Yttrande angående utredning och samlad redovisning av transportmyndiglietemas forsknings- och innovationsverksamhet

Transkript

1 1(6) NATUR VÅRDS^ VERKET SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE Ärendenr: NV Näringsdepartementet Stockholm Yttrande angående utredning och samlad redovisning av transportmyndiglietemas forsknings- och innovationsverksamhet Sammanfattning Naturvårdsverket anser att: All forskning och innovation somfinansierasvia transportmyndighetema bör i princip utgå från de transportpolitiska målen och prioriteringen bör ske bl.a. utifiån avstånd till måluppfyllelse och forskningens potentiella bidrag till måluppfyllelse. Det finns starka skäl att prioritera och utveckla forskning och innovation for ett ttansportsnålt samhälle och for minskad klimat- och miljöpåverkan från transportsektorn. Det är positivt attttansportmyndighetemauppmärksanunar problemet med och sambandet mellan fortsatt ökning av efterfrågan på ttansporter och negativ klimat- och miljöpåverkan. Samtliga steg från idé och val av utförare till uppföljning bör ses över for att säkra vetenskaplig kvalitet, kostnadseffektivitet och relevans i de aktuella myndighetemasframtidasatsningar på forskning och innovation. Den roll och fiinktion det vetenskaplig råd som föreslås ska ha behöver utvecklas vidare. BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REG1STRAT0R@NATURVÅRDSVERKET.SE INTERNET:

2 NATURVÅRDSVERKET 2(6) Bakgrund Regeringen gav den 10 januari i år i uppdrag åt Trafikverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket och Transportstyrelsen "att med utgångspunkt i en beskrivning av myndighetemas nuvarande forsknings- och utvecklingsverksamhet (...) gemensamt utteda på viuca områden och på vilket sätt som myndighetema bör samarbeta om forsknings- och innovationsinsatser for att (...) kunna bidra till fömyelsen av transportsystemef'v Naturvårdsverket fick nämnda uttedning på remiss från regeringen den 5 augusti. Den 1 maj 2013 erhöll ovan nämndattansportmyndigheternya likalydande regeringsinstruktioner om att respektive myndighet ska "svara for forskning och innovation som motiveras av myndighetemas uppgifter". Trafikverket har dämtöver fatt uppdraget att följa, dokumentera forskning och innovation inom transportområdet. Sjöfartsverket ska göra motsvarande inom sjöfartsområdet. Transportsektorn står for en betydande miljöpåverkan som berör i princip alla av riksdagen beslutade miljökvalitetsmål. De miljömål som bedöms påverkas i störst utsträckning är Bara naturlig försuming. Begränsad klimatpåverkan. Ett rikt växt- och djurliv. Frisk luft. God bebyggd miljö och Ingen övergödning. Miljökvalitetsmålen ingår som en del av det transportpoliska hänsynsmålet där även ttafiksäkerhet och hälsa ingår. De transportpolitiska målen består också av ett "fimktionsmål" som handlar om tillgängughet samt det övergripande målet att "säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning for medborgama och näringslivet i hela landet" ^. Naturvårdsverkets synpunkter Transportforskning baserad på dettansportpolitiskamålen. Naturvårdsverket forfogar över ett årligt forskningsanslag på knappt 90 Mkr. "Forskningsmedlen skafi:ämstfinansiera forskning till stöd for Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete med t.ex. miljökvalitetsmålen, miljöbalken samt underlag för intemationellt förhandlingsarbete^". Naturvårdsverket anser att forskningsmedel till stöd för myndigheters verksamhet som är en form av uppdragsforskning kan vara ett viktigt styrmedel for att uppnå av regering ochriksdagbeslutade mål. Det är en typ av forskning som förekonuner inom näringslivet men inte finansieras via de allmänna forskningsfinansiärema eller universitet och högskolor. Naturvårdsverket anser därför att prioriteringen av forskning och innovation inom transportområdet och som finansieras via transportmyndighetema bör ske utifrån de transportpolitiska målen. En övergripande prioritering av hur medel ' Uppdrag att utreda och samlat redovisa transportmyndigheternas forsknings- och innovationsverksamhet, , N2013/121/TE. ^ Sveriges transportpolitiska mål presenterades i propositionen Mål for Samtidens resor och transporter (prop. 2008/09:93) och antogs av Riksdagen ^ Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Naturvårdsverket, , M2012/3408/S, M2012/572/S, M2012/1089/Nm.

