En olycka beror mycket sällan på en enskild faktor

Transkript

1 Olycksmodeller 1 Påstående En olycka beror mycket sällan på en enskild faktor 2 1

2 Huvudgrupper av olycksmodeller Sekventiella olycksmodeller Epidemiska olycksmodeller Prestandaavvikelse Miljöfaktorer Barriärer Latenta tillstånd Systemiska olycksmodeller 3 Komplex, linjär, orsak - verkan modell! Design Teknik Rutiner Organisationen, tekniken etc. Resurser Kompetens Människan Källa: Socialstyrelsen James Reason 4 2

3 Komplex, linjär, orsak - verkan modell Brister i organisation, teknik etc. -Öppna långa stunder -Latenta Mänskliga brister -Öppna korta stunder -Aktiva Källa: Socialstyrelsen James Reason 5 Risker - Latenta förhållanden Bakomliggande orsaker definieras som latenta förhållanden: Exempel: Dåliga människa-tekniksystem, brist på kommunikation, hög arbetsbelastning, ekonomisk press och brister i organisationens utformning Latenta fel styrs av strategisk beslut på högre ledningsnivåer, från företagsledning till regeringsnivå. Latenta fel kan finnas i flera år oupptäckta tills en aktiv felhandling leder till skada/olycka. 6 3

4 Risker - Aktiva fel Aktiva fel eller överträdelser utförda av operatörer i direkt kontakt med människa - systemgränssnitt. Konsekvenserna blir synliga nästan direkt eller som mest inom ett par timmar. (Efter Reason) 7 Aktiva fel - Felhandlingar Bristande uppmärksamhet/ uppfattning och glömska Misstag Överträdelse Människan Källa: Socialstyrelsen James Reason 8 4

5 Säkerhetskultur 9 Olika synsätt av kultur Två övergipande synsätt: Kulturen är det gemensamma beteendemönstret som en grupp människor har t ex matvanor. Kultur är den bakomliggande orsaken till en grupp människors gemensamma beteendemönster. (Säkerhetssynpunkt) 10 5

6 Paradigmskifte inom säkerhetsområdet Olycksfallsfrekvens Historisk utveckling Tekniska risker Safety management system (SMS). Regler. Beteendebaserad säkerhet (BBS) och Säkerhetskultur (SK) Tid 11 Säkerhetskultur som begrepp Ungt begrepp Förstå säkerhetsproblem på en djupare och mer nyanserad nivå Ingen allmänt vedertagen definition! Lednings- och organisationsfrågor Organisationskultur Säkerhetskultur Källa: Per Christofferson

7 Säkerhetskultur - Isberg Synliga företeelser Viktiga värden uttryckta av ledningen (t ex vikten av skyddsutrustning) Grundläggande värderingar (inte direkt synligt) Källa: AV 13 Säkerhetsbeteende Gruppens uppfattning om ledningens säkerhetsprioritering och engagemang Grupp Gruppens säkerhetsengagemang Individ Individuellt ansvarstagande Säkerhetsbeteende Att bryta mot gruppnormer kostar mer än att bryta mot formella regler! Källa: AV 14 7

8 Säkerhetskultur Beteende Förståelse Värdering Attityd Beteende Det är här som det mesta av arbetet ska göras! 15 Framgång Framgångsrika förändringsaktiviteter innehåller oftast: Effektiv kommunikation; Involvering av medarbetarna; Styrning och engagemang från högre chefsnivåer Ett uttalat behov av förändring 16 8

9 Beteende kontra Kultur Beteendebaserad säkerhet kontrasterar mot säkerhetsklimatpåverkan genom att det förstnämnda inriktar sig mot enskilda medarbetares beteende, medan det sistnämnda syftar till att påverka de förhållanden utifrån vilka medarbetarna skapar sig referensrammar för eget beteende. Källa: Marianne Törner 17 Säkerhetskultur En stark kraft! Kultur Struktur 18 9

