Projekt SWX-Energi. Rapport nr 20. Biogas Säffle - Förstudie Värmlandsnäs

Transkript

1 Projekt SWX-Energi Rapport nr 20 Biogas Säffle - Förstudie Värmlandsnäs Carina Lindh

2 Förord Rapporten Biogas Säffle Förstudie Värmlandsnäs är framtagen av Carina Lindh, LRF-Konsult på uppdrag av Säffle kommun. Rapporten visar på hur ett antal jordbruk kan samverka för att skapa en biogasproduktion på Värmlandsnäs, som sedan kan samordnas med kommunal- och industrisatsningar. Rapporten togs fram år 2009 parallellt med Projekt SWX-Energis rapport nr 1, Säffle biogas förstudie. Rapporternas syfte är att visa hur införande av biogasproduktion kan se ut, ekonomiska förutsättningar samt dess potential inom energiproduktion. Ett ytterligare syfte är att främja samverkan mellan lantbruk, kommun och industri. Rapporterna behandlar potentialen för biogasproduktion inom ett regionalt område (Säffle), omfattande; gödsel-, vall- och slamrötning samt anaerob rening vid Nordic Paper. Varje enskild producent av biogas i studierna är troligtvis för liten för att var för sig möjliggöra en lönsam fordonsgasproduktion. Genom samordning mellan olika aktörer inom industri, kommun och lantbruk, kan en betydligt bättre totalekonomi uppnås för en fordonsgasanläggning. Studierna är även avsedda att visa vilket underlag det finns för en uppgraderingsanläggning i Säffle, var en sådan lämpligen kan placeras och slutligen, etablering av en tappstation för fordonsgas Lars Persson Ola Holby Projektchef, SWX-Energi Projektledare, delprojekt Biogas O , , lars.persson@gde-kontor.se ola.holby@kau.se 2

3 Inledning Det har tidigare gjorts en förstudie för att se vilken potential det fanns för gårdsbaserad biogas på Värmlandsnäs. I denna förstudie framkom det att inom ett begränsat område fanns tillgång på > ton gödsel från anläggningar med svin och nöt produktion. Vidare fanns ca hektar omställningsmark som kunde vara tillgänglig för odling av vall som råvara till rötningsprocessen. Studien genomfördes under åren , mycket har hänt sedan dess och därför har denna förstudies syfte varit att se över hur dessa siffror stämmer med dagens. De frågeställningar som tagits upp i förstudien är 1. Tillgång på substat 2. Samägd/gårdsbaserad biogasanläggning 3. Vägtransport/pumpning av gödsel 4. Transport av ensilage 5. Biogödsel/rötrest 6. Beräkningar på gasledning Förstudien ska på ett övergripande och lättfattligt sätt presentera resultatet utifrån ovanstående frågeställningar Utredare Carina Lindh LRF konsult AB, Skara , e-post.carina.lindh@konsult.lrf.se 3

4 Innehåll Rubriker Sida Förord... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 5 Tillvägagångssätt för utredningen... 5 Gårdar som är med i förstudien... 6 Gårdarna som är med i förstudien och dess förutsättningar... 6 Tillgång substrat på Värmlandsnäs Substratets totala energimängd Samägd eller gårdsbaserad biogas Tillgången på substrat till en gemensam biogasanläggning Investeringskostnad samägd/gårdsbaserad anläggning Transport av gödsel traditionellt sätt Transport av gödsel genom pumpning Transport av ensilage Biogödsel/rötrest Gödselvårdsområde Kostnader för en biogasledning Uppgraderingsanläggning Slutsatser Bilaga 1. Placering av gårdarna och pumpledning gödsel, Värmlandsnäs Bilaga 2. Tabellkostnader biogasledning Bilaga 3. Sammanställning avstånd 1 km mer än 6 km Bilaga 4. Kalkyl för gårdsbaserad biogasproduktion

