han eller hon omöjliggör eller allvarligt försvårar meningsfull vård eller hjälpinsatser för sig själv eller de andra som vistas i hemmet, eller om han eller hon behöver annan vård än den som hemmet kan erbjuda. Den enskilde får dock inte skrivas ut om det skulle medföra fara för hans eller hennes liv. Många HVB låter vårdnadshavaren och den unge godkänna de ordningsregler som gäller inom verksamheten i samband med inskrivningen, ofta med beskedet att om reglerna inte följs kommer den unge att bli utskriven. Under alla omständigheter kan man inte låta ett sådant generellt samtycke gälla per automatik när fråga om urinprovstagning aktualiseras. Det är viktigt att ständigt återkomma till vad barn och vårdnadshavare samtycker till och inte. Verksamheten måste vid varje enskilt tillfålle förvissa sig om att provtagningen inte innebär ett påtvingat kroppsligt ingrepp. "Avskiljning" I regeringsformens andra kapitel finns bestämmelser om skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna. Bland annat är var och en enligt 2 kap. 8 RF gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden, dvs, en inskränkning av rörelsefriheten. Enligt 2 kap. 20 RF får fri- och rättigheter endast begränsas genom lag.

6 SOCIALSTYRELSEN Dnr 6(8) I proposition 1997/98:105 s. 12, med hänvisning till prop. 1974:97 s. 62 och 87 f., framgår att med frihetsberövande avses i korthet ingrepp som innebär att någon genom avspärrning eller övervakning är faktiskt hindrad att förflytta sig utanför ett rum eller ett annat relativt starkt begränsat område. Bestämmelser i LVU ger stöd för att vid SiS-institutioner vidta en rad tvångsåtgärder; t.ex. vård i enskildhet (15 b ) och vård i avskildhet (15 c ). Bestämmelserna är enbart tillämpliga vid SiS-institutioner och sålunda inte vid kommunalt eller enskilt drivna HVB. Ungdom som är placerad vid HVB, som inte är en SiS-institution, kan därmed inte tvingas till sådana tvångsåtgärder som omnämns i LVU. Vid Socialstyrelsens tillsyn har bl.a. framkommit att en form av "avskiljning" förekommer på Meby Mellösa. Det har också framkommit att ungdom ska samtycka till hemmets ordningsregler och att ungdom informerats om rätten att vägra gå med på "avskiljningen". Socialstyrelsen vill ändå erinra verksamheten om att ansvaret för att inskränkningar i de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna inte sker åvilar verksamheten. Av detta följer att ungdomen aldrig kan tvingas till någon sådan åtgärd. För det fall ungdomen samtyckt till en begränsningsåtgärd måste ungdomen kunna välja att avbryta, exempelvis en påbörjad "avskiljning". Ungdomen får inte på något sätt bibringas uppfattningen att det inte skulle vara tillåtet att avbryta åtgärden. De åtgärder som ungdomen lämnat samtycke till måste genomföras på ett för den enskilde respektfullt sätt. Mobiltelefonförbud Av 8 kap. 2 RF framgår bl.a. att generella regler (föreskrifter) ska meddelas genom lag om de avser förhållandet mellan enskilda och det allmänna under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Med skyldigheter avses, enligt förarbetena (prop. 1973:90 s. 210 och prop. 2009/10:80 s. 270) åtgärder från normgivarens sida som allmänt anses innebära inskränkningar i enskildas dittillsvarande handlingsfrihet, möjligheter att förfoga över egendom etc. 16 LVU reglerar möjligheten för SiS-institution att omhänderta viss angiven egendom (t.ex. narkotika och alkoholhaltiga drycker) samt annat som kan vara till men för vården eller ordningen vid hemmet. Någon motsvarande bestämmelse avseende enskilt drivet HVB finns inte. För ungdomar under 18 år måste även föräldrabalkens regler beaktas. Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov enligt 6 kap. 1 FB blir tillgodosedda. Utöver att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god uppfostran innebär det att vårdnadshavaren bl.a. svarar för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till ålder, utveckling och övriga omständigheter. En vårdnadshavares befogenheter begränsas ytterst genom brottsbalkens regler. Därutöver kan föräldraansvaret inskränkas genom LVU.

