3. KOMMUNERNA OCH FLERNIVÅPERSPEKTIVET KOMMUNREFORMER DAVID KARLSSON

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3. KOMMUNERNA OCH FLERNIVÅPERSPEKTIVET KOMMUNREFORMER DAVID KARLSSON"

Transkript

1 3. KOMMUNERNA OCH FLERNIVÅPERSPEKTIVET DAVID KARLSSON I forskningsöversiktens första del presenterades kommunforskning som ser kommunerna som politiska system. I dessa studier ligger fokus på kommunernas interna aktiviteter som demokratiska processer, politiskt och professionellt ledarskap och ekonomistyrning. Det är nu dags att lyfta blicken och uppmärksamma den forskning som betraktar kommuner som institutioner och aktörer i betydligt större system. Om man undantar vissa lilleputtstater är alla världens länder uppbyggda kring ett flernivåsystem. Den offentliga verksamheten kan inte bedrivas enbart på den nationella nivån. Offentlig verksamhet måste decentraliseras för att kunna fungera effektivt, och då lämpligen till institutionella enheter som är dimensionerade för att ta ansvar för den offentliga servicen. Organisatorisk flexibilitet, brukarunderlag, krav på specialiseringsgrad hos förvaltningen, socioekonomiska och demografiska mönster är några av de faktorer som vägs in när offentlig verksamhet organiseras i flernivåsystem. I takt med att samhällsförändringar under senare år har lett till att existerande system omprövas har en växande del av kommunforskningen i Norden intresserat sig för just politiska flernivåsystem och kommunernas roll i dessa. KOMMUNREFORMER Över årens lopp förändras vår syn på det offentligas ansvarsområde, managementideal skiftar och de tekniska möjligheterna att producera olika typer av service likaså. Det är därför naturligt att vi med jämna mellanrum omprövar flernivåsystemens komposition. Siv Sandberg (3.1.1) konstaterar att kommunindelningsfrågan är konfliktfylld och starkt politiserad i Finland jämfört med Sverige och Danmark. I Finland bjuder kommunerna ett hårt motstånd. En av de mest dramatiska kommunreformerna har ägt rum i Danmark där både kommuner och regioner slogs samman till betydligt större enheter Jens Blom-Hansen (3.1.2) ger bland annat svar på om kommunerna tömde sina kassor före sammanslagningen, liksom hur förhållandet till staten förändrats efter sammanslagningen. Det faktum att en sådan omfattande reformprocess kunde genomföras så snabbt strider mot alla etablerade förväntningar om hur institutioner omformas, i synnerhet när så många aktörer är inblandade och 109

2 så många maktstrukturer skall justeras. Peter Munk Christiansen och Michael Baggesen Klitgaard (3.1.3) förklarar hur det omöjliga blev möjligt, och de ledande aktörernas roll lyfts särskilt fram. I Sverige har diskussionen om strukturreformer också varit intensiva de senaste tio åren. Det var länge osäkert om region- och kommunsammanslagningsreformer skulle genomföras även här. Bengt Johansson (3.1.4) och David Karlsson (3.1.5) beskriver studier som undersökt vad större kommuner skulle innebära för demokratin. I nuläget verkar det dock inte vara aktuellt med några sammanslagningar av svenska kommuner. Även i Finland pågår sedan ett antal år en successiv kommunsammanslagningsprocess som följs inom ramen för omfattande forskningsprojekt. Detta beskrivs av Marianne Pekola-Sjöblom (3.1.6) som redogör för reformens konsekvenser för ekonomi, demokrati, tjänsteproduktion, personal och samhällsstruktur i stort. Kommunsammanslagningar har genomförts även på Island. Grétar Thór Eythórsson (3.1.7) beskriver en omfattande studie av den isländska processen som karaktäriseras av att de isländska kommunerna med nordiska mått är tämligen små, både före och efter sammanslagningsreformerna. Grétar Thór Eythórsson (3.1.8) har också undersökt både kommunpolitikernas och alltingspolitikers inställning till ytterligare kommunsammanslagningar. En något oväntat likartad syn på dessa frågor bland politikergrupperna kan identifieras. Slutligen konsterar Lawrence E. Rose (3.1.9) att i Norge har en frivillighetslinje etablerats där folkets röst har blivit allt mer central i frågan om hur kommunstrukturen ska se ut. I detta sammanhang har han undersökt medborgarnas inställningar till kommunsammanslagningar. REGIONREFORMER OCH REGIONALISERING För de som förespråkar större regioner i Sverige är Västra Götaland och Skåne förebilder. Dessa båda regioner bildades i slutet av 1990-talet genom sammanslagningar av mindre län, och de fick samtidigt överta ansvar för den regionala utvecklingspolitiken. Hur reformen genomfördes i Västra Götaland har studerats och följts upp under mer än tio års tid, vilket beskrivs av Lennart Nilsson och David Karlsson (3.2.1). Under senare år har länen i norra Sverige mycket aktivt arbetat för att bilda en egen region. Anders Lidström (3.2.2) har tillsammans med en forskargrupp i Umeå följt denna process och dess förutsättningar mycket noga. David Feltenius (3.2.3) uppmärksammar dock att mycket av forskningen kring regionreformen i Sverige har varit fokuserad på processen ute i landet och 110