5 Bakgrund Redan 1998 deltog Säffle kommun i ett nationellt klimatprojekt tillsammans med 4 andra kommuner i Sverige. Projektet gick under namnet Utmanarkommunerna och var ett samarbete med naturskyddsföreningen, Vägverket och Naturvårdsverket. Syftet med projektet var att utveckla metoder för att avveckla användningen av fossila bränslen. Kommunerna ville därmed vara en pådrivande kraft för att ta bort nationella hinder och för att minska koldioxid utsläppen. I dag drygt 10 år senare är miljöfrågorna än mer aktuella. Dagens fossilbaserade energisystem måste omvandlas till ett mer hållbart system, som bygger på nya energikällor. Att ersätta fossila bränslen med förnyelsebara är en stor utmaning för samhället, men det är samtidigt en möjlighet för näringsutveckling. Energisystemet står därför inför stora utmaningar. Från centralt håll framhålls med all tydlighet kommunernas avgörande betydelse för att uppsatta miljömål skall nås. Kommunerna har därmed en central roll i miljömålsarbetet, genom lokala insatser ökar möjligheterna att nå klimatmålen. I Säffle utgör jordbruket en betydande del av näringslivet, genom att förbättra och utveckla landsbygden på en lokal nivå, baserad på bioenergiplanering skapar den stora utvecklingspotentialer för Säffle. Lämpliga substrat för rötning kan därmed hämtas från lantbruket och bestå av nöt-, svin- och hönsgödsel samt grönmassa. Ytterligare substrat som kan komma att bli aktuella i rötningsprocessen är slakteriavfall och avfall från livsmedelsföretag samt kommunalt- och industriellt slam. Biogas som fordonsbränsle har fått ett lyft under det senaste året som det miljövänligaste bränslet och tillgången på biogasdrivna fordon ökar ständigt. Biogas till fordonsbränsle är därför ett mycket intressant energialternativ för såväl fordonsbranschen som för nyttjarna. Säffle kommun står därmed inför introduktion av en lokalt producerad biogas. Säffle kommun har redan idag ett samarbete med Fyrbodal, där 14 kommuner i Västra Götaland ingår. Då Säffle ej tillhör Västra Götalands län är Säffle endast med som en pluskommun för att ta del av information från dessa kommuner men även delge information från Säffle. På andra platser pågår även idag liknande projekt som bidrar till ett ytterligare samarbete mellan kommunerna, men även länsgränser, några fler att nämna är Biogas Brålanda och Karlstads kommun, Biogas väst, Innovatum, Energikontoret m fl. Tillvägagångssätt för utredningen I förstudien har inga personliga besöks gjorts på gårdarna, därför grundas beräkningarna på intervjuer med lantbrukarna. Beräkningar av ledning av såväl gasledning som pipeline för pumpning av gödsel har beräknats utifrån en kartbild. Eftersom undertecknad inte har någon personlig kännedom hur geografin ser ut i verkligheten är beräkningarna en grov uppskattning. 5

6 Gårdar som är med i förstudien I den tidigare förstudien ingick uppgifter ifrån 14 lantbrukare på Värmlandsnäs, samtliga av dessa är fortfarande intresserade av att producera biogas från sina gårdar. Dessutom har några fler lantbrukare tillfrågats. Det är idag 18 gårdar som visats sitt intresse, men fler gårdar kan bli aktuella. Gårdarna som är med i förstudien och dess förutsättningar 1. Bäck och 2. Skane En samötning mellan gårdarna är planerad i dagsläget. Har idag en liten försöksanläggning. Kogödsel 5000 m 3 /år 8 % ts Svingödsel 3500 m 3 /år 8 % ts Ensilage 240 ton/år, 30 % ts kwh 3. Ingvar Nilsson Råglanda lantbruk AB Svingödsel 4000 m 3 /, 8 % ts Ensilage 120 ton/år, 30 % ts kwh 4. Niklas Johansson Lacab i Värmlant AB Kogödsel 8000 m 3 /år 8 % ts kwh 5. Suggringen i Säffle Svingödsel 6000 m 3 /år, 8 % ts 6

7 kwh 6. Christian Hidén Forsviks Säteri Svingödsel 4000 m 3 /år, 8 % ts Ensilage 120 ton/år, 30 % ts kwh 7. Fredrik Pettersson Tolerud Svingödsel 3500 m 3 /år, 8 % ts Ensilage 96 ton/år, 30 % ts kwh 8. Sören Thörner Na: Averstad Kogödsel 6500 m 3 /år 8 % ts kwh 9. Karl Johan Kullander Ås Säteri Svingödsel 9500 m 3 /år 8 % ts Ensilage 200 ton/år, 30 % ts kwh 10. Sven Karlsson Taggeborg Svingödsel 3500 m 3 /år 8 % ts 7

