4. DEN KOMMUNALA NYORDNINGEN
|
|
- Karolina Falk
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 4. DEN KOMMUNALA NYORDNINGEN KERSTIN BARTHOLDSSON OCH YLVA NORÉN BRETZER Den kommunala nyordningen är inte så ny längre men det tar tid innan effekterna av en förändring märks och uppmärksammas av forskare. Förändringarna som bland kommunforskare kom att kallas den stora nyordningen började under 1990-talet och pågår delvis fortfarande (Bäck 2000). Enligt Bäck innebar nyordningen att de politiska förtroendeuppdragen professionaliserades jämfört med 1970-talet, byråkratins makt ökade på de förtroendevaldas bekostnad, partipolariseringen tilltog samt att olika slag av konkurrensutsättning av kommunala verksamheter prövades. Behovet av nytänkande uppstod för att det inte längre fanns utrymme för skattehöjningar och nya reformer, utan det krävdes effektivisering av välfärdsproduktionen inom befintliga ekonomiska ramar men det fanns också en ideologisk drivkraft bakom förändringen. Denna omställning som den offentliga sektorn genomgick, inte bara i de nordiska länderna utan i hela västvärlden, kom att betecknas New Public Management (NPM). NPM innebär att ledning och styrning sker med företagen och marknaden som förebild, medborgarna ska fritt få välja utförare av välfärdstjänster och marknad och konkurrens förväntas leda till ökad effektivitet och bättre kvalitet (Almqvist 2006). Dessa organsiatoriska lösningar har fått stort genomslag i såväl statliga myndigheter som kommuner och landsting i alla de nordiska länderna. Klienten förvandlas till kund som fritt får välja i konkurrens mellan olika utförare och begrepp som målstyrning, professionellt ledarskap, konkurrensutsättning och decentralisering dök upp i den politiska debatten. Idag är den kommunala nyordningen allmänt accepterad i de lokala verksamheterna i Norden samtidigt som den kommunala nivån även fortsatt utgör en slags experimentverkstad. Vi kan konstatera att det ännu saknas större sammanhållna utvärderingar av NPM-reformernas effekter såväl ekonomiska som kvalitativa (Hartman m fl 2011). Vi kan också nu 2011 konstatera att i nuläget råder en tendens att försöka återta makt till politikerna, genom exempelvis avskaffande av nämnder och återcentralisering av inflytande till kommunstyrelserna. En internationell trend är att öka personvalsinslaget, och i Norge har man sedan 1999 prövat direktval till posten som kommunstyrelseordförande, men denna försöksverksamhet har numera lagts ned. Vi ser också tendenser till återreglering så till vida att benchmarking, kommunal branding, balanserade styrkort, brukar- och kundvalsmodeller etc har blivit en del av den offentliga förvaltningen. Med tillsyn, utvärde- 233
2 ring och resultatuppföljning ska verksamheternas kvalitetsinnehåll säkras, samtidigt som de möjliggör jämförelser mellan kommuner. Den största förändringstendensen som vi står inför, och som är i full gång, är den lokala förvaltningens digitalisering; 24-timmarsmyndigheter, IKT som tillämpas i allt fler brukarrelationer. Nya forskningsutmaningar följer i kölvattnet av dessa transformationer. Vad den stora nyordningen inneburit i form av samarbetsvinster och förbättringar eller fortsatta problem vid ansvarsutkrävande eller kravet på legitimitet behandlas nedan i avsnitten om Nätverksstyrning och den nya tidens problem, Kommunal demokratiutveckling och Kommunal utvecklingspolitik. NÄTVERKSSTYRNING OCH DEN NYA TIDENS PROBLEM De nya organisatoriska lösningarna under de senaste decennierna gick hand i hand med nya politikområden, som i sin tur följdes av nya samarbetsformer och förändrade tjänstemannaroller. En maktförskjutning inleddes då politikerna genom målstyrning överlämnade utförandet av politiken till anställda. De anställda samarbetade i sin tur med det omgivande samhället för att lösa de nya komplicerade frågorna som uppstod på tvären och inte kan lösas traditionellt inom en enskild förvaltning. Effekter av nya sakfrågor, som exempelvis miljö, regional utveckling eller jämställdhet, följer inte det traditionella mönstret som kan lösas inom en förvaltning. Detta medför att den nya tidens problem eller tredje generationens politik, innefattar nya samarbetsformer eller relationer som, governance eller interaktiv samhällsstyrning (Montin 2007). Den interaktiva samhällsstyrningen kompletterar de traditionellt styrda välfärdsområdena, och dessa frågeområden kännetecknas av att det råder en frivillig samarbetsrelation mellan olika aktörer i samhället, såväl offentliga och privata som föreningslivet. I det samarbetet kan olika aktörer ingå beroende på vilken fråga som ska lösas och det är förmågan att lösa problemet som står i fokus för dessa verksamheter. Nätverkandets roll som problemlösare, vilka effekter, negativa och positiva, som följer och