10 Säkerhetskultur En stark kraft! M - TOK 19 Säkerhetskultur Säkerhetskultur kan sägas vara: hur arbetsgivare och arbetstagare tänker/agerar med avseende på säkerhet och risker i det dagliga arbetet. de attityder, värderingar, normer och övertygelser som en grupp av människor delar, med avseende på risk och säkerhet. En säkerhetskultur existerar: då varje anställd tar en aktiv roll för att förhindra fel och att den rollen stöds från organisationen. Källa: AV 20 10

11 It takes two to tango! 1) Ledningens säkerhetsengagemang och säkerhetsförmåga 2) Ledningens involvering av medarbetarna i säkerhetsfrågor 3) Ledningens rättvisa i säkerhetsfrågor 4) Medarbetarnas engagemang i säkerhetsarbetet 5) Medarbetarnas prioritering av säkerhet och grad av riskacceptans 6) Medarbetarnas upplärning och kommunikation 7) Medarbetarnas förtroende för säkerhetssystemets effektivitet 21 Viktiga faktorer i en säkerhetskultur Rapporterande organisation Lärande organisation Rättvis organisation Förbättringsinriktad organisation Källa: Inspirerad av James Reason 22 11

12 Rättvis organisation Rättvis organisation I en rättvis organisation uppmuntras personalen till att rapportera egna misstag, för att hela organisationen skall kunna dra lärdom av dessa. Rättvisa handlar även om att dra en tydlig gräns mellan vad som är acceptabelt och oacceptabelt beteende. Källa: Ek, Å (2004) 23 Hänger ni med? 24 12

13 Hänger ni med? Ny utgåva av EN ! Ny föreskrift ELSÄK-FS 2013:1! 25 EN :2013 Cenelec har beslutat om ny europastandard för skötsel av elanläggningar, EN :2013. Nu klarläggs det vem som är ansvarig för elanläggningen under ett arbete

14 EN :2013 Bland annat: Utökat krav för innehavaren, när det gäller dennes ansvar för elanläggningen under ett arbete. Tydliga kompetenskrav för personal och organisation Tydliga krav på att inget arbete får påbörjas innan en adekvat riskanalys, med tillhörande krav på säkerhetsåtgärder, utförts. Fem säkerhetsåtgärder innan ett arbete utan spänning påbörjas 27 Temadag 21 oktober

15 ELSÄK-FS 2013:1 Elsäkerhetsverket meddelar följande föreskrifter1 med stöd av 4, 8, 9 och 15 i elinstallatörsförordningen (1990:806) och beslutar följande allmänna råd kap. Allmänna bestämmelser 3 Utan hinder av bestämmelserna i 6 elinstallatörsförordningen (1990:806) om vem som får utföra elinstallationsarbete, får följande arbeten utföras av andra än en elinstallatör eller en yrkesman under överinseende av en elinstallatör. Undantagen gäller dock inte för elinstallationsarbeten som utförs i explosiva miljöer. 1. Utbyte av elkopplare som är placerade i en egen kapsling eller dosa samt av anslutningsdon för högst 16 A, 400 V. 2. Utbyte av ljusarmatur i torra icke brandfarliga utrymmen inne i bostäder. 3. Utförande, ändring eller reparation av en starkströmsanläggning som ingår i en skyddsklenspänningskrets med nominell spänning om högst 50 V med effekt om högst 200 VA och ström begränsad av säkring på högst 10 A eller med annat överströmsskydd med motsvarande skyddsverkan. 4. Förläggning av värmekabel eller värmefolie för skyddsklenspänning med nominell spänning om högst 50 V. 5. Losskoppling eller anslutning av en anordning i ett laboratorium, provrum eller liknande där anordningen används för utbildning, provning, försöksverksamhet eller kontroll

