Checklista inför beslut Genomförandefas (ANGE TID!!)

Transkript

1 Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) Ettårsutvärdering, projekt Växtkraft Projektnamn: Växtkraft Projektägare: Samordningsförbundet Samspelet / Karlstad kommun Susanne Forslund, Landstinget i Värmland Thomas Lundberg, Försäkringskassan Beslutspunkt: Checklista inför beslut Genomförandefas (ANGE TID!!) Projektet går enligt plan; Tid, leverans och resurser Projektstatus och progress är tydligt dokumenterat och rapporterat till styrgruppen Avvikelser är dokumenterade och rapporterade till styrgruppen Resurser är säkrade för resten av Genomförandefasen Mottagaren har fortfarande ett starkt åtagande och behov av resultatet från projektet Ändrade förutsättningar och dess påverkan på projektets genomförande och dess resultat är identifierade och dokumenterade i detta dokument JA x x x x x x NEJ x Checklista inför beslut - Avvecklingsfas JA NEJ Resurser är säkrade för avvecklingsfasen Projektets leveranser motsvarar uppsatta leveranskriterier och är klara för överlämning till mottagaren Ändrade förutsättningar och dess påverkan på projektleveransen är identifierade och dokumenterade x x x

2 2(2 Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller Beslut att fortsätta Genomförandefasen Beslut att stoppa Genomförandefasen Beslut att starta Avvecklingsfasen Beslut att inte starta Avvecklingsfasen Löpande uppföljningsrapport Beslut att bordlägga beslutet JA NEJ Kommentar: Datum och underskrift av projektets Projektägare/Samordningsförbundets styrelse Namnförtydligande

3 3(2 Innehållsförteckning 1 Grundläggande information och bakgrund Samordningsförbundet Samspelet Ansvarig tjänsteman Växtkraft Styrgrupp Projektägare Processtödjare/Processägare Samordnare Deltagare Uppdrag Ettårsutvärdering, projekt Växtkraft Metod Resultat Deltagarna i Växtkraft Självskattning Mål: Syftet är att samordna insatser mellan Samordningsförbundets fyra parter och därigenom skapa förutsättning för varje deltagare att hitta sin väg mot arbetsmarknaden eller annan sysselsättning för egenförsörjning Mål: Individuellt anpassad handlingsplan Mål: Deltagaren ska få möjlighet att förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete, finna, få och behålla ett arbete, alternativt börja studera Mål: 80% av deltagarna ska, efter 1 år, ha erhållit ett förvärvsarbete alternativt börja studera. Efter 6 månader bör en stegförflyttning mot arbetsmarknaden ha skett Mål: Antal personer; maximalt 15 personer kan, löpande, vara en aktiv del i Växtkraft. Parallellt kan maximalt 15 personer delta i arbetspraktik Projektets organisatoriska förutsättningar Uppföljning av kostnader Rekommendationer inför det fortsatta arbetet Referenser... 20

4 4(2 1 Grundläggande information och bakgrund 1.1 Samordningsförbundet Samspelet Karlstads samordningsförbund bildades i januari 2008 i enlighet med lagen, 2003:1210, om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Samverkande parter har under år 2008 varit Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget i Värmland och Karlstads kommun. Parterna i samordningsförbundet utökades 2009 med tre kommuner Kristinehamn, Hammarö och Grums och bytte då namn till Samspelet. Samordningsförbundens grundläggande inriktning är att utifrån en helhetssyn ta ett samlat ansvar genom att samordna arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för medborgaren, då enskilda myndigheter har uttömt sina egna resurser. Syftet är att etablera en för medborgaren tydlig, målinriktad och i alla delar effektiv rehabiliteringsprocess. Målet är att underlätta, förbättra och ge möjligheter till medborgare med behov av samordnade arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser, så att deltagaren ökar sin funktionsförmåga för att klara ett förvärvsarbete alternativt att studera. Styrelsen beslutade i oktober 2008 att starta projekt Växkraft under våren Projekt Växtkraft riktar sig till de som är utförsäkrade från nuvarande trygghetssystem samt till invandrarkvinnor med diffus värkproblematik. Basen i projektet är grön rehabilitering och målet är att deltagarna ska öka sin funktionsförmåga och att 80% av deltagarna får arbete alternativt börjar studera efter ett år i projektet. 1.2 Ansvarig tjänsteman Ansvarar för att Kontinuerligt hålla styrelsens ordförande och vice ordförande informerad om väsentliga händelser Förbereda ärenden så att styrelsen kan göra kvalificerade bedömningar och kan fatta välgrundade beslut Verkställa fattade beslut Sammankalla beredningsgruppen Företräda samordningsförbundet på tjänstemannanivå Kontinuerligt framlägga ekonomisk rapportering Delta i handläggargrupp så ofta som möjligt