3 mindre på processen på den nationella nivån. Han beskriver bland annat Sveriges kommuner och landsting (SKL) som en viktig aktör i detta sammanhang och inte minst hur deras strategier har förändrats över åren. I Norge har den regionala nivån (fylkeskommunerna) försvagats precis som i Danmark efter strukturreformen där. Tore Hansen (3.2.4) har studerat det tydligaste exemplet på detta, nämligen att ansvaret för sjukvården i Norge har övertagits av den statliga nivån. Vid sidan av de formella reformerna av nationella flernivåsystem uppstår nya typer av regionala sammanslutningar underifrån. Inte minst gäller detta framväxten av stadsregioner där en större stad och dess omgivande kranskommuner utmanar existerande institutioner på den lokala och regionala nivån. Storstadsregionerna ställer upp nya utmaningar för demokratin och medborgarnas politiska deltagande. Denna problematik är något som både Anders Lidström (3.2.5) och Jacob Aars (3.2.6) har studerat. Regionbildning underifrån sker dessutom utan begränsningar av nationella gränser. Harald Baldersheim (3.2.7) påpekar att i en globaliserad värld är nätverksbaserade gränsöverskridande regioner viktiga aktörer i utvecklingspolitiken och i den nya kunskapsekonomin. Lars Niklasson (3.2.8) beskriver ett antal sådana regionala utvecklingsprocesser som sker såväl inom länder men också gränsöverskridande inom exempelvis Öresundsregionen. RELATIONERNA MELLAN STAT OCH KOMMUN Man ska här komma ihåg att det inte är en självklarhet att de regionala och lokala nivåerna i flernivåsystemet är självstyrande enheter. Verksamhet kan vara statlig men samtidigt drivas av lokala organisationer. Tore Hansen (3.3.1, 3.3.2) visar att staten idag en aktiv aktör på regional nivå och landshövdingen/fylkesmannen får ofta en komplex roll som statens representant i regionen och regionens representant i staten. Pekka Kettunen (3.3.3) beskriver hur kommunerna i Finland under 1990-talet fick allt större utrymme att utforma sin verksamhet, men att staten under 2000-talet blivit en mer aktiv aktör i finsk kommunpolitik. I avsnittet diskuteras styrkor och svagheter i den statliga styrningen i relation till kommunerna. Även David Feltenius (3.3.4) uppmärksammar den statliga styrningen av kommunerna. Det handlar om äldreomsorgen som kan beskrivas som ett synnerligen decentraliserat område, men även här kan det konstateras att staten tar nya initiativ för styrning. Detta sker främst genom mjuka styrmedel som till exempel nationella handlingsplaner. Å den andra sidan påtalar David Feltenius (3.3.5) att den kommunala självstyrets konstitutionella ställning i Sverige har 111