8 Ensilage 56 ton/år, 30 ton ts kwh 11. Roger Nilsson Tallbacken Svingödsel 2000 m 3 /år, 8 % ts Ensilage 96 ton/år, 30 ton ts kwh 12. Fredrik Hidén Millesvik, Torstad Svingödsel 5500 m 3 /år 8 % ts Ensilage 120 ton/år, 30 % ts kwh 13. Bergs Agrar AB Bergs gård Svingödsel 4500 m 3 /år, 8 ton ts Ensilage 160 ton/år, 30 % ts kwh 14. Mikael Johansson Huls gård Svingödsel 5000 m 3 /år 8 % ts Svingödsel 1500 m 3 /år 8 % ts (från annan gård, avstånd 4 km enkel, har tagits med i beräkningen) Ensilage 160 ton/år, 30 % ts kwh 8

9 15. Olav Nilsson Hälleshult gård Ensilage 280ton/år, 30 ton ts kwh 16. Ingvar Hjalmarsson Bockerud Nordstugan Svingödsel 3000 m 3 /år 8 % ts kwh 17. Anders Håkansson Rosenborgs säter Svingödsel 4000 m 3 /år, 8 ton ts Ensilage ton/år, 30 % ts (beräkningen grundas på 400 ton) kwh 18. Lars-Göran Leander Skåperud Svingödsel 2000 m 3 /år, 8 % ts Ensilage 96 ton/år, 30 ton ts kwh 9

10 Tillgång substrat på Värmlandsnäs De 18 gårdar som är med, har angivit vilken mängd av gödsel samt vegetation (vall) som de har tillgång till. På Värmlandsnäs finns idag tillgång till ca ton gödsel från anläggningar med slakt- och smågrisproduktion samt mjölk/köttproduktion. Ytterligare finns det en möjlighet att odla vall (ensilage) på närliggande 300 hektar åkermark. Vidare kan slakteriavfall och avfall från livsmedelsföretag samt kommunalt- och industriellt slam bidraga till ytterligare potential i biogasanläggningen. Men det har inte räknats in i denna förstudie. Substratens totala energimängd Nyttjande av gödselmängden motsvarar en energimängd av ca 12,5 GWh och vallmängden ca 1,9 GWh alltså totalt ca 14,4 GWh. En uppvärmning av reaktor på den producerade gasen beräknas minska den totala mängden gas med 20 % ner till 11,5 GWh. Från den tidigare förstudien som gjorts är detta en liten minskning på tillgången på gödsel, men den stora minskningen som skett är att det idag inte finns något som räknas som omställningsmark. Kravet från EU, att en viss procent av arealen skulle ligga i träda, har helt tagits bort från 2008 år stödansökningar. Samägd eller gårdsbaserad biogas Diskussionerna har mer gått mot en samägd anläggning istället för gårdsbaserade anläggningar på de gårdar det passar rent geografiskt. Gårdarna är placerade på hela Värmlandsnäs, men ett 10 tal har sin placering i närheten av N Averstad. Har i mina beräkningar räknat på en samägd anläggning med en placering mellan N Averstad och Ås säteri. Detta är ingen fastställd plats utan enbart ett förslag. Mängden substrat har beräknats med avstånd 1 km upp till 6 km (fågelvägen) från den samägda anläggningen samt substrat från gårdar med mer än 6 km från denna anläggning, se bilaga. 10

11 Tillgången på substrat till en gemensam biogasanläggning Gård nr Svin gödsel m 3 Ko gödsel m 3 Ensilage 8 ton/ha Summa biogas m 3 Mot svarar kwh kwh Avgår 20 % kwh Kvar till försäljning , ,10, ,11, Summa Investeringskostnad samägd/gårdsbaserad anläggning En gårdsbaserad anläggning är något enklare att bygga då det oftast inte behövs någon mellanlagringshantering av gödsel eller ensilage. Gårdens gödsel används direkt in i biogasreaktorn och rötresten kan spridas direkt från rötrestlagret. Det som behövs är framför allt pumpar och omrörare till reaktorn. En gårdsanläggning enligt denna modell kostar ca 2 miljoner kr och har en gasproduktion som motsvarar ca 0,8 GWh/år. Med en avskrivningstid på 15 år och en ränta på 5 % blir den årliga kostnaden för anläggningen ca kr eller 0,23 kr/ kwh producerad rågas. Till detta tillkommer kostnader för skötsel, underhåll, driftsel, försäkringar och ev. substrat. Den samägda anläggningen kräver fler investeringar bl.a. en mottagningshall och mellanlager för att skapa en rationell hantering och klara miljökrav. Allt ingående material ska hygieniseras till minst 70ºC. Ingående material kan vara av skiftande kvalitet och energiinnehåll och måste därför noga övervakas. Pumpar måste dimensioneras för att klara den sämsta produkten in. Efter rötning måste en ny mellanlagring och utlastningsdel byggas. Eftersom koncentrationen av gödsel är hög runt en stor biogasanläggning kan behov finnas för investeringar i olika luktreducerande åtgärder. Investeringskostnaden för en gemensam reaktor ligger på ca 10 miljoner kr. Till detta kommer ovan nämnda merinvesteringar vilket gör att totalinvesteringen bör vara ca 20 till 25 miljoner kr för en produktion av 9,5 GWh/år. Detta motsvarar enligt ovan, en årlig kostnad för investeringen på 1,8 till 2,3 miljoner kr eller ett pris på 0,19 till 0,24 kr/kwh producerad rågas. 11

