Barn- och ungdomsnämnden

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 15 november 2017 kl 13:00-17:00 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Enligt uppdrag Meddela eventuellt förhinder till Iréne Jonsson, tfn Enligt uppdrag Iréne Jonsson Föredragningslista 1. Val av justerare. 2. Anmälan av övriga ärenden. 3. Utvecklingsforum. Beslutsärenden 4. Yttrande över motion från Allians för Kalmar Bättre skola genom aktivt skolval och gemensamt kösystem (bilaga). Föredragande: Peter Sunnanek. 5. Intern kontrollplan 2018 (bilaga). Föredragande: Jennie Ljunggren, Clas Wolke. 6. Svar på revisorernas rapport Granskning av grundskolornas arbete för att motverka kränkande behandling (bilaga). Föredragande: Clas Wolke. 7. Förslag till ny organisation inför mandatperiod remissvar (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh.

2 Barn- och ungdomsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) 8. Prövning om elev vid fristående skola ska åläggas skolgång inom det offentliga skolväsendet (bilaga). Vid handläggning och beslut av detta ärende är barn- och ungdomsnämndens sammanträde inte offentligt. Föredragande: Åse Porsefjord. 9. Diskussions- och informationsärenden: a) Verksamhetsplan med internbudget 2018 (bilaga). Föredragande: Katarina Sandberg, Kristina Olson, Jennie Ljunggren, Torbjörn Hansson, Ann Gustafsson. b) Genomförd utvärdering av Handlingsplan - Särskilt begåvade elever. Föredragande: Clas Wolke. c) Likvärdig utbildning i förskoleklass (bilaga). Föredragande: Annelie Olsson. d) Behörighetsläget i grundskolan. Föredragande: Emad Soukiyh. e) Växjökonferensen den 31 januari-1 februari Tema Skolutveckling - förstå, förklara och förbättra. Föredragande: Emad Soukiyh. f) Personalnytt, organisations- och lokalförändringar. Föredragande: Mats Linde. 10. Avrapportering verksamhetsbesök/nätverksträffar. 11. Anmälningsärenden (bilaga). 12. Anmälan av delegationsbeslut (bilaga).

3 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peter Sunnanek BUN 2017/0897 Tfn Barn- och ungdomsnämnden Yttrande över motion: Bättre skola genom aktivt skolval och gemensamt kösystem Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige beslutar att 1. avslå motionens förslag avseende punkt 1, 4 och 5, 2. anse motionens förslag avseende punkt 2 och 3 som besvarade. Motionen ska härmed anses vara besvarad. Bakgrund Allians för Kalmar (Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna) har inkommit med en motion syftande till att införa Aktivt skolval i Kalmar kommun. Följande punkter föreslås: 1. att Kalmar kommun inför ett aktivt skolval för alla. 2. att elever och föräldrar inför skolvalet ska ges utförlig, jämförande information om utbudet av skolor. 3. att information inför skolvalet ska erbjudas på de vanligaste språken i kommunen. 4. att se över möjligheterna att inom ramen för nuvarande lagstiftning förbättra möjligheten till skolresor och skolskjuts vid val av skola långt ifrån hemmet. 5. att undersöka möjligheterna och förutsättningarna för att införa ett transparent och gemensamt administrerat kösystem till alla skolor i Kalmar, fristående såväl som kommunala. Precis som motionärerna beskriver fanns det i Skolkommissionens slutbetänkande (SOU 2017:35) skrivningar syftande till att minska skolsegregationen, i detta fall genom att införa aktivt skolval. Kommissionens betänkande har barn- och ungdomsnämnden vid två tillfällen yttrat sig om, bland annat med påpekande om att just skrivningarna om aktivt Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Peter.Sunnanek@kalmar.se

4 BUN 2017/ (2) skolval behöver förtydligas ytterligare och kriterier för att säkra minskad skolsegregation behöver arbetas fram. Vidare tryckte barn- och ungdomsnämnden på att många av de insatser som nämndes högst troligt är förknippade med ökade kostnader för skolhuvudmannen. Skolkommissionen problematiserar runt nuvarande skrivning i skollagen (10 kap 30 ) - den så kallade närhetsprincipen. För att ett aktivt skolval ska kunna bli verklighet behöver denna skrivning justeras. Yttrande 1. Att införa aktivt skolval i Kalmar kommun innan staten hunnit reda ut de detaljer som barn- och ungdomsnämnden redan konstaterat vara i behov av förtydliganden är komplicerat. Dessutom behöver skollagen justeras avseende närhetsprincipen. Att genomföra ett antal åtgärder som dessutom kan vara kostnadskrävande innan staten hunnit genomföra sina delar av Skolkommissionens slutbetänkande är inget som barn- och ungdomsnämnden ställer sig bakom. Barn- och ungdomsnämnden anser att det är bättre att avvakta vad staten kommer fram till avseende aktivt skolval. 2. Idag finns på kommunens hemsida en del information om hur elever och vårdnadshavare går till väga för att byta skola. Detta kan förbättras och översyn kommer ske på barn- och ungdomsförvaltningen. 3. Idag informeras alla elever och vårdnadshavare som passerar genom skolmottagningsenheten om sin rätt att välja skola, detta på familjens språk. Utöver detta finns utrymme för förbättring och översyn kommer ske på barn- och ungdomsförvaltningen. 4. Alla elever i Kalmar kommun har redan idag rätt till busskort för att ta sig till och från skolan om de uppfyller avståndskravet. Nuvarande ordning i Kalmar kommun är med andra ord redan mera frikostig än lagstiftarens krav som enbart kräver skolskjuts till elever på anvisad skola under förutsättning att avståndskravet är uppfyllt. 5. Om Kalmar kommun inför aktivt skolval blir det ändå svårt att ha ett gemensamt kösystem med fristående huvudmän eftersom den fristående huvudmannen i nuvarande lagstiftning har möjlighet att ha egna urvalskriterier så länge dessa inte strider mot de kriterier som skolinspektionen har satt upp. Dessa är inte möjliga att följa som offentlig huvudman som är hänvisad till närhetsprincipen. För att kunna genomföra denna punkt behöver skollagen justeras vad gäller urvalsprinciper. Mats Linde Förvaltningschef Peter Sunnanek Planeringssekreterare

5 Motion från Allians för Kalmar Bättre skola genom aktivt skolval och gemensamt kösystem Den svenska skolan innebär en fantastisk möjlighet att ge varenda unge en chans att hitta sin väg och uppnå sin dröm, även om starten i livet ser olika ut. Det fria skolvalet är viktigt. Det ger alla elever möjlighet att välja den skola som passar dem bäst och är ett medel för att bryta segregationen. Det visar sig också att elever som går i den skola de valt i högre grad är nöjda med sin skola. Men samtidigt har den ökande boendesegregationen i Sverige de senaste decennierna bidragit till växande klyftor. Därför har det fria skolvalet inte brutit segregationen i den utsträckning som vi skulle önska. Nu måste mer göras för att elever med olika bakgrund oftare ska hamna i samma klassrum. Skolkommissionen (SOU 2017:34) har granskat orsaker till skolsegregation samt förutsättningarna för att välja skola. Bland annat erfar man att det finns många invandrare som inte känner till att det är gratis att gå på fristående skolor i Sverige. Man tror att det handlar om privatskolor med höga avgifter. (s296) Om föräldrar från olika socioekonomiska förhållanden har olika tillgång till information om hur skolvalet fungerar och vilka urvalsgrunder som tillämpas, kan segregation uppstå. Skolval kan dock även vara ett verktyg att för elever att bryta sin boendesegregation genom att välja bort skolan i närområdet och därmed bryta den segregation som uppstår i och med närhetsprincipen. (s292) Med ett så kallar aktivt skolval måste kommunen låta elever och deras familjer välja skola. Kommunen kan inte förutsätta att elever vill gå på den skola som ligger närmast, utan måste se till att varje elev gör ett aktivt val baserat på god information om olika alternativ. Därmed får även familjer som inte övervägt eller ens känt till skolvalet en tydlig signal om att de förväntas utvärdera alternativen och ta ställning utifrån vad som är bäst för deras barn. Detta har prövats framgångsrikt i bland annat Botkyrka och Nacka. Flera undersökningar (Skolverket 2005, Mer kunskap för pengarna eller IFAU 2012, Har den växande friskolesektorn varit bra för elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt? ) har visat att när konkurrensen mellan grundskolor ökar så ökar även skolornas ekonomiska effektivitet, elever lär sig mer och fler går vidare till högre utbildning. Med ett aktivt skolval kan vi räkna med att skärskådningen och konkurrensen mellan skolor ökar än mer, vilket kan tänkas förstärka dessa positiva effekter ytterligare. När Barn och ungdomsnämnden har yttrat sig till Skolkommissionen (BUN 2017/0558) har den bland annat pekat på att ett förstärkt skolval fordrar en översyn av reglerna för skolskjuts. Elever i glesbygd riskerar att i praktiken inte ha något aktivt skolval med nuvarande regelverk runt skolskjuts. Vi bör se över vilket utrymme nuvarande skollag ger kommunen (och fristående aktörer i kommunen) att erbjuda bättre möjligheter till skolskjuts vid val av en skola långt ifrån hemmet.

6 För att alla elever och föräldrar ska kunna göra ett genomtänkt och välgrundat val, måste det finnas tydlig information som gör det lätt att jämföra olika skolors kvalitet och kunskapsresultat. Man behöver inte uppfinna hjulet på nytt för detta. Den nationella satsningen är ett bra verktyg att hänvisa till, likaså de jämförelseskrifter som Barn och ungdomsförvaltningen tar fram årligen, som Måluppfyllelse i fokus och Elevernas och vårdnadshavarnas syn på verksamheten. Det är dock viktigt att informationen om såväl skolval som de olika alternativen presenteras lättillgängligt för alla och översätts till flera språk. Dagens kösystem med separata köer till kommunala och fristående skolor innebär att elever och föräldrar har svårt att få en överblick över vilken skola de har möjlighet att komma in på. Teveprogrammet Uppdrag Granskning visade härom året att bristen på transparens gjort det möjligt för fristående skolor att under vissa förutsättningar välja sina elever istället för tvärtom. För att förebygga detta samt underlätta det aktiva skolvalet för alla bör kommunen undersöka möjligheten att införa ett gemensamt administrerat kösystem till kommunens alla skolor, fristående som kommunala. Ett sådant system finns till exempel i Stockholms kommun. Med anledning av detta föreslår vi kommunfullmäktige att besluta 1. att Kalmar kommun inför ett aktivt skolval för alla. 2. att elever och föräldrar inför skolvalet ska ges utförlig, jämförande information om utbudet av skolor. 3. att information inför skolvalet ska erbjudas på de vanligaste språken i kommunen. 4. att se över möjligheterna att inom ramen för nuvarande lagstiftning förbättra möjligheten till skolresor och skolskjuts vid val av skola långt ifrån hemmet. 5. att undersöka möjligheterna och förutsättningarna för att införa ett transparent och gemensamt administrerat kösystem till alla skolor i Kalmar, fristående såväl som kommunala. Björn Brändewall (L) Måns Linge (M) Christopher Dywik (KD)

7 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jennie Ljunggren/Clas Wolke BUN 2017/ / Barn- och ungdomsnämnden Intern kontrollplan 2018 Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att anta intern kontrollplan Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden ska enligt kommunens Reglemente för intern kontroll, KF 256, , inom sitt område organisera samt dokumentera och anta regler och anvisningar i syfte att åstadkomma god intern kontroll. Fr.o.m ingår intern kontroll i en process, utformad så att kommunen kan göra avvägning mellan kontrollkostnad och kontrollnytta. Syftet är lyfta och bedöma risker som kan påverka kommunens verksamhet och ekonomiska resultat. Inte bara ekonomiska faktorer ska framöver vägas in, utan även vikten av att upprätthålla förtroendet för barn- och ungdomsnämndens verksamhet. Intern kontrollplan 2018 Till 2018 har kommunledningskontoret identifierat och tagit fram de risker som finns i de kommunövergripande processerna, så som hantera ekonomi, hantera ärende och dokument, informera och kommunicera, personalprocessen, leverera IT stöd, tillhandahålla lokaler/tjänster samt stödja och utveckla den demokratiska processen. Dessa risker kan den enskilda nämnden inte påverka. Utöver dessa kommunövergripande risker innehåller barn- och ungdomsnämndens kontrollplan även ett antal verksamhetsspecifika risker med tillhörande kontrollmoment, det vill säga risker kopplade till att bidra till individers utveckling och lärande. Kontrollplanen innefattar också de risker som lyftes i verksamhetsplanen för Avrapportering av intern kontrollplan 2018 sker i samband med årsredovisningen för samma år. Mats Linde Förvaltningschef Jennie Ljunggren Ekonom Clas Wolke Verksamhetsutvecklare Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx jennie.ljunggren@kalmar.se

8 Organisationsenhet: Barn- och Ungdomsnämnd År och fas: Intern kontroll Inmatning Riskanalys och intern kontrollplan Alla risker grupperade på process Clas Wolke, :22 1

9 Ledningsprocesser Fastställa mål och fördela resurser Ta fram statistik Ta fram budget och följa upp den Hantera mål och uppdrag Ta fram underlag genom omvärldsbevakning Organisera, leda och följa upp verksamheten Följa upp verksamheten Stödja, styra, samordna genom verksamhetsledningssystem Leda och fördela arbetet Bevaka och informera om lagar och förordningar Clas Wolke, :22 2

10 Huvudprocesser Allmänt främja Kalmars näringsliv Lotsa företagare i den kommunala organisationen Genomföra företagsbesök Erbjuda ändamålsenliga lokaler för det lokala näringslivet Genomföra starta-eget kurser Hantera etableringsfrågor Bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete Planera åtgärder inför extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Tillhandahålla räddningstjänst Arbeta med frågor inom förebyggande brandskydd Bidra till individers utveckling och lärande Leda och stödja barns utveckling och lärande i förskola och pedagogisk omsorg Leda och stödja elevers utveckling och lärande i förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola Anordna gymnasial vuxenutbildning Bedriva och utveckla gymnasial utbildning Bedriva och utveckla kommunal vuxenutbildning Risk - Diskriminering och kränkande behandling Ett barn/en elev som utsätts för diskriminering eller kränkande behandling löper en stor risk att få livslånga (psykiska) skador samt gå miste om möjligheterna till utveckling och lärande. Kategori: Legal risk Riskvärde: 4 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 4) Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Stödprocess vid diskriminering och kränkande behandli ng Uppföljning av: Stödprocess vid diskriminering och kränkande behandling. Clas Wolke Stödprocessen och tillhörande dokument följs upp och utvärderas årligen. Uppföljningen sker vid stadienätverken samt vid möte med representanter av skolkuratorer. Minst en gång per läsår eller så fort behov uppstår. Risk - Anmälan vid misstanke om att barn far illa Det finns en risk att barn inte får det stöd och den hjälp som de behöver om personal i n t e anmäler sin oro för att barn far illa, till socialförvaltningen. Den som är anmälningsskyldig ska genast anmäla till socialtjänsten om man i sin yrkesroll misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa. Som anmälare behöver du inte vara säker på att barnet far illa, det räcker att du misstänker det. Kategori: Legal risk Riskvärde: 8 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 4) Clas Wolke, :22 3

11 Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Stödprocess vid misstanke om att barn far illa Uppföljning av: Stödprocess vid misstanke om att barn far illa Åse Porsefjord Chef för central elevhälsa ansvarar för att stödprocessen årligen revideras, i samverkan med socialförvaltningen; representanter för barn- och ungdomsförv altningens kuratorer samt planeringssekrete rare på barn- och ungdomsförvaltningens förvaltningskontor. Minst en gång per läsår eller så fort behov uppstår. Risk - Elevs frånvaro i skolan Om en elev inte är närvarande i skolan finns en risk för att hen inte möts av en strukturerad undervisning (timplan, kursplaneinnehåll) och får ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd (återkoppling/omdömen/iup) i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar så att hen når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen (Lgr 11 - Skolans värdegrund och uppdrag/övergripande mål och riktlinjer). Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 4 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 4) Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Stödprocess för elevers närvaro i skolan Uppföljning av: Stödprocess för elevers närvaro i skolan Åse Porsefjord Chef för central elevhälsa ansvarar för att stödprocessen årligen revideras i samverkan med socialförvaltningen samt planeringssekrete rare på barn- och ungdomsförvaltningens förvaltningskontor. En gång per läsår eller så fort behov uppstår. Risk - Barns utveckling i förskolan Om undervisningen/utbildningen inte sker i enlighet med skrivningarna i skollagen, läroplanen och andra styrdokument finns en risk att förskolan inte tillgodoser barnets möjligheter till inlärning och utveckling. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 4 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 4) Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Stödprocess för barns utveckling i förskolan Uppföljning av: Stödprocess för barns utveckling i förskolan. Zejfa Buljugic Stödprocessen ska revideras årligen i juni av förskolechefer i Förskolenätet. En gång per år. Risk - Elevers måluppfyllelse i grundskolan Om undervisningen/utbildningen inte sker i enlighet med skrivningarna i skollagen, läroplanen och andra styrdokument finns en risk att skolan inte tillgodoser elevens rättigheter och möjligheter till lärande och utveckling. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 4 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 4) Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Stödprocess för elevens måluppfylle lse i grundskolan Uppföljning av stödprocess för elevens måluppfyllelse i grundskolan. Åse Porsefjord Stödprocessen revideras årligen, i juni, av rektorer i F-6nätverket och Högstadienätverket. En gång per läsår. Clas Wolke, :22 4

12 Risk - Nyanlända elever Om en nyanländ elev inte får den bästa tänkbara starten i sin grundskoleutbildning är risken en låg måluppfyllelse. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 4 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 4) Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Stödprocess för nyanlända elever Uppföljning av: stödprocess för nyanlända elever. Richard Wykman Verksamhetschef på Skolmottagningsenhete n sammankallande till möte, för översyn av arbetsgången i stödprocessen samt tillhörande dokument. Övriga deltagare: ett urval av rektor, klasslärare/mentor samt SVA-lärare, på mottagande skolor. En gång per år. Främja ett rikt kultur- och fritidsliv Erbjuda kulturaktiveter Erbjuda undervisning Svara för informationsförsörjning Stödja föreningslivet Sköta inom- och utomhusanläggningar för idrott och friluftsliv Förvalta och utveckla det fysiska samhället Prioritera och samordna fysisk planering Handlägga lantmäterifrågor Planera trafikmiljön Handlägga lov enlig PBL Producera och hantera geografisk information Planera för infrastruktur/kommunikationer Planera mark till bostäder och verksamhet Sälja anläggningstillgångar Förvalta och utveckla allmän platsmark Förvalta och utveckla kommunal mark Hantera bidrag till enskilda vägar Hantera markreservationer Handlägga parkeringstillstånd och tillfälliga markupplåtelser Genomföra exploatering och investeringar Bedriva tillsyn enligt PBL Handlägga anmälan enligt PBL Svara för vård, omsorg och sociala tjänster Hantera invandrar- och flyktingfrågor Lindra effekter av arbetslöshet Ansvara för stöd, omsorg och vård till äldre och till personer under 65 år med mindre omfattande funktionsnedsättningar Ansvara för individ- och familjeomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Tillhandahålla olycksfallsförsäkring Värna om miljö och hälsa Bidra till säker livsmedelshantering Erbjuda energirådgivning Hantera frågor om naturvård Clas Wolke, :22 5

13 Hantera avfall Ta emot felanmälan Bidra till bättre livsmiljö för människor, djur och natur Hantera strandskyddsdispens Clas Wolke, :22 6

14 Stödprocesser Hantera ekonomi Hantera redovisning och övrig ekonomiadministration Hantera finansförvaltning Handlägga finansieringsfrågor Arbeta med dagliga ekonomiprocesser Arbeta med fastighetstaxering Risk för brister i hantering av attest och firmatecknare Det finns risk för att attest sker i strid mot reglementet för verifikationer avseende jävs- och integritetsreglerna. Det finns risk för att utbetalningar attesteras av fel person på grund av att attestförteckningarna inte är uppdaterade och kommunicerade med systemförvaltarna för ekonomisystem och verksamhetssystem. Det finns en risk för att kontrakt/avtal skrivs på av andra än firmatecknare för Kalmar kommun. Detta kan leda till förtroendeskada och ekonomisk skada för kommunen i form av skadestånd/vite från kunder, leverantörer eller andra myndigheter. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta sker bedöms som stor då det är många personer som hanterar verifikationer, fakturor och avtal. Konsekvensen om detta inträffar bedöms som allvarlig då detta kan leda till förtroendeskada eller ekonomisk skada för kommunen. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Beslutsattest Kontrollera att beslutsattest skett av rätt person med hjälp av stickprov från leverantörsreskontran. Beslutsattest och kontroll i enlighet med gällande attestförteckning, samt jävs och integritetsreglerna enligt reglementet för verifikationerna. Jennie Ljunggren Stickprovet bör omfatta minst 2% av förvaltning ens totala leverantörsfa kturor under kontrollperi oden. Vid tre tillfällen per år. Attestförteckning Kontrollera att attestförteckning är uppdaterad av nämnd, samt att attestförteckning kommit systemförvaltare av utbetalande system till handa. Jennie Ljunggren Hämta attestförteckning i ärendehanteringssyst emet och jämför med systemförvaltarens handling. Minst en gång per år, men alltid om förändring av attestförteckning sker. Risk för brister i hantering av leverantörsfakturor Risk föreligger att kostnader inte redovisas enligt kommunbas13 och för att representation, kurser, och resor inte har korrekt dokumentation avseende syfte och deltagande. Det finns också risk för att leverantörsfakturor inte betalas i tid. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta inträffar bedöms som mycket stor då hantering av leverantörsfakturor sker av ett stort antal personer och flertalet av dessa har inte detta som sin huvudsakliga arbetsuppgift. Konsekvensen om detta inträffar bedöms bli allvarlig då detta kan leda till ökade kostnader för kommunen i form av räntor och påminnelseavgifter samt att redovisningen inte är tillförlitlig vilket kan leda till att beslut fattas på felaktiga grunder. Clas Wolke, :22 7

15 Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Leverantörsfaktura Kontroll av kontering. Kontroll av fakturor som avser representation, kurser, resor. Syfte och deltagare obligatoriskt. Förfallna fakturor. Rutiner för fakturahantering under semesterperiod. Jennie Ljunggren Förfallna fakturor; veckovis kontroll och åtgärd. Återkopplas vid inter revision. Rutiner för fakturahantering under semesterperiod; muntligt. Övrigt; genom urval i ekonomisysteme t. Årligen, respektive veckovis. Kontering Kontroll av kontering mot kommunbas 13 Jennie Ljunggren Stickprov av leverantör sfakturor ur ekonomisys temet som kontrolleras mot kommunbas 13 avseende kontoslag och motpart. Stickprove t bör omfatta 2 procent av kontrollerad periods leverantörsfakturor. Vid tre tillfällen under året. Förfallna fakturor Kontrollera att det inte finns några förfallna leverantörsfakturor vid månadsbryt. Jennie Ljunggren Kontrollera via fakturahanteringsystem et att inga fakturor förfallit till betalning den 10e varje månad. En gång varje månad Risk för brister i redovisningen Det finns risk för att redovisningen och underlagen till denna brister. Främst avser detta bokföringsorder. Det finns också risk för brister i rättelser som inte kan härledas samt balanskonton som inte avstäms regelbundet. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som stor så rättelse av fel och löpande redovisning sköts av ett flertal personer. Sannolikheten att dokumentationen brister bedöms också som stor utifrån tidigare genomförda kontroller. Konsekvensen om detta inträffar bedöms som allvarlig då detta kan leda till att beslut fattas på felaktiga grunder samt att kommunen bryter mot gällande lagstiftning. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Bokföringsorder kontroll att rättelse och omföring av bokföringsorder har tillräckliga underlag och kan härledas till ursprunget. Jennie Ljunggren Stickprov ur redovisnin gen. Stickprovet bör omfatta 2% av kontrollerad period. Vid tre tillfällen under året. Avstämning av balanskonton Tillse att balanskonto stäms av regelbundet och mot korrekta underlag. Jennie Ljunggren Balanskonton stäms av mot redovisningen. Vid två tillfällen under året. Bokförda investerin gar Inventarier som uppfyller kraven för investering enligt redovisningslagen skall också bokföras som en sådan då utrymmesprincipen inte existerar. I och med att dessa investeringskonton ligger öppna för bokföring under en längre tid (ibland upp till ett helt år) så behövs en kontroll där vi säkerställer att inga förbrukningsinventarier ligger bokförda som investering. Jennie Ljunggren Förvaltnings ekonom reviderar bokade fakturor på innevarande års investeringsprojekt och kontrollerar att inga förbrukningsinvent arier finns redovisade. Undantag görs i de fall tex en helt ny förskola/förskoleavdelni ng har upprättats (se rutin för investeringar). Ej godkända bokningar bokas om som driftskostnad. 1 gång per år, i samband med bokslut Risk för brister i hantering av kundfakturering Det finns risk för att fakturering inte sker i rätt tid eller inte alls och att debiterade avgifter inte följer beslutade taxor eller avtal. Detta kan leda till ökad administration när rättelser måste ställas ut och förtroendet för kommunen kan skadas. Det kan också innebära Clas Wolke, :22 8

16 förlorade intäkter. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att det finns brister i hanteringen av kundfakturering bedöms som stor då det kan hända några gånger om året. Den största delen av faktureringen sker i försystem utifrån förbrukning och här är sannolikenheten mindre om gällande rutiner följs. Sannolikheten att detta skulle inträffa är störst vad gäller ströfakturering där inget försystem initierar fakturering utan den initieras av en tjänsteperson. Konsekvensen bedöms bli allvarlig eller få stor påverkan på verksamheten om vi inte fakturerar i rätt tid eller till fel belopp eller glömmer att fakturerar helt. Felaktig fakturering leder till ökad administration om vi måste göra kreditar och att förtroende för kommunen skadas. Vi kan också förlora intäkter p g a detta vilket kan påverka verksamheten. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Korrekt debiterade avgifter Kontrollera att debiterade avgifter stämmer överens med tagna taxor och avtal. Kontrollera baskonton för interkommunalersättning och uthyrning av lokaler. Jennie Ljunggren Stickprov ur bokföringe n. Stickprov bör omfatta 2% av kontrollerad period. Vid två tillfällen under året. Rutiner för ströfaktu rering Uppföljning mot budget för att fånga upp avvikande intäkter, dvs intäkter som kan ha missats att faktureras. Jennie Ljunggren Kontroll av bokförda intäkter mot budget. Vid tre tillfällen under året. Kontroll av nollfaktu ror Kontroll av beslutsunderlag till familjer med helt nedsatt barnomsorgsavgift, sk "nollfakturor". Jennie Ljunggren Systemförvaltare på förvaltningskontoret tar ut underlag på familjer som mottagit "nollfaktur or" från procapita. Ett uttag görs på det som är fakturerat i april och ett för september. Stickprov omfattande 10% av varje uttag plockas ut av systemförvaltare som sammanställer detta till ett underlag och skickar till kontrollansva rig. Underlaget tas med ut till respektive enhet vid verksamhetsb esöket och matchas där mot verkställda beslut. Besluten hanteras och dokumenteras enligt arkivplan. Kontroll dokumenteras i hypergene vid utförande. 1 gång per år i samband med verksamhetsbesök en Clas Wolke, :22 9

17 Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontroll av förändrad familjesa mmansättning En förändring av barnsomsorgsavgift för den enskilda familjen kan bli aktuell när det sker en förändring i familjesammansättningen. Detta gäller förskola och fritids. Därav görs en kontroll mellan registrerad familjesammansättning i Procapita gentemot aktuell familjesammansättnin g i kiren (skatteverket). Kontrollen utförs av respektive skolsekreterare. Ann-Christin Linde Skolsekreteraren utför kontrollen 2 ggr per år (per den 31/5 och 31/10) genom att plocka ut de ensamhushåll som finns registrerade i procapita och matchar dessa mot vad som är registerat hos skatteverket. Instruktion skickas ut från förvaltningskontorets systemförvaltare i början av maj och oktober. Dokumentation görs av skolsekreterar e i Bou's gemensamma barn- och elevmätning sfil. Systemförvaltare sammanställer kontrollen i IKP. 2 ggr per år. Inkomstjämförelse Varje år görs en inkomstjämförelse mellan familjens uppgivna inkomst i kommunens system mot den taxerade förvärvsinkomsten. Detta resulterar i antingen en tilläggsfaktura eller en återbetalning. Ann-Christin Linde Inkomstjämförelsen görs i februari varje år daterad 2 år bakåt (dvs 2017 görs inkomstjämfö relsen för 2015). Taxerad förvärvsinkom st jämförs med den sammanlagda inkomst till hushållet familjen angivit för tidpunkten och resulterar in tilläggsfaktura eller en återbetalning. Den totala nettojusteringen för nämnden redovisas i kontrollkommentaren. All data genereras per automatik i en årlig körning. Kontrollen utförs av förvaltningens systemförvaltare. 1 gång per år Risk för brister i hanteringen av mervärdesskatt Det finns risk för att kommunens hantering och redovisning av mervärdesskatt är felaktig. Momslagstiftningen är komplicerad vilket ökar risken för fel. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att det skulle bli fel på momsen bedöms som liten då kommunen har bra system och rutiner för detta. Största risken för felaktig momsredovisning finns avseende hyrbilsfakturor och representationsfakturor samt vid ströfakturering av kundfakturor. Konsekvensen om detta skulle inträffa bedöms bli allvarlig och leda till skada för verksamheten. Felaktig redovisning av ingående moms kan ge upphov till skattetillägg och förtroendeskada för kommunen. Risk för brister i hantering av kontanter eller motsvarande stöldbegärliga värdeföremål Det finns risk för att kontanter eller andra stöldbegärliga föremål inte hanteras enligt gällande rutiner och riktlinjer. När det gäller kontanter finns det också risk för att handkassorna redovisas i fel period och momsen därmed blir felaktig. Det finns också risk för att förteckningen över handkassor eller andra stöldbegärliga föremål inte är aktuell och handkassorna/föremålen därmed försvinner. Kategori: Risk i finansiell rapportering Clas Wolke, :22 10

