Foto: Nils-Johan Norenlind TRANSAM. Samordning av transportforskning i Sverige

Transkript

1 Foto: Nils-Johan Norenlind TRANSAM Samordning av transportforskning i Sverige Januari 2007

2 Fungerande transporter är en viktig del av vår vardag. Betydelsen för samhälle, tillväxt och sysselsättning är stor. Samhällets behov av kvalificerad kompetens ökar för att kunna hantera de sammansatta frågor av strategisk betydelse som transportsektorn och dess infrastruktur genererar. Näringslivet förändras snabbt i riktning mot ökad internationell arbetsdelning. Utveckling och tillverkning av komponenter och system inom industrin sker idag fördelat över en lång rad olika aktörer och i samtliga världsdelar. EU:s roll utvecklas och en allt större del av transportsektorns villkor definieras på europeisk nivå. En internationell arbetsdelning eftersträvas inom EU där forskningsmiljöer i ökande grad kan utvecklas till europeiska angelägenheter med gemensam europeisk finansiering. För att ur ett nationellt perspektiv effektivt kunna stödja denna utveckling krävs en kraftfull satsning på transportrelaterad FUD (Forskning, Utveckling och Demonstration).Vidare krävs det FUDmiljöer med långsiktig bärkraft som har förmågan att framgångsrikt verka i Sverige, Europa och världen. Transportfrågornas vidd återspeglas på myndighetssidan genom att mer än ett dussin myndigheter finansierar FUD inom transportområdet. Sammantaget satsar staten minst tre kvarts miljard kronor årligen på transportrelaterad FUD. För att samordna satsningarna har TRANSAM bildats. TRANSAM är ett rådgivande forum där frågor av gemensamt intresse för de deltagande myndigheterna behandlas. TRANSAMs uppgift är att stödja myndigheterna i deras FUDsatsningar på transportområdet. Fokus ligger på FUD-frågor av intresse för flera myndigheter. TRANSAM leds av en styrgrupp med representanter för myndigheterna. En stor del av samordningen sker i arbetsgrupper. Dessa hanterar bland annat nya satsningar och ansökningar som kan vara av gemensamt intresse. En viktig grund för verksamheten är att skapa en helhetsbild av FUD-aktiviteterna inom området.

3 Pågående myndighetsgemensamma aktiviteter Bilens sociala och ekonomiska betydelse Bisek Bisek är ett FoU-samarbete mellan Vägverket, VINNOVA, BIL Sweden, Motororganisationernas Samarbetskommitté (MOSK), Folksam och Statens Vegvesen under perioden Målet är att tillföra samhället kunskap som gör det möjligt att på ett sakligt sätt beskriva sociala och ekonomiska effekter av olika åtgärder inom vägtransportsystemet med inriktning på individer och hushåll. Beslut har fattats om att lägga sammanlagt minst 14 Mkr för ett program på fem år. Som ett inledande steg har beslut tagits om några essayer och kunskapssammanställningar. Kollektivtrafikprogrammet Banverket, Vägverket och VINNOVA har skapat en väl fungerande plattform för diskussioner rörande såväl pågående som kommande satsningar inom kollektivtrafikområdet. En underlagsrapport Genomgång av Banverkets, VINNOVAs och Vägverkets forskning om kollektiva transporter (Transportidé 2005) har tagits fram och seminarier med forskare, konsulter och branschaktörer har genomförts. Under 2007 kommer den första utlysningen inom det gemensamma FoU-programmet att ske. Mer information på respektive myndighets webplats

4 Beslutsprocesser vid riskhantering inom transportsystemet Ett problemområde som identifierats av flera myndigheter är forskning kring riskhantering och dess roll i beslutsprocesser. Området är komplicerat och innefattar en rad frågeställningar. Utgångspunkten är det dilemma som beslutsfattare i samhällsplaneringen ställs inför då frågor rörande risker, riskhantering och riskvärdering blir en del av beslutsprocessen. Ett samarbete om framtida FoU-projekt pågår. Bakom initiativet står Vägverket, Banverket, Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten, Sjöfartsverket och VINNOVA Uppbyggnad av starka forskningsmiljöer Under 2004 tog VINNOVA tillsammans med en rad andra myndigheter fram rapporten Nationell strategi för transportrelaterad FUD (VP 2004:01). En av de mest centrala punkterna inom ramen för strategin var uppbyggnad och finansiering av internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer. Strategin har nu börjat få genomslag. Inom Sjöfartsområdet har forskningscentret Lighthouse utvecklats, en satsning där svenska rederier går in med 100 mkr under en tioårsperiod. Även VINNOVA och Sjöfartsverket har beslutat att stödja detta center. Vägverket har gjort stora satsningar på virtuella FUD-centra, bl.a. VFUDC-TTS Information och kommunikation för stöd och ledning av trafik, CELEST Samspel mellan politiker, medborgare och näringsliv, FUD-BT Varaktigt hållbar, säker och tillgänglig infrastruktur konstbyggnad. Även Banverket och Energimyndigheten gör insatser, bl.a. en fortsatt satsning på etablerade kompetenscentrum samt ett centrum för integrerade godstransporter Tre kompetenscentra, så kallade VINN Excellence Center, har byggts upp: Next Generation Innovative Logistics i Lund, e Service and Market Oriented Transport Research Group i Karlstad och Centre for ECO 2 Vehicle Design i Stockholm. De finansieras av VINNOVA, högskolorna och näringslivet. Därutöver sker en uppbyggnad av strategiska miljöer inom ramen för VINNOVAs ordinarie program-