12 Transport av gödsel traditionellt sätt Transport av gödsel kan ske på flera sätt. Det vanligaste är att transportera gödsel med hjälp av traktor eller lastbil. Kostnaden för att flytta energi som är bunden i gödsel från en gård till en central anläggning kan brytas ner till ett pris för transporten i kr/kwh. En lastbil flyttar mellan m 3 flytgödsel/timma. Detta motsvarar en kostnad på kr/m 3. 1 m 3 gödsel (8% ts) innehåller ca 150 kwh energi. Transportkostnaden blir då ca 0,10 0,14 kr/kwh. Att transportera gödsel med traktor ger ungefär den dubbla kostnaden, beroende på den sämre kapaciteten. Behov av körning inom den samägda biogasanläggningen med svingödsel och kogödsel, kan ses nedan. Beräkningen är gjord på en traktor med flytgödselspridare som lastar 18 m 3 alternativt en lastbil som tar 35 m 3. Avstånden som tidigare har nämnts inom den samägda anläggningen (1 km-6 km) är mätt fågelvägen och därför varierar avstånden i km som i denna tabell avser resväg enkel väg. Antal resor med traktor/lastbil, svingödsel. Totalt antal km Gård nr Avstånd i km (enkel resväg) Svin gödsel m 3 Behov Antal resor med traktor/lastbil Totalt antal km vägtransport Traktor Totalt km Lastbil Totalt km 9 0, ,1 15 2,6 7 3, , , , , , , Summa

13 Antal resor med traktor/lastbil, kogödsel. Totalt antal km Gård nr Avstånd i km (enkel) Ko gödsel m 3 Behov Antal resor med traktor/lastbil Totalt antal km vägtransport Traktor Totalt km Lastbil Totalt km 9 0,7 8 1, ,6 7 3,3 10 3,6 12 4, ,5 5 9,2 11 6, ,1 Summa Transport av gödsel genom pumpning Att flytta gödsel genom pumpning förekommer allt oftare. Ledningen dimensioneras utifrån ledningens längd och flöde. Den kan vara helt nedgrävd eller också kan man använda sig av ett matarslangsystem som ligger ovan mark. Dessa system kan även kombineras. Den exakta investering för att bygga en ledning för gödseltransport är svår att fastställa, mycket beror på gårdens specifika förutsättningar samt vilka krav man har på mängden gödsel som skall transporteras i ledningen. De 11 gårdarna som befinner sig inom 6 km avstånd kan delas upp på 3 olika grenar, där vardera gren beräknas vara ca 5 km, till dessa stamgrenar kan ytterligare någon gård läggas till. Jag har valt att göra en mycket grov beräkning där ledningen är dimensionerad för att klara 20 liter gödsel/meter och i de flesta fall kommer denna dimensionering att räcka till med god marginal. En total investeringskostnad för att sammanbinda dessa 11 gårdarna med biogasanläggningen borde ligga mellan 4 4,5 miljon kronor. Ytterligare gårdar skulle kunna läggas till mot en kostnad av 200 kr/meter nedgrävd ledning samt en kostnad av pump för ca kronor. En mera detaljerad beräkning och dimensioneringen bör göras av bransch kunniga personer. Som nackdel till detta system kan nämnas att många upplever investeringskostnaden som hög. Med 15 års avskrivning och 5 % ränta blir den årliga kostnaden för investeringen ca kr. Detta motsvara ca 0,05 kr/kwh att flytta energi om man förutsätter att den pumpade gödseln innehåller totalt kwh/år. För flyttningskostnaderna tillkommer el till pumpar, underhåll och ersättning för arbete, men totalt sett bör kostnaden vara betydligt lägre än transport av gödsel via lastbil eller traktor. 13

