Verksamhetsberättelse 2009

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2009 Förvaltningschefen har ordet Arbetslivsnämndens arbete har under hela 2009 präglats av det rådande konjunkturläget och den globala finanskrisen. Allteftersom arbetslösenheten ökat så har också förvaltningens arbete inneburit nya uppdrag i form av fler åtgärder/projekt från arbetsförmedlingen men också i form av den extra satsning som kommunstyrelsen beslutat vad gäller ungdomar. Ungdomar är en prioriterad grupp i förvaltningens arbete och det synliggörs tydligt i våra insatser med försörjningsstödstagare och arbetslösa. Behovet av försörjningsstöd ökar i takt med lågkonjunkturen och försämringar på arbetsmarknaden. Den arbetsmetodik som förvaltningens arbetsmarknadsenhet och försörjningsstödsenhet utvecklat gemensamt och aktivt arbetat med under flera år visar sig hålla även i ett samhällsekonomiskt krisläge. Det innebär att Halmstad haft förhållandevis låga försörjningsstödskostnader och jämförelsevis med andra kommuner en moderat höjning under Förvaltningen kan nu efter fem år konstatera att organisationen är väl fungerande. Kulturerna som ärvdes in har allt tydligare smält samman till en egen förvaltningskultur med samsyn i många frågor men där verksamheterna ändå bevarar sina särarter. Arbetet har varit tidskrävande men gett goda resultat. Den största vinsten med denna förvaltning har varit samordningsmöjligheter mellan försörjningsstödsenheten och arbetsmarknadsenheten och den arbetsmetodik som nu är väl fungerande och har visat sig hålla även i en lågkonjunktur. Vi saknar verktyget vuxenutbildningen som måste anses vara en av flera möjligheter att komma i arbete och bli självförsörjande. Samarbetet med utbildningsförvaltningen har utvecklats under året och vi ser stora möjligheter att vidareutveckla samarbetet under Vägledningscentrum har under året haft ett ökat tryck av besökare samtidigt som vi har ökat vägledningen till alla våra grupper inom Arbetsmarknadsenheten. Samarbetet internt i alla projekt är väl fungerande där karriärvägledning är ett stående inslag men även det externa samarbetet med vuxenutbildningen och inte minst arbetsförmedlingen har utvecklats i positiv riktning. Förvaltningen har arbetet aktivt med Daglig verksamhets möjligheter att kunna fokusera i allt större utsträckning på arbetslinjen med hänsyn tagen till individens funktionshinder, intresse och utbildning.

2 Förvaltningen har uppfyllt målet att oavsett målgrupp ha arbetslinjen i fokus. Kommunfullmäktige fattade beslut om att förändra arbetslivsnämndens uppdrag och reglemente samt budget inom området infrastruktur för vuxnas lärande. Samtidigt fick nämnden två nya uppdrag som innebär att ta fram rutiner för överföring av utbildningsbehovet till utbildningsnämnden samt samordning av kompetensutvecklingsfrågor för vuxna. Arbete har under hösten påbörjats i samarbete med utbildningsförvaltningen och Halmstad Näringslivs AB. Arbetsförmedlingen och näringslivet är också givna partners i utvecklingsarbetet. Verksamhetsöversynen har tagit fart under hösten och ett av utredningsuppdragen är att belysa området näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor. Utredningen ska redovisas i januari 2010 och innebär att se över möjligheterna att starta en ny gemensam nämnd Utbildningsoch arbetsmarknadsnämnd. I utredningsuppdraget ingår att se om det går att lösa problemet med att fler nämnder och styrelser har ett delat ansvar. Utredaren har uppdraget att se om problemet kan lösas om gymnasieskolan, vuxenutbildningen samt arbetsmarknadsfrågorna sammanförs under en gemensam nämnd samt att daglig verksamhet förs över till socialnämnden. Utredningen ska också visa vilka följderna kan bli av att ekonomiskt bistånd placeras antingen under den nya gemensamma nämnden eller socialnämnden. Förvaltningens arbete med att effektivisera och ha kontroll på kostnadsutvecklingen samt att vi fått