5 5(2 1.3 Växtkraft Projekt Växtkraft med basen I Grön rehabilitering startar under tidig vår 2009, på Sandbäcken och riktar sig till de som är utförsäkrade från nuvarande trygghetssystem samt till invandrarkvinnor med diffus värkproblematik. Målet är att 80% av de inskrivna deltagarna efter ett år i Växtkraft har förbättrat sin förmåga att utföra förvärvsarbete, finna, få och behålla ett arbete, alternativt börja studera. Målet för 2009 är alltså att 12 deltagare får arbete alternativt börjar studera. Grön rehabilitering bygger på naturens läkande kraft. Att vistas i naturen innebär möjligheter att stressa av, stärka och läka. Aktiviteter i naturen väcker livslust, avleder tankar, ger möjligheter att glömma smärta samt att genom lustfylld stimulering öva upp förlorade och outvecklade funktioner till en höjd livskvalitet och ökat självförtroende. Inom ramen för Växtkraft finns tillgång till kvalificerade utredningar som till exempel neuropsykologisk utredning och arbetsförmågebedömning, kognitiv beteendeterapi (KBT)/samtalsstöd, hälsobedömning, friskvårdsinsatser, utifrån individuella behov. Deltagarna ska slussas ut från projekt Växtkraft successivt efter ett antal månader och då kan nya deltagare komma in. Som mest kan 15 deltagare vara inne i Växtkraft och 15 deltagare vara på praktik. Uppföljning och rapportering sker kontinuerligt till referens- och styrgrupp samt styrelsen i Samspelets samordningsförbund. Växtkraft startar verksamheten vid Sandbäcken i Karlstad i mars 2009 och under sommaren 2009 flyttar Samspelet hela sin verksamhet till Orangeriet på Trädgårdsgatan i Karlstad. Sedan augusti 2009 är basen för Växtkraft Orangeriet. Växtkraft beräknades starta i februari 2009 (start i mars 2009) och pågå under en tvåårsperiod (februari/mars 2011) med möjlighet till förlängning. Efter projekttiden ska lyckade insatser överföras som en del i någon eller några av parternas ordinarie verksamhet. 1.4 Styrgrupp I projektplanen anges att Samordningsförbundets beredningsgrupp, tillsammans med ansvarig tjänsteman, utgör styrgruppen för Växtkraft vilket är överensstämmande från projektets start och fram till april månad Nuvarande styrgrupp är en mindre gruppering, ur beredningsgruppen, bestående av representation från de fyra ingående parterna i förbundet. Eftersom denna utvärdering görs i maj månad 2010 har alltför kort tid gått sedan förändringen av styrgrupp och därför medges ingen reflektion kring effekterna av förändringen. Den reflektionen bör dock göras kontinuerligt i beredningsgruppen så som en del av ett kontinuerligt kvalitetsarbete. 1.5 Projektägare Projektägare av Växtkraft är Karlstad kommun; Verksamheten för social rehabilitering.

6 6(2 1.6 Processtödjare/Processägare Processtödjaren ska, tillsammans med projektägaren, ge aktivitetsansvarig samordnare stöd i processen för samordnande rehabiliteringsinsatser utifrån satta mål för aktiviteten. Processägare är samordningsförbundet Samspelet, genom ansvarig tjänsteman, som kontinuerligt ska tillse att den av förbundet finansierade verksamheten bedrivs i enlighet med beslutad projektplan samt rapportera till styrelsen kontinuerligt. 1.7 Samordnare Inför rekryteringen av samordnare till projekt Växtkraft fastslås i projektplanen att samordnaren ska rekryteras på heltid utifrån krav på kompetens om behovsgruppens problematik samt förmåga att individuellt coacha deltagaren att få fotfäste på arbetsmarknaden Samordnare blev MV som fick sin anställning inom Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad kommun och började i slutet av juli Projektet hade då varit igång sedan mars 2009 och hade från början fyra deltagare och under sommaren hade ytterligare fem deltagare börjat i projektet. Samordnaren möter, vid sin start, nio deltagare och en verksamhet som visade upp bristfällig struktur och innehåll. Samordnaren väljer att arbeta 80% och uppdraget blir att få igång verksamheten. Arbetet inom Samspelets organisation har inneburit deltagande i Samrådsgruppen (tidigare handläggargruppen) och rapportering till styrelse och beredningsgrupp. Samordnaren har också deltagit i olika gemensamma samlingar inom förbundet. Jobbcoach benämns inte i projektplanen och idag arbetar en jobbcoach med uppdrag riktat mot projekt Växtkraft och ytterligare ett projekt inom Samspelets samordningsförbund. En jobbcoach har nyligen avslutat sitt uppdrag och den nuvarande coachen har arbetat ca tre veckor. 1.8 Deltagare Målet är samverkan för deltagarens samlade behov av insatser, så att förutsättningar skapas och aktiviteter samordnas i en individuell handlingsplan. Deltagaren ska få möjlighet att förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete, finna, få och behålla ett arbete, alternativt börja studera. 80% av deltagarna ska, efter ett år i projekt Växtkraft, ha erhållit ett förvärvsarbete alternativt börjat studera. Målgruppen består av personer utan försörjning då de på grund av tidigare sjukdom inte kunnat återgå i arbete samt av utomnordiskt födda kvinnor med diffus värkproblematik. Personerna är i åldern år, med en trolig förskjutning mot års ålder. Behovet av samordnade resurser och coachning för att komma ut på arbetsmarknaden bedöms som stort.

