Intern kontroll - gemensamma granskningsområden för verksamhetsår 2019 STK

Transkript

1 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum Vår referens Henrik Heyman Ekonom henrik.heyman@malmo.se Tjänsteskrivelse Intern kontroll - gemensamma granskningsområden för verksamhetsår 2019 STK Sammanfattning En del i arbetet med att stärka kommunens arbete med intern kontroll är gemensamma granskningsområden avseende kommungemensamma processer eller gemensamma frågor av strategisk betydelse. Syftet med gemensamma granskningsområden är att de bidrar till lärande genom att de ger underlag för förbättringar i gemensamma processer, att de kan bidra till att förebygga att fel uppstår samt att de kan bidra till att identifiera behov av samordning och kommunövergripande förbättringar i system och rutiner för att undanröja eller minimera risk. De gemensamma granskningsområdena förväntas därmed bidra till kvalitetssäkring av kommunens processer uti-från ändamålsenlighet och effektivitet. I ärendet föreslås gemensamma granskningsområden för 2019: Sociala medier Avtalshantering Löneskulder Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta 1. Kommunstyrelsen fastställer för verksamhetsåret 2019 följande kommunövergripande gemensamma granskningsområden med tillhörande kontroller: sociala medier, avtalshantering och löneskulder. 2. Kommunstyrelsen anmodar nämnder och helägda bolag, med de undantag som beskrivs i ärendet, att inarbeta de gemensamma granskningsområdena i sina interna kontrollplaner för verksamhetsåret Kommunstyrelsen anmodar nämnder och helägda bolag att granskningar och uppföljningar av angivna granskningsområden ska göras enligt stadskontorets anvisningar. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse KSAU Intern kontroll - gemensamma granskningsområden 2019 KSAU förslag till beslut Beslutsplanering Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen SIGNERAD

2 2 (7) Beslutet skickas till Samtliga nämnder och kommunens helägda bolag Ärendet Bakgrund och syfte Syftet med intern kontroll är att nämnder och styrelser med rimlig grad av säkerhet ska fastställa att mål inom följande kategorier uppnås: effektiv verksamhetsstyrning, tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten samt efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och styrdokument. Ansvar och roller i internkontrollarbetet finns definierade i Malmö stads reglemente för intern kontroll som antogs av kommunfullmäktige den 20 december Det är nämnderna och bolagen som har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sina verksamhetsområden. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. I detta ligger ett ansvar för att organisera arbetet med intern kontroll och att bistå nämnder och bolagsstyrelser med metodstöd och övrigt stöd till utveckling samt att genom sin förvaltning fastställa kommungemensamma anvisningar. Enligt reglementet ska nämnder och bolagsstyrelser årligen besluta om internkontrollplan som beskriver prioriterade åtgärder och granskningar utifrån dokumenterade riskanalyser. Utöver de granskningar som beslutas av respektive nämnd eller styrelse beslutar kommunstyrelsen årligen om gemensamma granskningsområden med tillhörande kontroller. De gemensamma granskningsområdena med tillhörande kontroller ska: rikta sig till samtliga eller flera av kommunens nämnder eller bolag och komplettera deras egna granskningsområden i internkontrollplanen avse kommungemensamma processer eller gemensamma frågor av strategisk betydelse beslutas, kommuniceras och följas upp årligen genom en fastställd kommungemensam process. Det övergripande syftet med de gemensamma granskningsområdena liksom med all intern kontroll är att kvalitetssäkra kommunens processer utifrån ändamålsenlighet och effektivitet. Det finns ytterligare syften med de kommungemensamma granskningsområdena: De bidrar till lärande dels genom att de ger underlag för förbättringar i våra gemensamma processer, dels för att de bidrar till att förbättra arbetet med intern kontroll i sig, inte minst genom erfarenhetsutbyte och att goda exempel kan fångas upp och spridas. De kan bidra till att förebygga att fel uppstår, dels direkt genom att fokus hamnar på de områden som ska granskas, dels på sikt genom att förbättringar kan göras i löpande kontrollrutiner med utfallet av granskningarna som underlag. Granskningsresultaten kan identifiera behov av samordning och kommunövergripande förbättringar i system och rutiner för att undanröja eller minimera risk.