18 Riskvärde: 8 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 4) Kommentar: Sannolikheten att detta inträffar bedöms som liten då kommunen har bra rutiner och riktlinjer för detta som följs. Konsekvensen om detta inträffar bedöms som mycket allvarlig då detta skulle kunna skada förtroendet för kommunens verksamhet. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Handkassor Rekvisitionsblock Kontokort Kassakontroll av handkassor. Kontroll av ansvarig för kassan. Kontroll av utbetalningsadress. Kontroll av förvaring. Kontroll av kvittens. Kontroll av förvaring av kontokort. Kontroll av eventuell kodförvaring. Jennie Ljunggren Jennie Ljunggren Kontrollräkning av att kvitto och kontanter stämmer med utkvittera t belopp. Kontroll mot förteckning över kassaansvariga, samt kontroll i ekonomisyste met (utbetalningsadres s). Kontroll på enheten. Kontroll i rekvisitionsblo ck. Årligen Årligen Jennie Ljunggren Kontroll på enheten. Årligen Risk att balanskravet inte nås för förskolorna 2017 prognostiserar förskolan ett underskott på 12 mnkr. Bou nämnden har med detta kravet att återställa förskolornas ekonomi och komma i balans. Det är viktigt att uppföljningar och åtgärder sätts in direkt 2018 för att möta balanskravet. Kategori: Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 4) Kommentar: Sannolikheten för att förskolan ska fortsätta gå med underskott bedöms som hög. Dels för att andel förskollärare är hög i kommunen, vilket vid varje ny rekrytering behöver tas i beaktning och ev ersättas av en barnskötare. Det är också tillbyggnad och nybyggnad på många av kommunens förskolor, vilket också ökar risken och sannolikheten för att kunna återställa balanskravet eftersom en ny förskola tenderar att gå med underskott till en början då det är en viss uppstartssträcka innan verksamheten har nått full kapacitet. Konsekvensen om förskolan inte återställer kravet är att balanskravet i sin helhet inte uppfylls. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Resultaträkning månadsvis 2018 kommer förskolorna att vara under lupp. Det innebär att samtliga förskolor kommer följas och bevakas extra noga och mer regelbundet är vad i vanliga fall görs. Det kommer göras en resultaträkning per förskola och månad (som ett månadsbokslut) där intäkter och kostnader ställs mot varandra. Resultaträkningen kommer göras på helårsbasis, det vill säga varje gången månad uppdateras med rätta siffror medan kommande månader ligger med ett prognosutfall. Jennie Ljunggren Genom mall för delårsuppföljning i excel månadsvis Hantera ärenden och dokument Hantera post Hantera arkiv och bevarandefrågor Hantera skrivelser och frågor från kunder/medborgare Hantera uppdrag och projekt från nämnd/styrelse och kommunfullmäktige Clas Wolke, :22 11

19 Risk för att diarieföring och gallring inte sker enligt gällande lagstiftning Det finns risk för att diarieföring, arkivering, bevarande och gallring inte sker enligt gällande lagstiftning och våra antagna dokumenthanteringsplaner. Lagstiftningen är komplex och gråzoner finns. Osäkerhet kan finnas avseende dokumenthanteringsplaner och lagstiftningens krav på registrering av allmänna handlingar. Kategori: Legal risk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att kommunen skulle bryta mot lagstiftningen bedöms som stor då osäkerhet finns hos personalen om vad som ska diarieföras och inte samt vad som ska gallras och inte. Utbildning och information sker till personal varmed sannolikheten bedöms som lägre än tidigare år. Konsekvensen om kommunen bryter mot lagen bedöms som stor och kan leda till allvarlig förtroendeskada för kommunen. Det är också allvarligt om dokument som ska diarieföras/bevaras inte återfinns. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Rutin förvaring och gallring Kontroll av blanketter i verksamhetshandb oken Förvaring, diarieföring och gallring. Jennie Ljunggren Kontroll att räkenskaps material förvaras korrekt (i enlighet med bokföringslag). Kontroll av diarieföring enligt dokumenthanteringspla n. Kontroll av gallring enligt rutin. Kontroll då nya blanketter ska publiceras i vhb. Iréne Jonsson Då nya blanketter ska publiceras i verksamhet shandboken görs en bedömning kring förvaring, diarieföring och gallring. En gång per år. Ständigt Risk för felaktig hantering ärenden och dokument Det finns risk för att ärenden och skrivelser inte hanteras eller besvaras. Risken ökar om post/ärenden går direkt till tjänsteperson istället för till myndigheten. Det finns också risk för att uppdrag och projekt från nämnd/styrelse och kommunfullmäktige inte hanteras eller besvaras. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att inkommen post eller andra ärenden och skrivelser inte behandlas bedöms som liten. Kommunen har rutiner för hur posthantering ska ske och hur inkomna handlingar och uppdrag ska registreras. Sannolikheten för att ärenden som går direkt till tjänsteperson inte behandlas bedöms också som liten och orsaken är i sådana fall den mänskliga faktorn. Konsekvensen för om ett ärende inte behandlas eller besvaras bedöms som allvarlig då detta innebär en förtroendeskada för kommunen. Även annan skada kan förekomma beroende på ärendets karaktär. Informera och kommunicera Välja hur vi ska informera Publicera och samordna Kalmar.se Hantera presskontakter Producera trycksaker Risk för att informationen inte når fram eller inte tas emot Det finns risk för att informationen som kommunen vill kommunicera inte når fram eller inte tas emot då det finns flera olika informationskanaler. Risken ökar också i och med att informationsflödet är högt i samhället och det kan vara fel tid att informera, fel informationskanal eller missar målgruppen av annan anledning. Det finns också risk för att kommunikationen inte sker på det mest kostnadseffektiva sättet. Kategori: Verksamhetsrisk Clas Wolke, :22 12

20 Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som stor då informationsflödet är högt i samhället och informationskanalerna är många. Konsekvensen om detta skulle inträffa bedöms som allvarlig då påverkan på verksamheten kan bli stor beroende på vad som informeras om. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kundenkät Sammanställning av svaren i kundenkäten avseende information. Clas Wolke Analys av svaren i kundenkäten avseende information. Årligen Information på Piren Uppföljning av hur information på Piren tas emot. Clas Wolke Digital enkät skickas till 20 stycken, slumpmässi gt utvalda medarbetare. Två ggr per år. Risk för att informationen är felaktig Det finns risk för att informationen är felaktig, inte uppdaterad, bristfällig eller kan misstolkas. Kommunen hanterar och tar emot mycket information vilket medför en risk för felaktigheter. Det finns också flera informationskanaler in och ut vilket gör det svårare att få kontroll över hela informationsflödet. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som liten då kvalitetssäkring av den information som lämnas görs. Det svåra är den kommunikation som inte går via kommunikationsenheten där kontroll inte är möjlig. Konsekvensen kan bli allvarlig och leda till förtroendeskada för kommunen. Leverera IT-stöd Bistå med IT-stöd Införa och hantera drift av IT-system Förändra IT-miljön Leverera ny dator-arbetsplats Risk för att IT-system inte stödjer verksamheten Risk för att IT-system inte stödjer användarna och därmed verksamheten. Detta kan innebära att arbetsuppgifter inte kan utföras på ett optimalt sätt, till exempel om användare inte hittar den information som han/hon söker. Kategori: IT-risk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som stor då verksamheten hanterar ett stort antal IT-system och personalen i ett flertal fall är sällananvändare. Kommunen har en löpande dialog med leverantörer av IT-system angående förbättringsförslag vilket minskar sannolikheten för att detta inträffar. Konsekvensen om IT-systemen inte stödjer verksamheten bedöms ha stor påverkan då det kan orsaka störningar, minskad effektivitet och felhantering. Clas Wolke, :22 13

21 Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Uppföljning och inventering av vilka IT-system som inte stödjer verksamhet en. Uppföljning och inventering av de IT-system som förskole- och grundskolepersonal använder mest frekvent. Åke Gustafsson IKT-gruppens representanter samlar in information kring om arbetsuppgifter inte kan utföras på ett optimalt sätt,(p g a störningar, låg effektivitet och felhantering. Sammanställning skickas som synpunkt (Tyck till) till IT-avdelningen. Två gånger per år. Risk för att det finns oklarheter i befogenheter och ansvar Risk för oklarheter i befogenheter och ansvar gällande IT-system. Systemförvaltning av IT-system ligger i vissa fall ute på enheterna som använder/har köpt in systemen. Oklarheter kan då uppstå om vilka befogenheter systemförvaltaren respektive kommunens IT-avdelning har och vem som är ansvarig för vad. Kategori: IT-risk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som stor då påtalande har gjorts vid ett flertal verksamheter under riskanalysens genomförande. Det saknas en systemförvaltarmodell och de nyligen framtagna dokumenten inom informationssäkerhet behöver implementeras. Konsekvensen om detta inte fungerar bedöms som allvarlig då verksamhetens effektivitet påverkas. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Uppföljning av systemförvaltning. Uppföljning av att systemförvaltarmodel len har tagits fram och implementerats. Kontrollera att roller och ansvar har dokumenterats i systemförteckning. Åke Gustafsson Uppföljning av implementering och dokumentation tillsammans med systemförvaltare. Samtliga system ska vara genomgån gna innan 2018 års utgång. Risk för att system köps ute i verksamheter utan IT:s kännedom System för samma hantering kan finnas i flera av kommunens verksamheter vilket innebär en onödig kostnad. Informationssäkerhet, drift och underhåll av systemet beaktas ej vid införskaffandet. Kategori: IT-risk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 2) Kommentar: Kommunen hanterar ett stort antal IT system och sannolikheten att införskaffande sker utan IT enhetens medverkan bedöms som stor. Konsekvensen bedöms leda till begränsad skada på verksamheten. Risk för felaktiga behörigheter i system Felaktig behörighet i IT-system riskerar att leda till sekretessbrott och andra överträdelser av befogenheter. Kategori: Legal risk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta ska inträffa bedöms som stor. Behörigheter sätts idag helt utan automatik vilket borgar för misstag vid behörighettilldelning samt att förändringar inte hanteras enligt gällande rutiner. Detta innebär i sin tur att felaktiga behörigheter kan finnas utan möjlighet till uppföljning. Det är också svårt att följa upp att behörigheter rensas när medarbetare slutar eller byter tjänst. Konsekvensen bedöms som allvarlig då det kan leda till lagbrott och överträdelser av befogenheter. Clas Wolke, :22 14

22 Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontroll av personal som slutat/bytt anställnin g. Kontroll av personal (förskolechef och rektor) som slutat/ bytt anställning och som har haft behörighet i system för externa webbsidan samt andra system där person- och företagskänsliga uppgifter förvaras/hanteras. Clas Wolke Används dokumenten i verksamhetshandboken: Avslut av anställning - checklista samt Introduktion av nyanställda BoU - tillägg - inkl. Beställning av behörighet vid nyanställning/förändring - blankett Vid varje förändrad anställning. Rekrytera, utveckla och avveckla personal Rekrytera personal Genomföra löneöversyn Genomföra förhandlingar Arbeta med kompetensutveckling Arbeta med personaladministration Stödja utvecklingen av en attraktiv och frisk arbetsplats Administrera lokal och central samverkansgrupp Genomföra tvisteförhandlingar Genomföra intresseförhandlingar Handlägga pensionsfrågor Hantera och utbetala lön Arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete Handlägga arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Arbeta med vårt inre miljöarbete Risk för brister i hantering av lön Personalkostnader utgör den andelsmässigt största delen av kommunens kostnader, cirka 80%. Processer från anställning till utbetald lön innefattar flera steg beroende av den mänskliga faktorn. I de fall processerna inte följs eller blivit föråldrade kan detta generera fel vid löneutbetalningar eller få stor påverkan för den anställde eller arbetsgivaren. Det finns risk att frånvaro såsom sjukfrånvaro, semester och föräldraledighet inte rapporteras som det ska. Det finns också risk att redovisningen av lönen blir fel. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att lönehanteringen skulle bli felaktig bedöms som stor då många moment kräver handpåläggning och det finns då risk för fel beroende av den mänskliga faktorn. Konsekvensen bedöms bli allvarlig då detta kan påverka kommunens förtroende samt i vissa fall den anställdes ekonomi. En felaktig hantering kan leda till att fel lön utbetalas och att beslut fattas på felaktiga grunder om redovisningen av lönen hanterats fel. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Uppföljning lönutbetalningar För att säkerställa att rätt lön betalas ut till de anställda varje månad lägger skolsekreterare in lön på personnivå i löneprognosen. Denna stäms sedan av mot ekonomisystemet av ekonom för att på så vis säkerställa att löneredovisningen är korrekt. Ev justeringar görs på månaden efter. Jennie Ljunggren Avstämning av befintligt prognosverkty g. 1 gång per månad Risk för att kommunen inte kan säkerställa personalförsörjningen med rätt kompetens Det finns risk att kommunen inte kan rekrytera personal eller behålla personal med rätt kompetens. Många yrkesgrupper är starkt eftertraktade på arbetsmarknaden och konkurrensen från andra organisationer är hög. Kommunen måste vara en attraktiv Clas Wolke, :22 15

23 arbetsgivare samt se till att kommunens verksamheter är i ständig förändring med nya lagstadgade krav. Kommunen måste kontrollera att kompetensutveckling av personalen sker i den utsträckning som behövs för att klara yrkesrollen som annars kan leda till ökade avvikelser, lägre effektivitet och övriga kvalitetsbrister. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten bedöms som stor eftersom kraven på våra verksamheter förändras ofta och behov av personal uppstår nästan varje dag i en kommun. Konsekvensen om vi inte klarar av att säkerställa personalförsörjningen bedöms ha en allvarlig påverkan på verksamheten då avsaknad av personal med rätt kompetens kan betyda att kommunens mål inte nås. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Säkerställa personal och kompetens Uppföljning och bevakning av HR specialist. Deltagande i olika sammanhang så som rekryteringsmäss or, informationsmöten etc. Erbjuda förmånliga anställningar för att göra Kalmar kommun till en attraktiv arbetsgivare och ett självklart val för pedagoger efter sin examen eller som nyinflyttad till regionen. Ann Gustafsson Bevakning Följs upp en gång per år Risk för att kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet inte uppfylls Det finns risk för att kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet inte uppfylls. Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren huvudansvarig för arbetsmiljön och arbetsförhållanden på arbetsplatsen. Arbetsmiljön gäller både fysiska som psykosociala förhållanden. En god arbetsmiljö ger engagerade medarbetare som bidrar till verksamhetens kvalitet, resultat och mål. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att kommunen som organisation inte kan uppfylla kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet i sin helhet bedöms som stor då kommunen har en omfattande verksamhet med flera olika arbetsställen och mycket personal. Konsekvensen om kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet inte uppfylls bedöms ha allvarlig påverkan på verksamheten i form av minskad trivsel, ökad sjukfrånvaro, högre personalomsättning samt ökad risk för tillbud och arbetsskador. Detta kan leda till bristande måluppfyllelse, minskad kvalitet och sämre resultat i kommunens verksamheter. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Bevakning av anställningsdagar Varje månad görs en översikt av samtliga anställda i timecare pool på antalet anställningsdagar. Outbildade vikarier ska inom 300 dagar ha påbörjat en pedagogisk utbildning för att få fortsätta sin anställning som timvikarie. De som inte påbörjat sin utbildning inom denna period plockas bort ur systemet. Detta för att säkerställa tillgång på vikarier och behörig personal. Ann Gustafsson Genomgång av samtliga registrerade timvikarier i systemet. en gång per månad Tillgänglighet vikarier Det är viktigt att timecarepool hålls uppdaterad med aktiva timvikarier så att skolor och förskolor vet vilka vikarier som finns tillgängliga för bokning vid behov. Ann Gustafsson Genomgång av systemet där samtliga som inte varit aktiva de senaste tre månaderna rensas bort. var fjärde månad Stödja och utveckla den demokratiska processen Administrera nämndens/styrelsens verksamhet Hantera motioner Hantera medborgarförslag Clas Wolke, :22 16

24 Genomföra allmänna val Genomföra medborgardialoger Hantera interpellationer och frågor Risk för att lagar och rutiner inte följs i den demokratiska processen Det finns risk för att lagar och rutiner inte följs i den demokratiska processen. Kommunen har rutiner som ska följas för att administrera nämnder och styrelsers verksamhet samt att det finns lagar att följa. Om dessa inte är kända eller inte följs i verksamheten finns risk för att fel görs. Risk finns att protokollen utformas på ett otydligt sätt och att tveksamheter uppstår om vad som har beslutats. Kategori: Legal risk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att rutiner och lagar inom den demokratiska processen inte följs bedöms som liten då rutinerna är känna och väl inarbetade. Uppföljning av att rutiner och lagar följs görs också inom internrevisionen. Kvalitetssäkring av kallelser och protokoll görs innan publicering. Konsekvensen om kommunen skulle brista i denna del kan leda till allvarlig förtroendeskada samt att verksamheten arbetar med fel saker. Risk för att delegationsbeslut inte rapporteras Det finns risk för att delegationsbeslut inte återrapporteras enligt antagen delegationsordning. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 4 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 2) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som liten då verksamheten är väl medvetna om vilka beslut de har behörighet att ta på delegation. Skadan som skulle uppkomma om detta inträffade bedöms som begränsad då nämnden inte har möjlighet att återkalla beslutet men har möjlighet att återkalla den givna beslutande rätten. Konsekvensen skulle vara att nämnden inte har kännedom om att beslutet har tagits. Risk för att tagna beslut inte verkställs Det finns risk för att tagna beslut inte verkställs eller att det finns tveksamheter om vad som är beslutat. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 8 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 4) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som liten då kommunen har systemstöd för hantering av nämndsadministrationen samt att rutiner för detta finns och är kända i verksamheten. Uppföljning görs av att tagna beslut har verkställts eller på annat sätt hanterats. Konsekvensen om detta skulle inträffa bedöms som mycket allvarlig då verksamheten inte skulle arbeta med rätt saker eller mot fastställda mål. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontroll av att tagna beslut verkställs och att tveksamheter inte finns om vad som är beslutat. Uppföljning av att fullmäktiges beslut har verkställts. Clas Wolke Uppföljning av att fullmäktiges beslut har verkställts. Görs i april varje år. Tillhandahålla lokaler Beställa installation och funktion för telefoni och data Lösa verksamhetens behov av lokaler Arbeta med larm/styr och övervakning av fastigheter Genomföra uppdrag kring nybyggnation Clas Wolke, :22 17

25 Överlämna entreprenad till Drift&service Hantera uppdrag på Drift&service Hyra ut lediga lokaler externt Hantera felanmälan Arbeta med energieffektivisering Planera underhåll av fastigheter Risk för orationell hantering av lokaler Det finns risk för att samordningsvinsterna uteblir och hanteringen av lokaler inte blir optimal då lokalhantering sker av andra än fastighetsförvaltarna. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta inträffar bedöms som liten då verksamheten har rutiner för hantering av lokaler. Dock växer verksamheten och ibland uppstår lokalbehov med kort varsel vilket kan medföra att verksamheten finner egna lösningar. Konsekvensen bedöms bli allvarlig då kostnadseffektivitet och samordningsvinster uteblir. Risk - Att inte kunna erbjuda skola och förskola i rätt tid och på rätt plats Den snabba befolkningsutvecklingen i Kalmar ställer stora krav på utbyggnad av både skola och förskola. Kommunens befolkning beräknas vara ca invånare år Förutsättningarna i varje enskilt bo-stadsområde kan förändras snabbt, nya bostadsprojekt planeras, och vi beredskap behövs för att kunna möta nya behov. Antalet barn i förskole- och skolåldrar ökar också snabbare än befolkningen som helhet. Fram till år 2025 ökar antalet förskolebarn med ca 680 vilket motsvarar ca 45 nya förskoleavdelningar. Antalet elever i grundskolan ökar ännu mer, ca elever, vilket motsvarar ca 72 tillkommande klasser. Kommunens förskolor och skolor är i dag i stort sett fullt utnyttjade. Utmaningen blir alltså att möta ökningen och bygga ut verksamheten i rätt område och i rätt tid. Kategori: Riskvärde: 16 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 4) Kommentar: Sannolikheten bedöms som stor då det expanderar snabbt i kommunen och det är redan brist på främst förskoleavdelningar. Det är också mer än utbyggnad av förskolor och skolor som ska rymmas inom kommunens begränsade investeringsbudget de kommande åren, så det är viktigt att vi är med och påverkar där det finns möjlighet. Konsekvensen är hög, då vi riskerar att inte klara av det uppdrag vi har - att erbjuda förskole- och skolplats i rätt tid och rätt område. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Tillhanda lokaler För barn- och ungdomsnämnden anses denna risk något högre i och med det ökande barn- och elevantalet. Lokalfrågan är lyft som en prioritering i verksamhetsplanen I och med det ökande barn- och elevantalet finns en risk att vi inte kan möta förskolans uppdrag att erbjuda förskoleplats i rätt tid och i rätt område. För skolans del är risken i stort densamma, dvs att elever bosatta i ett område där det expanderar snabbt, inte kan ges möjligheten att gå på sin första vals skola. Torbjörn Hansson Samverkan mellan bou, sf och sbk. årligen Tillhandahålla varor och tjänster Tillhandahålla vaktmästeritjänster Tillhandahålla telefonisttjänster Upphandla telefoner och datorer Förvalta IT-system Clas Wolke, :22 18

26 Lösa ärenden till helpdesk Hantera förändringar av IT-infrastrukturen Lösa verksamhetens behov av lokaler Hantera våra försäkringar Arbeta med inköp och upphandling Arbeta med skal- och personskydd Hantera kundbeställningar, leveranser och förråd Anskaffa material från leverantörer Planera och utföra städuppdrag Utföra transporter Underhålla, reparera och besiktiga fordon Köpa/leasa fordon och motorredskap Planera och leverera kostverksamhet Risk för att inköp inte sker enligt avtal Det finns risk för att inköp inte sker enligt de avtal som kommunen tecknat. Samtliga avtal finns inte samlade i systemstöd och vilka avtal som tecknats kanske inte är känt av de som gör inköp. Det finns också risk för att tecknade avtal inte sägs upp i tid, omförhandlas eller förlängs då de återfinns på olika ställen och inte är samlade i systemstöd. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att avtal inte följs, sägs upp i tid eller förlängs bedöms som mycket stor då inköp sköts av flera olika personer på förvaltningen och därmed ökar risken att avtalen inte är kända. I riskanalysen har också framkommit att samtliga avtal inte finns samlade i systemstöd vilket ökar sannolikheten för brister i hanteringen (mänskliga faktorn). Konsekvensen om kommunen inte följer avtal, säger upp dem i tid eller förlänger dem bedöms ha stor påverkan på verksamheten och kan leda till förtroendeskada och ekonomisk skada. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Inköp följer avtal Kontroll av att Bou handlar i enlighet med kommunens avtalade leverantörer. Jennie Ljunggren Kontroll av leverantörsf akturor mot avtalsdatab asen. Gruppera efter inköpsområden (tex elektronik, pedagogiskt material, sjukvårdsartikl ar) och notera avvikelse i gemensamt upprättat dokument för kontroll av inköp utanför avtal. 1 gång per termin (2 ggr per kalender år) Risk för att direktupphandling inte sker Det finns risk för att direktupphandling inte görs enligt gällande lagkrav. Lagens krav är inte kända hos alla som gör inköp. Det finns också risk att de direktupphandlingar som görs inte redovisas till upphandlingsenheten. Kategori: Legal risk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att reglerna för direktupphandling inte följs bedöms som stor då det är många personer som gör inköp och kunskapen om gällande lagstiftning varierar. Sannolikheten att genomförd direktupphandling inte redovisas till upphandlingsenheten bedöms också som stor då dessa rutiner inte är kända i verksamheten samt på grund av den mänskliga faktorn. Konsekvensen om direktupphandling inte sker eller redovisas bedöms som allvarlig då detta kan leda till ekonomisk skada för kommunen samt förtroendeskada. Clas Wolke, :22 19

27 Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens kontroll om direktupphandling skett BoU är en stor förvaltning med många olika som gör inköp av olika slag. Detta ökar risken att inköp inte sker på korrekt sätt när en direktupphandling behöver göras. Jennie Ljunggren Stickprov på enheter för att se om direktupphandling gjorts En gång per år Risk för mutor, jäv och oegentligheter Kalmar kommun har antagit riktlinjer mot mutor och jäv samt tillhörande handlingsplan som en del i ett aktivt förebyggande arbete. Det finns risk för att dessa inte följs. För att ytterligare förebygga oegentligheter ska varje nämnd bedöma risken för mutor, jäv och oegentligheter inom sin verksamhet. Ett aktivt, förebyggande arbete mot korruption i kommunal verksamhet skyddar medborgarna mot slöseri och ineffektivitet. Medborgarnas förtroende för kommunen fordrar att de anställda och förtroendevalda inte påverkas av ovidkommande önskemål, mutbrott, favorisering av en enskild leverantör eller ovidkommande hänsyn i tjänsteutövningen. Kategori: Legal risk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten för att detta skulle inträffa bedöms som stor då kommunen har en omfattande verksamhet, hanterar många inköp och har många anställda. Konsekvensen anses bli allvarlig eftersom det skulle innebära enorma förluster i såväl kapital som anseende om detta skulle inträffa. Det är lätt att skada förtroendet för en verksamhet men mödosamt och tidsödande att bygga upp igen. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Uppföljning av rutin. Uppföljning av rutin för mutor, jäv och oegentligheter. Lillian Alverö Vid intern revision kontrolleras om handlingsplanen följs och om cheferna har informerat sina anställda. En gång per år. Clas Wolke, :22 20

28 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Clas Wolke BUN 2017/0732 Tfn Barn- och ungdomsnämnden Svar på revisorernas rapport Granskning av grundskolornas arbete för att motverka kränkande behandling Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att överlämna svaret till kommunens revisorer. Bakgrund På uppdrag av revisorerna i Kalmar kommun har Ernst & Young genomfört en granskning av hur arbete avseende likabehandling samt diskriminering och trakasserier bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Granskningen genomfördes på Barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd. Kommunens revisorer har överlämnat rapporten till bland annat Barn- och ungdomsnämnden och önskar senast den 17 november 2017 svar på rapportens rekommendationer samt vilka åtgärder nämnden planerar att vidta. Svaret nedan består av nämndens redogörelse för vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av rapporten. Svaret är strukturerat utifrån fyra (nedanstående) punkter där revisorerna utifrån granskningsresultatet rekommenderar båda nämnderna att åstadkomma förändringar. 1. Säkerställa att nämnderna har en tydlig rutin kring hur de tar del av de utredningar kring diskriminering och kränkande behandling som skolor och förskolor genomför. Förslag till åtgärd: I dokumentet, Stödprocess vid diskriminering och kränkande behandling, läggs följande formulering till: Förskolechef eller rektor kan vid behov bjudas in till presidie- och/eller nämndssammanträde för att informera om avslutade och/eller pågående utredningar av kränkningar. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Clas.Wolke@kalmar.se

29 BUN 2017/ (2) 2. Säkerställa ett ändamålsenligt arbete gällande att samtliga förskolors och skolors likabehandlingsplaner (eller motsvarande) innehåller kartläggningar av verksamheten, en analys utifrån dessa kartläggningar samt tydliga och uppföljningsbara mål med koppling till verksamhetens konstaterade behov inom området. Förslag till åtgärd: Metoder (stödmaterial och goda exempel) för olika former av kartläggningar, analys och, tydliga och uppföljningsbara mål med koppling till verksamhetens konstaterade behov tas fram av verksamhetsutvecklare på förvaltningskontoret i samverkan med kuratorsnätverket. Resultatet presenteras vid workshop (obligatorisk?) för förskolechefer/rektorer. 3. Genom rutin säkerställa att samtliga skolors likabehandlingsplaner (eller motsvarande) är uppdaterade och finns tillgängliga för elever och vårdnadshavare. Förslag till åtgärd: A. Synkronisera så att samtliga förskolor och skolor förnyar sina planer mot diskriminering och kränkande behandling inför varje kalenderår. B. Ge uppdraget till IT-pedagog att på nätverkets publika hemsidor publicera uppdaterade planer. C. Förtydliga den nya arbetsgången (A och B) i dokumentet, Vägledning i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. 4. Utveckla nämndernas övergripande systematiska kvalitetsarbete inom området likabehandling samt diskriminering och kränkande behandling. Som en del av detta kritiskt analysera insamlat underlag (till exempel utifrån sammanställning av elevenkäter eller enheternas likabehandlingsplaner) med fokus på att identifiera eventuella nämndsövergripande utvecklingsområden. Förslag till åtgärd: I dokumentet, Systematiskt kvalitetsarbete, läggs följande text till: Uppföljning av arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Planeringssekreterare analyserar sammanställningen av svaren från enkäter (se 1.2, sida 2 i detta dokument) som elever och vårdnadshavare årligen svarar på. Utifrån analysen föreslås eventuella förvaltningsövergripande utvecklingsområden. Sammanställning och analys delges barn- och ungdomsnämndens politiker vid närmast följande nämndssammanträde. Kontaktpolitiker hanterar sammanställning och analys för det geografiska nätverk som man representerar. I Årsrapporten återges analysen (se föregående stycke) samt en sammanställning över anmälda kränkningar - antal och typ av kränkningar. Mats Linde Förvaltningschef Clas Wolke Planeringssekreterare

30

31

32 Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna Augusti 2016 Kalmar kommun Granskning av grundskolornas arbete för att motverka kränkande behandling

33 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Tillvägagångssätt och avgränsning Begreppsdefinitioner Revisionskriterier Skollagen Diskrimineringslagen Förordning om barns och elevers deltagande Läroplan för grundskolan, reviderad Skolverkets vägledning kring arbetet mot kränkande behandling Granskningsresultat Nämndernas övergripande processer kring likabehandlingsarbetet Nämndernas förebyggande och främjande insatser Nämndernas arbete avseende att upptäcka kränkande behandling Nämndens arbete avseende att utreda och åtgärda kränkande behandling Nämndens uppföljning av arbetet kring kränkande behandling och likabehandling Sammanfattande bedömning Källförteckning