7 7(2 2 Uppdrag Ettårsutvärdering, projekt Växtkraft I dokumentet Utvärderingsinstrument Samspelet, daterat , anges att utvärderingsinstrument för projektets kvalitet externt ska vara SMBQ och PGWB samt Stressmedicin Göteborg. I projektplanen anges att en utvärdering av Växtkraft bör ske vid halvårsskiftet 2010 avseende fortsättningen av projektet samt att en slututvärdering genom socioekonomiskt bokslut ska genomföras. I ett styrelseprotokoll i Samspelet daterat den 6 december 2009 (mötet var 4 december) beslutades följande gällande Växtkraft; Inte delta i den av Stressmedicin föreslagna utvärderingsmodell/form Ge ansvarig tjänsteman i uppdrag att undersöka andra möjligheter för utvärdering via Karlstad universitet Utvärdera Växtkraft på samma sätt som Futuro kommer att göras, alternativt i samarbete med Karlstad universitet. Utifrån detta beslut har uppdraget att utvärdera projekt Växtkraft efter drygt ett års projekttid gått till Susanne Forslund (Landstinget i Värmland) och Thomas Lundberg (Försäkringskassan). Syftet är att skapa ett underlag för beslut om eventuell fortsatt projektdrift samt underlag för diskussion om tiden efter projekttidens slut. I de övergripande anvisningarna avseende utvärdering av samordningsförbundens aktiviteter fastslås följande; att utvärdera innebär att värdera insatser. Utvärdering kan göras gentemot mål, förändringar över tid eller mot någon annan liknande verksamhet. I denna utvärdering är det projektplanen för Växtkraft som är utgångspunkt d v s utvärdering görs gentemot angivna mål. Vidare fastslås, i de övergripande anvisningarna, att utvärderingens inriktning bör vara både på individnivå och organisationsnivå. Utvärderingen omfattar därför också bearbetning av material (statistik, självskattningsformulär samt slutdokumentation) samt innehåller underlag från intervjuer med tre deltagare. Vidare berörs de organisatoriska förutsättningarna för projekt Växtkraft. 2.1 Metod Statistisk bearbetning där DIS använts som underlag samt en jämförelse med uppgifter i SUS. Bearbetning av självskattningsformulär samt avslutningsdokument (deltagare) Samtal med ansvarig tjänsteman som också bistått med material Samtal med samordnare och jobbcoach Samtal med tre deltagare som deltagit och avslutat sin tid i projektet Tidpunkt för mättillfälle är vecka 19 avseende underlag och vecka 18 och 19 för samtalen.

8 8(2 3 Resultat 3.1 Deltagarna i Växtkraft Målgruppen i projektet Växtkraft är enligt projektplanen Personer utan försörjning då de p.g.a. tidigare sjukdom inte kunnat återgå i arbete samt av utomnordiskt födda kvinnor med diffus värkproblematik. Personerna är i åldern år. De första fyra deltagarna skrevs in i projektet i mars 2009, därefter har antalet successivt ökat till 16 deltagare fram till november I februari och mars 2010 har ytterligare sju deltagare tillkommit. I utvärderingen redovisas dessa 23 deltagare med en tyngdpunkt på de åtta deltagare som avslutats i projektet genom en slutdokumentation. De 23 deltagarnas bakgrund presenteras kortfattat i nedanstående tabell Ensamstående med barn Ensamstående utan barn Social situation Sammanboende med barn Sammanboende utan barn Utbildningsnivå Folkskola Grundskola Gymnasium Eftergymnasial Fysiska besvär Psykiska besvär Orsak till samverkansinsatsen Fysiska och psykiska besvär Psykiska besvär och missbruksproblem Fysiska och psykiska besvär och missbruksproblem Tid utan egen försörjning i år

9 9(2 Deltagarna kännetecknas av att en majoritet är ensamstående både med och utan barn. Utbildningsnivån är relativt hög, särskilt när det gäller eftergymnasial utbildning. De aktuella problemen är psykiska besvär ofta i kombination med fysiska besvär. Deltagarna har under lång tid inte haft lönearbete. De fyra kvinnorna med utomnordiskt ursprung har som orsak till samverkansinsatsen angett fysiska besvär (2 st) och fysiska + psykiska besvär (2 st). Tre av dessa kvinnor är ensamstående med barn. Försörjningen under projekttiden varierar beroende på vilken myndighet som hade försörjningsansvaret för personen i fråga under projekttiden. Nedanstående tabell redovisar deltagarna i Växtkraft fördelade på ansvarig myndighet, försörjning och kön. Ansvarig myndighet (aktuell försörjning) Försäkringskassan (sjukersättning) Arbetsförmedlingen (aktivitetsstöd) Kommunen (försörjningsstöd) Män Kvinnor Totalt 4 1) Summa ) två av kvinnorna har försörjning både från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Formuleringen av målgruppen i Växtkraft gör att kvinnorna är i klar majoritet i projektet, vilket också klart framgår av tabellen. Kommunen har under projekttiden försörjningsansvar för tio deltagare. Av dessa svarar Hammarö kommun för fem deltagare, Karlstads kommun för fyra deltagare och Kristinehamns kommun för en deltagare. De tre männen i projektet är i åldern år med en genomsnittsålder på 46 år, medan de 20 kvinnorna är i åldern år med en genomsnittsålder på 49 år. Av de 20 kvinnorna är fyra från länder utanför Norden. Enligt tabellen har Försäkringskassan enbart fyra deltagare i projektet. Dessa tre har tidsbegränsade sjukersättningar enligt övergångsbestämmelser som löper ut under Rätten till fortsatt sjukersättning enligt nu gällande regler är därför tveksam.