4 stärkts genom den nyligen genomförda revideringen av regeringsformen. En proportionalitetsprincip har införts och Regeringsformen stadgar nu att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. I de nordiska länderna har vi dock sedan lång tid överlåtit en mycket stor del av den offentliga verksamheten på de självstyrande lokala och regionala politiska organisationerna. Idén med självstyre är att medborgare ska ha möjligheten att själva påverka hur den offentliga politiken genomförs i det lokalsamhälle och i den region där man bor, men där finns en ständigt närvarande spänning mellan målsättningar på nationell nivå och lokala ambitioner. Harald Baldersheim (3.3. 7) visar att i uppbyggandet av flernivåsystem ingår därför en rad ställningstagande kring det lokala självstyrets omfattning och dess relation till ideal om nationell likvärdig service. Harald Baldersheim (3.3. 6) uppmärksammar också den ständiga utmaningen om hur konflikter mellan stat och kommun ska lösas. När staten ålägger kommunerna nya ansvarsuppgifter uppstår också diskussioner kring hur verksamheterna skall finansieras. Stellan Malmer och Patrik Zapata (3.3.8) visar att finansieringsprincipens tillämpning i Sverige knappast är en okomplicerad fråga. TERRITORIER MED SÄRSKILD STATSRÄTTSLIG STATUS Trots de många reformerna som hittills diskuterats är de nordiska flernivåsystemen fortfarande i allt väsentligt byggd på tre nivåer: den nationella, den regionala och den lokala nivån. Det finns dock tre territorier i Norden som har en särställning i förhållande till denna uppdelning när det gäller graden av självstyre: Grönland, Färöarna och Åland. Forskning om demokratin på Färöarna presenterades i forskningsöversiktens första avdelning av Beinta í Jákupsstovu (2.1.4). Med fokus på flernivåperspektivet visar Anne Skorkjær Binderkrantz (3.4.1) i denna del hur den speciella relationen till Danmark satt sin prägel på den lokala förvaltningen på Grönland. INTERNATIONELLA UTBLICKAR För få en djupare förståelse för hur särpräglade de nordiska kommunsystemen är så bör man se dem i en vidare internationell jämförelse. Många utvecklingstrender sprids som institutionella moden över världen medan andra lösningar är mer avgränsade. De stora reformerna i Nordeuropa tycks till exempel enligt Anders Lidström (3.5.1) i högre grad än på andra håll drivas av faktorer som har att göra med utvecklingen av de offentliga välfärdsystemen. Harald Baldersheim (3.5.2) beskriver ett komparativt forskningsprojekt som bland annat utvecklar begrepp för att beskriva strategier i territoriella reform- 112

5 processer. Strategierna varierar. Ibland genomförs genomgripande förändringar på en gång och ibland är reformerna långsamma processer med stort inflytande från de involverande parterna. Avslutningsvis beskriver Lawerence E. Rose (3.5.3) komparativa forskningsprojekt som tar sikte på kommunstrukturen. Här konsteras bland annat att något positivt samband mellan kommunernas invånarantal och lokaldemokratiska egenskaper inte kan beläggas. 113

2. DEN DEMOKRATISKA STYRNINGSKEDJAN

2. DEN DEMOKRATISKA STYRNINGSKEDJAN 2. DEN DEMOKRATISKA STYRNINGSKEDJAN ANDREAS IVARSSON OCH DAVID KARLSSON Kommuner är politiska system. Ett politiskt system är uppbyggt av processer och institutioner där behov och önskemål som uppstår

Läs mer

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290

Läs mer

Europeiska utblickar

Europeiska utblickar Hur står det till med regionaliseringen? Några europeiska utblickar Regionsamverkan Sydsverige Kristianstad 20 oktober 2016 Siv Sandberg, Åbo Akademi Europeiska utblickar Snåla vindar för regionaliseringen?

Läs mer

3.1.8 ISLÄNDSKA KOMMUNPOLITIKERS OCH PARLA-

3.1.8 ISLÄNDSKA KOMMUNPOLITIKERS OCH PARLA- 3.1.8 ISLÄNDSKA KOMMUNPOLITIKERS OCH PARLA- MENTSLEDAMÖTERS INSTÄLLNING TILL FÖRSTÄRKNING AV DEN KOMMUNALA NIVÅN GRÉTAR THÓR EYTHÓRSSON Våren 2006 genomfördes det på isländska socialdepartementets initiativ,

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Norrlänningarna missnöjda med politikernas insatser för sysselsättning och företagsutveckling

Norrlänningarna missnöjda med politikernas insatser för sysselsättning och företagsutveckling Informationsblad 3: Uppfattningar om det politiska främjandet av sysselsättningsoch företagsutvecklingen i norra Sverige Norrlänningarna missnöjda med politikernas insatser för sysselsättning och företagsutveckling

Läs mer

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen Innehåll Förord 11 Utgångspunkterna Kommunernas roll i samhället 13 Framtidens utmaningar 15 Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21 Vägvalen Välfärdens

Läs mer

Styrning av kommuner i nordiska länder

Styrning av kommuner i nordiska länder Bilaga 1 till rapport 1 (6) Styrning av kommuner i nordiska länder I detta avsnitt presenteras erfarenheter från kartläggningar i de övriga nordiska länderna när det gäller statens styrning av kommuner.