3 Utöver ovan beskrivna syften ska de gemensamma granskningsområdena och kontrollerna ses som ett medel för kommunstyrelsen i dess roll som ansvarig för ledning och samordning samt uppsikt över övriga nämnders och bolags verksamhet. 3 (7) Mot bakgrund av ovanstående är det viktigt att de granskningsområden och kontroller som väljs upplevs som relevanta för berörda förvaltningar och bolag. Så har de gemensamma granskningsområdena som föreslås för 2019 valts ut En riskanalys har genomförts av en arbetsgrupp med bred kompetens inom kommunens verksamheter och stödprocesser. Utifrån denna föreslås tre gemensamma granskningsområden med tillhörande kontroller för Granskningarna avser: sociala medier avtalshantering löneskulder Grundprincipen är att de kommungemensamma granskningarna avser samtliga nämnder och helägda bolag. Eventuella avsteg från denna princip, inklusive motivering, beskrivs i anslutning till respektive granskning nedan. För granskningarna redogörs vilken risk de utgår ifrån och syftet med granskningen. För respektive granskning beskrivs sedan kortfattat omfattning, metod och frekvens. Förvaltningar och bolag kommer att få mer detaljerade anvisningar från stadskontoret kring hur granskningarna ska gå till. Valet av granskning av sociala medier och avtalshantering har gjorts utifrån beslut i kommunstyrelsen i samband med uppföljning av tidigare genomförda granskningar på områdena. Under 2016 genomfördes en granskning av sociala medier. Granskningen 2016 visade att av 224 frågor/kommentarer besvarades 121 (54 %) inom 24 timmar, 34 (15 %) senare än 24 timmar och 69 (31 %) besvarades inte alls.

4 4 (7) Fördelat på respektive socialt medium i granskningen såg utfallet ut så här: Antal ställda frågor/ komment arer Antal besvarade inom 24 timmar Antal besvarade efter 24 timmar Antal ej besvarade Facebook % 17% 16% Instagram 50 38% 16% 46% Twitter 32 25% 6% 69% Linkedin 1 0% 0% 100% Youtube 1 100% 0% 0% Tot alt % 15% 31% Mot bakgrund av granskningsresultatet initierades åtgärder såväl kommunövergripande som på förvaltningsnivå för att förbättra rutiner och tillämpning av dessa, och kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde att en motsvarande granskning skall genomföras Under 2017 gjordes en granskning av avtalshantering. Nämnder och bolag fick genom självskattning bedöma sin avtalshantering utifrån följande påståenden: 1 Det finns en dokumenterad rutin för att säkerställa att det finns avtal på relevanta produkt-/tjänsteområden 1 a Rutinbeskrivningen är kommunicerad till berörda medarbetare 2 Det finns en dokumenterad rutin för att bevaka att avtal sägs upp eller förnyas i rätt tid för att säkerställa att det finns gällande avtal på relevanta produkt-/tjänsteområden 2 a Rutinen är kommunicerad till berörda medarbetare 3 Förvaltningen/bolaget har avtalssamordnare eller motsvarande (medarbetare som har till uppgift/ansvar för att sköta avtalshantering, d.v.s. att underlätta att rutiner följs, bevaka avtalens giltighet etc.)

5 4 Avtalen är strukturerade på ett sådant sätt att de är sökbara 5 När inköpsbehov uppstår går det att med begränsad arbetsinsats ta reda på om det finns avtal och att få fram information om avtalsvillkoren (ja = inom en timme, nej = två arbetsdagar eller mer) 6 Kontroller genomförs löpande att överenskomna avtalsvillkor följs av leverantören (rätt pris, rätt kvalitet, rätt leveranssätt etc.). 7 Det säkerställs att avtal tecknas av behörig medarbetare Den egna utvecklingsnivån bedömes enligt följande skala: 5 (7) Ja, tillfredsställande Delvis, förbättringsområde Nej, behöver ses över omgående Uppföljningen visade att flera nämnder och bolag hade förbättringsområden och sådant som behövde ses över omgående. Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 7 mars 2018 att uppmana nämnder och helägda bolag att i relevanta delar och erforderlig omfattning bedriva fortsatt utvecklingsarbete inom de områden som omfattades av de gemensamma granskningsområdena. Utöver detta beslutades att i gemensamma granskningsområden 2019 inarbeta granskning avseende hur nämnder och bolag med förbättringsområden inom avtalshantering i relevanta delar säkerställt att förbättringar genomförts.