hur dessa eventuellt påverkar demokrati, effektivitet och ansvarsutkrävande studeras av flera forskare. Asbjørn Røiseland (4.1.1) undersöker nätverket som analytiskt verktyg. I tre norska kommuner följer forskarna kommunernas olika samarbeten och identifierar olika grader av nätverkssamarbete från løse nettverk till formelle organisasjoner. Där lösa nätverk kännetecknas av flera olika aktörer, frånvaro av hierarkier och frivilligt deltagande. Det visar sig att det finns ett stort spann av olika samarbetsformer. Governance på svenska eller hur gamla och nya styrformer samspelar i flernivåsystemet har undersökts av Stig Montin (4.1.2) i ett projekt som omfattar såväl relationen mellan stat och kommun som relationen till EU-institutionerna och till demokrati och styrning inom de nya politikområdena. De nya 234
3 politikområdena handlar om att komplexa problem ska lösas i samarbete mellan olika aktörer på ett effektivt sätt. Projektet ger teoretiska perspektiv för att förstå den förändrade styrningen och relationen mellan hierarkisk styrning, marknadsstyrning och nätverksstyrning. Nätverkssamarbete kan leda till okonventionella problemlösningar men det kan också finnas risker med sektorsövergripande samarbeten där många olika aktörer ingår. Mikael Granberg (4.1.3) uppmärksammar detta i en studie av ett sektorsövergripande samarbete kring när, hur och varför samhället bör intervenera i naturliga biologiska problem. Även om processen är öppen kan det råda oenighet om vad det är för slags problem som ska hanteras och osäkerhet om problemdefinitionen kan leda till handlingsförlamning. Mikael Granberg (4.1.4) undersöker också politiska processer mellan demokrati och effektivitet genom att studera lokala politikers handlingsutrymme utifrån politisk, historisk och territoriell kontext. Frågan är om den svenska kommunen fortfarande är en lokal gren av välfärdsstaten eller en aktör som fritt nätverkar med andra? Styrning är numera ett komplext system mellan olika nivåer där den kommunala nivån är sammanflätad med andra beslutsnivåer och där också privata aktörer och frivilligorganisationer ingår. Vid implementering och policyskapande inom den kommunala sfären ingår många olika aktörer. Kan temporära organisationsformer ge ett mervärde i jämförelse med traditionell byråkratisk organisering och vad innebär det för den politiska styrningen? Stefan Sjöblom (4.1.5) undersöker på vilket sätt temporära organisationsformer kan ge ett mervärde jämfört med traditionell byråkratisk organisering. Erik Hysing och Jan Olsson (4.1.6) har studerat policyförändring som en process där olika aktörsrelationer bygger på gemensamma värderingar som konkurrerar om inflytande. Genom att undersöka policyförändring utifrån hur skogsindustrin hanterar miljövärden och hur den förhåller sig till den globala hållbarhetsdiskursen visas vikten av att teorin kontextualiseras. Här uppmärksammas också den kommunala tjänstemannens betydelse för policyförändringar. Marknadisering är en annan effekt av NPM som innebär att välfärdstjänster produceras i bolagsform eller som privata företag. Anna Thomasson (4.1.7) har studerat kommunala bolag. Särskilt studeras relationen och samspelet mellan ägare, styrelse och VD. Nya utmaningar uppstår när offentliga mål och uppdrag möter krav från en konkurrensutsatt marknad. I spåren av förändrad ledning och styrning förändras också kommunernas organisation vilket leder till färre kommunala nämnder och mer bolagisering av kommunal verksamhet. Stig Montin (4.1.8) beskriver en tvärvetenskaplig utvärdering av nämndorganisationen i Uppsala kommun. Såväl effekter som erfarenheter och resultat av den förändrade organisationen lyfts fram utifrån frågorna; på vilket sätt förändras olika aktörers roller, samt på vilket sätt och i 235
4 vilken mån bidrar dessa rollförändringar till att uppfylla reformens målsättningar? Det överordnade målet, budget i balans, uppnåddes men vad hände egentligen med politikernas roll? Toril Ringholm (4.1.9) har undersökt innovasjonsprosesser i norska kommuner utifrån kommunernas förutsättningar för att utgöra innovativa verksamheter. Frågan var om det finns kritiska framgångsfaktorer, vilka dessa i så fall är och om den kommunala organisationen kan påverkas för att bli mer innovativ? Projektet har fördjupat sig i idé- och genomförandefasen och därmed kunnat visa hur idéer uppstår och vad som händer när de ska genomföras och hur det påverkar samspelet mellan olika aktörer. De friare organisationsformer som möjliggjordes genom förändringarna i kommunallagen i Norge under tidigt 1990-tal (vilket även skedde i andra Nordiska länder) innebar flexiblare organisationsmöjligheter av kommun-förvaltningarna, samtidigt som sektorsbanden mellan stat och kommun försvagades. Kommunerna fick nu större möjligheter