Läs mer

Kan samverkan förstärka kapaciteten i kommuner och regioner? Stockholm den 25 april 2017 Bo Per Larsson, Intellectum

Kan samverkan förstärka kapaciteten i kommuner och regioner? Stockholm den 25 april 2017 Bo Per Larsson, Intellectum Kan samverkan förstärka kapaciteten i kommuner och regioner? Stockholm den 25 april 2017 Bo Per Larsson, Intellectum Kommunal självstyrelse historiskt samhällskontrakt Kommuner och landsting har en central

Läs mer

Demokrati i förändring seminarium, 12.9.2012 kl 12-13:

Demokrati i förändring seminarium, 12.9.2012 kl 12-13: Demokrati i förändring seminarium, 12.9.2012 kl 12-13: Anna Lindström Projektledare, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Siv Sandberg Forskare, Åbo Akademi Camilla Gunell Lantråd, Ålands landskapsregering

Läs mer

nationell mötesplats för regionfrågan

nationell mötesplats för regionfrågan PÅ VÄG MOT Regioner 2015 nationell mötesplats för regionfrågan Regionfrågan lever. Från årsskiftet finns fyra folkvalda regioner med ansvar för hälso- och sjukvård samt regional utveckling. I slutet av

Läs mer

Regionreformer pågår - eller?

Regionreformer pågår - eller? Sundsvall, 30 maj 2007 Regionreformer pågår - eller? Hallgeir Aalbu, EuroFutures Innehåll Det nordiska timglaset Processer pågår samtidigt men varför just nu? Varför något borde göras argumenten Mer om

Läs mer

Välkommen! Regional casting labb

Välkommen! Regional casting labb Välkommen! Regional casting labb Helena Gidlöf, SKL Göran Hallin, Kontigo Peter Kempinsky Regionernas roll Rapport/kartläggning/analys Strategiska roller i det regionala utvecklingsarbetet Hur regionerna

Läs mer

Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Sida Landstingsstaben (8)

Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Sida Landstingsstaben (8) www.lvn.se Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Sida Landstingsstaben 2012-06-05 1(8) Planeringsdirektör Christer Nylén Region Västernorrland Distribution Diskussionsunderlag för de politiska partierna

Läs mer

EN REGION BLIR TILL LENNART NILSSON

EN REGION BLIR TILL LENNART NILSSON En region blir till EN REGION BLIR TILL LENNART NILSSON F ör Västsverige har förbindelserna västerut alltid varit av stor betydelse. Relationerna till Danmark och Norge präglade länge inte bara kontakterna

Läs mer

Större samhörighet i det lokala än i det regionala

Större samhörighet i det lokala än i det regionala Större samhörighet i det lokala än i det regionala Samhörigheten är starkt lokalt orienterad! Trots globalisering och regionalisering känner de flesta i norra Sverige störst samhörighet med andra på samma

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Reformprocesser i offentlig förvaltning

Det svenska politiska systemet. Reformprocesser i offentlig förvaltning Det svenska politiska systemet Reformprocesser i offentlig förvaltning Uppläggning Reformer och omprövning: idéer och trender Reform av den offentliga sektorns organisation: privatisering, om (eller av-)

Läs mer

Norrbotten

Norrbotten Sida 1 av 6 Finansdepartementet Remissyttrande Indelningskommitténs förslag SOU 2016:48 (Finansdepartementet diarienummer Fi2016/02568/K) Centerpartiet i är i grunden positiva till en regionbildning där

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

2.2.5 DEN EUROPEISKE BORGMÄSTAREN OCH EUROPAS

2.2.5 DEN EUROPEISKE BORGMÄSTAREN OCH EUROPAS 2.2.5 DEN EUROPEISKE BORGMÄSTAREN OCH EUROPAS FULLMÄKTIGELEDAMÖTER DAVID KARLSSON Att göra internationella komparativa studier på ämnet lokal demokrati och politik är en utmaning eftersom olika länder

Läs mer

Norrbotten

Norrbotten Sida 1 av 6 Finansdepartementet Remissyttrande Indelningskommitténs förslag SOU 2016:48 (Finansdepartementet diarienummer Fi2016/02568/K) Centerpartiet i Norrbotten är i grunden positiva till en regionbildning

Läs mer

Att jämföra äpplen och päron? En internationell utblick på kommunal och regional revision. Anna Eklöf Sveriges kommuner och landsting

Att jämföra äpplen och päron? En internationell utblick på kommunal och regional revision. Anna Eklöf Sveriges kommuner och landsting Att jämföra äpplen och päron? En internationell utblick på kommunal och regional revision Anna Eklöf Sveriges kommuner och landsting Vad gör SKL inom detta område? Bevakar den kommunala revisionen i andra