fler uppdrag från arbetsförmedlingen medför att vi redovisar ett positivt budgetresultat på cirka 3,9 miljoner kronor. Antalet hushåll som beviljas ekonomiskt bistånd har ökat under 2009 som en konsekvens av arbetsmarknadsläget och medför ett budgetunderskott om cirka 4,6 miljoner kronor. Vi ser med viss oro på kommande år då vi fortfarande har ett konjunkturläge som innebär att fler människor troligtvis kommer att stå utanför arbetsmarknaden och därmed vara i behov av försörjningsstöd. Arbetsmarknadsenheten Ungdomar Ungdomar har ägnats stor uppmärksamhet under 2009 vilket inneburit att kommunen har utökat sin arbetsmarknadspolitiska ungdomsverksamhet. Till ESF-projektet Ung i fokus anvisas ungdomar från försörjningsstöd, senast tio dagar efter ansökan om försörjningsstöd. Även ungdomar som tillhör det kommunala uppföljningsansvaret i åldersgruppen år, där vi hittar många ungdomar som inte fullföljt gymnasiet, har fått del av resurserna på Ung i fokus. En av handläggarna arbetar med en mobil insats som innebär att han är ute och träffar ungdomarna "på fältet" och söker upp de ungdomar utan sysselsättning som inte kommer till skolan, Arbetsförmedlingen eller arbetsmarknadsenheten.

3 Av 318 ungdomar (räknat från projektstart 2008) som avslutats efter deltagande i Ung i fokus har 105 ungdomar, 34 procent, gått vidare till arbete eller studier. Ytterligare 66 ungdomar, 21 procent, är helt eller delvis ej längre beroende av försörjningsstöd då de kvalificerat sig för Arbetsförmedlingens insatser och ersättningar. Arbetsförmedlingens önskemål om samarbete med kommunen kring ett större antal ungdomar krävde en utökning av lokaler, och det blev Fattighuset. Var tredje vecka har 20 nya ungdomar genomgått en kartläggningskurs på fem veckor som åtföljts av praktik. Totalt har 151 ungdomar deltagit i ungdomsverksamheten på Fattighuset. Kommunpolitikernas extra satsning på ungdomar resulterade i projektet Inblick i kommunala yrkesområden - Prova på-plats som består av tre månaders praktik på kommunala förvaltningar som följs av tre månaders anställning. Prova på-platserna ska ge ungdomarna en inblick i kommunala yrkesområden. Prova-på-anställningen är även ett led i den framtida kompetensförsörjningen. Det finns 100 platser i projektet som startade under hösten. I december hade 48 ungdomar påbörjat en Prova på-plats. I slutet av året jobbade nio handläggare med ungdomsfrågor och personalgruppen utökas i början av 2010 med ytterligare två personal. Det är främst ESF- projektet men även den ökade möjligheten till statliga arbetsmarknadsmedel som möjliggör den stora personalsatsningen riktad mot arbetslösa ungdomar. Under året har vi medverkat till att utforma ytterligare en ESF-ansökan, Karriär i Halland, där samtliga kommuner i länet deltar och Region Halland är projektägare. I december beviljades projektet, som vänder sig till ungdomar, medel för två år framåt. Sommarkraft, feriearbeten för gymnasieungdomar, har erbjudits 80 ungdomar. 15 vuxenstuderande med försörjningsstöd har haft sommarpraktik med försörjningsstöd som ersättning vilket innebär att samtliga tillhörande denna målgrupp har erbjudits denna möjlighet. Insatsen har inneburit att färre personer sökt försörjningsstöd. Arbetslösa över 25 år Flertalet vuxna över 25 år som anvisats till AME och som uppbär försörjningsstöd har ingått i ESF-projektet HFAB-byrån. HFAB-byrån har haft i genomsnitt 52 deltagare per månad. Av insatserna kan nämnas yrkesspecifika introduktioner som har genomförts inom lager, grönyteskötsel, lokalvård, handel, måleri samt till personlig assistans. Av 184 avslutade inom projektet (räknat från projektstart 2008) har 45 procent gått vidare till arbete eller studier. HFAB-byrån är lokaliserad till Haldahuset vilket gett förutsättningar för en optimal samverkan och samordning mellan personal på olika myndigheter, företag och organisationer som är engagerade kring de arbetslösa.