att bedriva egen lokal förvaltningspolitik. Jacob Aars och Hans-Erik Ringkjøb (4.1.10) har studerat effekten av de olika kommunala bolagsformer som blivit följden av denna juridiska förändring. Nya verksamhetsformer i denna selskapssyke är kommunala företag, interkommunala företag, kommunala aktiebolag samt stiftelser. Ett viktigt resultat är att möjligheten till fristillning eller avskedande av personal har haft begränsad betydelse. Däremot uppstår frågor om de kommunala beslutsarenornas fragmentering och medborgarnas möjlighet till insyn och ansvarsutkrävande. Ett område som tillhör de nya horisontella frågorna är miljö och hållbar utveckling, som på senare tid kommit att domineras av frågan om klimatförändringar. Miljöproblemen känner inga gränser, det behövs globala samarbeten och angreppssätt. Även om klimatfrågan oftast fokuserar på internationell och nationell nivå är den lokala nivån också avgörande i klimatarbetet. Det är på den lokala nivån som utsläppen skapas och det är där som effekterna ska hanteras, till exempel översvämningar eller torka. Mikael Granberg (4.1.11) studerar hur lokalsamhället anpassar sig och försöker möta hoten som uppkommit på grund av klimatförändringar. Forskningen pekar på att svenska kommuner samarbetar med både offentliga och privata aktörer och att samarbetet förekommer på olika samhällsnivåer och korsar gränser mellan olika sfärer i samhället. Avfall som handelsvara och som ett globalt metaproblem undersöks av María José Campos Zapata och Patrik Zapata (4.1.12) i ett projekt om hur lokal avfallshantering styrs av internationella hållbarhetsideal och hur styrningen får genomslag från nord till syd genom internationella multilaterala utvecklingsorganisationer. Under rubriken Lokalt Miljöarbete presenterar Kerstin Bartholdsson (4.1.13) fem olika projekt. I Kommunerna och miljön kartläggs kommunala miljöchefer utifrån bland annat livsstil, vanor och värderingar, eget miljöbeteende och miljöengagemang, för att bidra till 236
5 kunskapen om personers betydelse vid genomförande av politiska beslut. Lokal översättning av de nationella miljömålen är en processutvärdering, i åtta kommuner med väl fungerande miljömålsarbete, för att ta reda på vilka faktorer de lokala aktörerna anser vara viktiga för att uppnå ett framgångsrikt miljömålsarbete och hur dessa faktorer påverkar utgången av kommunens miljömålsarbete. I det tredje projektet Hållbarhetens mänskliga byggstenar uppmärksammas tjänstemannarollen och den engagerade tjänstemannens förmåga att kombinera engagemanget för miljön med tjänstemannarollen. Det fjärde projektet handlar om målkonflikter i det lokala miljömålsarbetet med fokus på klimatmålets genomförande. Och slutligen presenteras ett pågående projekt som handlar om eldsjälar och experter i miljöorganisationer och deras betydelse vid etablering av vindkrafts- och kärnavfallsanläggningar. KOMMUNAL DEMOKRATIUTVECKLING Olika slag av experiment eller demokratiutveckling pågår på kommunal nivå i de nordiska länderna. I Norge har fullskaleexperiment genomförts med direktvalda kommunstyrelseordföranden i lokalvalen 1999, 2003 och I det sistnämnda experimentvalet deltog 50-talet kommuner, och konstruktionen kan liknas vid att kommunbefolkningen direkt väljer en lokal presidentfunktion. Tord Willumsen och Marcus Buck (4.2.1) redovisar att valdeltagandet inte ökade, däremot noterades en viss ökning i engagemangsnivå för den lokala politiken. Kommunstyrelsens ordförande hade även fått ett utvidgat handlingsmandat i och med försöken, men studien visar att dessa instrument inte har nyttjats fullt ut. Även Jacob Aars och Dag Arne Christensen (4.2.2) rapporterar motsvarande resultat som pekar på att argumenten emot försöket har stärkts efter dessa erfarenheter. Valdeltagandet ökade inte, väljarna valde i flera fall ordföranden som inte hade stöd i fullmäktige, och personfokuseringen kan bidra till ytterligare försvagning för de politiska partierna. Därför upprepas inte försöken med direktvalda kommunstyrelseordföranden i kommunvalen Stig Montin (4.2.3) konstaterar samtidigt att det i Sverige finns en mycket stor försiktighet när det gäller förändra demokratiska institutioner. Däremot är det i det närmaste fritt fram att experimentera med den professionella och administrativa organisationen. Pekka Kettunen (4.2.4) har studerat projekt i Finland som syftar till ett ökat demokratiskt deltagande som exempelvis diskussionsarenor. Han påpekar här vikten av att skapa mekanismer så att både tjänstemän och politiker verkligen kan ta emot och reagera på invånarnas synpunkter, annars riskerar dessa demokratiska kanaler att förtvina. Olika versioner av införande av informations och kommunkationsteknik eller e i politik och förvaltning är ett annat typiskt förändringstema i denna tid. 237