Läs mer

3.5 INTERNATIONELLA UTBLICKAR

3.5 INTERNATIONELLA UTBLICKAR 3.5 INTERNATIONELLA UTBLICKAR 3.5.1 LOKAL DEMOKRATI OCH SJÄLVSTYRE I ETT JÄM- FÖRANDE PERSPEKTIV ANDERS LIDSTRÖM Den lokala och regionala politikens villkor i internationell jämförelse är ständigt aktuellt

Läs mer

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) 2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet

Läs mer

Demokrati medborgardialog och governance

Demokrati medborgardialog och governance Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre

Läs mer

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp

Läs mer

PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK. Sveriges ordförandeskap 2018

PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK. Sveriges ordförandeskap 2018 PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK Sveriges ordförandeskap 2018 PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK Sveriges ordförandeskap 2018 i Nordiska ministerrådet ANP 2017:781 ISBN 978-92-893-5265-9 (PRINT) ISBN 978-92-893-5266-6

Läs mer

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson Systemfel i transportsektorn Jan-Eric Nilsson En bakgrund: Riksrevisionens observationer Planeringen genomförs inte enligt fastlagda principer man bygger bort problem som skulle kunna hanteras med andra

Läs mer

Tio iakttagelser om kommunreformer i Danmark och Finland

Tio iakttagelser om kommunreformer i Danmark och Finland Artikler: Varför det som förefaller enkelt i Danmark 63 Tio iakttagelser om kommunreformer i Danmark och Finland En finländsk kommentar till Carsten Henrichsens artikel om kommunalreformer Av Siv Sandberg,

Läs mer

FÖRFATTARPRENSENTATIONER

FÖRFATTARPRENSENTATIONER FÖRFATTARPRENSENTATIONER Alla författare presenteras i bokstavsordning utifrån förnamn. Numret inom parentes avser bilderna i det efterföljande bildavsnittet. ANDERS LIDSTRÖM (1) Professor i statsvetenskap

Läs mer

Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft?

Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft? Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft? LARS NIKLASSON, BITRÄDANDE PROFESSOR STATSVETENSKAP, LINKÖPINGS UNIVERSITET Den märkliga regionfrågan SYFTET: Behövs regioner

Läs mer

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Gagnefs kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2016-09-20 37 Dnr KS/2016:160/00 Ks 134 Regional indelning - tre nya län (SOU 2016:48) yttrande Kommunstyrelsens beslut 1. Anta

Läs mer

Hur motsvarar planerna lagens mål?

Hur motsvarar planerna lagens mål? 4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional

Läs mer

1. INLEDNING FORSKNINGSMILJÖERNA STIG MONTIN

1. INLEDNING FORSKNINGSMILJÖERNA STIG MONTIN 1. INLEDNING STIG MONTIN Det är med stolthet vi här presenterar en forskningsöversikt över nordisk kommunforskning. Bakgrunden är ett samarbete som pågått sedan 1991 mellan nordiska kommunforskare i form

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.

Läs mer

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation)

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation) Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation) 1. Föreningens syfte Föreningens ändamål är att främja och stärka det nordiska samarbetet inom Norden och

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Referat - På väg mot storregioner 2015

Referat - På väg mot storregioner 2015 Referat - På väg mot storregioner 2015 Regionfrågan lever. Från årsskiftet finns fyra folkvalda regioner med ansvar för hälso- och sjukvård samt regional utveckling. I slutet av 2012 presenterar en statlig

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar (U 2015:06) Dir. 2016:82

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar (U 2015:06) Dir. 2016:82 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar (U 2015:06) Dir. 2016:82 Beslut vid regeringssammanträde den 6 oktober 2016 Utvidgning av uppdraget Regeringen

Läs mer

Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft?

Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft? Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft? LARS NIKLASSON, BITRÄDANDE PROFESSOR STATSVETENSKAP, LINKÖPINGS UNIVERSITET Den märkliga regionfrågan ÖVERGRIPANDE FRÅGOR:

Läs mer

Socialnämndens beslut

Socialnämndens beslut Sida 12 (36) 6 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.7.1-182/2016 s beslut 1. hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. överlämnar tjänsteutlåtandet

Läs mer

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Förutsättningar En förutsättning för att beviljas medel ur programmet är att projektet bidrar till Nordisk nytta,

Läs mer

121 Remiss - Regional indelning - tre nya län

121 Remiss - Regional indelning - tre nya län 121 Remiss - Regional indelning - tre nya län Beslut Dnr KS 16/0223 2. överlämnar kommunledningskontorets tjänsteskrivelse med Camilla Jansons (S) m.fl. tillägg, som yttrande över remissen till Finansdepartementet.