14 Dessutom slipper man de tunga transporterna på vägarna, vilket är en viktig aspekt ur miljö och trafiksäkerhetssynpunkt. Transport av ensilage Skörd av vallen till ensilage, sker vid samma tidpunkt som traditionell skörd. Gräset bör förtorkas på sträng och korthackas med exakthack. Ett alternativ till lagring kan vara att använda sig av de såkallade plastkorvarna med en diameter av 3,5 meter och en längd av meter. Inläggning och packning sker med en speciell maskin. Från lagret sker en kontinuerlig inmatning till biogasanläggningen året runt. Behov av körning inom den samägda biogasanläggningen med ensilage, kan ses nedan. Beräkningen har räknats på en traktortransport som tar 35 m 3. Avstånden som tidigare har nämnts inom den samägda anläggningen (1 km-6 km) är mätt fågelvägen och därför varierar avstånden i km, som i denna tabell avser resväg enkel väg. Antal resor med traktor, ensilage. Totalt antal km Gård nr Avstånd i km (enkel) Ensilage Antal ton Behov Antal resor med traktor Totalt antal km vägtransport Traktor Totalt km 9 0, , , , , , , , , , Summa

15 Biogödsel/Rötrest Rötningen omvandlar organiskt bundet kväve till ammoniumkväve vilket ger en snabbare gödslingseffekt. Detta gör rötresten till ett mycket attraktivt gödselmedel för lantbruket och den skall därför transporteras tillbaka till lantbrukarna från den samägda biogasanläggningen. Men dagens miljöregler gällande rötrestens hantering är väldigt tvetydig och svår att tolka. När gödseln enbart används från den egna gården, behövs ingen hygienisering (värmas till minst 70 ⁰C). När gödsel däremot tas från ett flertal olika gårdar och/eller slakteriavfall används, måste allt ingående material hygieniseras. Med denna uppvärmning borde alla smittorisker reduceras. Det finns idag möjlighet att certifiera sin rötrest, vilket innebär att kvaliteten på rötresten dokumenteras. En certifiering visar att rötresten uppfyller de ställda krav som finns på smittskydd och metallinnehåll. Certifierad rötrest kallas även för biogödsel. En fördel med pumpsystemet för gödsel är att rötresten kan pumpas tillbaka till gårdarna i motsatt riktning. Här kan det dock finnas föreskrifter som kräver rengöring emellan pumpning av gödsel kontra rötrest. Med gällande miljöregler där man ej kan använda sig av samma transport för att köra rötat material tillbaka till gården utan en omfattande rengöring måste ske, väljer många sig istället av att använda sig av separata transporter, vilket gör att transportkostanden då måste dubbleras upp till kr/m 3, eller motsvarande 0,20 0,28 kr/kwh. En möjlighet som håller på att utredas är om det kan vara en bra ide att separera gödsel på gårdar som ligger utanför pumpbart område för att därigenom minska kostnaderna för transport. Det som i så fall görs är att en mobil separator ställs upp på dessa gårdar och den våta fraktionen (ca 2% ts) stannar kvar på gården medan den torra (30%ts) flyttas med lastbil till biogasanläggningen. På detta sätt får man tillgång till den energirikaste delen av gödseln för framställning av biogas. Gödselvårdområde Med en gemensam biogasanläggning är det ganska naturligt att titta på frågor om hur gödsel hanteras i området och vilka önskemål det finns för att förbättra eller rationalisera gödsel hanteringen. Vissa gårdar har ett överskott av fosfor medan andra oftast djurlösa gårdar skulle behöva denna gödsel. En biogasanläggning skulle i detta fall kunna utgöra navet i en rationell hantering av gödsel där all inlevererad gödsel ersätts efter näringsinnehåll och utlevererad biogödsel (rötrest) säljs efter deras näringsinnehåll. Detta skulle därför kunna innebära att olika satelitbrunnar byggs upp för biogödseln som är kopplade till platser där det finns spridningsareal. 15