34 1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kalmar kommun granskat barnoch ungdomsnämndens och Södermöre stadsdelsnämnds arbete med att motverka kränkande behandling. Vår sammanfattande bedömning är att båda nämnderna i vissa delar bedriver ett ändamålsenligt arbete avseende likabehandling samt diskriminering och trakasserier. Vi bedömer dock att nämnderna har brister i rutinerna för att löpande hålla sig informerade om enskilda ärenden. Vi har bland annat gjort följande iakttagelser: Nämnderna har genomgående likartade rutiner i arbetet, där Södermöre kommundelsnämnd använder sig av barn- och ungdomsnämndens framtagna blanketter och stödmaterial. Skolornas likabehandlingsplaner ligger i många fall inte på deras hemsidor, då länken är bruten. En del planer redogör därtill endast för de aktiviteter som genomförts och ska genomföras. Planerna anknyter inte till vilka resultat dessa insatser förväntas leda till eller varför aktiviteterna genomförs. På skolorna finns i många fall tydliga rutiner och en tydlig ansvarsfördelning, där kurator har en framträdande roll. Skolorna gör anmälningar av kränkningsärenden, som redovisas för respektive nämnd månadsvis. Nämnden tar inte del av utredningar i kränkningsärenden. Avsändandet av yttranden till bland annat Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen är delegerat till förvaltningschef. Nämnden tar först del av yttrandena efter att de avsänts, och då endast i en lista på delegationsbeslut. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi båda nämnderna att: Säkerställa att nämnderna har en tydlig rutin kring hur de tar del av de utredningar kring diskriminering och kränkande behandling som skolor och förskolor genomför. Säkerställa ett ändamålsenligt arbete gällande att samtliga förskolors och skolors likabehandlingsplaner (eller motsvarande) innehåller kartläggningar av verksamheten, en analys utifrån dessa kartläggningar samt tydliga och uppföljningsbara mål med koppling till verksamhetens konstaterade behov inom området. Genom rutin säkerställa att samtliga skolors likabehandlingsplaner (eller motsvarande) är uppdaterade och finns tillgängliga för elever och vårdnadshavare. Utveckla nämndernas övergripande systematiska kvalitetsarbete inom området likabehandling samt diskriminering och kränkande behandling. Som en del av detta kritiskt analysera insamlat underlag (till exempel utifrån sammanställning av elevenkäter eller enheternas likabehandlingsplaner) med fokus på att identifiera eventuella nämndsövergripande utvecklingsområden. 2

35 2. Inledning 2.1. Bakgrund Huvudmannen har enligt skollagen och diskrimineringslagen ett långtgående ansvar i alla led när det gäller att motverka kränkande behandling. Rutiner och aktiva insatser förväntas finnas på plats för att förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling, vilket framgår bland annat av Skolverkets allmänna råd på området. Vidare ska det förebyggande arbetet i stor utsträckning ske under medverkan av eleverna, vilket framgår av särskild förordning. Sammantaget krävs att huvudmannen kontinuerligt uppdaterar och följer upp rutiner och riktlinjer, samt ger förutsättningar för att styrande och stödjande dokument blir levandegjorda inom ansvarsområdet. De förtroendevalda revisorerna har med utgångspunkt i detta beslutat genomföra en granskning av barn- och ungdomsnämndens samt Södermöre stadsdelsnämnds arbete för att motverka kränkande behandling Syfte och revisionsfrågor Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma om barn- och ungdomsnämnden samt Södermöre stadsdelsnämnd har tillräckliga rutiner för att motverka kränkande behandling och främja likabehandling inom grundskolan. I granskningen besvaras följande revisionsfråga: Har nämnderna säkerställt att det finns en god kvalitet vad gäller att o förebygga, o upptäcka, o utreda, o åtgärda, samt o följa upp arbetet med att motverka kränkande behandling och främja likabehandling inom grundskolan? 2.3. Tillvägagångssätt och avgränsning Granskningen har genomförts under perioden april till augusti Granskningen grundas på dokumentstudier och intervjuer med verksamhetsledning inom barn och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning samt enhetsansvariga rektorer (se källförteckning). Granskningen omfattar kommunal förskoleklass, grundskola samt fritidshem. Rapporten omfattar utöver det som ingår i begreppet kränkande behandling företeelser avseende diskriminering och trakasserier. I den del uppdraget som gäller granskning av enskilda Skolinspektionsärenden har granskningen genomförts utifrån allmänna synpunkter i enlighet med kommunallagens 9 kap. 10 punkt 4. 3

36 2.4. Begreppsdefinitioner Genomgående i rapporten använder vi oss av begreppet likabehandlingsplan, trots att en sådan, enligt ändrade regler i diskrimineringslagen, inte längre är nödvändig. Detta beror på att skolorna använder sig av begreppet likabehandlingsplan, och i de allra flesta fall också benämner sina dokument så. Planen ska enligt aktuell lagstiftning innehålla två delar (eller bestå av två separata planer): Riktlinjer och åtgärder för diskriminering och trakasserier (diskrimineringslagen) Plan för arbete mot kränkande behandling (skollagen) Se vidare i kommande avsnitt om revisionskriterier. Nedanstående begreppsdefinitioner är hämtade ur Skolverkets allmänna råd kring arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2014). Även om dessa råd har utgått (se avsnitt om revisionskriterier) är definitionerna fortfarande tillämpliga. Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Begreppet mobbning förekommer inte längre i författningarna. 4

37 3. Revisionskriterier Nedan anger vi kortfattat vilka revisionskriterier som är tillämpliga i denna granskning Skollagen Skollagen (2010:800) stadgar att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Huvudmannen ska se till att: Det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn för kränkande behandling. Den personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. Denne är i sin tur skyldig att anmäla det till huvudmannen, som är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Tillsynsansvaret för fristående huvudmän, däri deras rutiner kring kränkande behandling, ligger på Skolinspektionen (skollagen, 2 kap. 5-7 ) Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen (2008:567) syftar till att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Enligt diskrimineringslagen får den som bedriver verksamhet enligt skollagen inte diskriminera något barn eller någon elev. Utbildningsanordnaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med diskrimineringsgrunderna. Utbildningsanordnaren ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn som deltar i eller söker till verksamheten, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Från och med den 1 januari 2017 har det införts nya regler i diskrimineringslagen, som bland annat omfattar följande: Arbetet med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter ska omfatta samtliga diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk 5

38 tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det har införts en skyldighet att ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Kravet på en likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på att hela arbetet ska dokumenteras Förordning om barns och elevers deltagande I januari 2017 ändrades förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Förordningen reglerar från och med den 1 januari 2017 endast barns och elevers deltagande i arbetet med planen mot kränkande behandling. Enligt förordningen ska den plan mot kränkande behandling som ska upprättas enligt skollagen följas upp och ses över under medverkan av barnen vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad Läroplan för grundskolan, reviderad 2015 Läroplanen anger utbildningens värdegrund. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling Skolverkets vägledning kring arbetet mot kränkande behandling Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2014) har utgått på grund av ett antal regeländringar som påverkar innehållet. Nya råd kommer att publiceras men har inte kommit vid tidpunkten för denna granskning. Stora delar av innehållet i de allmänna råden är dock fortfarande giltigt, då skollagens bestämmelser inte har ändrats. Däremot har det tillkommit bestämmelser i diskrimineringslagen och förordningen om barns och elevers deltagande (se ovan). Skolverket beskriver på sin hemsida arbetet med kränkande behandling och hur detta bör ske. 1 1 Se 6

39 4. Granskningsresultat 4.1. Nämndernas övergripande processer kring likabehandlingsarbetet I barn- och ungdomsnämndens reglemente anges att nämnden ansvarar för kommunens skolverksamhet, häribland annat grundskolan i kommunen, förutom i de fall kommunfullmäktige uppdragit åt annan att ansvara för dessa uppgifter. I Södermöre kommundelsnämnds reglemente anges att nämnden ansvarar för skolverksamheten inom sitt geografiska område. Kalmar kommun är certifierad enligt ISO 9001 och 14001, en ledningssystemstandard för kvalitetsprocesserna. Inom ramen för kvalitetsarbetet finns en verksamhetshandbok framtagen, där samtliga processer och rutiner ska ingå. Förvaltningarna har även egna verksamhetshandböcker. I barn- och ungdomsförvaltningens verksamhetshandbok finns ett dokument vid namn Vägledning i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Dokumentet är kortfattat och beskriver till stor del ansvarsfördelningen och kravet på åtgärder utifrån skollagen och diskrimineringslagen. Därefter ligger hänvisningar till relevanta lagar och stöddokument. Även Södermöre kommundelsförvaltning använder sig av detta dokument. Stöddokumentet hänvisar till att nya regler gäller kring arbetet med åtgärder mot diskriminering (se avsnitt 3.2), men det anges inte om en eller två planer ska upprättas. Däremot anges längst ner på s.2 följande: Hur effektiva åtgärderna mot kränkningarna är beror alltid på hur planen används, i vilket sammanhang den används och hur väl den svarar mot behoven i den verksamheten där den används. Detta är taget från Skolverkets allmänna råd mot kränkande behandling (s.38), men med ett litet tillägg. I de allmänna råden (som vid tidpunkten för framtagandet av denna rapport utgått, utan att nya utgetts) nämns nämligen i motsvarande stycke inte någon plan, utan det handlar där om hur åtgärderna används och hur väl de svarar mot behoven. Skolverkets formulering syftar alltså snarare till att uppmärksamma att det är viktigt att åtgärderna är lämpliga och svarar mot behoven Nämndernas förebyggande och främjande insatser Iakttagelser Likabehandlingsplaner Barn- och ungdomsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning har gemensamt tagit fram en uppdaterad mall som ska uppfylla diskrimineringslagens nya regler kring bland annat aktiva åtgärder. Blanketten (mallen) heter Skriftlig dokumentation av förskolans/skolans arbete för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter. Mallen är indelad i fyra steg: 1) Undersöka risker för diskriminering 2) Analys av upptäckta risker och hinder 3) Åtgärder för att förebygga diskriminering och främja rättigheter och möjligheter för barn och elever 4) Uppföljning och utvärdering I blanketten finns dock ej utrymme för dokumentation enligt skollagens skrivning (6 kap. 8 ) om att huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt 7

40 över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Blanketten ska enligt uppgift ersätta skolornas likabehandlingsplaner, men arbetet är pågående och rutin för detta har ej tagits fram. Det innebär att skolorna tillsvidare använder sig av befintliga likabehandlingsplaner. I vår stickprovskontroll avseende skolornas likabehandlingsplaner ser vi att flera av planerna endast redogör för de aktiviteter som genomförts och ska genomföras. Planerna anknyter inte till vilka resultat dessa insatser förväntas leda till eller varför aktiviteterna genomförs. Vid en granskning av skolornas och förskolornas hemsidor ser vi att endast 7 av 18 kommunala grundskolor har fungerande länkar till sina likabehandlingsplaner. 2 Vi ser även att några planer är inaktuella och att någon plan saknar tidsangivelse för när den gäller. Vidare ser vi att en del planer gäller för kalenderåret medan andra gäller för läsåret. Plan mot kränkande behandling enligt skollagen 6 kap. återfinns inte i någon av nämndernas delegationsordningar. Vid samtal med rektorer framgår det att det är respektive rektor som tar beslut om skolans likabehandlingsplan. Det finns dock ingen rutin kring hur nämnden förvissar sig om att de likabehandlingsplaner (eller motsvarande) som finns är tillgängliga för elever/vårdnadshavare samt uppdaterade. Kuratornätverk Samtliga kuratorer tillhör sin respektive skolenhet och har rektor som chef. De samlas dock i ett nätverk ca en gång per månad. Kuratorerna har enligt uppgift av tradition en stor roll i arbetet med att förebygga kränkande behandling och främja likabehandling. I den förvaltningsgemensamma funktionsbeskrivning som finns avseende kurators roll framgår att kurator ska arbeta med skolans struktur och organisation för utveckling av värdegrund och likabehandling. Skolornas insatser Skolorna dokumenterar sina insatser i respektive likabehandlingsplan. Det framgår av intervjuer att många skolor under det senaste året använt sig av en polis som föreläst om nätkränkningar för eleverna, och som även fört diskussioner med personal och föräldrar. Det har dock legat på varje enskild skola att ta initiativ till denna insats. I flera intervjuer hänvisas också till det förebyggande team som finns inom socialtjänsten, som har en nära koppling till skolverksamheten. Detta team uppges ha särskild kunskap om nätkränkningar och därmed vara en användbar resurs för skolorna i det förebyggande arbetet Bedömning Vår bedömning är att likabehandlingsplanerna i vissa fall brister när det gäller att ställa upp konkreta mål som utgår från kartläggningar av verksamheten. Med andra ord saknas det på vissa skolor en systematik när det gäller att analysera verksamhetens behov inom området och utifrån behoven formulera tydliga uppföljningsbara mål. Vi ser dock också exempel på ändamålsenliga planer, där det finns en tydlig koppling mellan den 2 Vid kontroll genomförd

41 kartläggning som genomförts och de mål som sätts upp samt en plan för hur målen ska följas upp. Vi bedömer vidare att det finns brister avseende tillgängligheten av likabehandlingsplanerna, då endast ett fåtal skolor har fungerade länkar till aktuella likabehandlingsplaner på sina hemsidor. Detta är inte förenligt med de nationella styrdokumentens formuleringar kring att planerna ska vara tillgängliga och välkända för alla barn, elever och vårdnadshavare. Vi menar att då skolorna har varierande rutiner kring huruvida planen följer läsåret eller kalenderåret kan detta försvåra en uppföljning från nämndens sida kring att likabehandlingsplanerna är aktuella. Det kan också innebära att kartläggningsunderlag i form av elevenkät för en del skolor inte är lika uppdaterat och aktuellt. Slutligen vill vi uppmärksamma att den nya mall som implementeras för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter inte fullt ut kan ersätta den tidigare likabehandlingsplanen, utan i så fall bör kompletteras med ytterligare ett dokument kring att förebygga och förhindra kränkande behandling. Ett alternativ är att fortsätta använda sig av likabehandlingsplaner och istället säkerställa att båda dessa delar ryms där. Det finns i lagens mening inget hinder av att använda sig av begreppet likabehandlingsplan, även om kravet på en sådan har slopats Nämndernas arbete avseende att upptäcka kränkande behandling Iakttagelser I barn- och ungdomsförvaltningens verksamhetshandbok finns ett dokument som heter Stödprocess vid diskriminering och kränkande behandling. I syftet anges att denna process beskriver arbetsgången då diskriminering eller kränkande behandling har uppmärksammats på en förskola/skola. Stödprocessen är kortfattad och består främst av en beskrivning av ansvaret på olika nivåer, samt en processkarta med två blanketter kopplade till sig. 9

42 Blankett 1A avser anmälan om diskriminering/trakasserier/kränkande behandling och blankett 1B avser utredningen. Enligt uppgift har anmälningsblanketten under våren 2017 utvecklats. Den uppdaterade blanketten har bland annat utrymme för att ange vilken typ av kränkning som förekommit (verbal, fysisk, psykisk, via sociala medier) samt utrymme för en kortfattad redogörelse av händelsen. Blanketten har också rutor där det går att ange om utredning har påbörjats och om ärendet är avslutat. Blanketten ska skickas till barn- och ungdomsnämnden. Blankett 1B avser utredning av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Blanketten innehåller bland annat utrymme för att ange beskrivning och analys av orsaker till händelsen, dokumentation av samtal samt vilka åtgärder som kommer vidtas. Blanketten skickas inte till barn- och ungdomsnämnden, utan förvaras på skolan. Ovanstående process och rutiner gäller även inom Södermöre kommundelsnämnd, som använder sig av samma blanketter och dokument. Anmälningar kring kränkande behandling redovisas till nämnderna varje månad i form av en sammanställning. I sammanställningen anges följande: Datum för när anmälan är inkommen till huvudmannen Vilken förskola/skola anmälan gäller Typ av kränkning (kränkande behandling, trakasserier och/eller diskriminering) Händelse (verbal, fysisk, psykisk, via sociala medier) anges ej på samtliga ärenden Diarienummer När utredning påbörjats Om ärendet är avslutat och i så fall när 10

43 Anmälningslistan ger därmed en överblick över om särskilda skolor är överrepresenterade i anmälningsstatistiken. Enligt nämndens ordförande kan en sådan överrepresentation leda till att skolans rektor blir inbjuden till presidiet för muntlig föredragning. Enligt uppgift kan dock en överrepresentation av anmälningsärenden på en specifik skola snarare bero på förbättrade rutiner gällande anmälan av ärenden än en ackumulation av kränkningsärendena som sådana. En intervjuad rektor uppger att hen enligt sin egen uppfattning är en av dem som gör flest kränkningsanmälningar och även polisanmälningar när något sker. I den sammanställning vi fått ta del av framgår att antalet anmälda kränkningsärenden mellan 1 januari 31 maj 2017 uppgår till 87 stycken. Det går dock inte att utläsa för samtliga ärenden vad de handlar om. För ett fåtal ärenden redovisas om det rör sig om exempelvis verbal eller fysisk kränkande behandling. Vidare finns en tabell över tidsåtgång från händelse till avslutat ärende. Tidsåtgång från händelse till avslutat ärende Antal <1 månad månader 10 >2 månader 5 Pågående ärenden 24 Tabell: tidsåtgång, hämtad från barn- och ungdomsförvaltningens sammanställning, daterad Ur tabellen kan vi bland annat utläsa att det finns fem ärenden som pågått i över två månader samt att det finns 24 pågående ärenden. Enligt uppgift är denna typ av sammanställning till nämnden införd under våren 2017, varför det inte finns tidigare sammanställningar att ta del av. Presidiet träffas regelbundet tillsammans med förvaltningschef och nämndssekreterare vid så kallade presidiemöten. Enligt uppgift får nämndpresidiet vid dessa möten information om enskilda kränkningsärenden eller allvarligare incidenter. Mötena dokumenteras dock inte, och vi kan inte heller i framtagna rutiner se att det finns beskrivet hur nämnden involveras i enskilda ärenden. Skolornas rutiner Mycket av ansvaret kring arbetet med att upptäcka kränkande behandling ligger på skolledare och personal, då det är dessa som arbetar i verksamheten. Till exempel handlar det om att ha uppsikt över de utrymmen där barn och elever befinner sig. I de likabehandlingsplaner vi tagit del av finns olika tillvägagångssätt för att förebygga och upptäcka kränkande behandling dokumenterade. Till exempel anges i en plan att det ska finnas hög vuxennärvaro på rasterna och därför upprättas rastvaktscheman. Skolorna har dock, som tidigare nämnt, enligt uppgift olika rutiner när det gäller vad som bedöms utgöra kränkande behandling och därmed anmäls. Därför kan det också skilja sig åt i statistiken mellan hur ofta olika skolor förekommer inte nödvändigtvis för att en skola är överrepresenterad när det gäller kränkningar utan för att skolan är noggrann med att anmäla. Detta är en aktuell fråga i kuratorsnätverket, som arbetar med att ta fram exempel på vad som bör anmälas. De aktuella Skolinspektionsärenden som vi tagit del av visar också att det finns flera fall där kränkningar ej anmälts till huvudmannen. 11

44 Bedömning Vår bedömning är att nämnden i delar har en ändamålsenlig rutin kring anmälan av kränkande behandling. Den del vi menar kan utvecklas handlar om att kunna urskilja digniteten i enskilda ärenden. I anmälningslistan som redovisas för nämnd framgår inte om eleven blivit kränkt upprepade gånger, hur allvarlig kränkningen bedöms vara eller om kränkningen är utförd av en vuxen. Vi bedömer också att det är viktigt att nämnden arbetar för att säkerställa att samtliga skolor har ändamålsenliga rutiner när det gäller att anmäla kränkande behandling Nämndens arbete avseende att utreda och åtgärda kränkande behandling Iakttagelser Beslut om att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling är enligt barn- och ungdomsnämndens och Södermöre kommundelsnämnds delegationsordningar delegerat till respektive rektor. Barn- och ungdomsförvaltningen har en gemensam blankett för utredning (se avsnitt 4.2). Där finns även utrymme att ange när uppföljningssamtal ska ske, samt vad som framkommit vid detta samtal. Rektorerna skickar in en anmälan till förvaltningen när det sker diskriminering eller kränkande behandling. Anmälningarna redovisas i nämnd månadsvis, men utredning och uppföljning av ärendena redovisas inte. Det innebär att förvaltning och nämnd inte kan följa och bedöma utvecklingen i varje enskilt fall av uppgivna trakasserier eller kränkande behandling. Det finns en rutin i verksamhetshandboken vid namn När brott har begåtts på skolan. Denna är gemensamt utarbetad tillsammans med polisen och socialförvaltningen. I rutinen anges att huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring en upplevd kränkning oberoende av pågående polisutredning. Denna rutin har enligt uppgift förtydligats på förekommen anledning, då en skola i ett av Skolinspektionen utrett ärende inte gick vidare med utredning i avvaktan på hantering av polisanmälan. Enligt uppgift har många av kuratorerna ett särskilt ansvar för att utreda kränkande behandling på skolan. En av de största skolorna, med över 600 elever i årskurs F-9, har tre kuratorer och anger i sina styrdokument att kuratorerna tillsammans de biträdande rektorerna är ansvariga för att driva trygghetsarbetet. De är också delaktiga i processen kring anmälan och utredning av kränkande behandling, framtagande av åtgärder och dokumentation i ärendet. Enligt uppgift arbetar flera andra skolor på liknande vis, där kuratorer har en viktig roll både i det förebyggande arbetet och när kränkningar väl uppstår. Vi noterar dock även en skola som enbart har kurator på 20 procents arbetstid och som istället lagt ansvarsfördelningen på lärare, bland annat i form av en trygghetsgrupp. Ärenden hos Skolinspektionen och diskrimineringsombudsmannen Ärenden som rör kränkningar, diskriminering eller trakasserier som initieras av Skolinspektionen, barn- och elevombudet (BEO) eller diskrimineringsombudsmannen (DO) är delegerade av respektive nämnd till respektive förvaltningschef. Delegationsordningen är dock vag på denna punkt, då det endast finns en allmän beskrivning under avsnitt D som heter Yttrande i anledning av remisser, överklagande m m (dock inte till kommunfullmäktige). 12

45 Vid tidpunkten för denna granskning finns det några aktuella ärenden hos dels Skolinspektionen, dels BEO avseende kränkande behandling. Ärendena har genomgåtts som en del av granskningen kring hur nämnden hanterar Skolinspektionsärenden. I ett av ärendena lämnas dels yttrande av rektor, dels av förvaltningschef. Yttrandet redovisas som delegationsbeslut för nämnden, men först efter att det avsänts. I yttrandet beskrivs det bland annat att eleven i fråga (som utsatts för kränkningar) upplever [inte] att han blir behandlad som den efterlängtade elev han ser sig vara. Han bemöts med respekt och tolerans men hyllas inte såsom han önskar när han själv beskriver sin syn på mottagandet i skolan. Nämnden är oavsett delegation eller ej ansvarig för avsända yttranden, bland annat till Skolinspektionen. Eftersom nämnden först tar del av yttrandena efter att de avsänts har nämnden dock ingen möjlighet att godkänna innehållet. Yttrandena finns enligt uppgift endast utskrivna i en pärm, som cirkulerar under nämndssammanträdena. Dokumenten finns därmed inte tillgängliga digitalt Bedömning Vi bedömer att nämnden inte fullt ut har säkerställt en god kvalitet avseende att utreda kränkande behandling. Även om nämnden delegerat genomförandet av utredningar till rektorer och förskolechefer måste de hålla sig informerade om ärendena. Nämnden har ingen rutin för hur de tar del av de utredningar som genomförs, och den blankett som tagits fram för utredningar behåller respektive skola. Vidare ser vi en brist i att yttranden till Skolinspektionen först redovisas efter att de avsänts. I vissa fall kan det därmed ta flera månader innan nämnden får reda på hur ett ärende hanterats. Vi vill också poängtera att nämnden har det yttersta ansvaret för innehållet i de avsända yttrandena, och att det i de ärenden vi granskat finns förhållningssätt och formuleringar som vi anser är anmärkningsvärda (se föregående avsnitt). Tonen i det tidigare beskrivna yttrandet är hård och riktar snarare kritik mot eleven i fråga än att hantera vilka åtgärder nämnd/förvaltning/rektor anser nödvändiga. Vi vill dock påpeka att vi utifrån flera av de skolor vi studerat ser att det sker ett ändamålsenligt arbete på dessa skolor, där det finns såväl tydliga rutiner och strukturer för hur utredning och åtgärder ska ske som en specifik ansvarsfördelning, där kuratorer är särskilda nyckelresurser Nämndens uppföljning av arbetet kring kränkande behandling och likabehandling Iakttagelser Enkät till elever och vårdnadshavare Barn- och ungdomsförvaltningen genomför årligen en enkätundersökning bland elever och vårdnadshavare på samtliga kommunala grundskolor. Undersökningen sammanställs i ett häfte vid namn Elevernas och vårdnadshavarnas syn på verksamheten. Resultaten redovisas också muntligt för båda nämnderna. I sammanställningen finns totalvärde samt statistik för de enskilda skolenheterna samt fritidshemmen. Resultatet visas i stor del i form av spindeldiagram (se bild nedan), där det inte finns angivet numerärt hur stor andel som använt sig av olika svarsalternativ. Det försvårar en utläsning av siffrorna. 13

46 Bild hämtad från barn- och ungdomsförvaltningens sammanställning Elevernas och vårdnadshavarnas syn på verksamheten 2017, s. 6. Totalsiffrorna för årskurs 6-9 visar likväl dock att cirka en fjärdedel till tredjedel av eleverna vet någon/några på skolan som har kränkt annan elev. Ca 10 procent ter sig ha själva upplevt kränkningar de senaste två månaderna före enkätens genomförande. Vi har inte tagit del av en vidare analys kring denna statistik. Enligt uppgift handlar dock en av verksamhetsdialogerna inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet om elevers och vårdnadshavares syn på grundskolan. Skolenheter vars värden är lägre får specifika mål riktade mot sig i samband med dessa dialoger. I rutindokumentet Verksamhetsdialoger finns dock vare sig innehåll för dialogerna eller frekvens för dessa angiven. Systematiskt kvalitetsarbete avseende likabehandling och kränkande behandling De två granskade nämndernas systematiska kvalitetsarbete dokumenteras i nämndernas årsrapporter. I barn- och ungdomsnämndens årsrapport för 2016 nämns på s.18 under avsnittet Enkäter att det man, som tidigare, måste fortsätta arbeta med gällande årskurs 6-9-skolorna är att skapa lust att lära hos eleverna och att eleverna upplever att kränkningar förekommer på skolorna. Det anges även längre ner på samma sida att i grundskolan upplever vårdnadshavarna fortfarande att vuxennärvaron på raster behöver förbättras. Det anges dock ej, inte heller i verksamhetsplanen för 2017, hur nämnden avser att arbeta med dessa utvecklingsområden. I Södermöre kommundelsnämnds årsrapport finns inget angivet kring området kränkande behandling, ej heller i verksamhetsplan för Vi kan inte se att det i riskanalyser eller intern kontrollplan finns angivet riskområde/kontrollmål som relaterar sig till området kränkande behandling Bedömning Vi bedömer att det är positivt att enkätresultaten lyfts i enskilda dialoger med respektive skolledare, men vi ser inte att det finns dokumenterat att nämnden på en övergripande nivå systematiskt och kritiskt analyserar de utvecklingsområden samt tillhörande 14

47 åtgärder som eventuellt bör bedrivas inom detta område. Vi bedömer därför detta som en brist. 15

48 5. Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning är att båda nämnderna i vissa delar bedriver ett ändamålsenligt arbete avseende likabehandling samt diskriminering och trakasserier. Nämnderna har genomgående likartade rutiner i arbetet, där Södermöre kommundelsnämnd använder sig av barn- och ungdomsnämndens framtagna blanketter och stödmaterial. På skolorna finns i många fall tydliga rutiner och en tydlig ansvarsfördelning, där kurator har en framträdande roll. Vi bedömer dock att nämnderna har brister i rutinerna för att löpande hålla sig informerade om enskilda ärenden. Detta då anmälda ärenden endast redovisas kvantitativt utan reell möjlighet för nämnden att avgöra enskilda ärendens dignitet. Därtill har nämnden inte möjlighet att ta del av utredningar i kränkningsärenden, då dessa sparas på respektive skola med avsaknad av rutin om diarieföring och digital hantering. Vi vill också understryka vikten av att nämnden har det fulla ansvaret för de yttranden som avsänts, bland annat till Skolinspektionen, även om det är delegerat till tjänsteman. Gemensamt för båda nämnderna är att det finns brister både gällande innehåll och tillgänglighet för en del av förskolornas och skolornas likabehandlingsplaner. Vi ser därtill brister när det gäller nämndernas övergripande systematiska kvalitetsarbete avseende uppföljning av arbetet med att motverka kränkande behandling och främja likabehandling. Revisionsfråga Har nämnderna säkerställt att det finns en god kvalitet vad gäller att förebygga kränkande behandling och främja likabehandling? Har nämnderna säkerställt att det finns en god kvalitet vad gäller att upptäcka kränkande behandling? Har nämnderna säkerställt att det finns en god kvalitet vad gäller att utreda och åtgärda kränkande behandling? Har nämnderna säkerställt att det finns en god kvalitet vad gäller att Svar Nej, vi bedömer att det finns brister avseende tillgänglighet och innehåll i likabehandlingsplanerna. Delvis. Vår bedömning är att nämnden i delar har en ändamålsenlig rutin kring anmälan av kränkande behandling. Den del vi menar kan utvecklas handlar om att kunna urskilja digniteten i enskilda ärenden. I anmälningslistan som redovisas för nämnd framgår inte om eleven blivit kränkt upprepade gånger, hur allvarlig kränkningen bedöms vara eller om kränkningen är utförd av en vuxen. Vi bedömer också att det är viktigt att nämnden arbetar för att säkerställa att samtliga skolor har ändamålsenliga rutiner när det gäller att anmäla kränkande behandling. Delvis. Vi bedömer att arbetet på skolorna i många fall är ändamålsenligt. Däremot tar inte nämnden del av utredningarna. Yttranden till bland annat Skolinspektionen redovisas också först efter att de avsänts. Nej, vi bedömer inte att nämndens dokumenterade systematiska kvalitetsarbete 16

49 följa upp arbetet med att motverka kränkande behandling och främja likabehandling? avseende kränkande behandling och likabehandling är tillräckligt. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi båda nämnderna att: Säkerställa att nämnderna har en tydlig rutin kring hur de tar del av de utredningar kring diskriminering och kränkande behandling som skolor och förskolor genomför. Säkerställa ett ändamålsenligt arbete gällande att samtliga förskolors och skolors likabehandlingsplaner (eller motsvarande) innehåller kartläggningar av verksamheten, en analys utifrån dessa kartläggningar samt tydliga och uppföljningsbara mål med koppling till verksamhetens konstaterade behov inom området. Genom rutin säkerställa att samtliga skolors likabehandlingsplaner (eller motsvarande) är uppdaterade och finns tillgängliga för elever och vårdnadshavare. Utveckla nämndernas övergripande systematiska kvalitetsarbete inom området likabehandling samt diskriminering och kränkande behandling. Som en del av detta kritiskt analysera insamlat underlag (till exempel utifrån sammanställning av elevenkäter eller enheternas likabehandlingsplaner) med fokus på att identifiera eventuella nämndsövergripande utvecklingsområden. Kalmar den 17 augusti 2017 Sara Shamekhi EY 17

