Projekt SWX-Energi. Rapport nr 14. Användning och vidaretransport av skogsenergisortiment

Transkript

1 Projekt SWX-Energi Rapport nr 14 Användning och vidaretransport av skogsenergisortiment Jerry Johansson och Reza Mortazavi

2 FÖRORD Rapporten Användning och vidaretransport av skogsenergisortiment är framtagen av Jerry Johansson och Reza Mortazavi inom delprojekt Logistik. Rapporten sammanfattar enkätsvar från ett antal större förbrukare, värmeverk och industri, i mellansverige. Svaren, som gäller för förbrukning år 2007, indikerar att det finns en trend mot att användning av biobränsle kommer att öka. Som styrgrupp inom delprojekt Logistik har fungerat representanter från företagen Naturbränsle AB, Skogsåkarna AB, Gävle Energi AB, Neova AB, Banverket, Fortum AB, Trätåg AB och Stora Enso AB. Dessutom har på olika sätt även medverkat ett flertal övriga företag såsom Sveaskog AB, Kullen Biobränsle AB, Lars Hansson Åkeri, Borglunda Åkeri och (VTG) Västernorrlands Transport och Gräv. Ett varm tack riktas till medverkande företag! Lars Persson Jerry Johansson Projektchef, SWX-Energi Projektledare, delprojekt Logistik O , , lars.persson@gde-kontor.se jjo@du.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 2 SAMMANFATTNING.. 3 INLEDNING Bakgrund Syfte Genomförande RESULTAT REFERENSER Bilaga 1 LOGISTIKFRÅGOR

3 SAMMANFATTNING Den genomförda undersökningen kan enklast sammanfattas med nedanstående tabell Frågor Svar Förbrukning av biobränsle per år Vilken form av biobränsle Från vilket geografiskt område I genomsnitt 1 TWh (stor spridning från 0,16 till 4,5) Flis, Bark, Spån, Pellets, Grot, Sågverksrester, Rundved, Slam, Bioolja, Deponigas Generellt är det från närområdet, oftast inom 10 mil radie. Längre avstånd förekommer dock. Till exempel import från Finland, Ryssland och Baltikum. I fångstområdet ingick även delar av norra och södra Sverige och strömmen av bränsle hade viss riktning mot det folktäta mälardalsområdet. Transportsätt Lastbil är det vanligast förekommande transportsättet. En del av transporterna sker med tåg och båt, dock i liten omfattning jämfört med lastbil. Transportavstånd I genomsnitt ca 10 mil Framtiden - Det finns en trend att användningen av biobränsle kommer att öka (några anger ökad volym). - Ökad import med båt (1) - Viss inrikes omflyttning med tåg (1) - Ökning med tåg (1) 3

4 INLEDNING 1 Bakgrund En strävan i dagens energisamhälle består i att värna om vår miljö t ex genom att minska utsläppen från förbränning av fossila bränslen. Detta kan exempelvis ske genom att minska tillförseln av fossila bränslen och att man i stället använder sig av förnybara energiråvaror (biobränslen). Dessa kan utgöras av hyggesrester från slutavverkningar eller småträd från unga bestånd och gallringar. Inom SWX-området (Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län) finns i storleksordningen 9 TWh förnybar skogsbioenergi tillgängligt, som ej konkurrerar med vare sig naturvårdsanspråk eller timmer- och massavedsuttag. Dessutom finns i storleksordningen 1 TWh möjlig förnybar bioenergi från torv- och jordbruksmark. Potentialen är således betydande. EU-kommissionen har nyligen föreslagit att Europas alla länder skall ansluta sig till samma energipolitik. Ett av huvudmålen är att den globala emissionen av CO 2 skall reduceras med 50 % fram till år 2050 jämfört med 1990 års nivå. Förnybar energi inom EU föreslås även öka från dagens 7 % till 20 % år EU förbinder sig även att reducera utsläppen av växthusgaser med 20 % (jämfört med 1990 års nivå) fram till år Den uppmärksamhet som klimatfrågorna rönt den senaste tiden är mycket viktig att beakta när vi försöker korrigera nuvarande och tidigare misstag, misstag som möjliggjort att växthuseffekten kunnat ta fart. Två rapporter som bidrar till att uppmärksamheten ytterligare fokuseras på klimatförändringar är Stern-rapporten (Stern, N., 2007) och Heat: How to stop the planet burning (Monbiot, G., 2007). En tredje rapport är Making Sweden an oil-free society (Commission on Oil Independence, 2006). Dessa rapporter sätter upp mycket tuffare mål än EU-kommissionen. Commission on Oil Independence menar att oljeförbrukningen i de svenska vägtransporterna måste minska med % och att oljeanvändningen inom industrin måste minska med % fram till år Monbiot (2007) anser att utsläppen av växthusgaser. I Storbritannien måste minskas med 90 % fram till år Målet för Stern är en minskning med % fram till år 2050 i de rika länderna. Enligt Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA 2009) uppgick det totala godstransportarbetet inom Sverige under 2008 till 104 miljarder tonkilometer. 40 % av dessa var transporter på väg, 20 % på järnväg och 40 % sjöfart. Det finns dock stora variationer i marknadsandelarna beroende på vad det är för gods. Till exempel sker hela 85 % av transporterna av rundvirke med lastbilar. När det gäller godstrafikarbete stod lastbilar för ca 20 miljarder fordonskilometer och järnväg för ca 45 miljoner tågkilometer under Samtidigt sker en utbyggnad av bränsleanläggningar för biobränsle i regionen runt Mälardalen med dess storstäder. Tillgängligt bränsle är vidare i denna region inte i balans med efterfrågan. Detta påpekas även i en enkät (delrapport nr 7, Liss, 2010) rörande bland annat behov av bränsle samt planer för utbyggnad av energianläggningar. Behovet av förnybart biobränsle måste då tillgodoses från omkringliggande områden t ex SWX-området och södra Sverige. Detta leder i sin tur till att transporterna på våra vägar och järnvägar kommer att öka. De ökade transporterna leder i sin tur till större belastning på exempelvis befintlig infrastruktur såsom vägar, järnvägar och broar. Inte minst belastningen och kraven på människor och miljö kommer att öka. Belastningen och kraven på människor gäller till exempel buller, lukt, partik- 4