5 utlysningar samtidigt som ytterligare initiativ tas kring nya centrumbildningar. Analys av luftfartsforskning En analys av svensk luftfartsforskning sker i samverkan mellan VINNOVA, Luftfartsverket, Luftfartsstyrelsen, Svenskt flyg och ett antal forskare. Analysen utgör en bred översikt av vilken flygforskning som är viktig för Sverige i dag och vilken forskning som bör prioriteras. Uppdraget utförs av TFK och beräknas vara klar under Sjösäkerhet Ett nära samarbete har utvecklats mellan Sjöfartsverket och VINNOVA, bland annat inom området sjösäkerhet. Stor kraft läggs för närvarande på att öka samarbetet internationellt. Sverige har genom VINNOVA som ett av elva länder anslutit sig till ett EU-projekt kallat ERA-NET TRANSPORT. Flera initiativ har tagits på för Sverige väsentliga områden, bl.a. ett kring sjösäkerhet. Sju länder Tyskland, Frankrike, England, Nederländerna, Finland, Danmark och Sverige har enats om att skapa ett gemensamt forskningssamarbete kallat SURSHIP. Det avser forskning om en fartygs förmåga att hålla sig flytande efter ett haveri av något slag. Arbetet leds av VINNOVA och Sjöfartsverket gemensamt. Genus- och jämställdhetsfrågor Det behövs ökade insatser för att uppnå det transportpolitiska målet om ett jämställt transportsystem. TRANSAMs genusgrupp är ett forum där jämställdhetsfrågor som är gemensamma för flera myndigheter hanteras. Myndigheterna genomförde ett jämställdhetseminarium med transportforskare i januari Det övergripande syftet var att öka möjligheterna att uppnå det transport-

6 EU-samarbete politiska målet om ett jämställt transportsystem genom att inspirera till att integrera jämställdhetsfrågorna i transportforskningsprojekt. Ett nytt seminarium med liknande inriktning är planerat till vintern Utöver detta har gruppen diskuterat angelägna forskningssamarbeten, erfarenhetsutbyte m.m. Svenska myndigheter är engagerade i ett flertal grupperingar på EUnivå. Trafikverken deltar i de strategiskt viktiga teknikplattformarna (WATERBORNE inom sjöfart, ERRAC inom järnväg, ERTRAC för vägtrafik och ACARE för flyg). VINNOVA är representerat i EU-kommissionens FoU-kommitté för Sustainable Surface Transport och i Aerospace Programme Committe. Dessutom har VINNOVA och Vägverket anslutit sig till ERA-NET Transport respektive ERA-NET Road, vilka är viktiga plattformar för samarbete och samordning av forskningsaktiviteter inom transportområdet. Andra myndigheter som VTI och Energimyndigheten är också engagerade i arbetet inom EU exempelvis genom VTI:s institutsamarbete inom FERHL och ECTRI. TRANSAMs EU-grupp har ombildats. En ny EU-grupp leds av Näringsdepartementet. Gruppen har en bred representation med företrädare för industrin, forskningen och finansiärerna. En första uppgift har varit att att arbeta med EUs nya forskningsprogram FP7 och de delar som rör transportforskning.

7 TRANSAMs organisation TRANSAM Styrgrupp Banverket, Energimyndigheten, FAS, Formas, Krisberedskapsmyndigheten, Luftfartsstyrelsen, MISTRA, Naturvårdsverket, Räddningsverket, SIKA, Sjöfartsverket, VINNOVA, Vägverket. Dessutom Näringsdepartementet (adj.) Sekretariat VINNOVA Arbetsgrupp #4 Arbetsgrupp #3 Arbetsgrupp #2 Arbetsgrupp #1 Arbetsgrupper inom TRANSAM Ordförande* ) Miljö Peter Kasche, Energimyndigheten Trafiksäkerhet Claes Tingvall, Vägverket Trygghet, risker och sårbarhet Ulrika Postgård, Räddningsverket Kollektivtrafik Emma Gretzer, VINNOVA Gods och logistik Bo Essle, VINNOVA Genusfrågor Jenny Brandt, Banverket Transportpolitik Per Norman, VINNOVA Information Birgitta Sandstedt, VTI * ) Avser januari 2007

8 För mer information kontakta: Christine Wallgren, Ove Pe ersson, ove.pe Joakim Tiséus, Besök också gärna TRANSAMs webbplats: I TRANSAM ingår Banverket, Energimyndigheten, FAS, Formas, Krisberedskapsmyndigheten, Luftfartsstyrelsen, MISTRA, Naturvårdsverket, Räddningsverket, SIKA, Sjöfartsverket, VINNOVA, Vägverket. Dessutom ingår Näringsdepartementet (adj).