6 Signe Bock Seegard (4.2.5) har undersökt hur e-demokrati påverkar den politiska kommunikationen mellan folket och dess politiska representanter. Förutsättningar för att implementering av e-demokrati ska lyckas är att det finns engagerade eldsjälar som verkar utifrån en inkrementell strategi. Olika förväntningar på processen, där it-leverantörens kommersiella förväntningar krockar med kommunens idealistiska dröm om en levande demokrati, kan utgöra centrala hinder på vägen. Eli Kjersem och Beinta í Jákupsstovu (4.2.6) redovisar en utvärdering i Molde kommun av e-demokratiprojektet d:mo som var tänkt att fungera som en arena för politisk diskussion på sina egna premisser. Resultatet visade att brukarna var mycket få, trots en bred marknadsföring. Medborgarna hade heller inte fått klarhet i e-verktygets tänkta relation till den existerande politiska kulturen och praxis. E-verktyget visade sig snarast återspegla IT-branschens egen förståelse av demokrati, än som den vanligen fungerar. Harald Baldersheim (4.2.7) redovisar hur den virtuella kommunen håller på att växa fram. Detta är en revolution som pågår för fullt; inte desto mindre har statsvetenskapen på denna punkt varit relativt teknikblind. Den demokratiska arenan, den kommunala tjänsteproduktionen, arbetsplatsförhållanden och lokal identitet påverkas av IT-förändringen, åtminstone potentiellt. Nya möjligheter för benchmarking mellan kommuner öppnas, och därmed ett annat konkurrenstänkande. Samtidigt kan nya klyftor tydliggöras, mellan de som behärskar IT-verktygen, och de befolkningsgrupper som inte gör det. KOMMUNAL UTVECKLINGSPOLITIK Ett kännemärke för den kommunala utvecklingspolitiken på 2010-talet i de Nordiska länderna är att den förs i skuggan av olika slags regiondebatter. Relationen mellan staten, den regionala nivån och kommunerna kommer till olika slags uttryck i de nordiska länderna, vilket har behandlats i kapitel 3. Detta leder till att kommunernas verksamheter i dagsläget på olika sätt befinner sig under ett starkt förändringstryck. Vissa fackområden utsätts för tydligare statlig styrning, medan andra fackområden decentraliseras ytterligare till den kommunala nivån. En viktig iakttagelse från Toril Ringholm (4.3.1) är att de nya komplexa organisationsformerna delvis sprider ut den lokala utvecklingspolitiken till nästan okontrollerbara processer. Hon menar att i kölvattnet av ökad NPM-styrning har kommunens roll som initiativtagare och utvecklare av lokalsamhället hämmats. Intervjuade tjänstemän och politiker i ett antal kommuner menade att NPM-styrningen har bidragit till att dämpa den lokala utvecklingspolitiken. Nils Aarsæther och Hilde Bjørnå (4.3.2) redovisar studier av de satsningar som gjorts på småkommuner i Nordnorge, där den norska regeringen såg möjligheter att bromsa avfolkningen. Kommunerna Lyngen, Måselv, Kåfjord och 238
7 Bardu involverade sig i närverksarrangemang och partnerskap både horisontellt och vertikalt, med olika grader av riskexponering. Ett paradoxalt resultat från denna studie var att en politisk ordförande som försökte stoppa den negativa befolkningsutvecklingen inte blev omvald; medan en politisk ordförande i en annan kommun där befolkningsunderlaget fortsatt minskade, han blev återvald. Den kommunala utvecklingspolitiken är ett sakområde som fått större marknadsinslag på 2010-talet, där till exempel kommunen som varumärke aktualiseras allt oftare. Kommunerna konkurrerar i olika avseenden om invånare, företagsetableringar och annan attraktivitet för att i olika avseenden uppfatttas som intressanta att bo och verka i. Detta kan tolkas som en kommersialisering av den offentliga sektorn, vilket behandlas av Sara Brorström (4.3.3) i en studie om tre stora kommunala projekt i Alingsås, Partille och Tanum. Detta tema tas även upp av Leif Johnssons (4.3.4) projekt "Kommunledning och samhällsutveckling" där lokalsamhället omkring Astrid Lindgrens värld analyserades. En tredje tendens som ingår under den lokala utvecklingspolitiken i de Nordiska länderna är stadsutvecklingspolitik, vilken avspeglar de globala processer där inflyttningen till städerna utgör en mycket stark tendens. Inom denna ram pågår även utveckling eller förändring av platser, eller stedstransformasjon som bidraget från Torill Nyseth och Brynhild Granaas (4.3.5) behandlar, där till exempel Kirkenes identitet har förskjutits från en gruvstad till en gränsstad. Även medborgardialoger av olika slag i samband med stadsplanering och de nya planformerna förekommer i ganska stor omfattning, där till exempel Torill Nyseth (4.3.6) närmare undersökt ett experimentellt byplandprojekt i Tromsö. Mikael Granberg och Joachim Åström (4.3.7) redovisar hur modern stadsutveckling skulle kunna demokratiseras genom de nya digitala verktyg som finns till