7 SOCIALSTYRELSEN Dnr 7(8) Vid en placering enligt LVU har nämnden, eller den åt vilken nämnden uppdragit att genomföra vården, övertagit vårdnadshavarnas befogenheter och skyldigheter i den utsträckning som det behövs för att genomföra vården. Nämnden har också samma ansvar som vårdnadshavarna för att barnets grundläggande rättigheter enligt 6 kap. 1 FB tillgodoses. Nämnden kan därför vidta de åtgärder som behövs för att den unge inte ska skada sig själv eller någon annan. Nämnden bör också i likhet med vårdnadshavaren kunna besluta om barnets personliga förhållanden såsom exempelvis medicinsk vård och behandling. Så långt som det är möjligt bör dock vårdnadshavarna och barnet eller den unge själv medverka i vårdens utformning. Tvånget ska begränsas till vad som är nödvändigt för att kunna genomföra vården. Endast då tar nämnden över vårdnadshavarens bestämmanderätt över barnet. Vid Socialstyrelsens tillsyn har en ungdom uppgivit att man inte får ha mobiltelefon på hemmet. Att generellt förbjuda ungdomar att ha sina mobiltelefoner saknar lagstöd. För ungdom som är placerad enligt SoL torde en inskränkning i användande av egen mobiltelefon inte vara möjlig med mindre än att ungdomen själv och dess vårdnadshavare, om han eller hon är under 18 år, samtycker till reglerna kring detta. I princip torde detsamma gälla avseende ungdom placerad enligt LVU, men där har HVB en något större möjlighet att ingripa om det är nödvändigt för att kunna genomföra vården. Övrigt Enligt 3 kap. 3 SoL ska insatser inom socialnämnden vara av god kvalitet. Verksamheten ska enligt 3 kap. 4 SoF bedrivas i fortlöpande samarbete med den socialnämnd som har det sammanhållande ansvaret för att den enskilde får det stöd och den hjälp som han eller hon behöver. Det innebär att verksamheten ska kontakta placerande nämnd för en dialog när situationer uppstår som skulle kunna innebära att den unges fortsatta vårdbehov inte kan tillgodoses i verksamheten. I en sådan dialog bör den unge och eventuellt dess vårdnadshavare vara delaktiga. En journal ska enligt 4 kap. 1 SOSFS 2003:20 föras för var och en som får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende. Journalen ska förutom anteckningar om beslut och åtgärder innehålla uppgifter om faktiska omständigheter och händelser som är av betydelse för att tillgodose den enskildes rätt till en insats som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet, tillgodose den enskildes rätt till insyn i vården och behandlingen samt möjliggöra uppföljning, utvärdering och tillsyn. Som ovan framförts är det verksamhetens ansvar att se till att inskränkningar i de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna inte sker. Det är därför verksamheten som ansvarar för att ett giltigt samtycke från ungdomen föreligger i samband med varje åtgärd, till vilken samtycke kan lämnas, som riskerar att, eller kan uppfattas som, en inskränkning av fri- och rättigheterna. Omständigheterna kring varje sådan händelse måste därför också noggrant dokumenteras. Vidare måste dokumentationen utvisa hur verksamheten resonerar kring eventuella individuella bedömningar av mobiltelefonförbud.

8 SOCIALSTYRELSEN Dnr 8(8) Utöver vad som redan framgått ovan har det vid Socialstyrelsens inspektion framkommit att verksamhetens dokumentation inte alltid utvisar vilka som varit med vid upprättandet eller uppföljningen av genomförandeplan. Enligt Socialstyrelsens uppfattning är det uppgifter som bör antecknas i den enskildes journal. Socialstyrelsen avser att, i samband med kommande inspektioner, följa upp hur verksamheten hanterar frågan om urinprover och s.k. "avskiljning" samt hur verksamheten dokumenterar kring detta och uppföljningar. Hälso- och sjukvård Av 3 kap. 9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården framgår följande. Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de generella direktiven ska anges indikationerna och kontraindikationerna samt doseringen och antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en patient utan att läkare kontaktas. Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning. Ordinationer enligt generella direktiv ska utfårdas restriktivt och omprövas regelbundet. Anvisningar för ordinationer enligt generella direktiv ska finnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. I föreskriften görs ingen skillnad mellan receptbelagda respektive receptfria läkemedel. Läkemedel som inte är individuellt ordinerade, således även receptfria mediciner, får därmed inte delas ut annat än under de förutsättningar som anges i ovan nämnda föreskrift. Verksamhetens hantering av receptfria läkemedel överensstämmer inte med föreskriften och måste därför genast ändras. Beslut i detta ärende har fattats av sektionschefen Harriet Lundefors Oscarsson. I den slutliga handläggningen har inspektörerna Carina Ryytty, Susanne Gerlecz och Ann-Charlotta Brandett deltagit. Inspektören Tor Nilsson har varit föredragande. För Socialstyrelsen a et Lundefors Oscarsson I/ Tor Nilsson Kopia till: Meby Mellösa

9

10

11