10 Försäkringskassan har dock tidigare haft försörjningsansvaret för 13 av deltagarna som nu är aktuella på Arbetsförmedlingen eller kommunen. Sju av dessa har haft sjukpenning + sjukersättning under i genomsnitt åtta år och därefter inte fått förlängd ersättning. Sex deltagare hade ersättning i form av sjukpenning under i genomsnitt 3,5 år innan ersättningen drogs in. Ytterligare två deltagare har ansökt om sjukersättning men fått avslag på sin ansökan. Sid(or) 10(2 Handlingsplan i samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har varit aktuell för åtta av de 13 deltagarna, som tidigare haft ersättning från Försäkringskassan. Tiden i samverkan har varierat från åtta månader upp till c:a ett år. Denna samverkan har dock inte resulterat i en varaktig positiv lösning eftersom deltagande i Växtkraft blivit aktuell. Remissen till Växtkraft har huvudsakligen aktualiserats av den myndighet som har försörjningsansvaret. Arbetsförmedlingen har svarat för 13 remisser, kommunen för 7 och Försäkringskassan för 2. Hälso- och sjukvården har också möjlighet att remittera till Växtkraft. Detta har skett för en kvinna, där psykiatrin varit den som remitterat till Växtkraft. Tiden från remiss till inskrivning i Växtkraft har varit relativt kort. För 14 av 18 redovisade deltagare har väntetiden varit 0 2 månader, för tre deltagare 3 månader och för en deltagare 5 månader. 3.2 Självskattning Deltagarna i Växtkraft fick efter olika lång tid i projektet fylla i en enkät, där de själva fick svara på ett antal frågor. De fick själva ange vilket alternativ som de tyckte passade bäst in. Samtliga frågor hade svarsalternativen Aldrig/mycket sällan (1), Sällan (, Ibland (3), Ofta (4) och Mycket ofta/alltid (5). Svarsalternativen har därefter kodats till siffrorna 1 till 5.

11 Deltagarnas svar på ett antal frågor från denna enkät presenteras i nedanstående tabell. Sid(or) 11(2 Fråga Medelvärde Antal svar Har du fått tillräcklig information innan första besöket av den som remitterat dig till Växtkraft? 3,19 16 Har du känt dig välkommen till Växtkraft? 4,88 16 Har du upplevt att du fått acceptans och förståelse för din situation? 4,44 16 Har du själv kunnat påverka beslut som du känt varit viktiga för dig? 4,00 16 Har du känt dig uppmuntrad ha som mål att efter Växtkraft få egen försörjning genom att börja arbeta alternativt studera? 3,69 16 Har du haft tydliga mål under din tid i Växtkraft? 3,19 16 Har du själv kunnat se möjligheter som underlättar för dig att nå målet egen försörjning? 2,75 16 Har du upplevt att kraven varit anpassade efter dina förutsättningar? 4,06 16 Upplever du att de du träffat försökt att anpassa just Dina aktiviteter för att passa just Din situation? 4,63 8 Har du fått det stöd och den hjälp du behövt i Växtkraft för att kunna nå möjligheten att börja arbeta alternativt studera? 4,18 11 Har du upplevt att de du träffat varit informerade om dina behov när du deltagit i andra aktiviteter t.ex. arbetsförmågebedömning, samtal m.m.? 3,78 9 Har du upplevt stöd från de andra deltagarna i Växtkraft under din tid i projektet? 4,31 16

12 Sammanfattningsvis visar deltagarnas enkätsvar att man upplever de relationsbyggande delarna i verksamheten som positiva. De egna målen och projektets möjligheter till en egen försörjning har inte skattats lika högt. Remitterande instans kan ge deltagaren en bättre och tydligare information om projektet Växtkraft. Uppenbarligen kände deltagarna viss osäkerhet inför projektstart. När deltagarna väl kommit in i projektet har de känt sig väl mottagna. Detta förstärks ytterligare av de samtal med deltagare som genomförts under utvärderingsarbetet. Det tycks finnas brister i kunskap omkring projektet och deltagarna uppger en otydlig information initialt. Informationen kommer också från flera av de kontakter den enskilda har, till exempel både från läkaren och Arbetsförmedlingen. För att få mer klarhet visar det sig att möjlighet till studiebesök i projekt Växtkraft haft betydelse. I enkäten hade deltagarna möjlighet att skriva ned egna kommentarer om projektet Växtkraft i en öppen fråga. Här följer ett antal citat som beskriver hur deltagarna upplevde projektet vid aktuell tidpunkt i projektet. Sid(or) 12(2 har inte fått nån rehabilitering tidigare. Är mycket nöjd med tiden i Vx och försöker inte oroa mig för framtiden. var skeptisk i början. Den hjälp jag fått har varit vad jag eftersträvat i många år. Nu känner jag mig redo, mycket värt för mig inför framtida jobb. Jag mår bättre nu än jag gjort på flera år. Tack för den här tiden och all hjälp. KRAM. önskar jag haft tillgång till VäxtKraft för många år sen. mycket bra projekt. Vill gärna framföra att Maria W, vår handledare är ett stort stöd. Rehabiliteringens lugna takt har känts bra, så här långt. Tacksam över start och avslut på dagen, där vi trasiga får samla ihop oss i styrka och ro Jag tycker det här är en jättebra grej att gå på för att må bättre men då ska inte Fks eller andra myndigheter vara med och trycka ner en som redan ligger ner för då orkar man inte pga all press så då är detta ingen idé. EN SAK I TAGET ÄR DET SOM GÄLLER FÖR OSS SVAGA! Ni är toppenbra ni tre. Tycker det är ett mycket bra projekt. Jag tycker det här är en jättebra grej att gå på för att må bättre men då ska inte Fks eller andra myndigheter vara med och trycka ner en som redan ligger ner för då orkar man inte pga all press så då är detta ingen idé. EN SAK I TAGET ÄR DET SOM GÄLLER FÖR OSS SVAGA! Ni är toppenbra ni tre.