hands, men denna möjlighet utnyttjas inte fullt ut bland annat på grund av den institutionella tröghet, motståndskraft, som finns inom planprocesser. Slutligen redovisar Nils Aarsæther (4.3.8) ett kommunalt projekt där en helt ny stadsdel skulle planeras i Bærum kommun i Norge, där man initialt tänkte strukturera verksamheten utifrån territorium och inte från den mer traditionella funktionalitetsprincipen. Forskarna skulle studera idéfasen, implementeringsfasen och praxisfasen. Våren 2010 beslutades dock att ändra organisationsprincip till den traditionella funktionsindelningen, och därmed kunde inte experimentet med territoriell organiseringsprincip fullföljas. Aarsæther hävdar att relationen mellan territorium och synpunkterna hos dess invånare i allt för låg grad problematiseras i relation till funktion i det moderna samhället. 239
4.1.13 LOKALT MILJÖARBETE
4.1.13 LOKALT MILJÖARBETE KERSTIN BARTHOLDSSON Sveriges riksdag har beslutat om 16 nationella miljömål (prop. 1997/98:145, prop. 2004/05:150) som i stor utsträckning ska genomföras lokalt. Miljö och hållbar
Läs merDemokrati medborgardialog och governance
Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre
Läs merHållbar utveckling väst 22 maj
Hållbar utveckling väst 22 maj 2018 Kerstin Bartholdsson Kerstin.Bartholdsson@spa.gu.se Tel 031-786 1588 Förvaltningshögskolan Göteborgs universitet Hållbarhetens mänskliga byggstenar om betydelsen av
Läs merNEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap
NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp
Läs merLedare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser
Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Christer Jonsson Om mig Universitetslektor i FEK med inriktning på organisering och marknadsföring Undervisat mycket kring marknadsföring
Läs merDet svenska politiska systemet. Reformprocesser i offentlig förvaltning
Det svenska politiska systemet Reformprocesser i offentlig förvaltning Uppläggning Reformer och omprövning: idéer och trender Reform av den offentliga sektorns organisation: privatisering, om (eller av-)
Läs merHfR- konferens 7-8 maj Högskolans omvärld
HfR- konferens 7-8 maj 2015 Högskolans omvärld Egenskaper hos framgångsrika organisationer Ett institutionellt perspektiv: Utveckling och tillstånd förklaras av normer och värderingar som styr och påverkar
Läs merLåt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)
Stadsdelsdirektörens stab Sida 1 (6) 2016-05-03 Handläggare: Beatriçe Hasani 08 508 18 095 Till Farsta stadsdelsnämnd 2016-05-19 Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Svar på remiss från kommunstyrelsen
Läs merFÖRFATTARPRENSENTATIONER
FÖRFATTARPRENSENTATIONER Alla författare presenteras i bokstavsordning utifrån förnamn. Numret inom parentes avser bilderna i det efterföljande bildavsnittet. ANDERS LIDSTRÖM (1) Professor i statsvetenskap
Läs merDigitaliseringens transformerande kraft
Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Om Digitaliseringskommissionen
Läs merFramtidens styrning i staten. Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet
Framtidens styrning i staten Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet louise@bringselius.se www.bringselius.se Twitter: @bringselius Nya förutsättningar: Digitalisering, big data, open source lärande
Läs merSvar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)
2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet
Läs mer1. INLEDNING FORSKNINGSMILJÖERNA STIG MONTIN
1. INLEDNING STIG MONTIN Det är med stolthet vi här presenterar en forskningsöversikt över nordisk kommunforskning. Bakgrunden är ett samarbete som pågått sedan 1991 mellan nordiska kommunforskare i form
Läs merUNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM
UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder
Läs mersamverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen
ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,
Läs merFörvaltningspolitik - sammanfattning
Förvaltningspolitik - sammanfattning Förvaltningspolitik 12.12.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Traditionella förvaltningsmyndigheter Ministerstyre, en av de mera hierarkiska organisationerna
Läs merStyrningsproblemet och de nya styrformerna
Styrningsproblemet och de nya styrformerna Förvaltningspolitik 7.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan De förändrade styrsystemen, vad innebär förnyelsen? Styrningstänkandets förändring 1960-70:
Läs mer3. KOMMUNERNA OCH FLERNIVÅPERSPEKTIVET KOMMUNREFORMER DAVID KARLSSON
3. KOMMUNERNA OCH FLERNIVÅPERSPEKTIVET DAVID KARLSSON I forskningsöversiktens första del presenterades kommunforskning som ser kommunerna som politiska system. I dessa studier ligger fokus på kommunernas
Läs merUrban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man?
Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man? Shutterstock Jessica Algehed, Anders Sandoff, Christian Jensen, Filip Bladini, Jon Williamsson, och Klas Palm Affärsdriven hållbar
Läs merOFFENTLIG FÖRVALTNING
OFFENTLIG FÖRVALTNING Arbeta i demokratins tjänst -styra samhällsutvecklingen -förändra eller bevara medborgarnas levnadsvillkor (ideologiskt, praktiskt) Den organisation av myndigheter som ska bereda
Läs merTRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg
TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar
Läs merSamverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft?
Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft? LARS NIKLASSON, BITRÄDANDE PROFESSOR STATSVETENSKAP, LINKÖPINGS UNIVERSITET Den märkliga regionfrågan ÖVERGRIPANDE FRÅGOR:
Läs merMöjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan. Johanna Johansson Grön infrastruktur för alla: från ord till handling Stockholm,
Möjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan Johanna Johansson Grön infrastruktur för alla: från ord till handling Stockholm, 2018-11-08 Samverkan, dialog & problemlösning Samverka: handla
Läs merRemissvar på Demokratiutredningens betänkande Låt fler forma framtiden, SOU 2016:5
Yttrande Datum 2016-05-18 Er ref: Ku2016/00088/D Vår ref: KS 2016-123 Kommunstyrelseförvaltningen Administrativa avdelningen Jenny Antonsson 0346-885033 Kulturdepartementet Enheten för demokrati och det
Läs mer2. DEN DEMOKRATISKA STYRNINGSKEDJAN
2. DEN DEMOKRATISKA STYRNINGSKEDJAN ANDREAS IVARSSON OCH DAVID KARLSSON Kommuner är politiska system. Ett politiskt system är uppbyggt av processer och institutioner där behov och önskemål som uppstår
Läs merAtt organisera för regional utveckling. Lukas Smas, NORDREGIO Johan Wänström, CKS
Att organisera för regional utveckling Lukas Smas, NORDREGIO Johan Wänström, CKS Att organisera för regional utveckling Olika forskare olika perspektiv Lukas Smas, kulturgeograf och Johan Wänström, statsvetare
Läs merPolicyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion
Policyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion Åsa Boholm Forskarworkshop i Pathways Tema: Policyprocesser, regelverk, lokalisering, markanvändning etc. Tisdagen
Läs merDet svenska politiska systemet. Politik och förvaltning
Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett
Läs merRiktlinje för medborgardialog
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Palmquist Teresa Fällman Therese Datum 2017-05-12 Diarienummer KSN-2017-0239 Kommunstyrelsen Riktlinje för medborgardialog Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås
Läs merMalmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa
Läs merDigitaliseringens transformerande kraft
Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred
Läs merSamverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft?
Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft? LARS NIKLASSON, BITRÄDANDE PROFESSOR STATSVETENSKAP, LINKÖPINGS UNIVERSITET Den märkliga regionfrågan SYFTET: Behövs regioner
Läs mer2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN
2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN ANN-SOFIE LENNQVIST LINDÉN Alltsedan Woodrow Wilson i en artikel (1887) drog en skiljelinje mellan politik och förvaltning har idén om att det är både önskvärt
Läs merRegionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid
Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Ulrika.Winblad@pubcare.uu.se Misslyckad
Läs merFramtidens hållbara miljöer
Framtidens hållbara miljöer Lokalt, (= kommunen, staden och stadsdelen) Hållbart, (ekologisk, ekonomisk och socialt) Implementerbart, (effektiv genomförande av policy, styrmedel, åtgärder )? (Genom vilka
Läs mer2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun
2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy
Läs merSvårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10
Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Staffan Johansson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
Läs merRegeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:
Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar
Läs merSamverkan med Civilsamhället
7 december 2017 Samverkan med Civilsamhället SKLs politik, trender och utvecklingssatsningar Avd. Ekonomi och styrning Anna-Karin Berglund Relationerna till civilsamhället allt mer mångfaldiga Information
Läs merKvalitet och verksamhetsutveckling
RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt
Läs merSmartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar
Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Läs merE-strategi för Strömstads kommun
E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.