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer

BOSTAD 2030 BOSTAD Urbaniseringen, stadsregionerna och bostadsplaneringen. Anders Lidström, Umeå universitet.

BOSTAD 2030 BOSTAD Urbaniseringen, stadsregionerna och bostadsplaneringen. Anders Lidström, Umeå universitet. BOSTAD 2030 Urbaniseringen, stadsregionerna och bostadsplaneringen, Umeå universitet Kommunerna i decentiler efter befolkningsstorlek 2017 BOSTAD 2030 40 30 20 10 0-10 -20-30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Befolkningsförändring

Läs mer

Rå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder

Rå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder Rå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder Strategi för 2014-2017 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder Innehåll Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder... 2 Vision... 3 Målgrupper...

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige Informationsblad 1: Uppfattningar om i livsvillkor i norra Sverige Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige De som bor i landsändans största kommuner är överlag mer

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla Sveriges Kommuner och Landsting verksamhet som angår oss alla Det som får samhället att fungera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en medlemsorganisation för alla kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Ulrika.Winblad@pubcare.uu.se Misslyckad

Läs mer

e-hälsoutveckling där alla får besluta? Hur hantera kommunalt självstyre och gemensam utveckling?

e-hälsoutveckling där alla får besluta? Hur hantera kommunalt självstyre och gemensam utveckling? e-hälsoutveckling där alla får besluta? Hur hantera kommunalt självstyre och gemensam utveckling? ehälsoutveckling där alla får bestämma. Hur hanterar vi ett kommunalt självstyre och gemensam utveckling?

Läs mer

Yttrande över remiss om regional indelning - tre nya län. SOU 2016:48 Fi 2016/02568/K

Yttrande över remiss om regional indelning - tre nya län. SOU 2016:48 Fi 2016/02568/K Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2016-10-03 KS 0339/16 Finansdepartementet Yttrande över remiss om regional indelning - tre nya län. SOU 2016:48 Fi 2016/02568/K Allmänt Ljusdals

Läs mer

Förutsättningar för valfrihet/inflytande? Carina Abrahamson Löfström 2011-05-09

Förutsättningar för valfrihet/inflytande? Carina Abrahamson Löfström 2011-05-09 Förutsättningar för valfrihet/inflytande? Carina Abrahamson Löfström 2011-05-09 Maria Larsson, Barn- och äldreminister: Valfrihetsmöjligheterna har under lång tid varit lika med noll. De äldre har varit

Läs mer

svenska NordForsk Strategi

svenska NordForsk Strategi svenska NordForsk Strategi 2011-2014 Miljömärket Svanen etablerades i 1989 av konsumentsektorn under Nordiska ministerrådet. side 2 Övergripande mål side 3 Huvudfrågor och strategiska ageranden på den

Läs mer

En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle

En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/05528 2016-12-16 Ert dnr: S2016/04598/FST Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Henrik Gouali Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM En funktionshinderspolitik

Läs mer

Från landstingspolitiker till regionpolitiker

Från landstingspolitiker till regionpolitiker Från landstingspolitiker till regionpolitiker Magnus Persson Senior rådgivare regional utveckling Region Örebro län f d regiondirektör Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Posten Fackföreningsrörelsen

Läs mer

Informationsutbyte mellan studiestödsmyndigheterna erfarenheter och utvecklingsbehov.

Informationsutbyte mellan studiestödsmyndigheterna erfarenheter och utvecklingsbehov. 1 2 Informationsutbyte mellan studiestödsmyndigheterna erfarenheter och utvecklingsbehov. Vid den samnordiska konferensen i Reykjavik 1977 beslutades att införa en rapporteringsrutin mellan de nordiska

Läs mer

Svar på remiss från Stockholms läns landsting - Förslag att ansöka om regionbildning i Stockholms län, LS

Svar på remiss från Stockholms läns landsting - Förslag att ansöka om regionbildning i Stockholms län, LS Kommunkansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2016-02-09 Dnr KS 2015/0380 Svar på remiss från Stockholms läns landsting - Förslag att ansöka om regionbildning i Stockholms län, LS 2015-0997 Sammanfattning

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte

Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte Nettverkssamling for regional planlegging Hamar 17-19 juni 2015 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio 1. Beskriva och analysera befolkningsutveckling

Läs mer

Nu bildar vi region i Dalarna. Vi samarbetar för regionbildning

Nu bildar vi region i Dalarna. Vi samarbetar för regionbildning P Nu bildar vi region i Dalarna Vi samarbetar för regionbildning Dalarna är redo för en ny regionorganisation Genom att samla kraft och kompetens i en gemensam organisation blir vi starkare och tillsammans

Läs mer

Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48

Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Region Jönköpings län Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Region Jönköpings län (RJL) har getts möjlighet att yttra sig över remissen Regional indelning tre nya län. Regionen har tagit

Läs mer

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Politiskt ledarskap Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Det här är vårt uppdrag Fullmäktige är regionens högsta beslutande organ som har det yttersta ansvaret för ekonomin och verksamhetens inriktning.