4 En uppskattad insats på arbetsmarknadsenheten är möjligheten till arbetsprövning. Under året har 303 personer anvisade från olika myndigheter arbetsprövats på AME. Nytt under 2009 Samverkan med företag vid rekrytering är ett intressant spår och kan bestå av att hitta koncept för arbetsplatsförlagd introduktion/utbildning. Samarbete med DunlopHiflex har resulterat i att sju personer erbjudits anställning där. Liknande samarbete har inletts med Dormer Tools. En intressant samverkan har genomförts med Städservice. Förutom Lokalvårdsintroduktion för arbetslösa har Haldahuset Kompetens genomfört kompetenshöjande inslag för anställd personal. Merparten har varit invandrarkvinnor med dåliga språkkunskaper som i vissa fall låg i riskzonen för att inte få behålla sitt jobb på Städservice. Handtaget (före detta Handikappservice), som samarbetar med hemvårdsförvaltningen och socialförvaltningens handikappomsorg, är en annan verksamhet som fått en nystart under hösten Ett femtontal arbetslösa står för social samvaro och promenader med äldre personer samt förtidspensionärer. Under december hade Handtaget 72 fasta uppdrag i veckan. Efter en längre tids förberedelse startade under våren KrAmi, ett samarbetsprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och kommunen (arbetslivsförvaltningen och socialförvaltningen). Målgrupp för projektet är personer som haft kontakt med kriminalvården eller ligger i riskzonen för kriminalitet. Positivt med projektet är den tydliga strukturen som inleds med tre veckors vägledning. Deltagarna är utredda av kriminalvården och deltagandet är frivilligt. Majoriteten av deltagarna uppbär försörjningsstöd vilket gör att projektet är intressant ur flera aspekter. 22 personer har deltagit i KrAmi under året varav 13 personer var anvisade av Kriminalvården och nio personer befann sig i riskzonen. En gemensam arena för framtida offensivt samarbete kring individer som riskerar att hamna mellan stolarna har under året diskuterats på ett konstruktivt sätt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och arbetslivsförvaltningen (arbetsmarknadsenheten och försörjningstödsenheten). Nyanlända flyktingar och utökad målgrupp Färre flyktingar har i år kommit än angivet antal i avtal med staten. Som en konsekvens skrivs prognosen ner och ett nytt avtal med Migrationsverket om 100 flyktingar för 2010 ska tecknas. Regeringen har lagt ett nytt förslag om ansvarsfördelning för flyktingintroduktionen som kommer att påverka förvaltningens arbete framöver. 76 nyanlända flyktingar har mottagits under 2009, varav 30 barn. Totalt har 165 flyktingar, varav 72 barn, deltagit i introduktion för nyanlända under året. Flertalet nyanlända har

5 kommit från Irak och helt saknat kunskaper i svenska språket. Många har traumatiska upplevelser med sig från sitt hemland. AME har successivt byggt upp en personalkompetens inom introduktionen med flera specialkompetenser för att möta de behov som uppstår typ kurator för de sjuka och traumatiserade. De senaste åren har barn och ungdomar fått en egen barnintroduktionshandläggare, som samverkar med övriga aktörer kring barn och ungdomar. Det fruktbara samarbetet med barn-och ungdomsförvaltningen och utbildningsförvaltningen (Sannarpsgymnasiets IVIK-program) har utvecklats vidare vilket inneburit att förvaltningarna genom arbetsmarknadsenheten fått del av statliga medel som kunnat riktas till speciella projektinsatser för nyanlända barn och ungdomar. Under 2009 beslutade kommunfullmäktige om en utökning av målgruppen för introduktion. Utökad målgrupp är nyanlända som beviljats försörjningsstöd. Sedan augusti har försörjningsstödsenheten anvisat 16 personer tillhörande målgruppen som fått ta del av introduktionens resurser. Antal och resultat Under 2009 har 1655 personer varit aktuella på arbetsmarknadsenheten. Därutöver tillkommer 72 barn till nyanlända flyktingar. 