50 Källförteckning Intervjuade funktioner: Ordförande barn- och ungdomsnämnden Ordförande Södermöre kommundelsnämnd Förvaltningschef barn- och ungdomsförvaltningen Administrativ chef barn- och ungdomsförvaltningen Planeringssekreterare med fokus på arbetet med kränkande behandling, barn- och ungdomsförvaltningen Tillförordnad förvaltningschef Södermöre kommundelsförvaltning Ett urval av rektorer på skolor inom barn- och ungdomsnämnden samt Södermöre kommundelsnämnd Dokument: Barn- och ungdomsnämndens reglemente, beslutat Barn- och ungdomsnämndens delegationsordning, beslutad Barn- och ungdomsnämndens årsrapport Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan med internbudget Barn- och ungdomsnämnden. Riskanalys och intern kontrollplan Barn- och ungdomsförvaltningen. Anmälningar om diskriminering/trakasserier/kränkande behandling. Avser anmälningar mellan januari maj Daterat Ur barn- och ungdomsförvaltningens verksamhetsbok: Stödprocess vid diskriminering och kränkande behandling. Uppdaterad Ur barn- och ungdomsförvaltningens verksamhetsbok: Vägledning i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Uppdaterad Ur barn- och ungdomsförvaltningens verksamhetsbok: Funktionsbeskrivning kurator. Uppdaterad Barn- och ungdomsförvaltningen. Elevernas och vårdnadshavarnas syn på verksamheten Ur barn- och ungdomsförvaltningens verksamhetsbok: Kundtillfredsställelse. Uppdaterat Ur barn- och ungdomsförvaltningens verksamhetsbok: Systematiskt kvalitetsarbete. Uppdaterat Ur barn- och ungdomsförvaltningens verksamhetsbok: Verksamhetsdialog (rutin). Uppdaterat Ur barn- och ungdomsförvaltningens verksamhetsbok: När brott har begåtts på skolan. Uppdaterat

51 Ur kommungemensamma verksamhetshandboken: Skriftlig dokumentation av förskolans/skolans arbete för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter. Uppdaterad Södermöre kommundelsnämnds reglemente, beslutat Södermöre kommundelsnämnds delegationsordning, beslutad Södermöre kommundelsnämnds årsrapport Södermöre kommundelsnämnds verksamhetsplan med internbudget Södermöre kommundelsnämnd. Intern kontrollplan

52 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Emad Soukiyh BUN 2017/1020 Tfn Barn- och ungdomsnämnden Förslag till ny organisation inför mandatperiod remissvar Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden har inga synpunkter på förslag till ny organisation inför mandatperiod Bakgrund Kommunfullmäktige gav i november 2016 kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med en parlamentariskt tillsatt politisk styrgrupp presentera ett förslag till politisk organisation som kan beslutas före valet år Kommunstyrelsen fick också i uppdrag att samtidigt presentera ett förslag till förvaltningsorganisation som stöder den nya politiska organisationen. Den parlamentariska gruppen har nu tagit fram förslag till ny organisation inför mandatperioden Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att låta nämnder och majoritetsägda kommunala bolag yttra sig över förslaget. Yttrandet ska vara kommunstyrelsens arbetsutskott tillhanda senast den 1 december Sammanfattning av förslaget Kommunstyrelsen/kommunledningskontoret För politisk förankring och beslut inom områdena social hållbarhet, integration, sysselsättning m.m. inrättas ett nytt utskott till kommunstyrelsen benämnt Utskottet för arbete och välfärd. Kommunstyrelsens ansvarsområde utökas med IT-verksamhet och frågor som gäller IT. Upphandlingsenheten överförs så att den organisatoriskt ligger under kommunstyrelsens ansvar. Kommunledningskontoret stärks med en nybildad HR-enhet och serviceförvaltningens IT-avdelning och upphandlingsenhet med inköpscentral överförs till kommunledningskontoret. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Emad.Soukiyh@kalmar.se

53 BUN 2017/ (2) Servicenämnden/serviceförvaltningen Servicenämnden får ansvar för ekonomi- och lönecenter från kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämnden/samhällsbyggnadskontorer En ny nämnd - Nämnd för kustmiljö och vatten - inrättas med ansvar för frågor som rör kustmiljö, vattenområden m.m. Samhällsbyggnadsförvaltningen får därmed två nämnder; Samhällsbyggnadsnämnd och Nämnd för kustmiljö och vatten. Produktionsavdelningen, som idag ligger inom servicenämndens anvarsområde, förs över till samhällsbyggnadsnämnden. Södermöre kommundelsnämnd Ansvaret för demokrati- och landsbygdsutveckling/kommundelsutveckling ska förtydligas och samordnas med kommunstyrelsens ansvar. Barn- och ungdomsnämnden Ingen förändring föreslås - oförändrat antal ledamöter (11) och ersättare (7). Arvoden och ersättning för politiska uppdrag Ersättningen för uppdragen i Kalmar Hamn AB och Kalmar Science Park AB höjs till 20 respektive 12 procent av arvodet till kommunalråd 2. Ingen utredning genomförs vad gäller arvodering av deltagande från föreningar i olika råd, t.ex. tillgänglighetsrådet, pensionärsrådet. Övrigt Näringslivsrådet ska en gång per år rapportera till och informera kommunstyrelsen om sin verksamhet och publicera minnesanteckningarna från sina möten på kalmar.se. Ingen utredning genomförs i nuläget om förutsättningar för att lägga ut hela eller delar av IT-avdelningens ansvarsområden inom kommunkoncernen, på entreprenad. Mats Linde Förvaltningschef Emad Soukiyh Administrativ chef

54 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Saur KS 2017/0577 Kommunstyrelsens arbetsutskott Förslag till ny organisation inför mandatperiod remiss Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att låta nämnder och majoritetsägda kommunala bolag yttra sig över förslag till ny organisation inför mandatperioden Yttrandena ska vara inkomna senast den 1 december Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att ge koncernledningen i uppdrag att redovisa ett beslutsunderlag som ska innehålla förutsättningar och konsekvenser samt för- och nackdelar med att överföra kommunens fastigheter och förvaltning av dessa, till ett helägt kommunalt bolag. Uppdraget ska redovisas till kommunstyrelsens arbetsutskott senast den 1 januari Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 28 november 2016 i 223 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med en parlamentariskt tillsatt politisk styrgrupp presentera ett förslag till politisk organisation, som kan beslutas före valet år Kommunstyrelsen fick också i uppdrag att samtidigt presentera ett förslag till förvaltningsorganisation som stöder den nya politiska organisationen. Den parlamentariska gruppen startade sitt arbete i januari 2017 och har diskuterat olika ansvarsförändringar främst vad gäller nämnderna. Till arbetet med översynen har två ytterligare frågor tillförts. Dels en fråga från Christina Fosnes (M) angående politisk närvaro i näringslivsrådet. Den besvarades i kommunfullmäktige den 27 februari Svaret innebar att frågan skulle hanteras av den politiskt sammansatta grupp som har i uppdrag att titta på hur vi ska organisera oss framåt. Kommunledningskontoret Kontorsledning Adress, Besök Tel vx Fax Anders.Saur@kalmar.se

55 KS 2017/ (2) Dels en motion från Christina Fosnes (M), Carl-Henrik Sölvinger (L) och Christopher Dywik (KD) om digital agenda för Kalmar kommun. Motionen behandlades i kommunfullmäktige den 29 maj 2017, 118. Svaret innebar att frågan om att utreda förutsättningarna att lägga ut hela eller delar av ITavdelningens ansvarsområden inom kommunkoncernen på entreprenad skulle hanteras av den parlamentariska gruppen för översyn av organisationen. I den parlamentariska gruppen har diskuterats att överföra kommunens fastigheter och förvaltning av dessa, till ett helägt kommunalt bolag. Här föreslås att koncernledningen, d.v.s. kommundirektören och VD i Kalmar Kommunbolag AB, gemensamt arbetar fram ett beslutsunderlag. Den parlamentariska gruppen har tagit fram förslag till organisation som här föreslås gå ut på remiss till nämnder och kommunala bolag. Det har dessutom inkommit tre olika skrivelser med synpunkter på remisshandlingen från företrädarna för M, L, KD, MP och SD. Dessa skrivelser bifogas till remisshandlingen. Anders Saur verksamhetsutvecklare Jonas Sverkén förvaltningschef Bilagor: Remisshandling Skrivelse från M, L, KD och MP Skrivelse från SD Skrivelse från MP

56 Handläggare Datum Anders Saur Organisation inför ny mandatperiod Remisshandling Kommunstyrelsen ett nytt utskott På tjänstemannanivå finns idag ett samverkansorgan som benämns Samverkan Arbete och Välfärd (SAV). Detta organ består av representanter från socialförvaltning och kommunledningskontor samt vid behov även representanter från andra förvaltningar. Där samordnas frågor om social hållbarhet, integration, sysselsättning, m.m. För politisk förankring och beslut inom dessa områden inrättas ett nytt utskott till kommunstyrelsen benämnt Utskottet för arbete och välfärd. SAV blir då ett beredende organ till detta utskott. Utskottet för arbete och välfärd föreslås bestå av 5 ledamöter och 2 ersättare. Kommunstyrelsens ansvarsområde utökas med IT-verksamhet och frågor som gäller IT. De strategiska IT-frågorna med fokus på E-tjänster och verksamhetsutveckling ska stärkas. Ansvaret för upphandlingsfrågor ligger redan idag på kommunstyrelsen och nu överförs även upphandlingsenheten så att den organisatoriskt ligger under kommunstyrelsens ansvar. Arbetsutskottet föreslås bestå av 6 ledamöter och 0 ersättare (oförändrat). Personalutskottet föreslås bestå av 3 ledamöter och 2 ersättare (oförändrat). Planutskottet föreslås bestå av 5 ledamöter och 2 ersättare (oförändrat). Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret stärks med en nybildad HR-enhet genom en sammanslagning av nuvarande personalenhet med HR-specialister och HRstrateger samt arbetsmiljöenheten. Till kommunledningskontoret förs serviceförvaltningens IT-avdelning och upphandlingsenhet med inköpscentral (för samverkan med kommunala bolag och andra kommuner). Servicenämnd ändrat ansvar Servicenämndens ansvar behålls för centralförråd, transport/verkstad, lokalvård, kost, bygg, fastighetsservice och fastighetsförvaltning. Servicenämndens ansvar utökas med ansvar för ekonomi- och lönecenter från kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx anders.saur@kkalmar.se

57 2 (4) Från servicenämndens ansvar förs produktionsavdelningen till samhällsbyggnadsnämnden, ansvar för IT-verksamhet och upphandling förs till kommunstyrelsen samt ansvar för frågor om kustmiljö och vatten förs till ny nämnd för kustmiljö och vatten. Servicenämnden föreslås bestå av 11 ledamöter och 7 ersättare (oförändrat). Serviceförvaltningen Serviceförvaltningens verksamhet kvarstår exklusive produktionsavdelning, ITavdelning och upphandlingsenhet. Till serviceförvaltningen överförs ekonomioch lönecenter från kommunledningskontoret. Samhällsbyggnadsnämnd ändrat ansvar Myndighetsnämnd med samma ansvar som idag dvs. ansvar för de uppgifter som kommunen har inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt inom plan- och byggnadsväsendet. Till samhällsbyggnadsnämnden förs produktionsavdelningen som idag ligger inom servicenämndens ansvarområde. Lösning för jävsfrågor ska särskilt belysas. Samhällsbyggnadsnämnden föreslås bestå av 11 ledamöter och 7 ersättare (oförändrat). Nämnd för kustmiljö och vatten ny nämnd Ansvar för frågor som rör kustmiljö, vattenområden, vattendrag, vattenhållande åtgärder, vattenförsörjningsplan, god vattenstatus, kalkning av sjöar. Stötta lokala ideella vattenråd och kustmiljögrupper. Nämnd för kustmiljö och vatten föreslås bestå av 5 ledamöter och 2 ersättare. Två nämnder ett samhällsbyggnadskontor En samhällsbyggnadsförvaltning med två nämnder; Samhällsbyggnadsnämnd och Nämnd för kustmiljö och vatten. Produktionsavdelningen från serviceförvaltningen integreras i samhällsbyggnadskontoret och förväntas ge samordningsvinster genom färre organisatoriska hinder. Som exempel kan nämnas samarbetet mellan de som ansvarar för planering och gestaltning till de som ansvarar för drift- och förvaltning av våra allmänna platser, gator och vägar, kuster och vattenområden, m.m. Södermöre kommundelsnämnd Ansvaret för demokrati- och landsbygds-/kommundelsutveckling ska förtydligas och samordnas med kommunstyrelsens ansvar. Övriga nämnder Kommunstyrelsen föreslås bestå av 15 ledamöter och 9 ersättare (oförändrat).

58 3 (4) Barn- och ungdomsnämnden föreslås bestå av 11 ledamöter och 7 ersättare (oförändrat). Kultur- och fritidsnämnden föreslås bestå av 11 ledamöter och 7 ersättare (oförändrat). Omsorgsnämnden föreslås bestå av 11 ledamöter och 7 ersättare (oförändrat). Socialnämnden föreslås bestå av 11 ledamöter och 7 ersättare (oförändrat). Södermöre kommundelsnämnd föreslås bestå av 11 ledamöter och 7 ersättare (oförändrat). Valnämnd föreslås bestå av 5 ledamöter och 5 ersättare (oförändrat). Utredning pågår om gemensam överförmyndarnämnd med Borgholm och Mörbylånga kommuner samt gemensam arkivnämnd med Mörbylånga och Torsås kommuner. Arvoden och ersättning för politiska uppdrag Ordförande och vice ordförande i samtliga kommunala bolag ska ha lika ersättning för sitt uppdrag. Det innebär att ersättningen för uppdragen i Kalmar Hamn AB och Kalmar Science Park AB höjs till 20 respektive 12 procent av arvodet till kommunalråd 2. Förslag har diskuterats om att göra en utredning och en kostnadsberäkning av att arvodera deltagande från föreningar i tillgänglighets-, pensionärs-, integrations- och brottsförebyggande rådet. Utökade arvoderingsregler i de här nämnda organen kräver ett ställningstagande till arvoden även i andra typer av råd som finns inom andra kommunala verksamheter. Som exempel kan nämnas LSS- respektive psykiatriråd inom socialförvaltningen, föreningsråd inom kultur- och fritidsförvaltningen, lokala råd inom Södermöre kommundel samt kommunens näringslivsråd. Till detta kommer även brukarråd, föräldraråd, ungdomsråd, m.fl. Deltagande som representant för en förening i olika kommunala råd görs på den egna organisationens uppdrag och eventuell ersättning för detta är en fråga för respektive organisation. Någon utredning föreslås därför inte. Övrigt Näringslivsrådet ska en gång per år rapportera till och informera kommunstyrelsen om sin verksamhet. Minnesanteckningar från mötena publiceras på kalmar.se. Det är vår bedömning att avvakta med utredning om förutsättningar för att lägga ut hela eller delar av IT-avdelningens ansvarsområden inom kommunkoncernen, på entreprenad. Mot bakgrund av aktuell diskussion om ITsäkerhet pågår en intern utredning. Utredningen ska ge svar på dels omfattningen av externt köpta tjänster idag i förhållande till egenproducerade ITtjänster och dels hur och var lagring av kommunens information sker idag. Kalmar den 2 oktober 2017 Johan Persson (S) Dzenita Abaza (S) Bertil Dahl (V) Ingemar Einarsson (C)

59 4 (4) BILD Organisation Fyra utskott på KS (+1) Tio nämnder (+1) Åtta förvaltningar (+/- 0) Kommunfullmäktige Revision Valnämnd Personalutskott Räddningstjänst Samverkan Arbete och välfärd KSau Plan- och investeringsberedning Planutskott Arbete- och välfärd Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnd Barn- och ungdomsförvaltning Kommunledningskontor Arbete och välfärd Brandkår IT Kommunikation Personal Upphandling Överförmyndarnämnd gemensam Arkivnämnd gemensam? Arbetsmiljö Ekonomi: Överförmynderi Kansli och omvärld Näringsliv Projekt och exploatering Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsförvaltning Omsorgsnämnd Omsorgsförvaltning Kommunernas hjälpmedelsnämnd Socialnämnd Socialförvaltning Servicenämnd Serviceförvaltning Support (Centralförråd, transport/verkstad, lokalvård, kost), Fastighet; Bygg, Fastighetsservice, Fastighetsförvaltning, Ekonomi- och lönecenter Samhällsbyggnadsnämnd Nämnd för kustmiljö och vatten Södermöre kommundelsnämnd Samhällsbyggnadskontor Södermöre kommundelsförvaltning Bygglovsenheten Hälsoskyddsenheten Kart- och GIS-enheten Lantmäterienheten Livsmedelsenheten Miljöskyddsenheten Mätningsenheten Planeringsenheten Projektenheten TME-enheten Produktion Kustmiljö och vatten

60 Gemensamma synpunkter (M, L, KD, MP) på förslag till remisshandling - Organisationsöversyn inför 2019 Kommunstyrelsen - ett nytt utskott Vi förordar istället en nämnd för arbete och välfärd under Socialförvaltningen innehållande invandrarservice, kunskapsnavet, arbetsmarknadsenheten och försörjningsstöd för arbetsföra. Eventuellt kunde också flyktingmottagning och budgetrådgivning höra till nämndens ansvar. Vi anser även att integrationsfrågorna bör hamna i nämnden för arbete och välfärd. Integrationen lär bli en av de största politiska frågorna och är redan en av de viktigaste, alldeles för viktig för att inte behandlas av en nämnd. Integrationsrådets uppgifter bör således övertas av nämnden eller dess presidium. De kunde ett par gånger om året som integrationsrådet idag föra dialog med de ideella föreningarna. Träffarna med föreningarna skulle ge bra inspel i nämndens arbete och en tydlig koppling mellan mandat och dialog. Nämnden för arbete och välfärd ska bestå av 11 ledamöter och 7 ersättare. Vi har inga synpunkter på att IT-verksamheten och upphandlingsenheten överförs till kommunstyrelsen. För partier utan representation i arbets-, plan- och personalutskott föreslår vi insynsplatser för gruppledarna i kommunfullmäktige. Kommunledningskontoret Vi har inga invändningar mot föreslagen ihopslagning av personalenhet, HR-specialister, HR-strateger och arbetsmiljöenenheten. Servicenämnd - ändrat ansvar Vi är oroliga för att återstående ansvarsområden är allt för få för att motivera en nämnd i full storlek. Vi är också oroliga för att detta kan leda till att det politiska uppdraget inte upplevs som meningsfullt. Särskilt då ytterligare ansvar kan försvinna om fastighetsservice och förvaltningen bolagiseras. Vi föreslår istället ett serviceutskott 3(2) under KS. Detta togs upp vid möte 2. Borlänge, Mölndal, Falun har denna modell och har motsvarande uppgifter som finns kvar. Ansvaret för utskottet skulle då vara Centralförråd, transport/verkstad, lokalvård, kost, bygg lön och ekonomi kontor och ev. fastighetsservice och fastighetsförvaltning. Antalet sammanträden kunde hållas nere då det i huvudsak ansvarar för löpande drift. Samhällsbyggnadsnämnd - ändrat ansvar Nämnd för Kustmiljö och Vatten - ny nämnd Samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden utökas i förslaget. För att skapa större balans mellan de 2 nämnder som förvaltningen föreslås betjäna skulle vi vilja att föreslagen Nämnd för Kustmiljö och Vatten blir en Miljönämnd. Uppgifter kring miljö-

61 och hälsoskydd läggs till föreslagna för Kustmiljö och Vatten som då kan vara en fullstor nämnd. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar då mer renodlat för plan, bygg och produktionsavdelningen. I andra hand vill vi inte att man skapar en Nämnd för Kustmiljö och Vatten. Återigen är vi oroliga för att antalet ärenden och dess tyngd inte räcker för att skapa meningsfulla politiska uppdrag. Risken finns att man sitter och fördelar lite medel till vattenråden men inte mycket mer. Kursivt yrkande biträds ej av MP Två nämnder - ett samhällsbyggnadskontor Vi delar remisshandlingens slutsatser gällande samordningsvinster. Övriga nämnder Vi föreslår att barn och utbildningsnämnden byter namn till Utbildningsnämnden. Södermöres uppdrag förändras på så sätt att nämnden tillförs ansvar och budget för kost-, städ och gata- och parkverksamhet inom sitt geografiska område. Detta ger nämnden större förutsättningar att klara sina ramar ekonomiskt samt vara testbädd för nya lösningar, entreprenader lokalt etc. Nya ansvarsområden tillför också meningsfullhet och mandat till våra ledamöter i nämnden. I övrigt inga synpunkter. Fastigheter och förvaltning av dessa till eget bolag - utreds KIFABs roll berörs inte alls i utredningsuppdraget. Kan detta tillföras? Arvoden och ersättning för politiska uppdrag Inga synpunkter på lika arvoden i kommunala bolagen. Möjligheterna till politiskt engagemang måste finnas för alla partier i kommunfullmäktige. Vi vill se en återgång till grundpott med tid för politisk sekreterare för varje parti snarare, än helt strikt proportionell fördelning av denna tid. Detta skulle ge möjlighet för alla partier att använda de insynsplatser vi föreslår i utskotten. Övrigt Vi anser att politisk representation ska finnas i näringslivsrådet. Rådets huvuduppgift ska vara att en gång per mandatperiod presentera ett näringslivspolitiskt program. Vi föreslår att alla delegationsordningar ses över ur ett demokratiperspektiv inför Vi föreslår att när den politiska organisationen är beslutad (jan 2018) att den parlamentariska gruppen gör en översyn av arvodesnivåer för årsarvoderade utifrån ansvar i respektive nämnd/utskott.

62 Vi vill att det högsta antalet dagar per år lekmannarevisorerna får använda för egna granskningar fördubblas. Slutligen föreslår vi att en utvärdering av den politiska organisationen ska presenteras senast avseende den nya organisationens effekter på arbetsmiljö, möjligheter till ansvarsutkrävande, öppenhet och kostnadseffektivitet. Christina Fosnes (M) Christopher Dywik (KD) Carl-Henrik Sölvinger (L) Max Troendlé (MP)

63 Synpunkter (SD) på förslag till remisshandling - Organisationsöversyn inför 2019 Kommunstyrelsen Vi är tveksamma till att ännu ett utskott inrättas under kommunstyrelsen. Frågan om arbete, sysselsättning och integration är givetvis väldigt viktig då det annars kan ge stora ekonomiska konsekvenser för kommunens ekonomi. Med anledning av detta har kommunen inrättat SAV, Samverkan för Arbete och Välfärd. Det visar hur viktig frågan är! Därför är det tveksamt om ett utskott är rätt väg att gå eller om det istället inte borde vara en nämnd som hanterar dessa frågor så att den politiska insynen blir större och då även skapar en bättre transparens. Nämnd för kustmiljö- och vatten Angående den nya nämnden, Kustmiljö - vatten som föreslås så finns det en hel del att säga. De områden som räknas upp i utkastet till remiss har en sak gemensamt som inte nämns, klimatförändringar. De effekter som framtida klimatförändringar kan ge upphov till berör i första hand vår kustmiljö med förändrade havsnivåer och vatten i form av ökande nederbörd. Vi anser att alla frågor som berör klimatförändringar också bör placeras i denna nämnd och att det skall klart uttalas att så skall vara fallet. Det kommer innebära att ansvaret för dessa frågor klargörs och samtidigt kommer sannolikt transparensen öka i dessa frågor. Vi anser också att antalet ledamöter i nämnden som föreslås i remissen är för få. Det är väldigt viktigt att nämnden får fler ledamöter för att den politiska bredden och insynen skall vara så god som möjligt. Både antalet ledamöter och ersättare bör utökas i den nya nämnden. Thoralf Alfsson (SD) gruppledare

64 Synpunkter (MP) på förslag till remisshandling - Organisationsöversyn inför 2019 Nämnd för Kustmiljö och Vatten Vi ser positivt på ett större grepp om vattenfrågorna, men vi saknar ett resonemang till huruvida andra miljöfrågor (som till exempel miljömålen och klimatfrågor) mest effektivt kan hanteras inom den kommunala organisationen. Vi ser inget problem med att man lägger in miljö-och hälsoskydd i nämnden ovan och gör om den till en miljönämnd. Däremot vill vi i andra hand att man skapar nämnden, men som full nämnd med 11 ledamöter och 7 ersättare. Max Troendlé Gruppledare MP Kalmar

65 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åse Porsefjord BUN 2017/0914 Tfn Barn- och ungdomsnämnden Prövning om elev vid fristående skola ska åläggas skolgång inom det offentliga skolväsendet Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lämna Thoren Framtids anmälan om elevens frånvaro utan åtgärd. Bakgrund Thoren Framtid har anmält till barn- och ungdomsnämnden att en elev i år 7 haft en stor frånvaro från skolan under höstterminnen Eleven har under höstterminen haft 52,8% frånvaro. Skolan har haft daglig kontakt med vårdnadshavarna. Skolan har haft flertalet möten med vårdnadshavare. Skolans elevhälsa samt SYV är inkopplad. Skolan har lämnat en orosanmälan till socialtjänsten den19 september, vårdnadshavare inväntar ev. LVU omhändertagande. Utredningen visar att Thoren Framtid har de kontakter och vidtagit de åtgärder motsvarande vad en offentlig skola kan skapa och vidta. Mats Linde Förvaltningschef Åse Porsefjord Chef central elevhälsa Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Klicka här för att ange text.

66

67 Verksamhetsplan med internbudget Barn- och ungdomsnämnden 2018 Preliminär 1

68 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 4 Verksamhetsmål... 5 Ekonomiska förutsättningar... 6 Driftsredovisning, förändringar i ram jämfört Barn- och ungdomsnämnden... 7 Central och lokal ledning och administration... 7 Förskola... 7 Prognos antal barn... 7 Lokaler... 7 Barnomsorg på obekväm arbetstid kvällar, nätter och helger... 7 Pedagogisk omsorg... 8 Grundskola inklusive förskoleklass... 8 Prognos antal elever... 8 Lokaler... 8 Fritidshem... 8 Prognos antal elever... 8 Lokaler... 8 Särskolan... 8 Fristående förskolor och skolor... 9 Lokaler... 9 Förskola och skola - utbyggnadsplan... 9 Bakgrundsfaktor... 9 Förskola... 9 Grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem Utmaningar och prioriteringar Utmaningar och risker inom förskola Svårare att rekrytera personal Förskolan under luppen Statsbidrag Prioriteringar inom förskola Personalrekrytering Lokaler Förskolan under luppen Utmaningar och risker inom grundskolan inklusive förskoleklass samt fritidshem Svårare att rekrytera personal Statsbidrag Prioriteringar inom grundskolan innklusive förskoleklass samt fritidshem Den utbildningspolitiska visionen Personalrekrytering Lokaler Kvalitet i verksamheten Planerat antal barn och elever

69 Planerade platskostnader per verksamhet Budgeterade platskostnader och personaltäthet per enhet och verksamhet Personal Planerat antal årsarbetare Rekrytering Hälsofrämjande arbetsplatser Pensionsavgångar Driftsbudget Driftsredovisning, bruttoram Resultaträkning Investeringsbudget Investeringsredovisning Bilagor Organisationsbild barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsmål i Hypergene Hög kvalitet i välfärden Personal och arbetsmiljö Ordning och reda i ekonomin Barn- och ungdomsnämndens egna mål Förvaltningschefens gemensamma utvecklingsområden Förskola och skola Utbyggnadsplan Rockneby Läckeby Lindsdal Snurrom, Vimpeltorpet, Karlssons äng Ljusstaden, Norrliden och Björkenäs Djurängen och Funkabo Centrala Kalmar och Oxhagen Oxhagen Södra centralorten Rinkabyholm (Södra staden) Smedby Trekanten

70 Inledning Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom förskola och fritidshem samt det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar (förskoleklass, grundskola och särskola). Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskolor i kommunen. I 2018 års budget planeras för att årsarbetare har i uppdrag att ge stöd och stimulans till de barnen i kommunala förskolor, eleverna i kommunala skolan inklusive särskolan samt de eleverna i kommunens fritidshem så att de utvecklas så långt som möjligt. Driftbudgeten uppgår till 983 mnkr. Organisationsschema finns i bilaga. Under 2018 kommer det ske tre förändringar p.g.a. det ökande barnantalet. Ny enhet med namn förskolan Vimpeltorpet tillkommer. Djurängsskolans förskoleverksamhet separeras och blir en egen enhet som heter förskolan Djurängen. En ny enhet med namn förskolan Ljusstaden tillkommer utifrån omorganisation mellan förskolorna Björkenäs och Ögonstenen, d.v.s. två förskolor blir tre. Barn- och ungdomsförvaltningen har haft en mycket positiv utveckling de senaste åren; budgeten är i balans, elevernas måluppfyllelse blir bättre och bättre, vårdnadshavarna är mycket nöjda med verksamheten, eleverna är nöjda och trygga i verksamheten, nöjd medarbetarindex ligger över kommunsnittet och för tredje året i rad förbättras värdet på mätningen av personalens upplevelse av stress. Tack vare den positiva utvecklingen finns stora förhoppningar på elevprestationerna framåt. Det visar de olika årgångarnas utveckling av meritvärde i högstadiet. Årets åttor ligger högre än de senaste tre årens åttor, och årets sjuor ligger högre än de tre senaste årens sjuor. Detta visar att de insatser som genomförts genom åren för att stärka barnens och elevernas måluppfyllelse ger effekt. Den ständigt pågående utvecklingen ger möjlighet att hitta nya insatser för ytterligare förbättringar. Barn- och ungdomsförvaltningens signum de senaste åren har varit en väl utvecklad förmåga till innovation och genomförande. Under det senaste läsåret har det påbörjats eller genomförts för första gången många olika projekt, t.ex. fokustid i fullt utbyggd skala, Matematik de Luxe, modersmålsstöd i förskolan, genomförande av bedömningsstödet i årskurs ett och förskoleklass, omfattande och fokuserad kompetensutveckling, pedagogisk dokumentation, Läslyftet och Mattelyftet. De här insatserna och många till fortsätter att rulla. Några av dem går i projektform, och när de är klara så är de klara (exempelvis Läslyft och Mattelyft), andra övergår till ordinarie verksamhet (exempelvis Fokustid och Matematik de Luxe). Under kommande läsår ligger bland annat följande insatser för genomförande: En tydligare mätning och utvärdering av förskolans verksamhet genom att använda resultaten av bedömningsstöden, men också genom att omsätta Skolinspektionens rapport Måluppfyllelse i förskolan i tydliga mätkriterier. Därpå en strukturerad analys så att slutsatser kan dras om förbättringsområden. Detta för att ytterligare förbättra måluppfyllelsen för verksamheten och måluppfyllelsen för barnen. Fortsatt fokuserad kompetensutveckling, nu kompletterad med Specialpedagoglyftet Utveckling av insatsen Engelska de Luxe, så att metodiken ska kunna riktas mot elever som klarar alla ämnen utom Engelska Ett eget ledarförsörjningsprogram började i september Fysiska arbetsplatser ett treårigt projekt som syftar till bättre arbetsplatser för att vara en ännu attraktivare arbetsgivare Saker behöver inte bara utvecklas de ska även avvecklas, därför är projektet Kill your darlings ett viktigt projekt. Framgång ligger inte bara i att göra nya bra saker, den ligger också i att sluta göra saker som inte fungerar tillräckligt bra. Individuellt riktat stöd till lärare, vars undervisning inte i tillräcklig grad anpassas till elevernas olika behov. Främst finns behov på skolor som inte når tillräcklig utveckling i meritvärdet jämfört med det modellberäknade. I följande rapport kommer barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan samt internbudget 2018 att beskrivas. Där det finns möjlighet behandlas även kommande planeringsperiod,