5 lar, utsläpp, trafiksäkerhet och stress. Många av dessa belastningsfaktorer berör även miljön inte minst mängden utsläpp av koldioxid (CO 2 ). Ett alternativ till fossilt bränsle utgörs av förnybar energi, och en stor potential av den förnybara energin finns tillgänglig i våra skogar. En viktig länk i försörjningskedjan från skogen till slutanvändare är logistik. Intresset för logistiken ökade ytterligare i skenet av samhällets ökade krav vad gäller inhemsk och förnybar energiråvara samtidigt som miljöfaktorerna ökar i betydelse. Vid planeringen av transporterna måste hänsyn tas till annan trafik, befolkning och andra värden. Långväga transporter bör t ex utföras med transportfordon eller kombinationer som gör minsta möjliga påverkan på miljön och som generellt är anpassade till existerande infrastruktur och trafik. Transporterna bör också planeras och utföras på ett säkert sätt samtidigt som slitage på vägar och broar minimeras. 2 Syfte Syftet med föreliggande undersökning är att erhålla indikationer om dagens skogsenergitransporter samt en bedömning av framtiden. Syftet har inte varit att göra en grundlig statistisk undersökning. 3 Genomförande Undersökningen genomfördes i form av en enkät (Bilaga 1) under början av 2009 och uppgifterna gäller för Genomförandet skedde genom att utvalda företag kontaktades med telefon och . Utvalda företag var större värmeverk och industri med relativt stor produktion av energi där skoglig råvara ingår, åtminstone som en del. Totalt skickades enkäten till 20 företag, varav 12 företag svarade. Företagen var huvudsakligen lokaliserade i Mellansverige med tyngdpunkten på norra Mellansverige. 5

6 RESULTAT Resultatet på varje fråga redovisas i tur och ordning. Fråga 1: Hur mycket biobränsle per år förbrukar ni? Svar: Produktionen av energi varierade inom vida gränser (Tabell 1). Tabell 1. Sammanfattande statistik för variabeln bränsleförbrukning i GWh. Variabel N Medelvärde Std.av Median Min Max Bränsleförbrukning Fråga 2: Vilken form av biobränsle är det? Svar: Även denna fråga uppvisade ett brett spektrum av sortiment (Tabell 2). Tabell 2. Fördelning av olika bränslesortiment Sortiment Antal svar 1) Flis (stamvedsflis, rundvedsflis, torrflis, flis, huggen 10 flis, skogsflis) Bark 8 Spån 7 Pellets (pellets/briketter, trä- & barkpellets) 6 Grot 5 Sågverksrester 4 Skogsbränslen 4 Slam 1 Bioolja 1 Deponigas 1 1. För varje svar har ibland angetts mer än ett alternativ. Fråga 3: Från vilket geografiskt område kommer biobränslet? Svar: Generellt lokalt, från närområdet, men import från Baltikum, Finland och Ryssland förekommer också. I fångstområdet ingick även delar av norra och södra Sverige och strömmen av bränsle hade viss riktning mot det folktäta mälardalsområdet. Fråga 4: Hur sker transporten? Svar: Generellt med lastbil men tåg och båt (import från Baltikum) förekommer också, dock i liten omfattning jämfört med lastbil. Fråga 5: Vilken är destinationen? Svar: (Svaret utelämnas av integritetsskäl) 6