13 3.3 Mål: Syftet är att samordna insatser mellan Samordningsförbundets fyra parter och därigenom skapa förutsättning för varje deltagare att hitta sin väg mot arbetsmarknaden eller annan sysselsättning för egenförsörjning. Sid(or) 13(2 När en deltagare avslutas i projekt Växtkraft dokumenteras vistelsen genom dokumentet DOKUMENTATION INFÖR AVSLUT I VÄXTKRAFT. I ett inledande skede beskrivs vilken målsättning deltagaren har genom att delta i Växtkraft och därefter följer avsnitt som beskriver social situation, bakgrund och vad som tidigare hänt beträffande rehabilitering m.m. Insatser deltagaren fått i Växtkraft beskrivs liksom aktuell situation vid avslut och vilka slutsatser/reflektioner som kan konstateras och vara en hjälp för fortsättningen efter Växtkraft. Slutdokumentationen har omfattat 5 7 sidor. Denna slutdokumentation gäller för deltagare som varit inskriven i Växtkraft under ett år. Vid tidpunkten för denna utvärdering finns denna dokumentation för tre deltagare. De tre deltagarna som deltagit i Växtkraft under ett år har erbjudits olika typer av insatser beroende på behov. Samtliga tre har haft individuella samtal med samordnare. Två av deltagarna har haft samtalsstöd tillsammans med psykolog och deltagit i gruppaktiviteter. Arbetsförmågebedömning vid Solareturen genomfördes för en av dessa två deltagare. En deltagare hade inte önskemål om vare sig gruppaktiviteter eller samtalsstöd utan ville så fort som möjligt komma ut i praktik. Samtliga tre deltagare erbjöds praktikplats och klarade också av arbetsprövningen i olika omfattning. Det är ingen av deltagarna som erbjudits en fast anställning utan alla tre behöver fortsatt hjälp av Arbetsförmedlingen att hitta ett lämpligt arbete. För deltagare som av olika anledningar avbryter vistelsen i Växtkraft i förtid skapas dokumentet Dokumentation av deltagande i VäxtKraft. Denna dokumentation har begränsats till 1 2 sidor och ger en samlad beskrivning vad som hänt i Växtkraft och anledningen till att vistelsen avbryts i förtid. Denna typ av dokumentation finns tillgänglig för fem deltagare. Dessa fem deltagare har deltagit i projektet under 3 8,5 månader Två av deltagarna skrevs ut ur projektet på grund av att de inte var medicinskt färdigbehandlade. Två deltagare var i behov av behandling för sitt drogmissbruk och en deltagare gick över i annan planering i kommunens regi. Man kan diskutera lämpligheten i att ta emot deltagare med missbruksproblem i projektet. Förutsättningarna för ett lyckat resultat är starkt begränsade. Behandling mot missbruket bör ske innan deltagaren aktualiseras i projektet. För varje deltagare som fullföljer projektet ger slutdokumentationen en bra beskrivning av deltagarens situation vid projekttidens början och slut och vilka insatser deltagaren erbjudits och deltagit i under projektets gång. Genom dokumentationen får man en bra uppfattning om hur deltagaren fungerat i olika situationer och vad man behöver tänka på efter tiden i Växtkraft. Dokumentet ger ett bra underlag i det fortsatta rehabiliteringsarbetet.

14 14(2 3.4 Mål: Individuellt anpassad handlingsplan Samtliga intervjuade deltagare pratar om sin individuella handlingsplan och anger vikten av viss förutsägbarhet och kontinuitet i tillvaron. Tidigare har insatserna ofta varit korta och upplevts fragmentariska, kontakterna har varit många och sammantaget har detta inte förstärkt självbilden. De insatser man tidigare deltagit i upplevs inte alltid som anpassade för de egna behoven och den egna förmåga, utan blir mer ett måste av andra skäl. I Växtkraft upplever man en tillhörighet, att vara en del av ett sammanhang samt tryggheten i en gruppering. Det är viktiga delar för en långsiktig förändring till arbetsliv och/eller studier. De intervjuade anger samordnarens roll som viktig; den är ett nav i verksamheten under tiden i Växtkraft men också ett nav för den enskilde för att lotsa vidare efter tiden i Växtkraft. Att få hjälp att hålla samman alla kontakter samt få individuellt anpassat stöd (exempelvis samtalsstöd, akupunktur, sjukgymnastik) lyfts särskilt fram. Detta torde frigöra såväl tid som kraft för att fokusera på innehåll och förändring. Den individuella handlingsplanen utgör en god balans mellan stöd och utmaning och deltagarna anger att man blivit presenterad för utmaningar. Genom de små stegens princip och respekt för olika takt för olika individer har det också blivit möjligt att anta utmaning efter utmaning och sammantaget upplever man sig bättre rustad än på länge. Genom gott stöd och med grundläggande respekt för de olika individernas takt till förändring upplever deltagarna lite mer egenvärde, viss hoppfullhet, lite mer glädje, ökad hälsa, både fysiskt och psykiskt samt ett nytt tänk. Under samtalen med deltagarna är det tydligt att man upplever sig starkare än på länge samt att man anammat flera olika strategier för att fortsätta den egna utvecklingen framåt. Dock går det också att skönja en sårbarhet i denna förändring som gör att begreppet efterstöd här lyfts fram. Som vi sett i de redovisade tabellerna i denna rapport har deltagarna lång tid utanför arbetsmarknaden bakom sig när man väljer att delta i projekt Växtkraft och under ett års tid har man sedan möjlighet att påbörja en ny riktning i sitt liv, vägen mot egen försörjning antingen genom arbete och/ eller genom studier. Det är stora förändringar som innebär förändring på ett djupare plan och som berör vanor, beteenden och värderingar. Det är känt att det brukar betraktas som de svåraste områdena att förändra så därför är det rimligt att, i detta sammanhang, fundera över hur efterstödet för projektdeltagare kan utformas så att en långsiktig och hållbar förändring gynnas. Efterstödet, dess syfte och metodik bör diskuteras. En tanke kan vara att aktivera fler samhällsaktörer samtidigt som deltagarna får fortsatt stöd och träning i att välja utifrån sin förmåga och sina behov och därmed öka det individuella ansvarstagandet. Idag ansvarar samordnaren för efterstödet och det bör betonas att det i projektplanen bedöms att projektet, inklusive efterstöd, kräver en heltidstjänst. Samordnaren arbetar idag 80%. I samtalet med jobbcoachen framkom att planering för ett nytt projekt inom Samspelet är aktuellt. Metodiken supported employment är en del av det. Detta bör också beaktas i samband med behovet av efterstöd för deltagare i Växtkraft.