71 Verksamhetsmål De mål som kommunfullmäktige har fastställt är fördelade till respektive nämnds verksamhetsområde. Varje nämnd ska sedan fastställa nämndsmål, och dessa revideras varje år i samband med beslut om Verksamhetsplan med internbudget. Kalmar kommun har en hög ambition gällande förskola, skola och fritidshem, vi ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner senast För att ha en möjlighet att uppnå det uppsatta målet i den utbildningspolitiska visionen måste fokus i utvecklingsarbetet ligga på att utveckla undervisningen och höja kvaliteten i verksamheten. Barnen och eleverna ska få de bästa förutsättningarna att uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Målen för barn och ungdomsnämnden presenteras i bilagan. Barn och ungdomsnämnden har 19 mål och 3 uppdrag i verksamhetsplanen för Eftersom SKL upphör med sina elevenkäter samt enkäter till vårdnadshavare kommer Barn- och ungdomsförvaltningen gå över till Skolinspektionens Skolenkät till elever och vårdnadshavare. De mål som skulle mätts genom SKL:s enkät kommer därför inte kunna mätas nu under höstterminen De målen förlängs därför till att bli två-åriga och kommer mätas när den nya enkätundersökningen med Skolinspektionens frågeställningar genomförs. Nytt mål utifrån Skolinspektionens nya frågeställningar är att andelen elever i åk 9 som upplever att de får för få utmaningar i skolan ska minska. Under 2018 ska målet mätas genom att Kalmar kommun ska ha lägre andel elever än riket som upplever att utmaningarna i skolan är för få. 5

72 Ekonomiska förutsättningar Driftsredovisning, förändringar i ram jämfört 2017 I tabellen visas vad som tillförts jämfört budgetramen Större delen utgörs av medel för ett ökat barn- och elevantal. Övriga ramförändringar avser bl.a. kompensation för kostnadsökningar vid köp av verksamhet (t.ex. skolplats från annan kommun eller köp av platser i fristående förskolor och skolor) och olika statliga beslut som kommunerna får tilldelning för via generella statsbidrag (x kr/invånare). Förändringar 2018 jämfört med 2017 tkr Budgetram Fler barn förskola Fler elever fritidshem Fler elever skola Skyldighet att erbjuda lovskola i åk Läsa-skriva-räkna-garanti 755 Effektiviseringar av nationella prov -290 Utökad undervisningstid i matematik år Skolstart vid sex års ålder 413 Nyanlända elever i grundskolan 177 Förslag från Skolkommissionen 295 Förslag från Skolkostnadsutredningen 295 Offentlighetsprincipen i fristående skolor och förskolor 59 Prao i årskurs 8 och 9 59 Professur på Linnéuniversitetet inom pedagogik 500 Hyra och drift av ny familjecentral Lindsdal Kompensation kostnadsökning, köpt verksamhet och löneökning Summa förändringar, KF budget nov tkr Budgetram till serviceförvaltningen -300 Summa förändringar mellan förvaltningar -300 Summa förändringar mellan 2017 och Budgetram Beloppet till serviceförvaltningen avser att kostenheten tar över vissa arbetsuppgifter i köken på förskolorna som tidigare gjorts av pedagogisk personal, t.ex. göra frukost/mellanmål och diska därefter. När dessa pengar räknas av blir barn- och ungdomsnämndens budgetram tkr. Den uteblivna indexuppräkningen av övriga utgifter i ramtilldelningen fortsätter anstränga förvaltningarnas budgetar. När kostnaderna för övriga utgifter, t.ex. lokaler och material, ökar så finansieras detta till största del på bekostnad av personal. För barn- och ungdomsnämnden handlar det om ca tkr per år vid kostnadsökning på 1 %. Under flera år har barn- och ungdomsnämnden påpekat behovet av att även barnens vistelsetider i förskolan ingår som en parameter i resursfördelningssystemet. Fr.o.m ingår vistelsetiderna i ersättningen från kommunfullmäktige. Modellen för detta är ännu inte klar. För 2019 tillförs barn- och ungdomsnämnden tkr och för 2020 ytterligare tkr. Ramföränd- 6

73 ringarna avser ökade barn- och elevantal samt kompensation för kostnadsökningar vid köp av verksamhet. Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden har antagit en utbildningspolitisk vision för som genomsyrar barn- och ungdomsnämndens arbete. Visionen bryts årligen ner i ett utbildningspolitiskt program där nämnden specificerar satsningar som ger förutsättningar att stärka måluppfyllelsen av den utbildningspolitiska visionen. Till visionen och programmet knyts nämndens strategiska medel som uppgår till 0,5 % av budgetomslutningen gör nämnden följande satsningar av de tkr som disponeras: - Utvecklingstjänster inom förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem (1 500 tkr) - Gemensamrättning av nationella prov (250 tkr) - Estetiska lärprocesser Ateljén-Byteatern-Länsmuseet (500 tkr) - Fokustid (läxhjälp) (1 000 tkr) - Förstärkning av läslyftet samt specialpedagogiskt lyft (300 tkr) - Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) (100 tkr) - Programmering i förskola och skola (200 tkr) - Entreprenöriellt lärande (300 tkr) - Linnéprofessur (500 tkr) Central och lokal ledning och administration Den centrala och lokala ledningen och administrationen ses kontinuerligt över. I samband med avgångar prövas så väl organisationsförändringar som kostnadseffektiviseringar. Projektet koncentrerad administration pågår centralt i kommunen som i ett första steg hanterar löne- och ekonomiadministration centralt flyttar barn- och ungdomsförvaltningens koncentrerade administration (3,0 tjänst) in till den kommuncentrala efter att ha varit i ett uppbyggnadsskede på förvaltningen under Även om arbetsuppgifter försvinner från den lokala administrationen så kan inte neddragningar i tjänsterna (skolsekreterarna) göras i paritet med de minskade arbetsuppgifternas omfattning. Till exempel ger det ökade antalet barn och elever en ökad efterfrågan på mer tid för den administration som detta genererar. Förskola Prognos antal barn Antalet förskolebarn fortsätter att öka och födelsetalen förväntas stiga kommande år. Till detta kommer att Kalmar är en inflyttningskommun och många barnfamiljer flyttar hit. Bostadsbyggandet har nu tagit fart och inom några år finns många nya bostäder färdigställda. Tabellen visar barn från Kalmar kommun, d.v.s. de barn som barn- och ungdomsnämndens budgetram bygger på. Barn och elevförändringar Verksamhet Budget 2017 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Skillnad Förskola Lokaler Behovet av lokaler behandlas under en egen rubrik sist i detta kapitel. Barnomsorg på obekväm arbetstid kvällar, nätter och helger Barnomsorg på obekväm arbetstid erbjuds på fyra platser i kommunen. Under 2017 har 225 barn varit inskrivna i verksamheten. Budget 2018 ligger på 235 barn så det verkar som verksamhetens dimensionering matchar föräldrarnas behov av omsorg. Ett särskilt statsbidrag har inrättats från För 2017 gav detta ett tillskott på ca tkr beräknas bidraget till tkr. 7

74 Pedagogisk omsorg Verksamheten planeras ha 14 barn under 2018 fördelat över två förskolor (Förskolan Ljusstaden och Svärdsliljans förskola). Föräldrarnas efterfråga på platser styr behovet av pedagogisk omsorg och förskolecheferna försöker att i möjligaste mån tillgodose föräldrarnas önskemål. Grundskola inklusive förskoleklass Prognos antal elever De närmaste åren sker en kraftig ökning av antalet elever i grundskolan. Under perioden ökar det totala antalet elever med 601 i barn-och ungdomsnämndens område. På 10 års sikt ökar antalet elever i grundskolan med ca i hela kommunen, d.v.s. en ökning med 22 %. Den kraftiga elevökningen kommer att ställa nya krav på lokaler, personal, kost, administration m.m. De stora utmaningarna för Kalmar kommun kommer då att vara dels att rekrytera lärare och dels att tillgodose behovet av ytterligare skollokaler. Tabellen visar elever från Kalmar kommun, d.v.s. de elever som barn- och ungdomsnämndens budgetram bygger på. Barn och elevförändringar Budget 2017 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Skillnad Verksamhet Förskoleklass (10) Totalt Lokaler Behovet av lokaler behandlas under en egen rubrik sist i detta kapitel. Fritidshem Prognos antal elever Till största delen beror ökningen på att det blir fler elever i skolan. Bland de yngre eleverna har nästan samtliga också plats på fritids. Antalet äldre barn på fritids ökar också. Sammantaget innebär det ökade antalet barn i verksamheten ett ökat tryck på lokaler för fritidshemmen, och behov av mer personal. Det innebär att fritidshemmet inte enbart kan finnas i samma lokaler som under skoltid utan behöver någon form av egen hemvist. Detta ökar då skolans sammantagna lokalbehov och därmed kostnader. Tabellen visar barn från Kalmar kommun, d.v.s. de barn som barn- och ungdomsnämndens budgetram bygger på. Barn och elevförändringar Budget 2017 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Skillnad Verksamhet Fritidshem Lokaler Behovet av lokaler behandlas under en egen rubrik sist i detta kapitel. Särskolan Särskolan tar emot elever från förskoleklass till år nio som läser enligt grundsärskolans och/eller träningsskolans kursplan. Särskolan i Kalmar kommun är dels lokalmässigt integrerad med Thorén Framtid och dels i egna lokaler i Tullbroskolan. Idag har särskolan ett sextiotal elever fördelade på båda skolorna. Linnéuniversitetets flytt skapar nya möjligheter och beslut är nu tagna för att skapa en samlad särskola som ligger i anslutning till grundskoleverksamhet i kvarteret Telemarken. 8

75 Många elever i särskolan är multihandikappade vilket ställer stora krav på lokalernas utformning. För att kunna tillgodose de ständigt skiftande behoven i särskolan behöver verksamheten för ändamålet anpassade lokaler. Det ger också en framtidssäkring där särskolan kan ta emot elever vars specifika behov inte alltid kan förutsägas i dag. Fristående förskolor och skolor 2018 kommer det i Kalmar kommun finnas totalt 18 stycken fristående förskolor och skolor. Fyra stycken av dessa bedriver skolverksamhet, tolv stycken bedriver förskola/pedagogisk omsorg och två stycken bedriver både skol- och förskoleverksamhet. 11 % av eleverna går i fristående skolor. I fristående förskolor finns 9 % av förskolebarnen. Lokaler Förskola och skola - utbyggnadsplan Den snabba befolkningsutvecklingen i Kalmar ställer stora krav på utbyggnad av både skola och förskola. Kommunens befolkning beräknas vara ca invånare år Förutsättningarna i varje enskilt bostadsområde kan förändras snabbt, nya bostadsprojekt planeras, och beredskap behövs för att kunna möta nya behov. Antalet barn i förskole- och skolåldrar ökar också snabbare än befolkningen som helhet. Fram till år 2025 ökar antalet förskolebarn med ca 680 vilket motsvarar ca 45 nya förskoleavdelningar. Antalet elever i grundskolan ökar ännu mer, ca elever, vilket motsvarar ca 72 tillkommande klasser. Kommunens förskolor och skolor är i dag i stort sett fullt utnyttjade. Utmaningen blir alltså att möta ökningen och bygga ut verksamheten i rätt område och i rätt tid. Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram en plan som beskriver läget i de olika områdena, genomförd och planerad utbyggnad eller identifierat behov av utbyggnad. Utbyggnadsplanen finns som bilaga till detta dokument. I dagsläget finns 19 förskoleavdelningar i paviljonger. Dessa ersätts på sikt vilket innebär att nettoeffekten av förskoleutbyggnad minskar. Sammanställningen innehåller även kostenhetens behov när det gäller skola och förskola. Flera områden i Kalmar har just nu ett kraftigt bostadsbyggande. Det gäller särskilt norra Kalmar. I Snurrom/Norra vimpeltorpet har inflyttning redan börjat och inom två till tre år finns här ca nya bostäder. Det innebär ca 180 förskolebarn och ca 170 elever. Den nya förskolan i Snurrom kommer att ha platser och beräknas vara full redan i slutet av Planerad förskola på Karlssons äng kommer alltså behövas relativt snart och redan innan bostadbyggande där tar fart. Eleverna i det här området kommer i ett första läge att hänvisas till Funkaboskolan men på sikt ser vi att ett nytt skolområde kommer att behövas i Norra Kalmar. Gärna då i anslutning till den nya simhallen. Utöver norra Kalmar kommer nya bostadsområden i centralorten, i Rinkabyholm och i Lindsdal med flera. I samtliga fall innebär detta behov av nya lokaler för skola och förskola. Bakgrundsfaktor Alla barn och elever ska ha möjlighet till likvärdig utbildning och bakgrundsfaktorn ska verka för att uppnå detta. För verksamhetsår 2018 har resurserna från bakgrundsfaktorn riktats på följande sätt. Förskola I förskolan används bakgrundsfaktorn till största del för att kunna öka bemanningen ute i verksamheten. Satsningar har också gjorts på specialpedagog, kompetensutveckling samt handledning för personalgrupper/arbetslag. En del av resurserna från bakgrundsfaktorn har också lagts på införskaffande av pedagogsikt material för speciella ändamål/behov, så som tecken som stöd eller annat språkutvecklande material för barn med annat modersmål än svenska. 9

76 Grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem I grundskolan och på fritidshemmen hjälper bakgrundsfaktorn till att göra satsningar inom många olika områden. Mycket av bakgrundsfaktorn används till förstärkning kring undervisning av nyanlända elever, så som tolktjänster, studiehandledning och Svenska som andraspråksundervisning. Man har också valt att lägga bakgrundsfaktorn till förstärkning av elevhälsan, så som utökad kuratorstjänst, för att proaktivt arbeta med trygghetsfrämjande åtgärder i skolmiljön. Viss del används till direkt elevstödjande insatser eller att öka lärartätheten i samtliga verksamheter och stadier. Digitala verktyg och IT-pedagog är annan satsning som görs för att kunna möta det kompensatoriska uppdraget och det förändrade lagkrav gällande digitalisering som träder i kraft 1 juli För fritidshem och förskola bidrar också bakgrundsfaktorn till att kunna erbjuda en utökad vistelsetid för barn där man ser att detta skulle gynna deras utveckling för en likvärdig skolgång. 10

77 Utmaningar och prioriteringar Först ges en beskrivning av de utmaningar och risker som identifierats inom förvaltningens verksamhetsområden. Utifrån detta samt de ekonomiska förutsättningarna beskrivs sedan de prioriteringar som förvaltningen gör. Vi ska fila lite på detta kapitel och identifiera utmaningarna och riskerna så det blir mer tydligt. Utmaningar och risker inom förskola Svårare att rekrytera personal Barn- och ungdomsnämnden har ett fortsatt ökat behov av rekryteringar bland annat på grund av ökande barn- och elevantal och pensionsavgångar. Det innebär stora utmaningar att kunna rekrytera behörig personal då det råder brist på utbildade förskollärare, trots att Kalmar är en utbildningsort för förskollärare. Det är endast en gång per år som nya förskollärare examineras. Detta sker i januari. Det finns en risk i att det blir svårare att tillsätta behörig personal då andelen behöriga sökande inte når upp till det antal som verksamheterna har behov av. Konsekvenser kan bli försämrad personaltäthet som i sin tur kan ge högre sjukskrivningstal, eller att verksamhetens kvalitet och utformning påverkas. Verksamheten har svårt att hitta vikarier till förskolan, både för korta och längre vikariat. I syfte att säkra en viss del av vikariebehovet har en förstärkningsgrupp med tillsvidareanställda månadsvikarier startats i september Denna verksamhet fyller ett stort behov och avsikten är att den ska kunna utökas om fler enheter väljer att vara med. I en ökande konkurrens med andra arbetsgivare arbetar barn- och ungdomsförvaltningen strategiskt för att kunna rekrytera behöriga pedagoger. Förvaltningen arbetar med marknadsföring mot framtida medarbetare på flera sätt. Aktiviteter som genomförs är rekryteringmöten för snart examinerade förskollärare och deltagande vid olika mässor. Syftet med rekryteringsmötena är att berätta om förskoleverksamheten och varför de ska välja att arbeta i Kalmar kommun. Övergripande handlar det om att vara en attraktiv arbetsgivare. Det innebär bra arbetsmiljö, heltid som norm, bra scheman, arbetskläder, bra löner och bra löneutveckling med mera. Förskolan under luppen För 2017 ser förskolan ut att gå med ett underskott på 12 mnkr främst beroende på fler anställda än budgeten medger samt lägre statsbidrag pga. ändrade sökregler. Statsbidraget till mindre barngrupper förutsatte också att kommunerna kunde skjuta till resurser när kriterierna för att betala ut statsbidrag ändrades. Förskola Resultat Driftbudget, tkr Platskostnad, tkr 144,2 137,3 136,6 134,2 129,4 Antal barn i Kalmar kommun* Andel barn i kommunal förskola % 91 % 92 % 92 % 92 % 92 % Personaltäthet (barn per helårsarbetare) 5,1 5,3 5,3 5,2 5,3 Genomsnittlig gruppstorlek 15,2 16,2 16,7 16,7 16,8 Tabellen ovan är hämtad från senaste årsrapporten efter Vi ser en förbättrad personaltäthet och mindre barngrupper. Dessa förbättringar har till viss del skett med hjälp av ökade statsbidrag, men även genom att inte hålla budget, d.v.s. det har skett med hjälp pengar som inte finns i barn- och ungdomsnämndens budget. Under 2018 är det mycket viktigt att förskoleverksamheten anpassar sig till den ekonomiska nivå som budgeten medger. I detta ligger utmaningen och kommer genomföras bl.a. genom följande: 11

78 Färre antal anställda får ta hand om fler barn, d.v.s. personaltätheten minskar och barngruppernas storlek ökar. Fördelningen mellan förskollärare och barnskötare på avdelningarna måste ses över vid varje ny rekrytering för att bäst nyttja de resurser som finns för personal, d.v.s. andelen förskollärare kommer att minska I personalplanerings- och rekryteringsprocesserna måste samarbetet mellan förskolorna förstärkas i frågan om att matcha ett ökat behov av personal med tillgång/övertalighet på befintlig personal. Detta görs redan i dag men samarbetet kan förbättras ytterligare. Finns det andra bättre sätt att organisera verksamheten på, så att budget kan hållas? Med en så pass bra personaltäthet som Kalmar har, måste huvuddelen av vikariebehovet kunna lösas inom ordinarie organisation. Kan personalen hjälpa varandra över avdelningarna ännu mer effektivt än vad som redan sker idag? Förskolans anpassning till befintliga resurser kommer att diskuteras i förskolenätet och i de olika dialoger som sker med förvaltningsledningen under året. Förskoleverksamheten kommer att följas upp enhetsvis varje månad för att se till att verksamheten sker inom befintliga ramar. Statsbidrag Regeringen har genomfört en mängd reformer inom barn-och ungdomsnämndens verksamhetsområde som utmynnat i nya statsbidrag, ett exempel är bidraget som syftar till att minska barngruppernas storlek. Under de tre läsåren som det statsbidraget har funnits har kriterierna för tilldelning förändrats från gång till gång. De förändrade planeringsförutsättningar har lett till att många förskolor fått bidrag ett år men inte nästa, vilket blir en jojo-effekt som innebär både ekonomiska och organisatoriska konsekvenser. I detta ligger risken. Läsåret 2015/2016 fick kommunen totalt 9,5 mnkr, 2016/2017 7,5 mnkr och 2017/2018 har det sjunkit till 5,6 mnkr. Beloppen är inklusive Södermöre kommundelsnämnd. I budget 2018 har förskolorna inte räknat in detta statsbidrag, med undantag av en förskola där man vet att man får bidrag för vårterminen Prioriteringar inom förskola Personalrekrytering I en ökande konkurrens arbetar barn- och ungdomsförvaltningen strategiskt för att kunna rekrytera behöriga pedagoger. Här är det redan påbörjade arbetet med marknadsföring mot framtida medarbetare ett fortsatt prioriterat område. Övergripande handlar det om att vara en attraktiv arbetsgivare. Det innebär bra arbetsmiljö, bra scheman, arbetskläder, bra löner och bra löneutveckling med mera. Lokaler Ökningen av antalet barn gör att förskolan har ett fortsatt stort utbyggnadsbehov. Till detta kommer att Skolverket tagit fram rekommendationer för barngruppernas storlek, vilket innebär att förskolan behöver byggas ut ytterligare. Planering för detta görs tillsammans med serviceförvaltningen och samhällsbyggnadskontoret. Att möta ökningen och bygga ut verksamheten i rätt område och i rätt tid är den centrala utmaningen. Förskolan under luppen Att se till att det blir ekonomisk balans i förskoleverksamheten kommer att vara ett av de prioriterade områdena. Förskolans anpassning till befintliga resurser kommer att diskuteras i förskolenätet och i de olika dialoger som sker med förvaltningsledningen under året. Förskoleverksamheten kommer att följas upp enhetsvis varje månad för att se till att verksamheten sker inom befintliga ramar. 12

79 Utmaningar och risker inom grundskolan inklusive förskoleklass samt fritidshem Svårare att rekrytera personal Barn- och ungdomsnämnden står inför stora utmaningar med att rekrytera behörig personal, då det finns ett ökat behov på grund av ökande barn- och elevantal, pensioneringar, och nya statsbidrag m.m. Inom skolan tar rekryteringen ytterligare en dimension då lärarna inte bara ska vara behöriga lärare, de ska även vara behöriga i de ämnen och årskurser de ska undervisa i. I detta ligger en risk, om det inte finns behörig personal, alternativt inte tillräckligt många behöriga söker tjänster i Kalmar kommun, utmanas kvaliteten på undervisningen vilket kan resultera i lägre måluppfyllelse hos eleverna. Inom vissa ämnen/områden finns det god tillgång på behöriga lärare, inom andra ämnen sämre. Verksamhetens behov av vissa grupper av behöriga lärare och yttre faktorer så som tillgång till vissa utbildade grupper skiftar över tid. Till exempel är speciallärare ett bristyrke där det är svårt att rekrytera i nuläget. En annan yrkesgrupp där det börjar bli svårare att rekrytera är behöriga fritidspedagoger. Här, liksom i förskolan, är marknadsföring och samarbete med Linnéuniversitetet en utgångspunkt för att säkerställa att kommunens framtida efterfrågan tillfredsställs. Statsbidrag Precis som inom förskoleverksamheten så har det genomförts reformer som innebär att grundskolorna i Sveriges kommuner har tillförts nya statsbidrag, t.ex. lågstadiesatsning, läxhjälp, lovskola och fritidshemssatsningen. Skolorna gynnas ekonomiskt av statsbidragen. I och med att statsbidragen för lågstadiet och fritidshem har gett möjlighet för skolorna att justera sin organisation så skulle det medföra konsekvenser om statsbidraget skulle förändras, t.ex. bli drastiskt lägre. Detta innebär att det fortfarande finns en risk men den har minskat då statsbidragens storlek inte har skiljt sig åt mycket mellan åren. Prioriteringar inom grundskolan innklusive förskoleklass samt fritidshem Den utbildningspolitiska visionen Arbetet fortsätter med den utbildningspolitiska visionens mål att Kalmar ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Detta görs genom att utveckla undervisningen och höja kvaliteten i verksamheten. Arbetet med utvecklingsområden som Matematiklyft, Läslyft, Slöjdlyft, Specialpedagogiska lyftet, Formativ bedömning, Språkutvecklande arbetssätt m.m. kommer göra utvecklingen och kvalitetshöjningen möjlig. Personalrekrytering I en ökande konkurrens arbetar barn- och ungdomsförvaltningen strategiskt för att kunna rekrytera behöriga pedagoger. Här är det redan det påbörjade arbetet med marknadsföring mot framtida medarbetare ett fortsatt prioriterat område. Övergripande handlar det om att vara en attraktiv arbetsgivare. Det innebär bra arbetsmiljö, bra scheman, arbetskläder, bra löner och bra löneutveckling med mera. Lokaler Fortsatt arbete med att säkra tillgången på lokaler för grundskoleverksamheten prioriteras, till följd av det ökande elevantalet. Fritidshemmens lokaler ska beaktas i detta arbete. 13

80 Kvalitet i verksamheten Här ingår jämförande nyckeltal, verksamhetsmått, kvalitet i verksamheten. Det kan vara nyckeltal för att kunna följa verksamheten men också samma nyckeltal som angivits i målet för att mäta om man har en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Planerat antal barn och elever Jämfört budget 2017 ökar antalet barn och elever med 2 %. Cirka 11 % av eleverna beräknas gå i fristående skolor, och de fristående förskolorna kommer att ta hand om ca 9 % av barnen. Planerat antal barn och elever Budget 2017 Budget 2018 Förändring Förskola kommunal % Förskola fristående % Pedagogisk omsorg % Total förskola % Fritidshem kommunal % Fritidshem fristående % Fritidshem särskola % Total fritidshem % Förskoleklass kommunal % Förskoleklass fristående % Förskoleklass särskola 0, % Total förskoleklass % Grundskola kommunal % Grundskola enskild % Total grundskola % Särskola % Totalt alla verksamheter % Planerade platskostnader per verksamhet Den planerade platskostnaden beräknas utifrån den ram som barn- och ungdomsnämnden har tilldelats. I sammanställningen visas grundbelopp, grundbelopp med särskild beräkningsgrund, tilläggsbelopp och gemensamma resurser per barn eller elev per verksamhet. Kostverksamheten tillhör servicenämndens ansvarområde och deras ram är inte känd för oss vid detta tillfälle, därför redovisas istället summan motsvarande det de fristående förskolorna och skolorna får. Grundbeloppet är generellt och följer eleven i grundskolan och fritidshemmet. För barnet i förskolan utgår man efter antal timmar barnet är inskrivet i verksamheten. I grundbeloppet ryms tilldelning för personal, lokaler, materiel och fortbildning till personalen. Grundbelopp med särskild beräkningsgrund omfattar bakgrundsfaktorn enligt enheternas SALSA-värden samt speciallösningar som t.ex. Ateljén, hörselgrupp och sjukhusskola. Även skolskjutskostnader ingår här. Tilläggsbelopp avser tilldelning för barn i behov av extraordinärt stöd. 14

81 Gemensamma resurser och kostnaden för förvaltningsledning och administration behålls centralt. I anslaget för gemensamma resurser i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem ingår föräldraavgifter för barnomsorg och statsbidrag därför en minuspost. Platskostnaden är beräknad i 2016 års löneläge. Planerade platskostnader 2018, tkr Förskola Timmar/vecka 33,3 33,9 Fritidshem Ped omsorg Förskoleklass År 1-3 År 4-6 År 7-9 Grundbelopp 91,8 93,6 28,5 42,2 52,7 48,5 52,2 Grundbelopp m särskild beräkningsgrund 13,0 13,0 9,5 12,8 12,8 12,8 12,8 Tilläggsbelopp 1,4 1,4 1,2 3,7 3,7 3,7 3,7 Gemensamma resurser -10,7-4,3-6,3 1,9 1,9 1,9 1,9 95,5 103,7 33,0 60,6 71,0 66,9 70,5 Förvaltningsledning och adm 3,1 3,1 3,1 3,1 3,1 3,1 3,1 Lokal ledning och adm 7,1 7,1 4,7 2,4 2,4 2,4 4,7 Kostnad totalt per plats 105,7 113,9 40,8 66,0 76,5 72,3 78,4 Kost 12,2 0 3,4 4,9 4,9 5,2 5,3 Kostnad totalt per plats inkl. kost ,9 113,9 44,2 71,0 81,4 77,6 83,6 Kostnad totalt per plats inkl. kost ,9 107,8 44,8 70,0 81,1 77,7 83,6 % förändring ,8% 5,7% -1,1% 1,4% 0,4% -0,1% 0% 15