Läs merVarför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin
Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin Våra yrken har kidnappats av ekonomernas modeller Försöken
Läs merProgram för digitalisering
Program för digitalisering 2019-2022 Dokumentnamn Program för digitalisering 2019-2022 Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Dokumentinformation Kommunfullmäktige Version Dokumenttyp Program
Läs merRoller, organisation och politik i kommunal byggupphandling En pågående studie av upphandlingsfunktioner i svenska kommuner
Roller, organisation och politik i kommunal byggupphandling En pågående studie av upphandlingsfunktioner i svenska kommuner Mikael Granberg och Andreas Öjehag-Pettersson, Karlstads universitet (statsvetenskap)
Läs merSamverkan i Bottenvikens vattendistrikt: analys av vattenrådsarbetet
Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt: analys av vattenrådsarbetet Katarina Eckerberg Anna Zachrisson Gunilla Mårald Statsvetenskapliga institutionen/centrum för utvärderingsforskning, Umeå universitet
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs merPolitiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg
Politiskt ledarskap Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Det här är vårt uppdrag Fullmäktige är regionens högsta beslutande organ som har det yttersta ansvaret för ekonomin och verksamhetens inriktning.
Läs merAtt skapa en sund dialog mellan tjänstemän och politiker.
Att skapa en sund dialog mellan tjänstemän och politiker. Lena.lindgren@skl.se Två uppdrag för politiker Demokratiaktör 1. Lärande 2. Legitimitet 3. Förståelse för prioriteringar 4. Transparens Serviceaktör
Läs merLEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER
LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,
Läs merUNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE
UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE LSU:s uppdrag och syfte LSU är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att
Läs merKonkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen
Läs merVad gör en plats attraktiv?
Vad gör en plats attraktiv? Målbilder och genomförande i den kommunala utvecklingspolitiken Vad är det som gör att en plats uppfattas som intressant och attraktiv? Vad kan en kommun göra för att en plats
Läs merFÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN
FÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-02-23 6 Inledning och syfte Aneby kommun bedriver en del av sin verksamhet i form av bolag eller stiftelser. Verksamhet i
Läs merKARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN
KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN 1 KEYNESIANISMENS PROBLEM Stagflation, dvs. hög inflation och hög arbetslöshet ska enligt Keynes inte kunna förekomma. Keynes menar att en ekonomi kan välja mellan arbetslöshet
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs merInformations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun
Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige
Läs merLåt fler forma framtiden, SOU 2016:5, Dnr Ku2016/00088/Dremissvar
Kommunkansliet Sofia Reimbert Datum 2016-06-07 Vår referens KS 2016/0187-940 Kulturdepartementet Låt fler forma framtiden, SOU 2016:5, Dnr Ku2016/00088/Dremissvar Tanums kommun har getts tillfälle att
Läs merLANDSKAPSPERSPEKTIVET - en väg till ökad hållbarhet
LANDSKAPSPERSPEKTIVET - en väg till ökad hållbarhet Magnus Ljung, SLU Bohusläns museum 14/10-2017 Mitt upplägg Landskapskonventionen som uttryck för megatrender i samhället Vetenskapliga och politiska
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merStyrning och ledning för öppenhet och mångfald Slutrapport och utblick
2016-12-12 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/577 Kommunstyrelsen Styrning och ledning för öppenhet och mångfald Slutrapport 2012-2016 och utblick 2017-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen
Läs merRegionaliseringen, medborgarskapet och demokratin
Regionaliseringen, medborgarskapet och demokratin I spänningsfältet mellan konkurrenskraft och jämlikhet Tomas Mitander Presentation vid: E-mail: tomas.mitander@kau.se Telephone: +46(0)54 700 19 80 Date:
Läs merMotion av Stefan Hanna (-) om kompetensutveckling för beslutsfattare KSN
32 (56) KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum: 2018-12-12 249 Motion av Stefan Hanna (-) om kompetensutveckling för beslutsfattare KSN-2018-0428 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Läs merIULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november
Läs merLennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se
Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA
Läs merYttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige
Landstingsstyrelsen Vänsterpartiet FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-08-20 P 27 Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att yttra sig enligt nedanstående
Läs merINTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Läs merFörvaltning och IT. Gidlund kap 10
Förvaltning och IT Gidlund kap 10 1 Tre skilda begrepp E-tjänster Myndighetsutövning via elektroniska kanaler E-förvaltning Insatser för att öka den inre effektiviteten E-demokrati Insatser för att öka
Läs merOffentliga Sektorns Managementprogram
Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och
Läs mer65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)
Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2019-05-21 1 (1) 65 Digitaliseringsstrategi för (KS/2019:73) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Anta Digitaliseringsstrategi för. Ärendebeskrivning
Läs merSammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från
Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen
Läs merKommunerna i det politiska systemet
Kommunerna i det politiska systemet Förvaltningspolitik 21.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Uppläggning Varför är den kommunala självstyrelsen viktig? Historisk utveckling Den kommunala självstyrelsens
Läs merSamverkan med civilsamhället i förändring
Samverkan med civilsamhället i förändring - Att hantera komplexa frågor, delaktighet och innovation 4 december 2014 Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning Demografins krav ekonomiska utmaningar
Läs merKulturen och den politiska styrningen. Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016
Kulturen och den politiska styrningen Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016 Armlängdsprincipen För att politikerna inte ska kunna styra innehållet i kulturverksamheten fastställer den
Läs merNøkler til suksess; forankring og implementering
Nøkler til suksess; forankring og implementering Guldbrand Skjönberg, European Certifying Center Guldbrand Skjönberg 1 Nyckelfrågor, förankring Politikerna måste äga frågan Lokala data engagerar Kunna
Läs merstyrning, trängsel och helhet
Tvärsektoriella perspektiv styrning, trängsel och helhet Petra Svensson, post doc Nu kommer enfrågefolket igen Skönt med en stab experter till hjälp Jo vi försöker verkligen arbeta med att skapa medvetenhet
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merRiktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Läs merFörvaltningen och demokratin
Förvaltningen och demokratin Förvaltningspolitik 1.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Upplägg Hur rättfärdigas förvaltningen i ett demokratiperspektiv? Alternativa styrningsideal Problemen idag
Läs mer(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).
Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar
Läs merÖverenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merMarknadisering i svensk äldreomsorg
Marknadisering i svensk äldreomsorg Linda Moberg Doktorand Statsvetenskapliga institutionen linda.moberg@statsvet.uu.se Den svenska välfärdsstaten Omfattande och universellt offentligt system för sociala
Läs merBudgetdag Lennart Hansson. Budgetdag VÄLKOMMEN
Budgetdag 2017 Lennart Hansson Budgetdag VÄLKOMMEN 1 På agendan nationellt Ny redovisningslag Översyn utjämningssystemet Ny Kommunallag 1/1 2018 Strukturförändringar Reglering av externa leverantörer Tillitsbaserad
Läs merLÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering
Läs merBortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande
Bortom BNP-tillväxt Scenarier för hållbart samhällsbyggande En annan berättelse Ett framtida hållbart samhälle som inte bygger på ekonomisk tillväxt hur skulle det kunna se ut? Samhället står inför en
Läs merTävlan och konkurrens
Spelet om staden Inledning Vem bestämmer egentligen över städernas utveckling? Många av oss har säkert stått undrande inför situationer där en välbekant livsmiljö fått ge vika för olika former av ingrepp
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merEn kommunallag för framtiden, SOU 2015:24
Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU
Läs merNordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige
Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning
Läs merSAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management
SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.
Läs merHandbok för det interna miljömålsarbetet
Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.
Läs merENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.
ENKÖPINGS KOMMUN 2016 Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN Enköping 1 Enköping 2 Innehåll Demokratibarometern... 4 Så här genomförs Demokratibarometern...
Läs merNEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap
NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2015-02-09 New Public Management 1 Vad och varför NPM? 2 3 Innehållet i NPM Vad kommer efter NPM? 1. VAD New Public Management, NPM Samlingsbegrepp för
Läs merDatum att besvara motionerna med hänvisning till föredragningen i ärendet
KS 4 21 MAJ 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Davidsson Per Jo Linder Roger Datum 2014-05-12 Diarienummer KSN-2013-0400 KSN-2013-0546 KSN-2013-1453 Kommunstyrelsen Motion av Ilona Szatmári Waldau
Läs mer106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"
106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211
Läs merUtredningen om en kommunallag för framtiden
Utredningen om en kommunallag för framtiden Johan Höök särskild utredare En totalöversyn av kommunallagen Parlamentarisk referensgrupp Expertgrupp och referensgrupp för organisationer och näringsliv Slutbetänkande
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merKommuner och landsting. Elin Wihlborg, Bitr. prof i Statsvetenskap FD Teknik och Social förändring LINKÖPINGS UNIVERSITET
Kommuner och landsting Elin Wihlborg, Bitr. prof i Statsvetenskap FD Teknik och Social förändring LINKÖPINGS UNIVERSITET Östnytt igår Föreläsning 1: Affärssystem för företag http://sverigesradio.se/ostergotland/
Läs mer