Läs mer

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT

Läs mer

Kan kommunreformer bädda för klarspråk? Eivor Sommardahl Nordisk klarspråkskonferanse 2015: Fra myndig maktspråk til klar kommunikasjon

Kan kommunreformer bädda för klarspråk? Eivor Sommardahl Nordisk klarspråkskonferanse 2015: Fra myndig maktspråk til klar kommunikasjon Kan kommunreformer bädda för klarspråk? Eivor Sommardahl Nordisk klarspråkskonferanse 2015: Fra myndig maktspråk til klar kommunikasjon Kommunreformer i Norden Sverige (stor reform 1980) i dag 290 kommuner

Läs mer

Konsultation i frågor som rör det samiska folket (Ds 2017:43)

Konsultation i frågor som rör det samiska folket (Ds 2017:43) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för demokrati och styrning Björn Kullander I samråd med Avdelningen för juridik Helena Linde Kulturdepartementet 10333 STOCKHOLM Konsultation i frågor som rör

Läs mer

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta

Läs mer

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete 1 1. Föreningens syfte Föreningens ändamål är att främja och stärka det nordiska samarbetet inom Norden och gentemot omvärlden. Verksamheten bedrivs

Läs mer

Nordiskt nätverk för vuxnas lärande

Nordiskt nätverk för vuxnas lärande Nordiskt nätverk för vuxnas lärande NVL är ett nordiskt nätverk för vuxnas lärande som VIA University College administrerar på uppdrag av Nordiska Ministerrådet (NMR), som också finansierar verksamheten.

Läs mer

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315 POLITISKT PROGRAM Antaget på kongressen 20150315 INLEDNING OCH VÄRDEGRUND s syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar

Läs mer

Starka kommuner utgör basen i den svenska modellen

Starka kommuner utgör basen i den svenska modellen Starka kommuner utgör basen i den svenska modellen Lång tradition av kommunalt självstyre som syftar till att stärka demokratin och göra offentlig verksamhet mer effektiv Kommunerna har betydande ansvarsområden

Läs mer

Kommentarer till Riksrevisionens Slutrapport om statens styrning av vården

Kommentarer till Riksrevisionens Slutrapport om statens styrning av vården Riksrevisionen 114 90 Stockholm Kommentarer till Riksrevisionens Slutrapport om statens styrning av vården Bakgrund/inledning Riksrevisionens (RiR) slutrapport om statens styrning av vården bygger på tio

Läs mer

Revisionsrapport. Inrättandet av en kommitté för forskningens infrastruktur som ett beslutsorgan

Revisionsrapport. Inrättandet av en kommitté för forskningens infrastruktur som ett beslutsorgan Revisionsrapport Vetenskapsrådet 103 78 Stockholm Datum Dnr 2007-04-11 32-2006-0638 Inrättandet av en kommitté för forskningens infrastruktur som ett beslutsorgan Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018

SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018 SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018 Under heldagen den 12 november om ledarskap och organisatoriska mellanrum ägnades eftermiddagen åt gemensam work shop.

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48)

Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48) Ert dnr Fi 2016/02568/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48) Kommunstyrelsen i Piteå kommun beslutade

Läs mer

Samverkan och samverkansprojekt

Samverkan och samverkansprojekt Samverkan och samverkansprojekt Förutsättningar, hinder och möjligheter Västervik, September 2018 Tore Svendsen Att arbeta med människor i utsatta positioner nivåer, organisationer och ansvarsområden Det

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Uppdrag 10 i regleringsbrevet

Uppdrag 10 i regleringsbrevet 1 (5) Beslut Juridikavdelningen Gunnel Vilén Uppdrag 10 i regleringsbrevet Uppdraget I Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 om samordning av de sociala trygghetssystemen,

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Demokratins utmaningar ur ett Sävsjö perspektiv. Rotary

Demokratins utmaningar ur ett Sävsjö perspektiv. Rotary Demokratins utmaningar ur ett Sävsjö perspektiv. Rotary 2019-01-28 Demokrati något viktigt som vi ska vara stolta över och behöver erövra varje dag! Norden har världens bästa demokratier De nordiska länderna

Läs mer

Kulturfakta.