16 Kostnader för en biogasledning Gasledningen mellan Säffle och den tänkta gemensamma anläggningen följer huvudvägen in mot Säffle. Då det under förstudiens gång inte framkommit någon lämplig placering av en uppgraderingsanläggning har ledningens sträckning dragits fram till Säffles tätortsgräns. Den totala sträckan på ledning blir ca 2 mil. För att dimensionera en gasledning behövs ett avstånd och en total gasmängd. I detta fall har jag valt att enbart använda mig av en stamledning då nästan all gas kommer att produceras i den tänkta anläggningen. Det kommer dessutom att kopplas på mer gas från minst en anläggning ut med ledningens sträckning mot Säffle. Den totala gasmängden i kwh beräknas då bli ca 11 GWh. Då jag ej har varit på plats för att se en lämplig sträckning av ledningen har sträckan tagits ut på karta. Den totala investeringskostnaden för gasledningen blir ca kr per år. Med 25 års avskrivning och 5 % ränta blir den årliga kostnaden ca kr eller ca 0,03 kr/kwh. Förutom denna investeringskostnad tillkommer, underhåll och administration samt en eventuell vinst/riskmarginal. Den totala kostnaden för biogasledningen beräknas då till 0,07 kr/kwh. Uppgraderingsanläggning Det har tidigare nämnts i förstudien att det inte framkommit någon lämplig placering av en uppgraderingsanläggning i Säffle. Det pågår dessutom en utredning ytterligare om det kan finnas mer substrat i form av restprodukter inom kommunen. Dessa skulle då kunna inhämtas från närliggande industri och/eller kommunens avloppsvatten. Detta gör att det i denna förstudie inte utretts typ eller storlek på en sådan anläggning. 16

17 Slutsatser Efter intervjuer med lantbrukare på Värmlandsnäs har denna förstudie kommit fram till att det finns ton gödsel samt ca 2500 ton vall, vilket motsvarar en energimängd från gödseln av ca 12,5 GWh samt ca 1,9 GWh från vallen. Totalt finns alltså en biogaspotential av ca 14,4 GWh. Av denna potential avgår 20 % till att värma reaktorn. Kvar till försäljning blir drygt 11 GWh. Under den tid förstudien har genomförts har intresset mera gått åt en samägd anläggning mot den tidigare förstudie där gårdsbaserad biogas var det som framhölls. Anledningen till detta har varit att flera av lantbrukarna visat sig inte vara så intresserade av att ha en anläggning på sin gård. Pumpning av gödsel är att föredra både ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt, men även i ett ekonomiskt perspektiv är detta att föredra. Det som kan upplevas som negativt är investeringskostnaden, som hamnar mellan 4,5-5 miljoner. Viktigt här är att slå ut investeringen på 15 år. Kostnaden för investeringen blir ca kr/år eller 0,05 kr/kwh. Ytterligare kostnader som arbete, underhåll och el tillkommer. Men helt klart blir det billigare i längden att pumpa gödsel än att köra den på traditionellt sätt. Gödsel/rötrest är lättare att hantera i en gårdsbaserad biogasanläggning. Det finns inte några regler eller bestämmelser som hindrar att sprida och frakta den inom den egna gården (får ej innehålla slakt- eller livsmedelavfall). Vid en samägd biogasanläggning måste allt inkommande material värmas till minst 70 ⁰ C (gäller både gödsel, slaktavfall och/eller livsmedelsavfall). Dagens miljöregler gällande rötrestens hantering är väldigt tvetydig och svårtolkad. Frågan är om det skall räknas som avfall eller ej. Vid den uppvärmning som sker borde alla smittrisker ha reducerats. Ett alternativ kan vara att certifiera rötresten. En certifiering visar att alla krav är uppfyllda gällande smittskydd och metallinnehåll. Certifierad rötrest kallas även för biogödsel. Intresset för biogas är stort bland lantbrukarna på Värmlandsnäs, om det visar sig efter ytterligare utredning att biogasproduktion, kan ses som en lönande affärsmöjlighet. Behov finns av ytterligare biogasutbildning (alla har inte gått den kurs som genomfördes tidigare). Ett intresse för studieresor finns bland en del av lantbrukarna. Den totala investeringskostnaden för en gårdsanläggning (ca 2 miljoner total investering) kontra en samägd anläggning (ca miljoner total investering) beräknas vara ca 0,23 kr/kwh producerad rågas, i båda fall. En stor anläggning innebär oftast en lägre investeringskostnad, men där behövs istället en merinvestering i form av nybyggnation av mellanlagring, utlastningsdel samt luktreducering, vilket gör att kostnaden/producerad rågas jämnas ut. 17