3 NATURVÄRDSVERKET 3(6) för forskning och iimovation fördelas bör bl.a. baseras på: (i) analyser om forskning och innovation kan bidra till att målen nås eller om bristande måluppfyllelse huvudsakligen beror på andra orsaker, (ii) for vilka mål som avståndet till måluppfyllelse är störst och (iii) for vilka mål utvecklingen går åt fel håll eller for långsamt. Vid beskrivningen av den av Trafikverkets sju forskningsportfoljer som benänms "Sttategisk initiativ" står att de sex övriga "problemorienterade utmaningama motsvarar inte fiillt ut Trafikverkets samlade verksamhet och utvecklingsbehov. Det är då särskilt viktigt att beakta den ttansportpoutiska målbilden och väga utvecklingsbehoven mot den transportpolitiska nyttan" (sid. 21). Naturvårdsverket anser att dettansportpolitiskamålen måste vara den grund som samtiiga Trafikverkets forskningsportfoljer utgår ifrån. Det samma bör gälla även för den forskning och innovation som Sjöfartsverket, Luftfartsverket och Transportstyrelsen bedriver. Transportforskning till stöd for klimat- och miljömål Naturvårdsverket kan konstatera att även om de inhemska utsläppen av växthusgaser fi^ transportsektom har minskat något de senast åren så är utsläppen fortfarande över nivån for Trafikanalys som på regeringens uppdrag följer upp de transportpolitiska målen konstaterar därför att "ttansportsektom har mte bidragit till att uppfylla miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan"^. Det bör också noteras att utsläpp av t.ex. koldioxid från intemationellt flyg och sjöfart som ökar kraftigt inte ingår i beräkningsimderlaget ovan. När det gäller transportemas påverkan på övriga miljökvalitetsmål bedöms läget av Trafikanalys vara "i det närmaste oförändrat" jänifört med när ttansportmålen antogsfördrygt 4 år sedan^. Om bristande kunskap delvis kan förklara ovan konstaterade brist på måluppfyllelse anser Naturvårdsverket att det finns starka skäl att prioritera och utveckla forskning och innovationförminskad klimat- och miljöpåverkan från transportsektom. Tamsportforskning till stödförttansportsnåltsamhälle Naturvårdsverket anser att det är positivt att transportmyndighetema uppmärksammar "konflikten mellan fortsatt ökning av efterfrågan på ttansporter och de negativa konsekvenser som detta kan innebäraförklimat och miljö som en högaktuell problematikförallafyrattafikslag"och önskar samverka kring denna målkonflikt (sid. 72). Naturvårdsverket saknar dock formuleringar om att transportökningen måste begränsas särskilt inom de mer miljöstörande trafikslagen väg- ochflygtranporteroch att det mte räcker med enbart tekniska åtgärderföratt nå de avriksdagenbeslutade miljökvalitetsmålen*. ^ Trafikanalys, Uppföljning av de transportpolitiska målen, rapport 2013:4 sid. 7. 'Ibid. * Det konstaterade dåvarande Banverket, Energimyndigheten, Luftfartsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Vägverket i en gemensam rapport "En övergripande slutsats fiin EET-strategin är att det inte räcker enbart med tekniska effektivitetsökningar,

4 NATURVÅRDSVERKET 4(6) I regeringsuppdraget Färdplan 2050, med målet att tafi^mett imderlagföringa nettoutsläpp av växthusgaser år 2050, identifieras transportsektom som en sektor där mycket stora förändringar måste ske i förhållande till nuvarande utveckling. I en underlagsrapport om transporter konstaterar Trafikverket att 'Tdimatmålen inte kan nås med enbart tekniska lösningar" och att "ett ttansportsnålt samhälle därför är nödvändigt"^. Vidare konstateras i arbetet med färdplanen att "arbetet för ett transportsnålt samhälle inte bara bidrar till låga växthusgasutsläpp utan också till uppfyujmdet av andra mål inom en rad områden"^. Naturvårdsverket kan konstatera att varken den nationella transportplanen för eller det nu aktuella förslaget till transportplanförperioden bidrar till att nå målet Begränsad klimatpåverkan ttots att de ska det enligt regeringens direktiv^. Enligt Trafikverkets prognoser kommer personbilstrafiken att öka med 34 % till år 2030 och lastbilstrafiken med ännu mer under samma period. Vidare bedömer Trafikverket att personbilsttafiken behöver minska med 20 % till år 2030 samtidigt som godsttafiken på väg hålls konstant under samma periodföratt klimatmålen ska kunna nås^*^. Naturvårdsverket anser att detfinnsett stort behov av att prioritera forskning och mnovation som bidrar till en utveckling mot ett transportsnålt samhälle. I det ingår bl.a. att analysera hinder mot och utveckla styrmedelfören sådan utveckling. Vidare behöver de nationella och regionala transportplanema stödja en sådan utveckling bl.a. genom att i ökad omfattning fokusera på steg 1- åtgärder i fyrstegsprincipen^' och imdvika investeringar som bidrar till ökad vägoch flygtrafik. Här behövs en analys om och i så fall hur forskning och innovation kan bidra till en sådan utveckling. Översyn av hiu forskning och innovation ska adminisfreras Naturvårdsverket anser att det i detta sammanhangfinnsskäl att se över hur forskning och innovation som finansieras av de aktuella myndighetema ska administteras fiamöver för att säkra den vetenskapliga kvalitén och relevansen i fimntida satsningar. Regeringen skriver i uppdraget till myndighetema att "den verksamhet som bedrivs börföljasupp på ett bättte sätt än tidigare" samt att regeringen "avser att återkomma om hur en mer systematisk uppföljnings- och fömybar energi och reningsutrustningföratt nå miljömålen". Strateginföreffektivare energianvändning och transporter, EET. Naturvårdsverket, rapport Dehapport transporter, underiag till färdplan 2050, Trafikverket, 2012:224, sid 157. ' Underlag till en färdplanförett Sverige utan klimatutsläpp 2050, Naturvårdsverket 2012, rapport 6537, sid 11. ' Regeringsbeslut , N2008/8698/IR, N2008/8869/IR, sid. 3 och 10 samt regeringsbeslut , N2012/6395/TE, sid 2. Miljökonsekvensbeskrivning av kapacitetsutredningens förslag, sid 25. Samlat planeringsimderlagförenergieffektivisering och Begränsad klimatpåverkan, 2012:152, sid Dehapport transporter, underlag till Färdplan 2050, Trafikverket november 2012, kap. 4. '' Det första steget handlar om "åtgärder som påverkar transportefterfiågan och val av transportsätt. Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och mformation med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigtföratt minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel." Vägverket publikation 2002:72, sid. 5.