Kulturfakta. Page 1 of 7 Subscribe Past Issues Tra Nyhetsbrev från Kulturanalys Norden View this email in your browser Kulturfakta Välkommen till Kulturanalys Nordens nyhetsbrev Kulturfakta. Här lyfter vi fram nyheter

Läs mer

Remiss av förslag att ansöka om Regionbildning i Stockholms län

Remiss av förslag att ansöka om Regionbildning i Stockholms län Stockholms lans landsting Landstingsstyrelsen 2015-11-03 LS 2015-0997 Kommunerna i Stockholms län Remiss av förslag att ansöka om Regionbildning i Stockholms län Landstingsfallmäktige har i budgeten för

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA

POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA 2.1.11 POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA KONTEXTER YLVA NORÉN BRETZER Politiskt förtroende är ett omdiskuterat tema inom statsvetenskapen, men har i hög utsträckning utforskats i ett länderjämförande perspektiv

Läs mer

3.2.2 NORRLÄNDSK REGIONALISERING

3.2.2 NORRLÄNDSK REGIONALISERING 3.2.2 NORRLÄNDSK REGIONALISERING ANDERS LIDSTRÖM Sedan ett par decennier håller Sverige på att stöpas om. Vårt land har länge setts som urtypen för en decentraliserad enhetsstat, med stark statsmakt och

Läs mer

Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder

Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder 2018-22 Inkludering av kvinnor, män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning är ett viktigt mål inom det nordiska samarbetet. FN:s konvention om rättigheter

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Lagstiftningspromemorian för kommunreformen och den grundlagsskyddade kommunala självstyrelsen. Rättssakkunnig Raine Katajamäki

Lagstiftningspromemorian för kommunreformen och den grundlagsskyddade kommunala självstyrelsen. Rättssakkunnig Raine Katajamäki Lagstiftningspromemorian för kommunreformen och den grundlagsskyddade kommunala självstyrelsen Rättssakkunnig Raine Katajamäki 25.10.2017 Behörighet Enligt Finlands grundlag 121 1 mom. är Finland indelat

Läs mer

sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik

sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik 2013 1 Social- och hälsopolitik Program för Sveriges ordförandeskap

Läs mer

FRAMTIDSSPANING LITE OM TANKESMEDJAN OCH MER OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTMANINGAR I SVENSKFINLAND

FRAMTIDSSPANING LITE OM TANKESMEDJAN OCH MER OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTMANINGAR I SVENSKFINLAND 1 FRAMTIDSSPANING LITE OM TANKESMEDJAN OCH MER OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTMANINGAR I SVENSKFINLAND 13.11.2008 Siv Sandberg Utredningsansvarig vid den finlandssvenska tankesmedjan FRAMTIDSSPANING Den

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

SKL och föreningen BIM Alliance hälsar er välkomna BIM en metod för effektiviserade byggprocesser

SKL och föreningen BIM Alliance hälsar er välkomna BIM en metod för effektiviserade byggprocesser SKL och föreningen BIM Alliance hälsar er välkomna BIM en metod för effektiviserade byggprocesser 2014-12-16 Den digitala vägen till morgondagens välfärd Åsa Zetterberg Center för esamhället, Avdelningen

Läs mer

Yttrande från Ludvika kommun angående regional indelning

Yttrande från Ludvika kommun angående regional indelning Kommunstyrelsens stab Åke Sandberg YTTRANDE Datum 2016-09-08 Ert datum Diarienummer KS 2016/ Er referens Fi2016/0258/K Sida 1(4) Kopia till Samtliga nämnder och kommunala bolag Finansdepartementet Yttrande

Läs mer

Regional utveckling och regionalt utvecklingskapital. Helena Gidlöf, avd Tillväxt och samhällsbyggnad

Regional utveckling och regionalt utvecklingskapital. Helena Gidlöf, avd Tillväxt och samhällsbyggnad Regional utveckling och regionalt utvecklingskapital Helena Gidlöf, avd Tillväxt och samhällsbyggnad Nuvarande regionala strukturer och vad som kommer 2019 14 Regioner: valda regionala parlament, ansvarig

Läs mer

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation)

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation) Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation) 1. Föreningens syfte Norden, svensk förening för nordiskt samarbete, har till ändamål att på alla områden

Läs mer