16 Behörighet 5 En behörighet gäller i femton år från beslutsdagen. Efter ansökan förlängs behörigheten med tio år i taget. Det finns fyra olika behörigheter: Allmän behörighet (AB), allmän behörighet för lågspänning (ABL), begränsad behörighet (BB1) och begränsad behörighet (BB3). En person kan inneha endast en behörighet. 1. AB gäller för alla elinstallationsarbeten. 2. ABL gäller för alla elinstallationsarbeten på lågspänningsanläggningar. 3. BB1 gäller för lågspänningsanläggningar och är begränsad till följande elinstallationsarbeten i befintlig gruppledning: uppsättning och flyttning av ljusarmaturer, elkopplare och uttag med tillhörande kablar, fast anslutning och losskoppling av en anordning med tillhörande don samt förläggning och anslutning av kablar som tillhör donen. 4. BB3 gäller för visst elinstallationsarbete efter beslut av Elsäkerhetsverket i särskilda fal 31 Praktik --- Praktik ska ha förvärvats under överinseende av en elinstallatör med minst samma behörighet som den sökta. Praktiken ska ge erfarenhet av sådant val och sådan montering av elinstallationsmateriel för lednings- och jordningssystem, bryt- och manöverapparater, elektriska skyddsapparater och sådan felsökning och kontroll före ibruktagning som får utföras med den sökta behörigheten. Allmänna råd Praktiken kan ha förvärvats på olika slag av elanläggningar som till exempel anläggningar i det fria och inom byggnader, industrianläggningar och anläggningar för produktion och överföring av el

17 Kunskaps- och färdighetskrav krävs att sökanden med godkänt resultat har genomgått sådan utbildning att kunskapsoch färdighetskraven enligt bilaga 1 och 2 har uppnåtts En andra chans 10 Om den sökande åberopar en utbildning som, enligt Elsäkerhetsverkets bedömning, inte uppfyller kraven för den sökta behörigheten kan verket besluta att den sökande ska genomgå ett prov som omfattar kunskaper som är väsentliga för den sökta behörigheten 34 17

18 Vi är en del av Europa! 12 Praktik, som förvärvats i ett annat EES-land än Sverige, kan godtas som en del av den nödvändiga praktiken efter prövning av Elsäkerhetsverket i varje enskilt fall. Sådan praktik får dock inte utgöra mer än hälften av den tid som krävs för att praktiken kan godkännas. Praktik som har förvärvats i ett land som inte ingår i EES godtas inte. 35 Möjlighet eller hot!? Undantag från krav på vissa anställningsförhållanden 13 Utan hinder av 6 elinstallatörsförordningen (1990:806) behöver en elinstallatör och den yrkesman han har överinseende över inte vara anställda i samma företag när det gäller elinstallationsarbeten som är tidsbegränsade och datum för arbetets slut är fastställt i förväg. Elinstallatören ska dokumentera omfattningen av arbetet, de tidsramar arbetet avser och vilka personer som deltar i arbetet som sker med stöd av första stycket

19 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2014 då Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK-FS 2007:2) om behörighet för elinstallationsarbete ska upphöra att gälla. 1. Äldre föreskrifter tillämpas på ansökningar som har inkommit till verket före ikraftträdandet. 2. Behörigheter som meddelats enligt äldre bestämmelser gäller under den giltighetstid som anges på behörighetsbeviset. 3. I fråga om kunskaps- och färdighetskrav får bestämmelserna i 1 kap. 7 9 Elsäkerhetsverkets föreskrifter ( ELSÄK-FS 2010:4) om ändring av verkets föreskrifter (ELSÄK-FS 2007:2) om behörighet för elinstallatörer åberopas för att ansöka om behörighet. Den senast slutförda utbildningen som sökanden i sådant fall åberopar, får inte ha avslutats före den 1 januari 1999.Den som ansöker om behörighet enligt bestämmelserna i 1 kap. 7 9 ELSÄK-FS 2010:4 ska till ansökan foga styrkta avskrifter eller kopior av betyg över genomförd utbildning. 4. Den som enligt äldre föreskrifter har tilldelats behörigheten ABH och som efter ikraftträdandet ansöker om förlängning av behörigheten kommer att meddelas begränsad behörighet BB3. 5. Den som enligt äldre föreskrifter har tilldelats behörigheten BB2 och som efter ikraftträdandet ansöker om förlängning av behörigheten kommer att meddelas behörigheten BB