5 NATURVÄRDSVERKET 5(6) Utvärderingsverksamhet bör organiseras"'i Naturvårdsverket mstänuner i betydelsen av en väl flmgerande uppföljnings- och utvärderingsverksamhet men önskar också framhålla att samtiiga steg, flin forsknmgsidé och val av utförare till uppföljning och utvärdering, är viktiga för kvalitet och kostnadseffektivitet. Vetenskapligt råd Regeringen skriver i uppdraget att transportmyndighetema bör föreslå hur ett gemensamt vetenskapugt råd, med inslag av extema forskare, och med syftet att ge stöd till ökad kvalitetssäkring av forskmngs- och innovationsverksamheten kan organiseras och drivas. Det "myndighetsgemensamma forsknings- och mnovationsråd" som transportmyndighetema föreslår har dock delvis en något annorlunda inriktning. Det ska "stötta myndighetemas arbete med att säkerställa samordning av myndighetemas forskmngs- och innovationsverksamhef'. Det ska även vara en resius i utvärdering och uppföljnmg av verksamheten. För att säkerställa en god kvalitet anser Naturvårdsverket det lika viktigt att se över hur forsknings- och mnovationsområden samt utförare väljs ut, som att utvärdera och följa upp. Detfinnsenligt Naturvårdsverkets bedömning behov av att utveckla vilken roll ett vetenskapugt råd ska ha samtidigt som man ser över hela den administrativa processens olika delar. Naturvårdsverket anser att ett vetenskapugt råd mte kan ersätta behovet avtiufälugabedömningsgmpper för bedömning av vetenskaplighet och relevans av ansökningar inkomna i samband med utlysning av forskningsområden. Den bredd som forskning- och mnovation inom ttansportområdet representerar, mte mmst om man ska som Naturvårdverket anser utgå fiån de transportpolitiska målen, gör det omöjligt att i ett sådant råd inrymma all den komptens som behövs utan att rådet i så fau bur otympugt stort. Övriga synpunkter Naturvårdsverket anser det positivt att transportmyndighetema uppmärksanmiar behovet avförmyndighetema gemensanuna satsningar som behandlar hur regelverk och andra styrmedel i vid memng påverkar transportsystemet och efterfrågan på transporter (sid. 73). Naturvårdsverket är positivttiuförslagetatt samarbetet inom TRANSAM, där myndigheter som är aktiva inom transportforskning och innovation möts och där Naturvårdsverket ingår, utvecklas och breddas. När det gäuer samarbete, spridnmg och nyttiggörande av kunskap meuan olika vetenskapuga discipliner och meuan akademi, myndigheter och näringsliv är det ett generellt problem att flödet av personer från näringsliv och myndigheter tiu universitet och högskolor är mycket begränsat. Det är i princip enkekiktat åt motsatt håu. Det beror på att det inte är någon merit i den akademiska världen med erfarenheterfrånövriga samhäuet. Problemet består i att den erfarenhet och praktiska kunskaper som akademm går miste om skuue kunna hjälpa forskningen att bättte identifiera problem och forska fiam lösnmgar som samhället har direkt nytta av. Det är bra att transportmyndighetema Regeringsbeslut , N2023/121/TE.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(6) uppmärksammar betydelsen av samarbete mellan samhälle, akademi och industri. Naturvårdsverket saknar en uppdelnmg av den ekonomiska redovisningen mellan Trafikverket forskningsportföljer benämnda "Mer nyttaförpengarna" och "Trafikverket en modem myndighet". Naturvårdsverket bedömer också att det kan vara lämpligt att se över om det som beskrivs i forskningsportföljen 'Trafikverket en modem myndighet" och t.ex. handlar om "attraktiviteten hos Trafikverket som arbetsgivare" och "Trafikverket som varumärke" är förenugt med definitionen på forskning och innovation som transportmyndighetema presenterar på sid 8 i uttedningen. Beslut om detta ärende har fattats av avdelningschef Martin Eriksson. Vi den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit enhetschef Gtmilla Sallhed, handläggama Mikael Johannesson och Kerstin Backman Hannerz, den sistnämnda föredragande. Martin Eriksson Kerstin Backman Hannerz Kopia till: Miljödepartementet, Stockholm