82 Budgeterade platskostnader och personaltäthet per enhet och verksamhet Budgeterade platskostnader beräknas utifrån vad enheterna har budgeterat, d.v.s. de sammanlagda intäkter och kostnader man förväntas ha. Endast verksamhetsinriktade kostnader ingår (administration och kost är borträknat). OB-omsorg, öppen förskola, pedagogisk omsorg och ateljé är också undantaget platskostnaden. En elev kan återfinnas i platskostnaden för mer än en verksamhet, så som i förskoleklass/grundskola och fritidshem. Budgeterad personaltäthet beräknas utifrån de tjänster man lagt in i sin personalbudget för respektive verksamhet. Ovan nämnda delar är borträknade i tabellen, likaså studie- och yrkesvägledare och bibliotekspersonal. Total budget Kostnad per plats tkr Barn/elever per årsarbetare Fritids- Enhet tkr Grundskola Förskoleklass Fritidshem Förskola Grundskola Förskoleklastidshem Förskola Åbyskolan ,5 23,9 16,9 102,7 9,8 21,1 28,0 5,4 Rocknebyskolan ,7 21,0 22,1 9,3 24,4 20,7 Lindsdalsskolorna ,8 25,7 21,4 10,7 19,7 21,9 Förskolan Pulpeten-Smedjan ,9 5,9 Förskolan Lindeberga- Sjöängen ,4 6,0 Förskolan Rockneby ,0 5,9 Kalmarsundsskolan ,6 38,4 18,6 8,9 12,9 24,8 Förskolan Björkenäs ,0 4,8 Förskolan Ögonstenen ,4 5,2 Förskolan Ljusstaden ,3 5,5 Djurängsskolan ,0 26,9 22,1 9,0 18,5 21,3 Förskolan Trollet ,5 6,4 Förskolan Djurängen ,5 5,3 Funkaboskolan ,3 28,9 16,7 10,3 16,8 29,0 Lindöskolan ,3 36,9 18,7 9,7 13,8 24,2 Förskolan Lindö ,6 5,8 Förskolan Vimpeltorpet ,7 5,0 Vasaskolan ,6 28,3 14,1 9,6 17,7 33,5 Förskolan Svärdsliljan ,2 6,0 Förskolan Oxhagen-Malmen ,9 5,7 Falkenbergsskolan ,2 23,0 12,2 10,8 21,4 37,5 Förskolan Vallmon ,8 6,6 Rinkabyholmsskolan ,0 19,5 24,7 10,4 25,1 18,1 Förskolan Rinkabyholm ,3 5,6 Barkestorpsskolan ,0 10,8 Dörbyskolan ,0 27,6 18,3 8,9 18,2 26,2 Förskolan Smedby ,0 5,7 Trekantenskolan ,8 24,4 26,6 107,2 10,8 15,9 16,5 5,4 Genomsnitt budget ,7 27,0 19,4 100,0 9,9 18,8 25,1 5,7 Genomsnitt budget ,6 28,6 21,4 99,2 10,1 18,1 23,4 5,6 Diff mellan åren 0,1% -5,6% -9,3% 0,8% -2,0% 3,9% 7,3% 1,8% Platskostnaderna har totalt sett minskat med 3,5 %. Det är något högre kostnad per plats på grundskola och förskola, medan det i förskoleklass och fritidshem minskat med 5,6 % respektive 9,3 %. Vad gäller förskoleklass så ökar elevantalet med 2 % mellan budget 2017 och budget 2018, vilket gör att kostnaden fördelas på fler barn och blir därmed lägre På fritidshemmen planeras för samma antal barn i verksamheten 2018 som man gjorde Personaltätheten minskar i samtliga verksamheter för 2018, förutom i grundskolan där den blir något bättre. Att man kunnat öka både kostnad per plats och personaltätheten inom grundskolans verksamhet 16

83 beror till stor del på de många statsbidrag som är riktade till skolan även under nästa budgetår. Dessa statsbidrag har lagts som intäkter i skolans budgetar och på så sätt har man ökat utrymmet att kunna höja kostnadsnivån och lärartätheten. Behöver utvecklas och analyseras lite närmare till decembernämnden! 17

84 Personal Planerat antal årsarbetare Antal årsarbetare Skillnad GRUNDSKOLA inkl förskoleklass Pedagogisk personal Elevvårdspersonal (skolhälsovård, kurator, tal- och hörselped, psykolog) Övrig personal (ped assistent, vaktmästare, bibliotekarie, syv) SÄRSKOLA Pedagogisk personal skola Pedagogisk personal fritidshem Elevvårdspersonal Övrig personal (ped assistent, vaktmästare) All personal FÖRSKOLA All personal FRITIDSHEM LEDNINGS- OCH ADMINISTRATIV PERSONAL TOTALT ANTAL ÅRSARBETARE Antalet anställda ökar totalt med 3 % 2018 jämfört Inom grundskola och förskola är ökningen 4 % vardera och inom fritidshemmen ser antalet årsarbetare ut att minska med 2 % vilket beror på att i budget 2017 budgeterade en skola ett antal tjänster på fritidshem istället för på skola, så därför ser det ut som det minskar på fritidshem. Särskolan planerar för att ha ungefär samma antal årsarbetare som Det system som vi använder för personalbudget ger inte möjlighet att ta fram uppgifter på så kallade befattningskoder, vilket medför att redovisning av budgeterad andel förskollärare och andel barnskötare i förskolan inte är möjlig. Som en referens kan nämnas att i SCB-mätningen oktober 2016 var andelen årsarbetare, i kommunal regi, med pedagogisk högskoleexamen 68 % i Kalmar och genomsnittet för riket var 45 %. Trenden de senaste tre åren är nedåtgående, andelen har minskat från 73 % år 2014 i Kalmar och genomsnittet för riket har minskat från 49 %. Rekrytering Barn- och ungdomsnämnden står inför fortsatt stora rekryteringsbehov bland annat med anledning av det ökande barn- och elevantalet. I en ökande konkurrens arbetar barn- och ungdomsförvaltningen strategiskt för att kunna rekrytera behöriga pedagoger. Marknadsföring mot studenter och ett tätare samarbete med utbildningsanordnare, till exempel Linnéuniversitetet, är ett arbete som vi har inlett och som kommer att fortgå. Förvaltningen avser även fortsättningsvis att hålla informationsmöten i samband med rekryteringar. Återkoppling från studenter och sökande kandidater som har varit på tidigare informationsmöten visar att de är nöjda med den information de har fått och att få träffa representanter från verksamheten. Marknadsföring via sociala medier är effektivt och når många personer på kort tid. Den nyproducerade filmen Ett lätt beslut, som ger en bild av pedagogyrket, är en tydlig satsning för att locka fler medarbetare till Kalmar kommun. 18

85 I arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ger barn- och ungdomsförvaltningen bland annat medarbetarna rätt till heltid, utvecklingsmöjligheter via karriärtjänster och mentorstöd. Inom förvaltningen är det också vanligare med tillsvidareanställning på pedagogtjänsterna i syfte att kunna rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Hälsofrämjande arbetsplatser Barn- och ungdomsförvaltningen utvecklar arbetet med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Förvaltningens enheter har regelbundna diskussioner om arbetsmiljö och arbetstider med mera vilka ger medarbetarna möjlighet att vara delaktiga och påverka sin arbetssituation. Delaktighet är en av de faktorer som påverkar medarbetarnas upplevelse av hälsofrämjande arbetsplatser. Förvaltningens arbete med att minska sjukfrånvaron har pågått under flera år. Nu påbörjas ett mer systematiskt uppföljningsarbete som antas ge en bättre överblick över resultatet av insatser och åtgärder inom sjukfrånvaroområdet. Pensionsavgångar Förvaltningen står inför ett ökat antal pensionsavgångar, vid antagande om att pensionsavgång sker vid 65 år. Under åren förväntas ca 147 medarbetare att gå i pension. Pensionsavgångar Alla kön Man Kvinna Antal Pensionsavgångar Man Kvinna

86 Driftsbudget Driftsredovisning, bruttoram Tabellen visar intäkter, kostnader och nettot av dessa samt en jämförelse med Driftsredovisning tkr Skillnad Verksamhet Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Netto Förskola Grundskola inkl f-klass Fritidshem Särskola inkl dess fritidshem Lokal ledning och adm Förvaltningsledning och adm Summa % 3% 8% 50% 4% Budget per verksamhetsområde Förskola 32% Grundskola inkl f klass Fritidshem Särskola inkl dess fritidshem Lokal ledning och adm Förvaltningsledning och adm Resultaträkning Resultaträkning tkr Budget Budget Skillnad Verksamhet Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader Summa Statsbidrag som t.ex. bidrag för maxtaxa, utvecklingstjänster, lågstadiesatsning, läxhjälp utgör 31 % (45 % förra budgetåret) av intäkterna. Resterande del avser intäkter för t.ex. föräldraavgifter, försäljning av platser till andra kommuner, ersättningar från försäkringskassan, momsbidrag m.m. Personalkostnaderna utgör 68 % (69 % förra budgetåret) av kostnaderna, följt av övriga utgifter som material, lokaler, fortbildning m.m. som utgör 31 % (30 % förra budgetåret). Avskrivningar på gjorda investeringar, d.v.s. kapitalkostnader uppgår till 1 % av kostnaderna. 20

87 Investeringsbudget Investeringsredovisning Investeringar i form av inventarier och viss IT-utrustning (t.ex. smartbords med tillbehör) är planerade till en kostnad av tkr år Investeringsredovisning tkr Verksamhet Budget Budget Skillnad Förskola Grundskola Särskola Förvaltningsledning och adm Summa förväntas investeringskostnaderna att öka till ca tkr, främst beroende på ny-, om- och tillbyggnationer kan det öka till tkr men det beror på hur mycket investeringar som behövs göras på den nya Tallhagsskolan (Brofästet), då en del av inventarierna ska tas över från Linnéuniversitetet. 21

88 Bilagor Organisationsbild barn- och ungdomsnämnden 22

89 Verksamhetsmål i Hypergene Inom de områden där enheterna inte har fått tilldelat ett för enheten detaljerat mål ska resultaten ligga kvar på samma nivå som tidigare år och bidra till att kommunen som huvudman når det övergripande detaljerade målet. De övergripande detaljerade målen är delmål för att nå målet som anges i skolförordningens 5 kap 2; Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Hög kvalitet i välfärden Fullmäktigemål - Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner år Nämndsmål BoU I SKL:s ranking Öppna jämförelser ska Kalmar kommun förbättra sin placering med minst 15 placeringar. Beskrivning Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåret 2015/2016 nådde Kalmar kommun plats 82. Kalmar kommun ska förbättra sin placering med minst 15 placeringar utifrån 2016/2017 resultat i Öppna jämförelse som släpps i december Mätning SKL:s Öppna jämförelse - Grundskola Resurser Inom befintlig budget Nämndsmål BoU Andelen elever i år 9 i Kalmar kommun som uppnår kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst 81 %. Beskrivning Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2014/2015 till 2016/2017 nådde i snitt 79 % av eleverna i Kalmar kommun kunskapskraven i alla ämnen. Mätning Skolverket Siris Resurser Inom befintlig budget Nämndsmål BoU - Kalmar kommuns elevers genomsnittliga meritvärde i år 9 ska öka till minst 227. Beskrivning Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2014/2015 till 2016/2017 var det faktiska genomsnittliga meritvärdet i Kalmar kommun för elever i år 9 i snitt, 222. Mätning Skolverket Siris Resurser Inom befintlig budget Nämndsmål BoU Andelen elever i år 6 i Kalmar kommun som uppnår kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst 84 %. Beskrivning Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2014/2015 till 2016/2017 har i snitt 82 % eleverna av i år 6 i Kalmar kommun uppnått målen i alla ämnen. Mätning Betygsstatistik Procapita Resurser Inom befintlig budget Nämndsmål BoU - Kalmar kommuns elevers genomsnittliga meritvärde i år 6 ska öka till minst 222. Beskrivning Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2014/2015 till 2016/2017 var det faktiska genomsnittliga meritvärdet i Kalmar kommun för elever i år 6 i snitt, 217. Mätning Betygsstatistik Procapita Resurser Inom befintlig budget 23

90 Nämndsmål BoU - Andelen elever i år 3 i Kalmar kommun som uppnår kunskapskraven på nationella proven ska öka till minst 86 %. Beskrivning Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. På ämnesproven i år 3 har i snitt 84 % av eleverna i Kalmar kommun uppnått kravnivån läsåren 2014/2015 till 2016/2017. Mätning: Nationella prov Procapita Resurser Inom befintlig budget Nämndsmål BoU - I Kalmar kommun ska skillnaden i det genomsnittliga meritvärde minska mellan elever vars föräldrar är högutbildade och de vars föräldrar har lägre utbildningsnivå, genom att höja värdet mer för de som presterat sämre. Beskrivning Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2014/2015 till 2016/2017 var skillnaden i det faktiska genomsnittliga meritvärdet i Kalmar kommun för elever i år 9 i snitt, 47,3 poäng. Mätning: Siris Resurser Inom befintlig budget Nämndsmål BoU Andelen elever i åk 8 i Kalmar kommun som känner att lärarna har höga förväntningar på att de ska klara kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst 95 %. Beskrivning Den senaste forskningen kring vad som har högst påverkan på elevernas prestationer visar att det är vilka förväntningar eleverna har på sig själva och vilka förväntningar lärarna som ett kollektiv på en skola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen J. Hattie Synligt lärande samt Läsåren 2013/2014 till 2016/2017 var det i snitt 94 % som känner att lärarna har höga förväntningar på att de ska klara kunskapskraven i alla ämnen. Mätning: Kolada Resurser Inom befintlig budget Nämndsmål BoU Andelen elever i åk 5 i Kalmar kommun som känner att skolarbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att lära ska öka till minst 80 %. Beskrivning Den senaste forskningen kring vad som har högst påverkan på elevernas prestationer visar att det är vilka förväntningar eleverna har på sig själva och vilka förväntningar lärarna som ett kollektiv på en skola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen J. Hattie Synligt lärande samt Läsåren 2013/2014 till 2016/2017 var det i snitt 78 % som angav att de känner att skolarbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att lära. Mätning: Kolada Resurser Inom befintlig budget Nämndsmål BoU Andelen elever i åk 9 i Kalmar kommun som känner de får för få utmanande arbetsuppgifter i skolan ska minska. Beskrivning: Tanken i Vygotskijs proximala utvecklingszon har i dagens forskning fått efterföljare i Duckworths, GRIT, Dwecks Mindset och Nottinghams utmaningsmodell. Forskningen bidrar till motivationsforskning som används för att få alla elever att utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Att alla elever får anpassade utmaningar så att de hamnar utanför sin bekvämlighetszon, behövs för att kunna utvecklas optimalt kunskapsmässigt. I skolinspektionens enkät till elever i åk 9 ställs frågan om eleverna upplever att de får för få utmaningar i skolan. Målet är att Kalmar kommun ska 24

91 minska andel elever som upplever att de får för få utmaningar i skolan och att Kalmar ska ha mindre andel elever än riket som upplever att utmaningar är för få. Mätning: Enkät till elever Resurser Inom befintlig budget Nämndsmål BoU Andelen lärare och förskollärare i Kalmar kommun som anser att de som ett kollektiv på sin skola/förskola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen i den obligatoriska skolan ska öka till minst? %. Beskrivning Den senaste forskningen kring vad som har högst påverkan på elevernas prestationer visar att det är vilka förväntningar eleverna har på sig själva och vilka förväntningar lärarna som ett kollektiv på en skola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen J. Hatti Synligt lärande samt I medarbetarenkäten 2015 svarar 77,6 % av lärarna att de med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen medan 91,5 % svarar att deras elever kan nå kunskapskraven i de ämnen som de bedriver undervisning i. För förskollärare är samma siffror 82,7 % och 84,3 %. Sammanlagt anser 80,1 % att de med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen. Mätning: BoU:s medarbetarenkät vartannat år Resurser: Inom befintlig budget Personal och arbetsmiljö Fullmäktigemål - Kalmar kommuns verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad år Nämndsmål BoU - I Kalmar kommun ska skillnaden minska mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde, genom att höja värdet mer för det kön som presterat sämre. Beskrivning Skolan ska aktivt och medvetet arbeta med att främja flickors och pojkars lika rätt och möjligheter. Trots detta är det stor skillnad mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde i år 9. Läsåren 2014/2015 till 2016/2017 var skillnaden i det genomsnittliga meritvärdet 33 poäng till förmån för flickorna. Mätning SiRiS Resurser Inom befintlig budget Nämndsmål BoU - Under året har förskolan, skolan och fritidshemmen ökat förutsättningarna för alla barn att utveckla sina förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet. Beskrivning Förskolan, skolan och fritidshemmen ska aktivt och medvetet arbeta med att främja flickors och pojkars lika rätt och möjligheter. Mätning Rapportering av verksamhetsmålen i Hypergene Resurser Inom befintlig budget Fullmäktigemål - Sjukfrånvaron ska minska i både förvaltningar och bolag. Nämndsmål BoU - Sjukfrånvaron ska minska Beskrivning Sjukfrånvaron i Barn- och ungdomsförvaltningen var ,3 %. Mätning Hypergene Resurser Inom befintlig budget Fullmäktigemål Antalet medarbetare per chef ska minska. Nämndsmål BoU Antalet medarbetare per chef ska minska. 25

92 Ordning och reda i ekonomin Fullmäktigemål - Begränsa nettokostnaderna till högst 99 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod. Fullmäktigemål - Självfinansiera investeringarna till 50 procent över en rullande femårsperiod. Fullmäktigemål - Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Nämndsmål BoU - Nämndens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Beskrivning Ett antal nyckeltal är valda för att kunna bedöma om barn- och ungdomsnämndens verksamhet är ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Dessutom görs en jämförelse med alla kommuner och kommuner som liknar Kalmar. I verksamhetsplanen finns däremot endast Kalmars nyckeltal. Utöver nyckeltalen, så är målet att alla förskolor och skolor ska ha en budget i balans. De enheter som visar minusresultat för året får enskilda genomgångar av ekonomin samt stöd för att kunna göra insatser som leder till att enheten har en budget i balans vid årets slut. Har man en negativ utgående resultatutjämningsfond så ska den återställas till minst 0 inom två till tre år, beroende på storlek. Mätning Nyckeltal samt helårsprognoserna för förskolor och skolor som görs minst tre gånger per år. Resurser Inom befintlig budget Barn- och ungdomsnämndens egna mål Nämndsmål BoU - Minst 95 % av vårdnadshavarna i Kalmar kommun ska vara nöjda med den förskola, skola, fritidshem som deras barn går på. Beskrivning Kalmar kommuns förskolor skolor och fritidshem ska hålla en hög kvalitet. Vårdnadshavarna ska få information om mål och sätt att arbeta för att kunna bedöma kvalitén på verksamheten. I enkäten vårdnadshavarnas syn på verksamheten 2014/2015 till 2016/2017 var i snitt 93 % nöjda med den förskola som deras barn gick på, 92 % var nöjda med den skola som deras barn gick på och var 91 % var nöjda med det fritidshem som deras barn gick på. Mätning Enkäten till vårdnadshavare Resurser Inom befintlig budget Nämndsmål BoU - Minst 95 % av vårdnadshavarna i Kalmar kommun upplever att de har inflytande på verksamheten i förskola respektive fritidshem. Beskrivning Varje invånare ska känna att det är möjligt att påverka och förändra. I enkäten vårdnadshavarnas syn på verksamheten 2014/2015 till 2016/2017 upplevde i snitt 90 % av vårdnadshavarna att de hade inflytande på verksamheten på den förskola som deras barn gick på och 79 % av vårdnadshavarna i upplevde att de hade inflytande på verksamheten på det fritidshem som deras barn gick på. Mätning Enkäten till vårdnadshavare Resurser Inom befintlig budget Nämndsmål BoU - Minst 95 % av eleverna i Kalmar kommuns skolor upplever att de har möjlighet att påverka hur de lär sig saker. Beskrivning Alla elever ska få ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Deras inflytande ska öka med stigande ålder. I enkäten elevernas syn på verksamheten 2014/2015 till 2016/2017 upplevde i snitt 89 % av eleverna i Kalmar kommun att de hade möjlighet att påverka hur de lär sig saker. Mätning Enkäten till elever Resurser Inom befintlig budget 26

93 Nämndsmål BoU - Minst 95 % av barnen i Kalmar kommuns fritidshem upplever att de kan påverka vad de gör på fritidshemmet. Beskrivning Alla elever ska få ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Deras inflytande ska öka med stigande ålder. I enkäten elevernas syn på verksamheten 2014/2015 till 2016/2017 upplevde i snitt 86 % av eleverna i Kalmar kommun att de hade möjlighet att påverka vad de gör på fritidshemmet. Mätning Enkäten till barn Resurser Inom befintlig budget Uppdrag BoU Arbeta med att förbättra barn och ungas psykiska hälsa. Beskrivning Skolan ska bidra till att ge alla barn och ungdomar goda framtidsmöjligheter. Det förutsätter att skolan som miljö är bra och bidrar till elevernas lärande och hälsa. Många elever klarar sig genom skoltiden utan att behöva särskilt mycket mer stöd än det som de får i klassrummet av undervisande lärare. Vissa elever behöver extra anpassningar för att skolsituationen och lärandet ska fungera, medan en mindre grupp behöver särskilt stöd för att ges likvärdiga möjligheter att klara skolans kunskapskrav. Forskning har visat att en lyckad skolgång är den överlägset starkaste skyddsfaktorn mot psykisk ohälsa. Men eftersom skolan möter alla barn utgör skolan i sig också en viktig arena för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa, både utifrån skolans och elevhälsans uppdrag och i samverkan med andra aktörer. På skolsköterskornas hälsosamtal ställs frågor som kan kopplas till psykisk hälsa. Uppdraget anses som uppfyllt när resultatet utifrån svaren på nedanstående frågor förbättrats jämfört med tidigare år. Känner du dig nedstämd eller ledsen? Svarsalternativ: Aldrig-Nästan aldrig-ofta-nästan varje dag Känner du dig stressad i skolan? Svarsalternativ: Skala 1 till 10. Har du någon vuxen att prata med om du är ledsen eller har problem? Svarsalternativ: Ja-Nej Mätning: PMO Resurser: Inom befintlig budget Förvaltningschefens gemensamma utvecklingsområden Uppdrag BoU Att förskolechef ska införa och genomföra bedömning av måluppfyllelsen i enlighet med framtagna mätverktyg och mätområden. Den utbildningspolitiska visionen har som mål att Kalmar kommun ska vara en av de trettio bästa skolkommunerna i Sverige. Under 2017 har rektor och förskolechef haft som gemensamt utvecklingsområde att arbeta med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet så att det följer upp, analyserar och dokumenterar förskolans/fritidshemmet nationella mål i sin helhet. Som ett resultat av det arbetet har ett gemensamt verktyg/mall tagits fram för att mäta måluppfyllelsen i de båda verksamheterna. Detta ska nu införas och genomföras, så att underlag finns till verksamhetsdialogerna avseende Uppdrag BoU Att rektor ska införa och genomföra bedömning av måluppfyllelsen i enlighet med framtagna mätverktyg och mätområden. Den utbildningspolitiska visionen har som mål att Kalmar kommun ska vara en av de trettio bästa skolkommunerna i Sverige. Under 2017 har rektor och förskolechef haft som gemensamt utvecklingsområde att arbeta med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet så att det följer upp, analyserar och dokumenterar förskolans/fritidshemmet nationella mål i sin helhet. Som ett resultat av det arbetet har ett gemensamt verktyg/mall tagits fram för att mäta måluppfyllelsen i de båda verksamheterna. Detta ska nu införas och genomföras, så att underlag finns till verksamhetsdialogerna avseende

94 Förskola och skola Utbyggnadsplan Den snabba befolkningsutvecklingen i Kalmar ställer stora krav på utbyggnad av både skola och förskola. Förutsättningarna i varje enskilt bostadsområde kan förändras snabbt, nya bostadsprojekt planeras, och vi behöver beredskap för att kunna möta nya behov. Antalet barn i förskole- och skolåldrar ökar också snabbare än befolkningen som helhet. Fram till år 2025 ökar antalet förskolebarn med ca 680 vilket motsvarar ca 45 nya förskoleavdelningar. Antalet elever i grundskolan ökar ännu mer, ca 1800 elever, d.v.s. ca 72 tillkommande klasser. Kommunens förskolor och skolor är i dag i stort sett fullt utnyttjade. Utmaningen blir alltså att möta ökningen och bygga ut verksamheten i rätt område och i rätt tid. Nedanstående sammanställning beskriver läget i de olika områdena, genomförd och planerad utbyggnad eller identifierat behov av utbyggnad. I dagsläget finns 20 förskoleavdelningar i paviljonger. Dessa ersätts på sikt vilket innebär att nettoeffekten av förskoleutbyggnad minskar. Sammanställningen innehåller även kostenhetens behov när det gäller skola och förskola. Södermöre kommundel ingår inte. Rockneby Samhället har en måttlig barn- och elevökning. Skolan har ett renoveringsbehov och behöver också ett tillskott på två klassrum från ht 2020 och framåt. Utbyggnad tas upp längre fram (kommande investeringsplaner). Investering År Kostnad Skola 2 klassrum Framtida projekt Läckeby Även i Läckeby har vi en viss ökning av barn och elever. Antalet elever ökar dock stadigt och skolan har behov av fler klassrum. Lösningen här blir att frigöra skollokaler som utnyttjats som förskola. En ny förskola med sex avdelningar byggs som ersättning, dels för skollokalerna dels för en äldre förskolepaviljong. Nettoutbyggnaden av förskola blir ca två avdelningar. Beräknas färdigt våren Investering År Kostnad Förskola 6 avd Kök Åbyskolan? Lindsdal Lindsdal har en kraftig befolkningstillväxt. Orsaken är främst utvecklingen av bostäder i Fjölebroområdet. Lindsdalsskolan har byggts ut, färdigt Skolan dimensionerades för den elevutveckling vi kände till då. Tillkommande bostadsområden i Lindsdal kan dock förändra behovet. Förskolan i Lindsdal är hårt ansträngd. Upphandlingen av den nya förskolan Milstenen avbröts av kostnadsskäl. Det finns också behov av att utöka den från ursprungliga fem till sex avdelningar. I väntan på en lösning här kommer ytterligare tre nya avdelningar i paviljonger placeras vid Sjöängsskolan. Beräknas klart 1 januari Investering År Kostnad Förskola 6 avd Milstenen Tillagningskök 28

95 Snurrom, Vimpeltorpet, Karlssons äng Detta är det mest expansiva området i kommunen just nu. I ett första läge, några få år, ca bostäder för ca 3000 personer. Det innebär ca 250 förskolebarn och 210 elever. En förskola på Snurrom, 4 avdelningar, är hyresupphandlad och är klar i början av Detta kommer dock bara att klara det första behovet och blir full redan hösten Vi planerar därför för en förskola på Karlssons äng. Ursprungligen sex avdelningar men vi beräknar nu åtta. Denna förskola behöver vara på plats redan innan bostäderna på Karlssons äng är klara för inflyttning eftersom bostäder på Snurrom och Norra Vimpeltorpet är klara tidigare. Platserna behövs Eleverna i det här området kommer att i ett första läge hänvisas till Funkaboskolan. På längre sikt, med ytterligare bostäder i norra Kalmar, behöver vi sannolikt ett helt nytt skolområde med utrymme både för skola (med hall för idrott) och förskola. Kanske i anslutning till planerad simhall? Investering År Kostnad Förskola 8 avd Karlssons äng Tillagningskök? Ljusstaden, Norrliden och Björkenäs Ljusstaden och Norrliden är kanske det mest barntäta området i Kalmar. För att möta behovet har vi placerat fyra avdelningar i paviljonger vid Ljusglimten och tre till kommer nu på Kalmarsundsskolans gård. Det innebär att den förskoleutbyggnad i skollokaler (klart 2021) vi planerat när högstadiet flyttar från Kalmarsundsskolan redan är intecknad. För att möta framtida behov d.v.s. fler bostäder kring Norrliden centrum m.m. planerar vi för en ny förskola i Norrliden, Pulkabacken, med sex avdelningar enligt den detaljplan som tagits fram. Kalmarsundsskolan, som blir F-6 skola, planeras för maximalt fem paralleller, ca 850 elever. I det läge det blir fler elever här ökar argumenten för nytt skolområde vid Snurrom. Investering År Kostnad Förskola 6 avd Pulkabacken Tillagningskök förskola Ombyggnad skola Djurängen och Funkabo Bostadsbyggandet i Djurängen har nu tagit fart. Den gamla Djurängsskolan är riven och en ny skola, F-6, skall byggas. Denna kommer också att innehålla fyra förskoleavdelningar med möjlighet till utbyggnad. Klar ht 2019? I Funkaboområdet finns inte (just nu) så många nya bostäder planerade men antalet barn och elever ökar ändå. Funkaboskolan har i dagsläget möjlighet att ta emot fler barn men blir snart full när nya barn kommer från Snurrom, Vimpeltorpet och Karlssons äng. Investering År Kostnad Förskola 4 avd Djurängsskolan Nybyggnad skola Djurängsskolan Tillagningskök Centrala Kalmar och Oxhagen Vi ser en kraftig förtätning av bostäder i centrala Kalmar. Det är också här som antalet elever ökar mest. Vasaskolan, Lindöskolan och Kalmarsundskolan är redan i dag fulla. Den nya Tallhagsskolan, kv Telemarken, med bland annat ett nytt högstadium avlastar övriga skolor i centralorten. Vid Tallhagsskolan får också särskolan nya lokaler (Gröndalsskolan). Förskola med åtta avdelningar kommer också att finnas här. Samtliga verksamheter beräknas starta ht 2020 med Kifab som hyresvärd. 29

96 Den nya Förskolan Lindö med 6 avdelningar och Ob-omsorg är nu klar. I samband med detta byggs ny entré till skolan och skolgården görs om. Vi undersöker också möjligheterna att hyresupphandla en mindre förskola på Fredriksskans (två avd.) Investering År Kostnad Entré och skolgård Lindöskolan Oxhagen Kv Flodhästen (Rifatomten) kommer om några år att utvecklas till ett större bostadsområde med ca 600 bostäder. Befintlig skola i området drivs i dag som friskola. Möjligtvis kan denna skola också klara elevökningen i området. Förskolan Topasen i Oxhagen kommer på sikt att behöva renoveras/ersättas och kan då också byggas ut. Förutsätter dock en planändring så att behovet av friytor kan tillgodoses. Investering År Kostnad Utbyggnad/renovering förskola Topasen Framtida projekt Södra centralorten I området byggs en hel del nya bostäder. Kajalen är klar och relativt snart även Kungsljuset. Till detta kommer flera projekt t.ex. runt T-bryggan. Även utan bostadsbyggande är elevökningen stor. Vasaskolan kommer att vara mycket trång under några år innan högstadieeleverna flyttar till Tallhagsskolan. Vasaskolans kök har omfattande renoveringsbehov. Utredning om åtgärder pågår. Falkenbergsskolan byggs nu till och om för att ersätta den gamla paviljongen Hus 10. Beräknas färdigt ht Skolan dimensioneras för ca 500 elever. Det innebär att även matsalen behöver utökas och köket byggas om. Skolan tar i dag emot högstadieeleverna från Rinkabyholm. På längre sikt kommer dessa elever att gå i Rinkabyholm. Förskolan Vallmon byggs ut med fyra avdelningar. Beräknas färdigt oktober Investering År Kostnad Falkenbergsskolan hus 10 Utökad matsal Falkenbergsskolan Ombyggnad kök Falkenbergsskolan Förskola 4 avd Vallmon Serveringskök förskola Rinkabyholm (Södra staden) I samband med omfattande planer på nya bostäder i Rinkabyholm har också ett nytt verksamhetsområde för skola (på sikt F-9), förskola, sporthall, bibliotek, m.m. planerats. Skolan kommer att byggas ut i etapper med ett högstadium som sista del. Detta sker dock först när befolkningsunderlaget ökat. Planerna för bostäder, Södra staden etapp 1 och 2, innehåller ca 480 bostäder med en befolkningsökning på ca 1100 personer. Av dessa räknar vi med att 110 är förskolebarn och 90 elever. Fler etapper av bostadsbyggande kommer senare och ökar då barn- och elevunderlaget. Redan i dag är Rinkabyholmsskolan trång och fler skollokaler behövs redan om något år. Den första utbyggnaden av den nya skolan kommer att vara den mest kostnadsdrivande eftersom det då behövs kök, matsal, idrottshall och övrig infrastuktur kring en skola. Även förskolan har i dagsläget för få platser och vi har nu fyra förskoleavdelningar i paviljonger. Den nya förskolan byggs tillsammans med skolan med gemensamt kök och vi räknar i dag med sju förskoleavdelningar. Dessa ersätter till viss del paviljonger och nettoeffekten dvs. nya platser motsvarar tre avdelningar. Fortsatt planering för ytterligare bostäder i Rinkabyholm kommer att innebära att den förskola vi planerar för i dag inte kommer att räcka till på sikt. Det finns ännu inte underlag för att beräkna det behovet. 30