18 Bilaga 1 Placering av gårdarna och pumpledning gödsel, Värmlandsnäs Gårdarna inom ringen är inom avstånd 6 km, med den tänkbara placeringen av den samägda biogasanläggningen i mitten av cirkeln. De blå streckade linjerna anger pumpning av gödsel genom de tre grenar som tidigare nämnts. Gasledningen mellan Säffle och den gemensamma anläggningen följer huvudvägen in mot Säffle. Gårdarna som är placerade utanför denna cirkel kan transportera sin gödsel antingen genom traditionell vägtransport direkt till anläggningen eller till närmaste gård inom cirkel, för vidare transport med pumpning. Ett annat alternativ kan vara att separera de torra fraktionerna och sedan transportera dessa genom vägtransport. Den blöta delen stannar kvar på gården och kommer aldrig med till biogasanläggningen. 18

19 Bilaga 2 Tabell; kostnader biogasledning Beräkningsfaktorer Tryckning under: kronor Antal st eller m Kronor Järnvägsbank Större väg Mindre lokal asfaltsväg Mindre grusväg Korsning av hinder: Större vattendrag Mindre vattendrag El, telekabel Dränering rep Större trummor Sprängning 400 kr/m Grävning 2 st maskiner och en handarbetare 150 m/dag ( )kr = 1500 kr/tim x 8 tim= 12000kr/ 150 m= 80 kr/m Rör och slang 125 mm 10 m SDR 17 rör (stamledning, dubbel rördragning) 107 kr/m 0 Svetsning av skarv 300 kr var 10 m 0 90 mm 10 m SDR11 rör (rågasledning lokalt) 85 kr/m Svetsning av skarv 300 kr var 10 m mm 50 m SDR 11 slang (returgasledning lokalt) 45 kr/m 0 Svetsning av skarv 300 kr var 50 m 0 40 mm 50 m slang (gårdsledning dubbel) 19 kr/m 0 Svetsning av skarv 300 kr var 50 m 0 Utsättning,ledningsrätt,fastighetsförrättning, provtryckning 40 kr/m Oförutsedda kostnader Summa kostnad biogasnät:

20 Bilaga 3. Sammanställning avstånd 1 km mer än 6 km 20

21 Bilaga 4 21

22 Projekt SWX-Energi omfattar Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Projektägare: Region Gävleborg Delprojektansvariga: Högskolan Dalarna och Karlstads Universitet Projektbudget: 32 miljoner kronor Projekttid: Projektet delfinansieras av Europeiska Unionen. Finansiärer Offentliga EU, Norra Mellansverige Region Gävleborg Region Dalarna Högskolan Dalarna Karlstads Universitet Gävle Dala Energikontor Värmlands Energikontor Energimyndigheten Banverket Säffle kommun Gävle Energi Hofors Energi Borlänge Energi Fortum Värme AB Privata Neova Mellanskog Naturbränsle Bruks Klöckner Rapporter 1) Säffle biogas Förstudie 2) Skogsskötselmodeller anpassade för skogsbränsleuttag några exempel 3) Framtidens pelletsfabrik 4) Småhusens framtida utformning Hur påverkar Boverkets nya byggregler? 5) Långa toppar 6) Ackumulerande fällaggregat i gallringsbestånd 7) Undersökning av efterfrågan på GRÖN grot 8) Byggregler och småhustillverkare. Husens framtida utformning. 9) Möten med husföretag 10) Solvärme i nybyggda hus 11) Husköpares val av värmesystem Hinder och möjligheter 12) Solvärme i nybyggda hus 13) Husköpares val av värmesystem Hinder och möjligheter 14) Användning och vidaretransport av skogsenergisortiment 15) Vidaretransport av skogsenergisortiment tidsstudier och kostnadskalkyler 16) Utveckling av logistiken för skog 17) Transport av skogsenergisortimentsbränslen Företags- och samhällsekonomiska kostnader 18) Beräkning och analys av skogsbränslepotentialer i Värmland 19) Ekonomi vid skogsskötsel inriktad mot energi- och industrisortiment 20) Biogas Säffle Förstudie Värmlandsnäs 22