6 6 (7) Gemensamma granskningsområden med tillhörande kontroller för 2019 Sociala medier Malmö stads kommunikation ska främja dialog. Debatt och dialog skapar engagemang och ger Malmöborna möjlighet till inflytande på de politiska processerna och besluten. Delaktighet är en förutsättning för en positiv utveckling av verksamheten. Sociala medier ska ses som en integrerad del av den övergripande kommunikationen och stötta vid de tillfällen där det passar. Serviceskyldigheten enligt förvaltningslagen gäller även på sociala medier. Frågor från enskilda på sociala medier ska således besvaras så snart som möjligt. Risk Det finns en risk att sociala medier inte används i enlighet med Malmö stads riktlinjer på grund av okunskap. Om Malmö stad inte svarar inom rimlig tid på frågor och kommentarer lever vi inte upp till serviceskyldigheten i förvaltningslagen. Syfte med granskningen Syftet med granskningen är att undersöka om Malmö stad hanterar sociala medier på ett ansvarsfullt sätt i enlighet med Malmö stads riktlinjer och i enlighet med tillämplig lagstiftning. Omfattning, metod och frekvens Granskningen omfattar nämnder och helägda bolag som har konton på Facebook, Twitter och Instagram. Granskningen innebär att kontroll ska göras huruvida frågor och kommentarer besvaras inom 24 timmar. För att kontrollera om fråga besvaras inom 24 timmar väljer förvaltningen/bolaget, d.v.s. granskaren, ut enkla frågor som rör verksamheten och ställer dessa i förvaltningens/bolagets konton i sociala medier. Granskningen omfattar samtliga konton på Facebook, Twitter och Instagram. Stadskontoret återkommer med instruktion för hur kontrollen ska genomföras av granskaren (förvaltningen). Avtalshantering Malmö stad ingår årligen ett stort antal avtal för inköp av allehanda varor och tjänster. En förutsättning för Malmö stads förmåga att göra bra affärer är att staden har en god struktur på sin avtalshantering. Bristande avtalshantering kan leda till att staden går miste om samordningseffekter. Därför är det viktigt att säkerställa att staden alltid hanterar sina inköp på ett korrekt sett i förhållande till gällande rätt och interna riktlinjer. Risk Risk för att Malmö stad sluter felaktiga eller bristfälliga avtal och bryter mot lagstiftningen på grund av bristande styrning och okunskap, vilket kan leda till förtroendeskada och ekonomiska konsekvenser. Konsekvenserna kan vara såväl direkta (dåliga villkor) som indirekta (upphandlingsskadeavgifter och skadestånd). Syfte med granskningen Syftet med granskningen är att följa upp hur nämnder och bolag, som vid granskning 2017 genom självskattning bedömde att de hade förbättringsområden inom avtalshantering, i

7 relevanta delar säkerställt att förbättringar genomförts. 7 (7) Omfattning, metod och frekvens Granskningen omfattar samtliga nämnder och bolagsstyrelser som vid granskning av avtalshantering 2017 bedömde att det fanns områden inom avtalshanteringen som behövde förbättras eller ses över omgående. För relevanta områden beskrivs hur nämnden/bolagsstyrelsen säkerställt att förbättringar genomförts och att det skett en positiv förflyttning. Löneskulder En löneskuld uppstår när en medarbetare har en skuld till sin arbetsgivare. En löneskuld kan uppstå på grund av korrigering av utbetald preliminär lön eller vid utbetalning av felaktig lön. Lagen om arbetsgivares kvittningsrätt och det av SKL centralt tecknade avtalet om Korrigering av preliminär lön m.m. reglerar arbetsgivarens hantering av löneskulder. Antalet löneskulder och därmed också löneskuldstvister har under de senaste åren ökat i Malmö stad. En skärpning av hanteringen av löneskulder har därför gjorts. Granskningen av löneskulder handlar om att få kunskap om när och varför löneskulder uppstår i förhållande till rutiner och riktlinjer i den gemensamma processen för Anställning och lön. Risk Risk för att löneskuld uppstår på grund av okunskap och bristande följsamhet av anställningoch lön processen vid registrering av semester, vård av barn, sjukfrånvaro och annan frånvaro vilket kan leda till att felaktig lön utbetalas och att extra kostnader uppstår. Syfte med granskningen Syftet med granskningen är att bidra med kunskap om när och varför löneskulder uppstår i förhållande till rutiner och riktlinjer i den gemensamma processen för Anställning och lön, kunskap som kan ge underlag för förbättringar och därmed bidra till att minimera risken för löneskulder. Omfattning, metod och frekvens Granskningen gäller samtliga nämnder, men inte bolagen. Ett urval av löneskulder kommer att göras och stadskontoret kommer genom detaljerad anvisning beskriva hur granskningen ska gå till. Anvisningar Stadskontoret tar fram konkreta anvisningar kring metod och dokumentation för respektive granskning. Anvisningarna tillhandahålls förvaltningar och bolag under hösten Ansvariga Jan Åke Troedsson Ekonomidirektör Eva Marie Tancred Utvecklingssekreterare Andreas Norbrant Stadsdirektör