97 Investering År Kostnad Skola etapp 1 Lågstadie * Skola etapp 2 Mellanstadie * Kök och matsal Förskola 7 avd. * Lågstadie resp. Mellanstadie är endast arbetsnamn. Fördelningen av elever och årskurser mellan de två skolorna i Rinkabyholm beslutas av rektor. Smedby Totalt sett finns för mycket skollokaler i Smedby. Detta ser ut att bestå ytterligare några år. Från och med ht 2017 kommer därför all skolverksamhet i Smedby att koncentreras till Tingbydalsskolan och Barkestorpsskolan. Detta skapar en effektivare skolenhet för personal, elever och kost. Barkestorpsskolan kök renoveras och byggs ut och därmed kan befintliga kök och matsalar på Silverbacksskolan och Tingbydalsskolan tas bort. Förändringen kräver att matsalen på Barkestorpsskolan byggs ut så att alla elever i Smedby äter där. Tingbydalsskolans kök och matsal byggs om till skollokaler. Silverbacksskolan utgår som skola men avsikten är att till vissa delar förändra till förskola. Utredning om förutsättningar och möjligheter pågår. Behovet av fler förskoleplatser beräknas till två avdelningar på kort sikt. Fler om bostadsbyggandet tar fart. Investering År Kostnad Ombyggnad kök, Barkestorp Utbyggnad matsal, Barkestorp Ombyggnad av kök/matsal till klassrum, Tingbydalsskolan Ombyggnad till förskola, Silvergärdsskolan Trekanten I dagsläget finns balans mellan tillgång och behov av lokaler för skola och förskola i Trekanten. Läget kommer att förändras när nya bostäder byggs i framtiden. Ett planarbete för ny bebyggelse pågår. Här kommer också att planeras plats för en ny förskola. En ny förskola kommer då även att ersätta delar av befintlig förskola som har stora åtgärdsbehov. Investering År Kostnad Utbyggnad/ersättning förskola Framtida projekt 31

98 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annelie Olsson BUN 2017/1049 Tfn Barn- och ungdomsnämnden Likvärdig utbildning i förskoleklass Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar i enlighet med förvaltningskontorets förslag. Bakgrund I januari 2018 träder en ny lag i kraft gällande obligatorisk förskoleklass samt att skolplikt inträder vid 6 års ålder. Lagen ska tillämpas från och med höstterminen Därtill träder en lag om en åtgärdsgaranti gällande läsa, skriva och räkna i kraft i juli 2018 som ska tillämpas från och med höstterminen I denna garanti anges bland annat att tidiga insatser och åtgärder ska tas fram genom nationella kartläggningar och analyser av dessa. När det gäller förskoleklass ska obligatoriska nationella kartläggningar genomföras inom språklig medvetenhet och matematiskt tänkande. Syftet med obligatoriska kartläggningar i förskoleklass är att tidigt identifiera elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd men också de som behöver extra utmaningar. Detta omfattar således även elever i förskoleklass då ny lag träder i kraft. Genom analys av kartläggningarna ska tidiga och relevanta insatser sättas in. Det säkerställs då att de allra yngsta eleverna får de särskilda stödinsatser som de är i behov av och likvärdigheten i kvalitet på de stödinsatser som sätts in förväntas öka. Obligatorisk förskoleklass En obligatorisk förskoleklass leder till ökad likvärdighet i utbildningen. Skolan får möjlighet att fånga upp elevernas behov tidigare än vad som görs idag. Genom att alla barn kommer till förskoleklassen får de bättre förutsättningar att lyckas med sin skolgång. Utbildningsperspektivet ska tydliggöras samtidigt som lärandet ska utgå från en pedagogik som är anpassad till elevernas ålder och utvecklingsnivå. Eleverna ska få bättre förutsättningar att nå målen för skolan. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Annelie.Olsson@kalmar.se

99 BUN 2017/ (2) Innebörd av skolplikt vid sex års ålder Verksamheten i förskoleklass ska få omfatta högst 190 dagar/läsår och 6 h/dag. Undervisningen i förskoleklass bör omfatta minst 525 h/läsår (vilket är samma riktlinje som råder i nuläget). Vid 178 skoldagar/läsår innebär detta: ~ 2,95 h/dag ~14,75 h/vecka Utredningen av lagförslaget kring obligatorisk förskoleklass anger att inget hindrar att verksamheten utökas genom lokala beslut. Undervisningstid Undervisningsuppdraget i förskoleklass har, sedan en ny del gällande denna verksamhet infördes i läroplanen i juni 2016, förtydligats. I denna del beskrivs vilka förmågor eleverna ska ges möjlighet att utveckla samt vilket centralt innehåll verksamheten ska bedriva undervisning i. För att en likvärdig utbildning i förskoleklass ska kunna bedrivas utifrån ovanstående och där samtliga delar även i åtgärdsgarantin för läsa, skriva och räkna innefattas, är det av stor betydelse hur mycket tid verksamheten har till sitt förfogande. Med den undervisningstid som enligt skollagen minst ska bedrivas i förskoleklass är det enligt vår bedömning svårt att leva upp till de intentioner som gäller för de allra yngsta eleverna i den obligatoriska skolverksamheten. Utifrån detta föreslås att lokalt beslut fattas om minsta gemensamma undervisningstid och skoltid i förskoleklass fr.o.m. ht I propositionen gällande lagförslag för en stadieindelad timplan som föreslås träda i kraft 1 juli 2018 har lågstadiet (åk 1-3) en timplan á 1860 h. Utslaget på 3 årskurser och 178 skoldagar/läsår ger det en undervisning i snitt i åk 1-3 på 3,5 h undervisningstid/dag. Förslag Förvaltningskontoret föreslår att undervisningstiden i kommunens förskoleklasser ska omfatta minst 17,5 h/vecka fördelat över veckans fem dagar. Därutöver lägger skolan ut tid för måltider och raster dock ej så att skoldagens längd överstiger 6 h/dag vilket är den yttersta gräns för skoldagens längd som regeringen föreslår. Inga större konsekvenser i form av kostnader kan ses i och med förslaget. När det gäller skolskjutsar förutsätter förslaget att man anpassar skoltid och skolskjutsar till det som gäller för åk 1 i största möjliga mån. När det gäller personal kan kostnader komma att öka men dessa bör täckas av det statsbidrag som är kopplat till införandet av obligatorisk förskoleklass. Insatsen i form av likvärdig utökning av minsta tid i förskoleklass jämfört med lagkravet på minsta tid är ett första steg mot en mer likvärdig utbildning i kommunens förskoleklasser. I kommande steg kan det finnas anledning att se över vilka kompetenser som kan behövas för en än mer likvärdig utbildning i förskoleklass. Mats Linde Förvaltningschef Annelie Olsson Verksamhetsutvecklare

100 Barn- och ungdomsnämnden Anmälningsärenden 1. Skolinspektionens beslut utifrån uppföljning av beslut om Falkenbergsskolan (dnr 2017/0215). 2. Anonym skrivelse om inträffad arbetsmiljöhändelse på Waldorfförskolan Amanda samt huvudmannens redogörelse till förvaltningen (dnr 2017/0927). 3. Utdrag ur kommunfullmäktiges protokoll , Tove Jansson (S) avsägelse samt fyllnadsval av ersättare (Tuva Karhu) i barn- och ungdomsnämnden 4. Utdrag ur kommunfullmäktiges protokoll , Motion från Max Troendlé (MP): Avskaffa tjänstemän - tillsätt tjänstepersoner. 5. Skrivelse från Kalmar tennisklubb till barn- och ungdomsnämndens ordförande med tankar om kommande förändringar utifrån skola på Brofästet (Tallhagsskolan och Gröndalsskolan) (dnr 2017/1023). 6. Centrala samverkansgruppens protokoll Södermöre kommundelsnämnds protokoll Skolinspektionens beslut med anledning av anmälan gällande en elev vid Funkaboskolan (dnr 2017/0939). 9. Inkomna anmälningar om kränkande behandling från förskolor och skolor. Anmälan av delegationsbeslut 1. Förvaltningschefens beslut oktober: D 3 Yttrande till Skolinspektionen över inkommen anmälan om rätten till utbildning för två före detta elever samt en nuvarande elev vid Kalmarsundsskolan och en före detta elev vid Rocknebyskolan (dnr 2017/0942), D 3 Yttrande till Skolinspektionen över inkomman anmälan gällande en elev vid Funkaboskolan (dnr 2017/0939), B 18 Beslut om tilläggsbelopp för elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller som erbjuds modersmålsundervisning (dnr 2017/0941, 2017/0943, 2017/0944, 2017/0978), C 11 Beslut om disciplinpåföljd (dnr 2017/0688), C 1 Anställning (dnr 2017/0686, 2017/0685), D 4 Rutinmässiga ombudgeteringar (dnr 2017/0742, 2017/0748). 2. Administrativ chefs beslut oktober: A 8 Tillsyn av enskild verksamhet (dnr 2017/0749). 3. Samordnare för barn i behov av särskilt stöd, beslut oktober: B 6 Beslut om mottagande av elev i grundsärskolan (dnr 2017/0928). 4. Förskolechef Förskolan Oxhagen-Malmen, beslut augusti-oktober: A 3 Beslut om nedsättning av barnomsorgsavgift (dnr 2016/0488, 2017/0301, 2017/0936, 2017/1021), A 1 Beslut om utökad vistelsetid (dnr 2017/0866, 2017/0935, 2017/0009, 2016/0884, 2016/0232, 2017/0871). 5. Förskolechef Förskolan Smedby, beslut september: A 1 Beslut om utökad tid (dnr 2017/0590). 6. Rektor Vasaskolan, beslut augusti: A 3 Beslut om nedsättning av barnomsorgsavgift (dnr 2017/0937). 7. Rektor Vasaskolan, beslut oktober: A 1 Beslut om utökad vistelsetid (dnr 2017/0934). 8. Förskolechef Förskolan Smedby, beslut oktober: A 2 Interkommunal ersättning (dnr 2017/0992).

101 9. Rektor Lindöskolan, beslut oktober: C 3 Anställning, A 9 Beslut om att placera elev i annan kommun (dnr 2017/1061), D 12 Uthyrning av lokaler på enheten. 10. B 21 Förskolechefs/rektors beslut om att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling (se anmälnings- och kännedomsärendet Inkomna anmälningar om kränkande behandling från förskolor och skolor ).

102

103

104

105 Iréne Jonsson Ämne: VB: Arbetsplats Från: Emad Soukiyh Skickat: den 10 oktober :51 Till: Kopia: Iréne Jonsson Ämne: SV: Arbetsplats Hej Christhild, Utifrån inskickat underlag kan vi konstatera att ni har: sett över era rutiner för att minimera riskerna för liknande händelser anmält ärendet till arbetsmiljöverket Därmed ser vi ingen att gå vidare med utredning. Men vi vill gärna ha information av er kring det som Arbetsmiljöverket kommer fram till. Med vänlig hälsning Emad Soukiyh Administrativ chef tfn Kalmar kommun Barn och ungdomsförvaltningen Box Kalmar Från: Christhild Allenbach-Larasse Skickat: den 5 oktober :05 Till: Emad Soukiyh Ämne: Re: Arbetsplats Ps. Glömde en detalj. Man kan tycka att det tog lång tid innan styrelsen agerade? Men då styrelsen kontaktades av föräldrarepresentanten,i veckan efter olyckshändelsen, försökte styrelseordförande kalla till ett extrastyrelsemöte så snart som möjligt men föräldrarepresentanten ville inte medverka och framföra sina synpunkter. Då var det inte så stor idé att gör ett extra möte och den planen lades på is. Bara så man har hela förloppet klart. Vänliga hälsningar Christhild 5 oktober :34:26 +02:00, skrev Christhild Allenbach-Larasse <christhild@viljans.se>: Hej Emad! Den 13/9 fick en medarbetare en allergisk chock. Hon blev trött, halsen svullnade och hon fick allt svårare att andas. Detta var vid Hon bad sin pappa att komma och hämta men en hämtande förälder till ett barn som också är barnmorska bedömde att hon behövde medicinsk vård genast och tillkallade ambulans. kl. 16 hämtades hon av ambulans och fördes till sjukhus. Hon förlorade inte medvetandet men fick andnöd både på väg till sjukhus och på sjukhuset. Hon vårdades på intensivvårdsavdelningen ett dygn och fick sedan komma hem. Hon är fortfarande sjukskriven. Sjukvården har utlovat att utreda hennes hälsotillstånd och orsakerna. 1

106 I förskolans kök pågick en fönsterrenovering. Linoljefärg hade valts med omtanke om miljö och hälsa. Den dagen gjordes en grundstrykning på morgonen där linoljefärden var spädd med lågaromatisk lacknafta. På eftermiddagen kom ett regnväder och en formskiva sattes för det tomma fönstret vars karm var nymålad. Samtidigt kom barnen in för att leka inne (inte i köket) under regnvädret. Det var då medarbetaren började få symptom. Ingen annan har lidit av lukten. Jag var iväg på ett ärende då händelsen inträffade och kom tillbaka strax innan ambulansen kom och träffade medarbetaren, hennes pappa och den hämtande föräldern som väntade på ambulans. Vi var alla i chock och hade fullt upp med att ta hand om barnen i verksamheten. Dagen efter det inträffade ringde vår föräldrarepresentant och var mycket upprörd. Lika så en annan förälder. Först då insåg jag allvaret i situationen och informerade alla föräldrar om vad som skett. För en anmälan till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan fordras skyddsombudets medverkan. Vårt skyddsombud blev föräldraledig i förtid i somras och det tog några dagar innan nytt skyddsombud kunde medverka för att få anmälan gjord. Den gjordes veckan efter det inträffade. Allt målande stoppades och fönstren har endast kittats utvändigt. Föräldern som troligen tog kontakt med dig vände sig till styrelsen helt i enlighet med våra rutiner för klagomål. Styrelsen har tagit upp det inträffade och bestämt att tydligare rutiner för hantering av hälsovådliga kemikalier måste komma på plats snarast. Styrelsen hade möte igår kväll så rutinen är ännu inte färdig. Det är vad som hänt. Vänliga hälsningar Christhild 5 oktober :33:30 +02:00, skrev Emad Soukiyh <Emad.Soukiyh@kalmar.se>: Hej Christhild, Skickar detta utifrån vårt telefonsamtal. Vi skulle vilja ha en beskrivning av händelsen gällande personal som förlorade medvetandet i samband med målningsarbete på förskolan. Med vänlig hälsning Emad Soukiyh Administrativ chef tfn emad.soukiyh@kalmar.se Kalmar kommun Barn- och ungdomsförvaltningen Box Kalmar 2

107 UTDRAG 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 192 Tove Janssons (S) avsägelse samt fyllnadsval av ersättare i barn- och ungdomsnämnden Dnr KS 2017/0953 Handlingar Skrivelse från valberedningens presidium den 25 september Beslut Kommunfullmäktige godkänner Tove Janssons (S) avsägelse från uppdrag som ersättare i barn- och ungdomsnämnden. Kommunfullmäktige väljer Tuva Karhu (S) till ersättare i barn- och ungdomsnämnden till och med den 31 december Sekreterare Jonas Sverkén Justeras Roger Kaliff ordförande Ingemar Einarsson Rolf Wallergård Anslaget på kommunens anslagstavla den 9 oktober 2017

108 UTDRAG 1 (3) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 189 Motion från Max Troendlé (MP): Avskaffa tjänstemän - tillsätt tjänstepersoner Dnr KS 2017/0514 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 18 augusti Motion. Kommunstyrelsens protokoll den 5 september 2017, 158. Bakgrund Max Troendlé (MP) föreslår i en motion att Kalmar kommun ersätter könsprefixen -man och -kvinna med det könsneutrala -person i alla kommande sammanhang som kommunen använder dessa beteckningar. Max Troendlé skriver att språkets makt är stor. De ord vi använder kan styra människors förväntningar, uppfattningar och antingen rasera eller cementera patriarkala strukturer. Kommunledningskontoret har yttrat sig över motionen. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) används ordet tjänsteperson mer och mer i landets kommuner. I samband med att Malmö stad införde beteckningen tjänsteperson begärde de in yttranden från polismyndigheten och åklagarkammaren som inte hade inte någon synpunkt på att ändra benämningar på deras tjänstemän än vad som regleras i brottsbalken och annan lagtext. Det finns inget juridiskt hinder för kommunen att ersätta begreppet tjänsteman med tjänsteperson i kommunens handlingar. Personalenheten inom Kalmar kommuns kommunledningskontor har inte några invändningar. Kalmar kommun använder sedan flera år könsneutrala yrkesbeteckningar t.ex. handläggare, administratör. Det påverkar exempelvis inte lönekartläggningar eller jämförelser mellan olika yrkeskategorier enligt personalenheten. Termen tjänsteperson används redan idag inom kommunen, men det finns inte någon statistik över hur vanlig användningen är. Språkrådet rekommenderar könsneutrala tjänstebeteckningar. En och samma benämning på yrkestitlar och andra personbeteckningar bör användas om både kvinnor och män. Ett antal ord med -man har ganska oproblematiskt ersatts med andra ord och former; riksdagsman har till exempel blivit riksdagsledamot. Tjänsteman tycks dock höra till de mer fasta och svårutmönstrade Anslaget på kommunens anslagstavla den 9 oktober 2017

109 2 (3) Kommunfullmäktige UTDRAG Sammanträdesdatum benämningarna, kanske för att det är en slags titel. Det finns i dag ingen officiell rekommendation för vad man kan använda i stället. Ibland kan man precisera sig eller fokusera på andra begrepp och använda handläggare, anställd och så vidare. Men för exakt det begrepp som tjänsteman står för finns inget motsvarande ord. Sedan flera år tillbaka har språkvården dock gett tjänsteperson som ett möjligt alternativ, en ordform som ansluter till mönstret med talesman till talesperson. Tjänsteperson förekommer dessutom redan en del i språkbruket och används bland annat av organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) liksom av flera kommuner. I takt med ett ökat bruk kommer tjänsteperson troligen bli alltmer accepterat. Kommunledningskontoret gör bedömningen att förutsättningarna för att ersätta suffixet - person, måste studeras noga. För att ändra beteckningen - man och - kvinna med det könsneutrala -person, som motionen kräver, i alla kommande sammanhang, krävs en genomgång för att definiera vilka sammanhang som är aktuella. Bland begrepp som förekommer i den kommunala verksamheten och inkluderar man finns exempelvis ombudsman, huvudman, lekman och god man. Det är också viktigt, vid ett eventuellt byte, att kontrollera om det finns lagliga hinder för att genomföra förändringen. En nämndeman är inte anställd av Kalmar kommun utan arbetar inom tingsrätt, hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt. Begreppet är lagstadgat och är inte något som Kalmar kommun råder över. Med hänvisning till ovanstående förhållande föreslår kommunledningskontoret att kommunfullmäktige beslutar att enbart ersätta beteckningen tjänsteman med tjänsteperson i de sammanhang där kommunen använder dessa beteckningar. Kommunledningskontoret föreslår vidare att tjänsteperson användas i allt nytt material och successivt ändras vid revidering av material samt att information sprids ut till nämnder och förvaltningar. Kommunstyrelsen har föreslagit att kommunfullmäktige antar kommunledningskontorets yttrande som svar på Max Troendlés (MP) motion om att avskaffa tjänstemän och tillsätta tjänstepersoner. Överläggning Under överläggningen redovisas följande förslag: 1. Max Troendlé (MP), med instämmande av Bertil Dahl (V), föreslår att kommunfullmäktige ska bifalla kommunstyrelsens förslag. 2. Max Troendlé (MP) föreslår att kommunfullmäktige beslutar om följande tillägg:

110 3 (3) Kommunfullmäktige UTDRAG Sammanträdesdatum Att Kalmar kommun utreder vilka andra könsbestämda suffix som kan ersättas av könsneutrala suffix, och återkomma till kommunfullmäktige med förslag på förändringarna som är lämpliga att genomföra. 3. Christopher Dywik (KD) föreslår att kommunfullmäktige ska avslå kommunstyrelsens förslag. Sedan överläggningen avslutats frågar ordföranden om kommunfullmäktige vill bifalla eller avslå kommunstyrelsens förslag. Han finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Härefter frågar ordföranden om kommunfullmäktige vill bifalla eller avslå Max Troendlés tilläggsförslag. Han finner att kommunfullmäktige avslår tilläggsförslaget. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunledningskontorets yttrande från den 18 augusti 2017 ska utgöra svar på Max Troendlés (MP) motion om att avskaffa tjänstemän och tillsätta tjänstepersoner. Det innebär att i alla sammanhang där kommunen använder beteckningen tjänsteman i stället använda beteckningen tjänsteperson. Motionen ska härmed anses vara besvarad. Reservation Ledamöterna från KD reseverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Protokollsanteckning Ledamöterna från MP redovisar en protokollsanteckning enligt följande: Miljöpartiet gläds åt att ha fått igenom att begreppet tjänsteman nu byts mot tjänsteperson. Att skapa ett språk där människor oavsett kön känner sig inkluderade i begrepp de omfattas av är en viktig del i att skapa ett samhälle där alla, oavsett utseende och bakgrund, har samma möjligheter i livet. Sekreterare Jonas Sverkén Justeras Roger Kaliff ordförande Ingemar Einarsson Rolf Wallergård

111 Kalmar tennisklubb och Gröndal Kalmar växer. Idrott och tennis bidrar till växande genom att göra Kalmar till en ännu starkare och attraktivare ort för nuvarande och blivande kommuninvånare. Sammanfattning Kalmar tennisklubb finns på Gröndal sedan 1943 då nuvarande utebanor 3, 4 och 5 anlades anlades nuvarande utebanor 1 och 2. Kalmar kommun byggde och äger dessa banor byggde och finansierade Kalmar TK tennishallen på Gröndal. I hallen finns fyra inomhusbanor med golvunderlag anpassat för tennis. Fastigheten, som hallen och utebanorna ligger på, äger kommunen. Kalmar TK har sedan 1989 ett arrendeavtal med kommunen. Kalmar kommun har aldrig gjort någon större renovering av befintliga utomhusbanor. Dräneringen och massorna under banorna är desamma som 1943 på tre av banorna och från 1979 på de övriga två. Kalmar växer! Vid tennisområdet finns ett betydande behov av underhåll och förnyelse av de kommunala utebanorna och utemiljöerna för att vara en tennisanläggning i toppklass i ett växande Kalmar. Då kan vi fortsätta med en breddverksamhet för spelare i alla åldrar, ha öppet för både medlemmar och icke-medlemmar och samtidigt utveckla toppspelare. Tennis är en självklar del av utbudet i en kommun som har ambitionen att växa och att vara en attraktiv idrottskommun. Det passar även bra då Kalmar på många andra områden är framstående på idrottsevenemang och idrottsturism och vill utveckla den verksamheten. I samband med förändringar i Gröndalsområdet med anledning av den kommande grundskolan på Brofästet samt att kommunen tänker bygga skolidrottshall på ytan för bana 1 utomhus, ser vi en risk att tennisen hamnar på undantag. Kalmar kommun har nu ett gyllene tillfälle att bygga en ny centrecourt och ytterligare fyra banor i Tallhagen enligt den plan som vår styrelseledamot, arkitekt Johan Kjellnäs, har ritat en planskiss över. Om vi kan behålla nuvarande bana 4 och 5 ute får vi en tennisanläggning utomhus med sju banor som klarar att arrangera stora tävlingar och har möjlighet att ta emot andra föreningars ungdomar på träningsläger samtidigt som vi kan bedriva och utveckla vår egen verksamhet. Vi får då också en social yta som binder ihop tennishallen med de övriga utebanorna. (Delar av nuvarande bana 3 ute). Att investera i utebanor är billigare än att bygga till vår tennishall. En utbyggnad av tennishallen vill vi göra på sikt, men vi behöver se till att ha med oss ett större eget kapital in i ett sådant projekt.

112 Vi vill bidra till Kalmars attraktivitet! Med tanke på kommande förändringar i hela Gröndalsområdet och de förändringar som Kalmar TK direkt kommer att tvingas till, ser vi det som en självklarhet att Kalmar kommun finansierar hela flytten av utebanorna in i Tallhagsskogen och dessutom ställer sig positiv till ett investeringsbidrag för framtida utbyggnad av tennishallen. Jämförelsekommunerna steget före I flera av jämförelsekommunerna har det satsats på tennis de senaste åren. Både i Karlskrona och i Växjö har det byggts ut, och klubbarna har där betydligt större anläggningar till förfogande än de fem utebanor Kalmar TK har till förfogande och de fyra innebanor vi äger. Karlskrona TK har 17 banor. Sex inomhusbanor och sju utomhusbanor med grus som är kommunägda. Utöver det, finns två gräsplaner för tennis samt två hardcourtbanor utomhus. I Växjö finns två tennisklubbar med sammanlagt nio utomhusbanor med grus samt tio inomhusbanor, totalt 19 banor. Kalmar TK har idag nära 700 medlemmar och tävlar med Växjö om att vara Smålands största klubb. Kalmar TK har en stor verksamhet med arrangerad träning för såväl juniorer, som vuxna och pensionärer. Nationella tävlingar arrangeras tre gånger per år. Dessutom arrangeras ett flertal interna klubbtävlingar liksom regionmästerskap för seniorer och juniorer med jämna intervall. När det gäller fördelningen mellan kvinnor och män som utövare så ligger tennis i topp, vilket är glädjande ur jämställdhetsperspektiv. Förutom breddverksamhet utvecklar Kalmar TK tennisspelare som är topprankade i Sverige. Av flera skäl var det inte möjligt för Kalmar TK att bygga ett racketcentrum och dessutom en kombihall som Brofästesskolan skulle hyra av oss dagtid till sin verksamhet. Vi hade inte haft nytta av skolidrottshallen till vår egen verksamhet. Dessutom har Kalmar kommun nekat oss att gå i borgen för lån till ombyggnad/tillbyggnad när vår bank ställde det som krav. Efter detta, har kommunen siktat in sig på att den bästa lösningen vore att bygga en skolidrottshall på vår utebana nr 1. Alla våra alternativa förslag på placering av en skolidrottshall har antingen bedömts vara omöjliga eller för dyra för kommunen. Konsekvensen av det, är att vi förlorar det som fungerar, som vår centrecourt, utebana 1, med tillhörande läktarvallar, när kommunen säger upp gällande arrendeavtal. Förutom att bli av med huvudbanan, som centercourten är, förlorar vi en väldigt fin social miljö och en öppenhet

113 mellan tennishall och utebanor. Ett nytt upplägg för tennisområdet behövs och som vi ser det, bör detta vara finansierat av Kalmar kommun. Vårt fik med uteservering blir inklämt utan ljus och luft med en stor, hög vägg i nära anslutning. Till god sed enligt Arrendenämnden och Jordabalken hör att kompensation ska ges till den som arrenderar vid uppsägning av arrendeavtal. I Kalmar TK:s fall skulle detta innebära kompensation för både förlust av en tennisbana och läktarvall samt den sociala miljön som försvinner. I de senaste diskussionerna har vi mött betydligt bättre förståelse för detta i samtalen med Ola Johansson samt Michael Gelebo än vid samtal med tidigare företrädare för kommunen. Det vill vi gärna framföra. Växande stad behöver en fortsatt stor tennisklubb Kommunen satsar hårt på att Kalmar skall expandera och växa och har ambitioner att Kalmar ska vara en idrottskommun att räkna med. Kalmar finns till exempel med på listan bland kommuner som är nominerade till årets idrottskommun. Tennis är en av världens största idrotter, en av de tio största sporterna i Sverige. Beräknat på gruppsammankomster för barn och ungdomar, är det den näst största individuella idrotten efter ridsport och en idrott som Kalmar kommun borde kunna stötta med en upprustning och förnyelse av utemiljön med tanke på att det är 74 år sedan de första banorna anlades! Med tanke på den totala förändringen i Gröndalsområdet är det både rätt läge att stötta och också på tiden att göra det efter många år utan att Kalmar TK begärt särskild hjälp. Kommunen tvingar oss att flytta på vår verksamhet och erbjuder oss att vi själva skall bygga nya utomhusbanor med ett investeringsbidrag. Vi motsäger oss detta med emfas. I varje växande och utvecklande stad likt Kalmar, är tennisen är en viktig idrott för totalbilden av stadens attraktivitet. Kalmar TK anser att det är en självklarhet att kommunen nu kan inleda med att finansiera och bidra till förnyelse av tennisområdet. Kalmar TK ser också gärna att kommunen i ett nästa steg erbjuder investeringsbidrag för att möjliggöra en framtida hallutbyggnad där man förutom tennisbanor kan göra Padelbanor under tak för åretruntspel. Tennis är en idrott som passar för alla, som attraherar både pojkar och flickor, gammal som ung. Tennis är en jämlik och jämställd idrott. Som ordförande i Kalmar TK ser jag det som en självklarhet att Kalmar kommun skall finansiera hela flytten av utebanorna in i Tallhagsskogen och dessutom vara positivt inställd till ett investeringsbidrag för framtida

114 utbyggnad av tennishallen. Om Kalmar kommun är positivt inställda till detta är vi positivt inställda till att ge upp bana 1 ute för skolidrottsverksamhet. En förening som sköter sin verksamhet med både bredd samt elitverksamhet, har en ekonomi i balans och är över hundra år gammal förtjänar det och kommer då att kunna fortsätta vara en resurs för ett växande Kalmar! Vänligen Mattias Kanje ordförande i Kalmar TK

115 PROTOKOLL 1 (13) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Tid Måndagen den 16 oktober 2017, kl Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Närvarande Mats Linde, förvaltningschef Emad Soukiyh, administrativ chef Jeanette Wahlgren, Lärarförbundet Per Fryxell, Lärarförbundet, fr.o.m. 16 Pia Ihse, Lärarförbundet skolledare Christer Nilsfors, Lärarnas Riksförbund Malin Komstedt, Lärarnas Riksförbund Sofie Andersson, Vision Charlotte Karlsson, Kommunal Camilla Ekman, Kommunal Ulf Nilsson, Sveriges Skolledarförbund Underskrifter... Iréne Jonsson, sekreterare... Mats Linde, ordförande... Charlotte Karlsson, justerare 1 Godkännande av dagordning Utsänd kallelse, jämte tre övriga frågor, godkänns som dagordning för sammanträdet. 2 Föregående protokoll Centrala samverkansgruppen har inga synpunkter på protokollet från den 18 september 2017.