15 15(2 3.5 Mål: Deltagaren ska få möjlighet att förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete, finna, få och behålla ett arbete, alternativt börja studera Livet är inte en dans på rosor. Problemet är att om man tror att det är det, så blir livet outhärdligt (Scott Peck). Psykoterapeuten Emmy Van Deurzen har formulerat sig på ett liknande sätt: Jorden är en plats mellan himmel och helvete, där man kan uppleva mycket smärta och mycken glädje och där ett visst mått av insikt kan ha avgörande betydelse. Detta gäller såväl människor i privata relationer som yrkesmänniskor. Detta får stå som en slags inledning till att, under denna rubrik, påvisa förändringens möjligheter och vedermödor ur ett generellt, mänskligt perspektiv. Alla vill förändra världen men få vill förändra sig själva. Vi människor är inte något statiskt, vi är en process. Att ha ett statiskt synsätt är att anse att vi aldrig förändras jag är som jag är! Genom att istället se oss som en process vi är i ständig förändring förstår vi att vi kommer att få nya kunskaper, nya behov, nya erfarenheter och att kroppen, sinnet och livet i sin helhet förändras över tiden. Att vara inne i ett projekt av typen Växtkraft är att vara inne i en tydlig förändringsprocess där samtal och uppföljande aktiviteter skapar förutsättningar för insikter som stöd till förändring. Processen skapar också naturligt motstånd, liksom i andra förändringsprocesser. Motståndet mot att förändra har att göra med typen av förändring. Vi gör normalt mindre motstånd då det gäller att förändra eller förbättra till exempel en arbetsrutin, men antagligen större motstånd då det gäller att förändra en vana. Nedanstående skiss är ett försök att åskådliggöra detta. LÄGRE MOTSTÅND MOT FÖRÄNDRING HÖGRE MOTSTÅND MOT FÖRÄNDRING Arbetsrutiner Planering Yrkesfärdighet Arbetsprocesser Kunskap Beteende Vanor Personliga egenskaper Värderingar KORTARE TID LÄNGRE TID

16 Enligt teorin om KASAM (Känsla Av Sammanhang) förändrar man troligen bara det som är meningsfullt, begripligt och hanterbart, utifrån det egna perspektivet. Annars vill man helt enkelt inte. Detta kallas också för den paradoxala förändringsteorin; ju mer du försöker göra något du borde eller måste göra, desto svårare blir det. När man slutar att försöka kommer förändringen. Sid(or) 16(2 FÖRÄNDRINGSBEHOV LÄTT FÖRÄNDRING SVÅR FÖRÄNDRING Någon annan vill att du förändrar Du tycker att du borde förändra Du tycker att du måste förändra Svårt Svårt Svårt Du vill förändra Lätt Svårt Stort sett omöjligt Stort sett omöjligt Stort sett omöjligt Varje gång en individ närmar sig gränsen för sina medvetna begränsningar som person, tar hon en risk. Man riskerar då att få en ny medvetenhet om hur man upplevs, hur man är, vilka ens behov är samt hur man tar ansvar för behoven. I samma stund utplånar man den gamla bilden av sig själv och självbilden förändras. Varje insikt, till följd av en lärandesituation, som leder till förändring har samma typ av förlopp; Insikt (om att något ska förändras), Tankar om hur det ska förändras, Mobilisering av energi (nyfikenhet, vilja, utmaning) för att förändra, Träna (det nya), Införlivande av det nya, Reflektion, Avslut om och om igen. Det är viktigt att hela förloppet gås igenom för att åstadkomma verklig förändring! Det är också väsentligt att krav och förmåga samspelar i god balans d v s kraven och utmaningarna för deltagarna ska överensstämma med förmågan. Till detta behövs såväl tillit till varandra (samordnare, individ och grupp) samt tid och kontinuitet för att våga utmana sig själv. Ytterligare samstämmighet måste råda mellan utmaning och stöd för att förändring ska bli möjlig. Kort och gott; att få utmaningar kopplade till nya krav utifrån sin förmåga och med gott stöd utgör en god plattform för utveckling. I samtalen med deltagarna har man återkommit till vikten av att få utmaningar anpassade efter sin förmåga och att få arbeta och träna i sin egen takt. Någon sammanfattade det som att få vara människa. Deltagarna betonar särskilt samordnarens roll som ett viktigt nav för att möjliggöra detta. Sammantaget är detta beskrivningar som är väl överensstämmande med förändringsteori. 3.6 Mål: 80% av deltagarna ska, efter 1 år, ha erhållit ett förvärvsarbete alternativt börja studera. Efter 6 månader bör en stegförflyttning mot arbetsmarknaden ha skett. En majoritet av deltagarna i Växtkraft har en bakgrund med långvarig frånvaro från arbetsmarknaden på grund av sjukdom. Detta gör att målet för Växtkraft 80 % av deltagarna efter ett år ska ha erhållit ett förvärvsarbete alternativt börjat studera är ett mycket tufft mål. Resultatet så här långt visar också att ingen deltagare som