7 Fråga 6: Ungefärligt transportavstånd? Svar: Enligt Tabell 3. Sammanfattande statistik för variabeln transportavstånd i km: Variabel N Medelvärde Std.av. Median Min Max Transportavstånd ,9 63, Frågan gällde ungefärligt transportavstånd varpå vissa svarade med intervall t.ex. allt från 5 till 250 km. Därför är spridningen stor. Det kan dock vara risk för att viss överskattning skett (vissa t.ex. svarade max 15 mil eller under 10 mil där det högra intervallet noterades). Någon viktning gjordes inte. Fråga 7: Hur ser planerna ut för framtiden och hur tror ni att punkterna ovan kan komma att ändras? Svar: Här listas samtliga svar (kommentarer). För varje svar har ibland angetts mer än ett alternativ: Troligen samma upplägg med varierande fördelning mellan import/lokal mellan olika säsonger. Oförändrat. Förbrukningen av externbränslen kommer att öka med ca: 150 GWh p.g.a. fjärrvärmeleveranser. Det är möjligt att transporterna av bränsle från Norge kommer att öka, och då på järnväg. Jag tror vi kommer och ligga på denna nivån under överskådlig tid. Vi kommer att börja elda rt-flis i en panna, ca 15%. I framtiden kommer det att bli en marginell ökning av mängden bränsle. Bränsleavtal har vi med en extern leverantör och det är svårt att veta vad inköparen kommer att göra i framtiden. Vi kan inte under de närmaste 5-10 åren ta emot bränsle på annat sätt än med lastbil in till fabriksområdet. Det finns kanske möjlighet att transportera med järnväg till en depå i närheten och sedan sista biten in till anläggningen med lastbil. Vi kommer förmodligen att öka vår användning av biobränslen i framtiden, gissningsvis med 2-5 % årligen de kommande 5 åren. Ökningen kommer främst att vara i form av pellets. Ser i dagsläget ingen större förändring i framtiden. Ökad import med båt, viss inrikes omflyttning med tåg. Planer finns på ett kraftvärmeverk från ca år I huvudsak fuktiga skogsbränslen ton/år. Tågtransporter kommer att öka och uttag från Småland, Norrland ökar. From hösten 2009 startar vi ett nytt kraftvärmeverk på 240 MW. Bränsle är skogsflis ca 1,4 TWh och ca 0,3 TWh bränslekrosspellets (papper-plast-trä). Skogsflis tas in med tåg (till terminal), båt och bil. Bränslekrosspellets kommer med båt (import). Total bränsleanskaffning: ca 3 TWh. Kommentar: Fem svar angav oförändrade förhållanden. Sju svar angav ökad förbrukning i varierande storlek. De flesta (sex) räknar med något mer inom landet och då som skogsbränsle. Ett svar räknar med ökad import. Vad gäller transporterna räknar några att det kan bli en ökning av transporterna med tåg speciellt för de längre avstånden. 7

8 REFERENSER Commission on Oil Independence June Making Sweden an oil-free society. Stockholm: Government Offices of Sweden Liss, J.-E Undersökning av efterfrågan på grön GROT. Region Gävleborg. Projekt SWX-Energi. Delrapport nr 7. Monbiot, G Heat: how to stop the planet burning (with research assistance from Matthew Prescott, M.). London: Penguin. SIKA (2009). Basfakta Rapport 28. Stern, N The economics of climate change: the Stern review. Cambridge: Cambridge University Press. 8

9 Bilaga 1 LOGISTIKFRÅGOR (SWX-Energi) 1. Hur mycket biobränsle per år förbrukar ni? 2. Vilken form av biobränsle är det 3. Från vilket geografiskt område (geografiska områden) kommer biobränslet? 4. Hur sker transporten? 5. Vilken är destinationen? 6. Ungefärligt transportavstånd? 7. Hur ser planerna ut för framtiden och hur tror ni att punkterna ovan kan komma att ändras TACK FÖR ER MEDVERKAN 9

10 Projekt SWX-Energi omfattar Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Projektägare: Region Gävleborg Delprojektansvariga: Högskolan Dalarna och Karlstads Universitet Projektbudget: 32 miljoner kronor Projekttid: Projektet delfinansieras av Europeiska Unionen. Finansiärer Offentliga EU, Norra Mellansverige Region Gävleborg Region Dalarna Högskolan Dalarna Karlstads Universitet Gävle Dala Energikontor Värmlands Energikontor Energimyndigheten Banverket Säffle kommun Gävle Energi Hofors Energi Borlänge Energi Fortum Värme AB Privata Neova Mellanskog Naturbränsle Bruks Klöckner Rapporter 1) Säffle biogas Förstudie 2) Skogsskötselmodeller anpassade för skogsbränsleuttag några exempel 3) Framtidens pelletsfabrik 4) Småhusens framtida utformning Hur påverkar Boverkets nya byggregler? 5) Långa toppar 6) Ackumulerande fällaggregat i gallringsbestånd 7) Undersökning av efterfrågan på GRÖN grot 8) Studie av storbuntaren Rogbico 9) Marknadspotential för sol- och biovärmesystem 10) Byggregler och småhustillverkare. Husens framtida utformning. 11) Möten med husföretag 12) Solvärme i nybyggda hus 13) Husköpares val av värmesystem Hinder och möjligheter 14) Användning och vidaretransport av skogsenergisortiment 10