116 PROTOKOLL 2 (13) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Arbetsmiljö Punkten utgår då ingen representant från arbetsmiljöenheten närvarar vid dagens sammanträde. 4 Frisknärvaro- och sjukfrånvarostatistik HR-specialist Ann Gustafsson informerar om senaste frisknärvaro- och sjukfrånvarostatistiken för barn- och ungdomsförvaltningen. T.o.m. augusti månad är frisknärvaron 40,0 % och sjukfrånvaron i % av arbetad tid 6,2 %. För augusti månad är sjukfrånvaron i % av arbetad tid 4,9 %. 5 Heltid som norm Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om att heltid ska vara norm och att fler ska arbeta heltid. Välfärdens behov av kompetens behöver tryggas. Samtidigt behöver välfärdssektorn erbjuda attraktiva anställningar. Heltid som norm kan i förlängningen minska behovet av visstidsanställningar och leda till ökad jämställhet. Kommunal och SKL är överens om tre mål: 1. Alla medarbetare som nyanställs ska anställas på heltid. 2. Alla deltidsanställda ska erbjudas heltidsarbete. 3. Fler av dem som redan har en heltidsanställning men av olika andledningar jobbar deltid i dag, ska eftersträva heltidsarbete. För att kunna arbeta fram en kommunövergripande handlingsplan har samtliga förvaltningar fått i uppdrag att lämna en redogörelse för hur långt respektive förvaltning kommit i arbetet. HR-specialist Ann Gustafsson informerar om orsaker till att 96 medarbetare inom barn- och ungdomsförvaltningen inte arbetar heltid. Orsakerna är framförallt sjukersättning, tackat nej till erbjudande om heltid, verksamheten finns inte på heltid (dispens). Handlingsplan barn- och ungdomsförvaltningen: - Bevaka sysselsättningsgrad vid annonsering. - Samarbete med Södermöre kommundelsförvaltning. Vissa av särskolans personalgrupper kan vara intressanta för andra förvaltningar.

117 PROTOKOLL 3 (13) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum På organisationsnivå - arbeta med olika delar för att främja de anställdas arbetssituation (t.ex. Möte om lärarnas arbetssituation). På individnivå - diskutera arbetsuppgifter vid uppdragsdialogen. - Modersmålslärare och OB-omsorgens personal har dispens. Verksamheten finns inte på heltid. En kommunövergripande handlingsplan för arbetet ska vara klar senast den 31 december Den ska stämmas av årligen fram till den 31 maj 2021 och på så sätt fungera som utgångspunkt för det fortsatta arbetet. 6 Funktionsbeskrivning pedagogisk assistent I förvaltningen har framkommit ett ökat behov av gemensam befattning för en annan yrkesgrupp i klassrummet. Förslag på titel och funktionsbeskrivning presenterades och diskuterades vid centrala samverkansgruppens sammanträden i augusti och september. Efter dialog med Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har justeringar genomförts i funktionsbeskrivningen, bl.a. har funktionen nu titeln pedagogisk assistent. Lärarförbundet uttalar att fortfarande är kraven för höga i förhållande till utbildningsnivå. Beslut Förvaltningschef Mats Linde fastställer framtagen funktionsbeskrivning för pedagogisk assistent. Inom barn- och ungdomsförvaltningen ska därmed följande befattningar användas fortsättningsvis: Grundskola: Förskola: Lärare tidigare år Förskollärare Lärare senare år Barnskötare Lärare praktiskt/estetiskt Barnassistent Fritidspedagog Dagbarnvårdare Modersmålslärare Förskollärare obehörig Fritidsledare Skolvärd Särskola: Pedagogisk assistent Särskollärare L/M trän Studie- och yrkesvägledare Särskollärare L/M Grund Lärare utan examen Pedagogisk assistent

118 PROTOKOLL 4 (13) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Elevhälsa: Speciallärare Specialpedagog Skolläkare Skolsköterska Talpedagog Hörselpedagog Psykolog Kurator Socialpedagog Ledning och administration: Förvaltningschef Rektor Förskolechef Administrativ chef Rektor Biträdande Förskolechef Biträdande Ekonom Förvaltningskamrer Jurist Planeringssekreterare Verksamhetsutvecklare Kanslisekreterare Systemförvaltare Skolsekreterare Vaktmästare Bibliotekarie Biblioteksassistent IT-pedagog 7 Funktionsbeskrivning för personal i barnomsorg på kvällar, nätter och helger I samråd med Kommunal och Lärarförbundet har funktionsbeskrivning för personal i barnomsorg på kvällar, nätter och helger tagits fram. Beslut Förvaltningschef Mats Linde fastställer framtagen funktionsbeskrivning för personal i barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förvaltningschefens beslut. 8 Uppföljning av svar på skolinspektionens identifierade utvecklingsområde; mottagande av nyanlända elever 4-6 oktober 2016 genomförde tillsynsmyndigheten; Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av mottagandet av nyanlända elever i Kalmar kommun. Denna kvalitetsgranskning ingick i en större granskning där Kalmar kommun tillsammans med 27 andra skolhuvudmän granskades.

119 PROTOKOLL 5 (13) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Sammantaget gjorde skolinspektionen bedömningen att Kalmar kommuns arbete med mottagande av nyanlända elever är av god kvalitet. Skolinspektionen pekade på flera områden där Kalmar kommun har ett väl fungerande arbete, men det fanns också ett identifierat utvecklingsområde: Huvudmannen behöver se till att inledande bedömningar av de nyanlända elevernas kunskaper utgör individuella underlag för planering av elevernas utbildning. De resultat som framkommer i de inledande bedömningarna behöver användas bättre för att planera undervisning så att beslut om studiehandledning kan fattas efter behov. Barn- och ungdomsnämnden beslutade vid sammanträde den 25 januari 2017 att överlämna följande svar till skolinspektionen: I de inledande bedömningarna finns alltid angivet om individen bedöms ha behov av studiehandledning och ofta finns rekommendationer om hur detta kan se ut. I Kalmar kommuns verksamhetsledningssystem finns en upprättad rutin rörande studiehandledning. För att säkerställa att eleverna på individnivå får tillgång till det han eller hon har behov av kommer ovan angivna rutin att implementeras ytterligare till samtliga rektorer. Vidare kommer Skolmottagningsenheten att sammanställa vilka rekommendationer avseende studiehandledning man givit men även dokumentera vad och hur mycket som de facto kommit individen till del. Detta rapporteras fortlöpande till huvudmannen. Så långt det svar som sändes till skolinspektionen den 26 januari I beslutet ingår även att senast den 14 november 2017 redovisa resultatet av de åtgärder som vidtagits, vilket följer nedan: Rutinen rörande studiehandledning har under vårterminen omarbetats för att ytterligare säkerställa respektive elevs rätt och tillgång till studiehandledning. Denna omarbetade rutin föredrogs för samtliga rektorer den 23 augusti Huvudmannen gör bedömningen att den nu kan anses vara implementerad. Skolmottagningsenheten sammanställer rekommendationerna avseende studiehandledning för respektive elev. Parallellt med att detta registreras studiehandledningen i elevregistret (ProCapita). Denna sammanställning kopplas mot faktiskt utfall (genomförd studiehandledning) och redovisas till huvudmannen terminsvis, men kan därutöver rekvireras fortlöpande då den hela tiden uppdateras och hålls aktuell. Från läsårsstart 2017/2018 är detta helt genomfört och studiehandledning är i skrivande stund ( ) registrerad och pågående för 185 elever. Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnde beslutar att överlämna svaret till skolinspektionen Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget.

120 PROTOKOLL 6 (13) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Delegationsordning för barn- och ungdomsnämnden Förvaltningskontoret har tagit fram förslag till revidering - mindre justeringar och förtydliganden - av barn- och ungdomsnämndens delegationsordning. Med delegering avses att nämnd överför självständig beslutanderätt till delegaten, det vill säga ger en person i uppdrag att fatta beslut på nämndens vägnar i vissa ärenden. Besluten gäller på samma sätt som om nämnden själv fattat dem och kan överklagas på samma sätt. Nämnden kan inte ändra besluten, däremot kan nämnden återkalla den givna beslutanderätten. Alla beslut som fattas med stöd av delegation från nämnd ska anmälas till nämnden. Barn- och ungdomsnämnden antar förslag till delegationsordning för barn- och ungdomsnämnden. Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att anta förslag till delegationsordning för barn- och ungdomsnämnden. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget. 10 Helårsprognos efter september 2017 Förvaltningskamrer Kristina Olson återkopplar till de risker som beskrevs i årsrapporten: - Lokaler - Bemanning - Ökade vistelsetider urholkar personaltätheten - Besparingar riskerar statsbidrag Helårsprognosen efter september visar totalt ett överskott på 6,0 mnkr. Förskoleverksamheten visar dock underskott och åtgärder för att få budget i balans måste genomföras på de enheter som visar minusresultat. Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget.

121 PROTOKOLL 7 (13) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Beslut om disponering av förvaltningschefens strategiska medel - Projekt Den fysiska arbetsmiljön En god fysisk arbetsmiljö minskar risken för ohälsa samt ökar möjligheterna till trivsel och välbefinnande vilket bidrar till bättre arbetsprestationer. En viktig del i den fysiska arbetsmiljön är arbetsplatser för planering och dokumentation. Syftet med projektet är att ta fram en modell för hur en standardarbetsplats samt standardarbetsrum bör vara utrustade. Utsedd projektgrupp ska även samordna genomförandet av förbättringar på enheterna. Beslut Förvaltningschef Mats Linde beslutar att disponera kr årligen från 2018 till och med 2020 till projektet Den fysiska arbetsmiljön - Standardarbetsplats samt standardarbetsrum som syftar till att förbättra arbetsplatserna för lärare inom barn- och ungdomsförvaltningen. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förvaltningschefens beslut. 12 Beslut om förvaltningschefens strategiska medel 2017 och ,25 tjänst biträdande förskolechef centralt Den nya enheten Förskolan Vimpeltorpet börjar som en del av Förskolan Trollet. Uppbyggnaden av husen Förskolan Snurrom och Kapten Karlssons förskola görs i enheten Förskolan Trollets regi t.o.m. vt Fr.o.m. den 1 juli 2018 är Förskolan Vimpeltorpet en egen enhet. Under uppbyggnadstiden tjänstgör Annika Wirefeldt som biträdande förskolechef på enheten Förskolan Trollet. Hennes primära arbetsuppgift blir att etablera de två nya förskolorna samt att förbereda för den nya enheten. Beslut Förvaltningschef Mats Linde beslutar att tillföra kanslienheten kr för perioden samt kr för perioden för att hantera kostnader i samband med utökad tjänst av biträdande förskolechef i samband med uppbyggnaden av två nya förskolor. Det motsvarar 25 % av en heltidslön. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förvaltningschefens beslut.

122 PROTOKOLL 8 (13) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Ämnesgrupper/pedagogiska utvecklingsgrupper vt 2018 Förslag till mötesfrekvens gällande ämnesgrupper och pedagogiska utvecklingsgrupper för vt 2018 har tagits fram. Skolans ämnesgrupper och förskoleklassens pedagogiska utvecklingsgrupp: - Onsdag den 7/2 2018, kl 15:00-16:30 (inget läslyft eller specialpedagogik för lärande) - Tisdag den 6/3 2018, kl 08:00-10:00 (studiedag) - Måndag den 16/4 2018, kl 08:00-10:00 (studiedag) Fritidshemmen pedagogiska utvecklingsgrupp: - Fredag den 9/2 2018, kl 08:30-10:00 - Fredag den 9/3 2018, kl 08:30-10:00 - Fredag den 20/4 2018, kl 08:30-10:00 Förskolans ämnesgrupper: - Onsdag den 7/2 2018, kl 15:00-16:30 - Onsdag den 7/3 2018, kl 15:00-16:30 - Onsdag den 18/4 2018, kl 15:00-16:30 Beslut Förvaltningschef Mats Linde beslutar att fastställa ovanstående datum för ämnesgrupper/pedagogiska utvecklingsgrupper vt Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förvaltningschefens beslut. 14 Svar på motion från Allians för Kalmar Bättre skola genom aktivt skolval och gemensamt kösystem Allians för Kalmar (Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion syftande till att införa Aktivt skolval i Kalmar kommun. Planeringssekreterare Peter Sunnanek informerar om framtaget förslag till yttrande över motionen. Barn- och ungdomsnämnden föreslås fatta beslut i ärendet vid sitt sammanträde den 15 november 2017.

123 PROTOKOLL 9 (13) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Bästa skolkommun Lärarförbundets ranking Varje år utser Lärarförbundet Sveriges bästa skolkommuner för att sätta fokus på kommunernas viktiga roll som huvudmän för skolan. Rankingen bygger på 13 olika kriterier. 1) Resurser till undervisningen 2) Utbildade lärare 3) Lärartäthet 4) Friska lärare 5) Lärarlöner 6) Kommunen som avtalspart 7) Andel barn i förskola 8) Betygsresultat, genomsnittligt meritvärde i åk 9 9) Betygsresultat i åk 9 i förhållande till förutsättningarna, Likvärdighetsindex 10) Andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9 11) Andel elever godkända i alla ämnen i förhållande till Likvärdighetsindex 12) Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 3 år 13) Andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier Kriterierna Utbildade lärare respektive Lärartäthet, ges dubbel vikt i sammanräkningen då tillgången till kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång. Övriga tolv kriterier ges enkel vikt. Den kommun som uppnår lägst poängsumma hamnar i topp. Administrativ chef Emad Soukiyh informerar om föregående års resultat och sammanfattar Kalmar kommuns resultat för I 2017 års ranking placerar sig Kalmar på plats 4 av 290 kommuner. Största förändringarna: Förbättring: - Meritvärde likvärdighetsindex, förbättring med 71 placeringar, vilket innebär plats Klättrar som avtalspart till plats 15 vilket är en förbättring med 83 placeringar. Försämring: - Tappar 87 placeringar när det gäller lärarlöner och hamnar på plats Friska lärare - tappar 75 placeringar vilket innebär plats 228. Sammanfattning Kalmar kommun fortsätter att rankas som en av Sveriges bästa skolkommuner. Placeringar på 22, 13 och 4 de senaste tre åren visar på kvalitet över tid. Kalmar fortsätter ligga högt i rankingen när det gäller utbildade lärare. Detta är ett viktigt kvalitetsmått. Kalmar förbättrar rankingen inom samtliga indikatorer som är kopplade till elevresultat.

124 PROTOKOLL 10 (13) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Kalmar har god lärartäthet - placering 37. Tydligt tapp när det gäller lärarlöner och friska lärare. Vidare dialog kring detta tillsammans med fackförbunden i arbetsgruppen Lärarnas arbetssituation. 16 Förvaltningschefens gemensamma utvecklingsområden 2018 Förvaltningschef Mats Linde informerar om framtaget förslag till förvaltningschefens gemensamma utvecklingsområden Ärendet återkommer för samråd före beslut vid centrala samverkansgruppens sammanträde den 13 november IT-organisation 2018 Efter samråd i centrala samverkansgruppen den 12 juni 2017 beslutade förvaltningschef Mats Linde att fastställa ny IT-organisation enligt framtaget förslag att gälla fr.o.m. år Ett förslag på ny organisation som innebär förstärkning av resurser inom IT på lokal nivå har tagits fram. Emad Soukiyh informerar om fördelning av IT-resurser anpassad till den nya organisationen. - Lägsta gräns per enhet är satt till 10 %. - Redan anställda IT-pedagoger erbjuds tjänst i den nya organisationen. - Annonser på vakanserna i slutet av oktober. - Rekryteringen klar före jul, chefen som ska ha personalansvaret rekryterar. - Tillträde första kvartalet 2018, beroende på när de blivande IT-pedagogerna kan lämna nuvarande arbete. 18 Personalnytt, organisations- och lokalförändringar - Sista ansökningsdag till tjänsten som förskolechef för Förskolan Ögonstenen var den 15 oktober. Efter samråd beslutar arbetsgivaren att ansökningstiden ska förlängas med några veckor. - Djurängsskolan - Planerat anbudsförfarande i november och behandling i planutskottet i december Falkenbergsskolan - Bygglovet är överklagat. Ärendet ligger hos samhällsbyggnadsnämnden och länsstyrelsen.

125 PROTOKOLL 11 (13) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Tre förskolor; Karlssons Äng, Milstenen i Lindsdal och ny förskola i Norrliden centrum, kommer med största sannolikhet att upphandlas via gemensamt anbudsförfarande. - Förskolan Vallmon - Byggstart vecka 40-41/ Intern kontrollplan 2018 Ekonom Jennie Ljunggren och verksamhetsutvecklare Clas Wolke informerar om förslag till intern kontrollplan för En god intern kontroll ska se till att kommunen har: - en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet - tillförlitlig finansiell rapportering och information om kommunens verksamheter - efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar samt interna regelverk samt ingångna avtal med olika parter Barn- och ungdomsnämnden föreslås fatta beslut i ärendet vid sitt sammanträde den 15 november Svar på revisorernas rapport Granskning av grundskolornas arbete för att motverka kränkande behandling På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kalmar kommun har Ernst & Young genomfört en granskning av hur arbete avseende likabehandling samt diskriminering och trakasserier bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Granskningen genomfördes på barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd. Kommunens revisorer har överlämnat rapporten till bland annat Barn- och ungdomsnämnden och önskar senast den 17 november 2017 svar på rapportens rekommendationer samt vilka åtgärder nämnden planerar att vidta. Verksamhetsutvecklare Clas Wolke informerar om framtaget förslag till svar på revisorernas rapport. Barn- och ungdomsnämnden föreslås fatta beslut i ärendet vid sitt sammanträde den 15 november 2017.

126 PROTOKOLL 12 (13) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Övriga frågor a) Ekonomi- och lönecenter Lärarförbundet skolledare och Sveriges Skolledarförbund vill till ekonomi- och lönecenter på barn och ungdomsförvaltningens chefsgrupps vägnar förmedla följande tankar och synpunkter utifrån de erfarenheter som gjorts under 2017: Vi har fått en högre kvalitet på konteringen. Vi får specialistkompetens på de arbetsuppgifter som förekommer sällan. Ekonomi och lönecentrat behöver tänka vidare runt frågor som En plan för hur man jobbar med de personalscheman som lämnas in v. 34 och 35 från förskolan/skolans personal. I år förlamade det hela verksamheten på ekonomi- och lönecenter under en mycket lång tid. Hur ska det organiseras. Hur kan vi gemensamt tänka om schemaändringar under året som sportlov, klämfredagar, jul m.m. En del av vår dokumenthantering t.ex. anställningsavtalen kan ibland dröja väldigt lång tid innan vi får tillgång till. Det har gjort att vi gör tillfälliga avtal. Tveksamhet om det gynnar organisationen. På grund av arbetsanhopning så stannade registrering i Time Care Pool upp. Det är förskolans livsnerv. Detta behöver man ta höjd för i ekonomi- och lönecenter. Det har under året funnits en osäkerhetskänsla hos chefer. Har den person som ansvarat för löner eller räkningar verkligen sett min t.ex. e-post. Hur kan man ge en lätt återkoppling. Cheferna upplever ett ökat administrativa ansvar. Väldigt många delar i försöket har slutat med ett konstaterande att chef ska göra något. Vilka fler kan ha ansvar i organisationen. Flera chefer har upplevat att räkningar är röda redan när de dyker upp i systemet. Räkningen kan fastna hos mottagningsattesterare eller skolsekreterare. Personalen i verksamheten har ingen bild av den person som ska hantera sjukintyg och löner. Ett stort värde hade varit att personal någon gång hade fått möte människan bakom signaturen. Konsekvensen blir att personalen fortsätter att samtala med skolsekreterare/chef. Chefsgruppens tankar och synpunkter kommer att överlämnas till chefen för ekonomi- och lönecenter.

127 PROTOKOLL 13 (13) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum b) Tallhagsskolan Arbetsgivaren meddelar, utifrån en fråga från Lärarnas Riksförbund, att projektgruppen som bildades inför Tallhagsskolans formella start den 1 juli 2020, kommer att påbörja sitt förberedelsearbete inom den närmaste tiden. Centralt fackliga representanter från Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet ska ingå i projektgruppen och kommer att bjudas in av rektor Andreas Hjortenkrans. c) Redovisning av måluppfyllelsen Utifrån en fråga från Lärarnas Riksförbund meddelar arbetsgivaren att i november kommer centrala samverkansgruppen att få information om den bedömning av måluppfyllelsen som genomförs avseende elever i årskurs 6 respektive årskurs 9 inför betygsdialogerna.

128 PROTOKOLL Sammanträdesdatum Södermöre kommundelsnämnd Tid Onsdagen den 18 oktober 2017 kl. 17:00-18:15 Plats Kommundelssalen, Ljungbyholm Omfattning Beslutande Elisabeth Gustavsson (S), ordförande Karin Lindsten (L) Elisabeth Sjögren Heimark (S) Johan Kesselmark (S) Magnus Uhr (S) Annika Lindwall (S) Carina Sjögren (C) Sören Hjertqvist (V) Fredrik Lindström (M) Kurt Hallberg (C) Lars Rosén (SD) Ersättare Åsa Lennartsson (S) Övriga Martin Westbrandt, verksamhetsutvecklare, 74, 75b, 75d Lena Thor, förvaltningschef, 75a, 75c, 77 Anslaget på kommunens anslagstavla den 26 oktober

129 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (10) Sekreterare Martin Westbrandt Justeras Elisabeth Gustavsson ordförande Magnus Uhr

130 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (10) 74 Sammanträdestider för Södermöre kommundelsnämnd 2018 Dnr SKDN 2017/0157 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse Datum Tid Plats 24 januari Kommundelssalen 14 februari Kommundelssalen 21 mars Kommundelssalen 18 april Kommundelssalen 16 maj Kommundelssalen 13 juni Ekenäs 29 augusti Kommundelssalen 19 september Kommundelssalen 17 oktober Björkhaga 21 november Kommundelssalen 12 december Kommundelssalen Beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar att fastställa sammanträdestiderna för år 2018

131 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (10) 75 Informationsärenden a) Motion - Inför "måltidsvän" inom Kalmars omsorg Förvaltningschef Lena Thor redogör för svar på en motion inkommen från Carl-Henrik Sölvinger (L) gällande införande av måltidsvän inom Kalmar omsorg. Motionen är skickad till omsorgsförvaltningen för besvarande i samråd med Södermöre kommundelsnämnd. Yttrandet består av b.la en förbättrad måltidsmiljö där målet är att öka nöjdheten vid måltidssituationen. Under 2018 är också avsikten att öka samarbetet mellan serviceförvaltningen och omsorgsförvaltningen för att skapa en förbättrad måltidssituation. Svaret är översänt till enhetschef för socialt innehåll på omsorgsförvaltningen b) Svar på revisorernas rapport Granskning av grundskolornas arbete för att motverka kränkande behandling På uppdrag av revisorerna i Kalmar kommun har EY genomfört en granskning av hur arbete avseende likabehandling samt diskriminering och trakasserier bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Granskningen genomfördes på Barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd. Rapporten har överlämnats till Södermöre kommundelsnämnd för kännedom. Södermöre kommundelsnämnd väljer att besvara rapporten för att klargöra hur nämnden arbetar och kommer att arbeta med en del synpunkter och rekommendationer som framkom i rapporten. Verksamhetsutvecklare Martin Westbrandt redovisar förslag till åtgärder som kommer att vidtas med anledning av rapporten. Ärendet återkommer i Södermöre kommundelsnämnd i november för beslut. c) Motion - Bättre skola genom aktivt skolval och gemensamt kösystem Allians för Kalmar (Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna) har inkommit med en motion syftande till att införa Aktivt skolval i Kalmar kommun. Motionen är skickad till barn- och ungdomsnämnden för besvarande i samråd med Södermöre kommundelsnämnd. Följande punkter föreslås: att Kalmar kommun inför ett aktivt skolval för alla att elever och föräldrar inför skolvalet ska ges utförlig, jämförande information om utbudet av skolor att information inför skolvalet ska erbjudas på de vanligaste språken i kommunen att se över möjligheterna att inom ramen för nuvarande lagstiftning förbättra möjligheten till skolresor och skolskjuts vid val av skola långt ifrån hemmet

132 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (10) Förvaltningschef Lena Thor informerar att i diskussion på presidiemöte beslutades att Södermöre kommundelsnämnds presidie samråder med barn- och ungdomsförvaltningens svar på motionen. Svaret är översänt till nämndsekreterare på barn-och ungdomsnämnden samt planeringssekreterare på barn-och ungdomsförvaltningen d) Bästa skolkommun Lärarförbundets rankning Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun sätter fokus på kommunernas viktiga roll som huvudmän för skolan. Sveriges bästa skolkommun utses för att uppmuntra kommuner som ger sina elever lärare och skolledare goda förutsättningar. Mätningar består av 13 kriterier där andel utbildade lärare och lärartäthet anses väga tyngst. Verksamhetsutvecklare Martin Westbrandt redogör för Kalmar kommuns placeringar i de olika kriterierna. Resultatet visar att Kalmar kommun hamnar på 4:e plats, en förbättring med 8 placeringar jämfört med föregående år. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

133 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (10) 76 Medborgardialog Webbseminarium medborgardialog 8 december, klockan 09:00. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

134 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (10) 77 Förvaltningschefen informerar Demokrativecka hölls vecka 41. Mycket lyckad vecka med innehåll som: - Frukost i kommundelshuset. Anställda, invånare, föreningar och företag i kommundelen hälsades välkomna att äta frukost - Föreningsdialog för byalag eller motvarande föreningar - Äldredialog på Möregården i Hagby - Barnpanel på Ljungbyholmsskolan - Kommundelsnämnden var representerad vid Allans Livs i Vassmolösa för att informera invånare om kommundelsnämndens arbete - Event Södermöre med ca besökare Om tre år ska Kalmar kommun vara en av Sveriges 30 bästa omsorgskommuner. Som en del i denna satsning anordnade Södermöre kommundelsförvaltning tre omsorgskvällar som riktade sig till alla anställda inom omsorgsverksamheten i Södermöre kommundel. Omsorgskvällarna hölls 9-11 oktober med ett mycket lyckat resultat. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

135 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (10) 78 Kommande aktiviteter 9 november, kl. 18:00, kommer Karin Lindsten till Hagbyskolans matsal och pratar om sin bok Gränslös. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

136 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (10) 79 Delegationsbeslut E: 21 Förskolechefs/rektors beslut om att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Beslut Södermöre kommundelsnämnd godkänner redovisningen av anmälda delegationsbeslut.

137 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (10) 80 Anmälnings- och kännedomsärenden Centrala samverkansgruppens protokoll Avslutat ärende skolinspektionen Ulf Johnzons (S) avsägelse samt ifyllnadsval av ersättare i Södermöre kommundelsnämnd Catarina Petterssons (M) avsägelse samt ifyllnadsval av ledamot i Södermöre kommundelsnämnd Beslut Informationen om anmälnings- och kännedomsärenden noteras i protokollet.

138

139 2017 Inkomna anmälningar om kränkande behandling Information till barn- och ungdomsnämnd/presidium november 2017 Inkommen till huvudmannen Förskola/skola Händelse Typ av kränkning Personer som anges delaktiga Dnr Datum för händelsen Utredning påbörjats Ärendet avslutat Esplanadskolan Kränkande behandling Verbal Elever Trekantenskolan Kränkande behandling Verbal Elever Ht 17: Dörbyskolan Kränkande behandling Fysisk Elever 2017/ Dörbyskolan Kränkande behandling Fysisk Elever 2017/ Dörbyskolan Kränkande behandling Verbal/fysisk Elever 2017/ Falkenbergsskolan Kränkande behandling Fysik Trekantenskolan Kränkande behandling Verbal/fysisk Elever Ht 17: Kalmarsundsskolan Kränkande behandling Verbal Elever Falkenbergsskolan Kränkande behandling Fysisk Elever Dörbyskolan Kränkande behandling Fysisk Elever 2017/ Lindsdalsskolorna Kränkande behandling/diskriminering Fysisk Elever/personal 2017/ Barkestorpsskolan Fysisk Elever Barkestorpsskolan Verbal/fysisk Elever Barkestorpsskolan Kränkande behandling/trakasserier Verbal Elever Barkestorpsskolan Trakasserier Verbal/psykisk Elever Barkestorpsskolan Kränkande behandling Verbal Elever Barkestorpsskolan Trakasserier Verbal Elever Barkestorpsskolan Trakasserier Psykisk/via social medier Elever Barkestorpsskolan Kränkande behandling/trakasserier Verbal/fysisk Elever Dörbyskolan Kränkande behandling Fysisk Elever 2017/ Dörbyskolan Kränkande behandling Fysisk Elever 2017/ Dörbyskolan Kränkande behandling Fysisk Elever 2017/ Dörbyskolan Kränkande behandling Fysisk Elever 2017/ Dörbyskolan Kränkande behandling Fysisk Elever 2017/ Dörbyskolan Kränkande behandling Fysisk Elever 2017/ Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax barnungdom@kalmar.se