17 avslutats i projektet har nått målet. Tre av deltagarna kan dock vara på god väg om de genom Arbetsförmedlingen kan erbjudas lämpligt arbete. De lämpliga frågorna att reflektera kring är om det är rätt målgrupp som kommer till projektet och/eller om det är tidsplanen som behöver korrigeras. En annan utgångspunkt kan vara att betrakta projektplanen som korrekt formulerad och istället reflektera kring fortsatta behov, så kallat efterstöd, efter ett år i projektet. Sid(or) 17(2 Samtalen med de deltagare som avslutat sin tid i projektet ger tydliga signaler om hur skör en förändring av detta slag är. Samtliga har en hoppfull inställning kring framtiden men betonar också vikten av att vägen till en plats på arbetsmarknaden sker i små steg och med god balans mellan krav och förmåga hos individen själv. 3.6 Mål: Antal personer; maximalt 15 personer kan, löpande, vara en aktiv del i Växtkraft. Parallellt kan maximalt 15 personer delta i arbetspraktik. Under mätperioden för denna utvärdering har totalt 23 deltagare varit aktiva inom ramen för projekt Växtkraft. 8 av dessa har avslutats varav 5 i förtid för att andra behov och därmed insatser varit aktuella. Det har exempelvis handlat om medicinska behov och missbruksproblematik. Detta scenario går att problematisera på följande sätt; har projektplanen identifierat rätt målgrupp? Har behovet förändrats? Har remittenterna inte tillräcklig information om projektet? Har handläggargrupp och samrådsgrupp inte tillräcklig information från remittenterna och eller om projektets innehåll? Det blir tydligt att arbetsflödet som berör remittenter, handläggargrupp, samrådsgrupp och projektansvariga behöver förstärkas. 4 Projektets organisatoriska förutsättningar Följande organisationsskiss beslutades av styrelsen i september Arbetsförmedling Försäkringskassa Landsting Kommuner; Karlstad Hammarö Grums Samordningsförbundet SAMSPELET Kristinehamn Futuro kd Styrelse 1 röst/part Ansvarig tjänsteman Samrådsgrupp 1 representant från varje kommuns Handläggargrupp Futuro kr+gr PåGång JobbTorg Beredningsgrupp Landstinget (ledning, psykiatri, allmänmedicin) 2 Försäkringskassa 2 Arbetsförmedling 1 repr. från varje kommun ( 2 Karlstad) Ersättare för varje deltagare.växtkraft Lokala samverkansgrupper, chefsnivå; Karlstad Hammarö Grums Kristinehamn Handläggargrupper; Karlstad Hammarö Grums Kristinehamn

18 18(2 Samordningsförbundets organisation är uppbyggt enligt en hierarkisk modell, en linjeorganisation. I sin form är den linjär och anger hur ansvar fördelas och hur beslut fattas. Den ansvarige tjänstemannen utgör länken mellan de olika delarna vilket ställer särskilt höga krav då samordning och samverkan är själva grunden för förbunden. I en linjär organisation är synen på målgruppen av typ-karaktär, ett slags likhetstänkande och de som jobbar i organisationen kategoriseras utifrån fastställda roller där ledarskapet kan liknas vid teknokratens eller patriarken. Kort sagt, en hierarkiskt uppbyggd organisation förutsätter en slags förutsägbarhet av såväl målgrupp som av samtliga ingående aktörer ett linjärt tänkande ( om vi gör insats A så blir resultatet B) där rätt och fel är ett inslag. Projektplanen är, till stora delar, linjärt uppbyggd. I det innehållsliga uppdraget för Växtkraft, finns snarare en förväntan på en mer systemiskt orienterad organisation. Det är många samverkande delar från flera parter som ska samagera utifrån en samsyn. I en systemiskt orienterad organisation är det framförallt relationerna mellan de samverkande delarna som kommer att avgöra kvalitén på resultatet. Synen på målgruppen är mer orienterad mot att se en individ relaterad till en viss omgivning och synen på de som arbetar är mer dynamisk och är svårare att fastställa i en viss rollkaraktär. Eftersom det är relationerna mellan delarna som har betydelse är det en organisationskultur som skapas beroende på hur relationerna förmår samskapa resultatet. Ledarskapet i denna typ av organisation är en mer coachande rollmodell. I denna modell förutsätts en slags oförutsägbarhet och att organisationen kan hantera det flexibelt. I samtalen med samordnare framgår att de samverkande delarna närmast projektet - handläggare i respektive parters verksamheter, lokala handläggargrupper, samrådsgrupper, remittenter samt konsulter - fungerar tillfredsställande. Mer otydligt är de delar som är längre ifrån projektet så som styrelse och beredningsgrupp. I de relationerna är ansvarig tjänsteman den viktiga länken. Under projekttiden har projektägarskapet varit tydligt och sedan i april månad 2010 har styrgruppen för projektet förändras från att omfatta hela beredningsgruppen till en mindre gruppering (från beredningsgruppen). Att vara tydlig med var arbetsgivaransvaret finns avseende samordnare och coach betonas. Under projekttiden har samordnaren bytt chef tre gånger och eftersom arbetsgivaransvaret är sammanhängande med projektägarskapet kan någon av de fyra parterna i samordningsförbundet vara den aktör som har detta arbetsgivaransvar. Troligen behöver detta tydliggöras för de samverkande parterna vad innebär arbetsgivaransvaret i relation till samordningsförbundets olika delar? De sistnämnda funktionerna har sin tydliga funktion linjärt sett men avseende relationen mellan dessa finns otydliga och, kanske outtalade, förväntningar En organisation har inget självändamål och bör formeras utifrån tanken om att stödja den uttalade uppgiften och det som ska åstadkommas med hjälp av organisationen. Det är en särskild utmaning att samordningsförbundens uppbyggnad är traditionellt linjärt uppbyggda och samtidigt har en uppgift att skapa förutsättningar för samordning och samverkan mellan parterna samt finna former för samverkan i den linjära projektstrukturen. För att en organisation och dess olika verksamheter ständigt ska utvecklas bör feedbacksystem beaktas. Det är viktigt att organisationer uppnår effektivitet och lönsamhet i kombination med att skapa goda sammanhang med humanistisk syn. För

19 detta behövs engagerade och ansvarstagande människor som ständigt tränar sig i kommunikation och feedback; får och ber om återkoppling på olika sätt. Feedback är viktigt för att skapa utveckling som leder till uppsatta mål. Som tidigare nämnts behöver arbetsflödet mellan olika delar rörande verksamheten i samordningsförbunden förstärkas och feedbacksystem är en del av det. Vad händer t ex efter en återremittering? Eller med andra ord; hur kan man följa långsiktiga effekter för de som varit berörda av Samspelets aktiviteter? Sid(or) 19(2 Man brukar skilja mellan sak och process. Sak handlar om innehåll och VAD man gör, medan process beskriver ett skeende och handlar om HUR man gör och agerar. Sak och process brukar liknas vid ett isberg. Sak är toppen på isberget och står bara för en liten del. Process är den stora delen som ligger under ytan. Anledningen till att det är ett stort fokus på VAD är att det området är enklare att hantera. Metaforen med isberget är talande då det är kallt i vattnet. Eftersom man undviker de kalla vattnet (process) är man hellre ovanför ytan på sakplanet. Det är alltså enklare att kommunicera om prestation och mätbara resultat och svårare om samspel och HUR vi åstadkommer en viss prestation. 5 Uppföljning av kostnader Följande budget tilldelas projekt Växtkraft för 2009: Samordnare Drift, iordningställande av lokal m m Köp av platser, praktik m m i befintliga verksamheter Köp av arbetsförmågebedömning t ex via arbetsterapeut Köp av KBT och annan specialistkompetens Köp av neuropsykiatriska utredningar m m Övriga aktiviteter för deltagarna Socioekonomiskt bokslut Utbildningskostnader SUMMA: kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Beräknat utfall i september, för år 2009, var 1,3 milj kr. Det är samma bild som projekt Futuro uppvisade, d v s budgetberäkningen baserades på att större grad av köp av olika tjänster skulle genomföras vilket inte skett. En större andel av de budgeterade medlen har istället använts i gruppverksamheten inom projekt Växtkraft. För år 2010 finns en budget på 1,85 milj kr till projekt Växtkraft.

20 20(2 6 Rekommendationer inför det fortsatta arbetet Projektplanens mål är inte uppfyllda avseende resultat efter ett år i projektet och en diskussion omkring rätt målgrupp identifierade alternativt rätt tidsplan för rätt målgrupp behöver genomföras som underlag för korrigering av projektplanens innehåll. Några av deltagarna avslutas tidigt i projektet på grund av behov av insatser som inte stämmer överens med projekt Växtkraft. Detta kan vara en indikator för att information och kunskap om såväl Samspelet som det enskilda projektet inte finns i tillräcklig grad hos de samverkande parternas remittenter. Undersöka metodik och modeller för efterstöd för deltagarna bör diskuteras så att långsiktig och hållbar utveckling/förändring gynnas. Efterstödet bör vara individuellt anpassat och kan ske i samverkan med flera samhällsaktörer så som studieförbund, frivilligorganisationer etc. Modellen Supported employment kan ingå. Igångsättande av planering för eventuell fortsatt projekttid (eller avslut av projektet) alternativt påbörja planering för implementering av projektet i någon av parternas verksamheter. Det är angeläget att denna process igångsätts eftersom den direkt påverkar möjligheten till intag av nya deltagare redan nu. Förstärkning av arbetsflöden mellan remittenter, handläggargrupp, samrådsgrupp etc genom till exempel feedback-system! Tydliggöra arbetsgivaransvar, projektägarskap samt samordnares mandat relaterat till Samspelet och samtliga parters organisationer. Bör finnas dokumenterat för att underlätta. Referenser DIS Sammanställning av deltagarenkäter Verksamhetsplan 2008 Verksamhetsplan 2009 Årsberättelse Projektplan Växtkraft Samtal med ansvarig tjänsteman i samordningsförbundet Samspelet Samtal/intervju med samordnare och jobbcoach i projekt Växtkraft

21 21(2

22 22(2