612 ungdomar har fått del av arbetsmarknadsenhetens riktade ungdomsinsatser. 517 av deltagarna anvisade till arbetsmarknadsenheten har haft försörjningsstöd. Allmänt gäller att resultat i form av arbete och studier uppvisar lägre resultat 2009 än 2008 på grund av konjunkturläget. Resultat är emellertid inte alltid arbete eller studier. Ökad självtillit och ökat självförtroende är för många av de människor som vi möter ibland än viktigare faktorer på vägen till ett arbete. De två ESF-projekten Ung i fokus och HFAB-byrån har under året varit otroliga tillgångar som möjliggjort otraditionella metoder och lösningar och som dessutom vänt sig till personer som uppbär försörjningsstöd och befinner sig längre från arbetsmarknaden. Erfarenheten visar att tillgång till ett stort antal insatser oftast ger ringar på vattnet och i sin tur föder andra lösningar. Antalet uppdrag och tolktimmar på tolkförmedlingen ökade markant 2008 och trenden håller i sig. Under 2009 har antalet tolktimmar ökat med 1800 timmar vilket motsvarar en ökning med 14 procent. Försörjningsstödsenheten Arbetet på enheten har präglats av en ökande arbetslöshet som har resulterat i ökande antal personer som sökt ekonomiskt bistånd och som beviljats ekonomiskt bistånd. I januari 2009 var antal hushåll som beviljats försörjningsstöd 619. I december hade antalet ökat till 759.

6 Denna utveckling har ställt stora krav på personalen vad gäller prioriteringar och effektivisering. Arbetslivsnämndens mål, att väntetiden för att få tid till nybesök inte ska överstiga 10 arbetsdagar, har nästan kunnat hållas. Vid några tillfällen har väntetiden varit arbetsdagar. Målet att verka för självförsörjning för klienterna kräver samverkan med många aktörer, då enheten, med undantag för två coacher, inte förfogar över egna insatser. De klienter som bedöms vara arbetsföra anvisas till arbetsmarknadsenheten för insatser som ska leda personen närmare arbetsmarknaden. Detta gäller personer över 25 år, ungdomar ska anvisas till arbetsmarknadsenheten inom tio arbetsdagar. Den interna samverkan har fungerat bra och många av försörjningsstödsenhetens klienter är i åtgärd via arbetsmarknadsenheten. Ungdomarna har skrivits in i ESF-projektet Ung i Fokus, personer över 25 år har deltagit i HFAB-byråns insatser, även detta ett ESF-projekt. Under året har samverkan med Försäkringskassa och Arbetsförmedlingen utvecklats. En handläggargrupp bestående av deltagare från de olika myndigheterna har påbörjat arbeta med konkreta ärenden för att på så sätt hjälpa individer att komma vidare till rätt åtgärd. En samverkansgrupp mellan enheten för försörjningsstöd och psykiatriska kliniken och vårdcentralerna har också påbörjat ett konkret arbete inriktat mot att hjälpa individer till rätt åtgärd. Samverkan med socialförvaltningens olika avdelningar fortgår och förbättringsområden har identifierats och det arbetet har påbörjats. De två coacherna har under året fortsatt sitt motiverande arbete med individer, de har även fortsatt med gruppverksamhet, som har slagit väl ut. Syftet med gruppverksamheten är att stärka självförtroende och ger även möjlighet till nya kontakter och nätverk. Under året har planering för att skapa en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (FINSAM) påbörjats. Halmstads kommun tillsammans med Laholm och Hylte kommuner samt Försäkringskassa och Arbetsförmedlingen ingår i arbetet. Förhoppningen är att ett samordningsförbund ska skapas under år Under året har arbetet att skapa ett ledningssystem för kvalitet avslutats i samverkan med socialförvaltningen. Inom arbetslivsförvaltningen berörs både enheten för försörjningsstöd och daglig verksamhet. Samverkan inom KKKVH har fortgått. Mellan de fem kommunerna finns ett kontinuerligt utbyte av information om arbetsmetoder och verksamhetsutveckling. De mål inom målområdet Näringsliv och arbetsmarknad, som satts upp för enheten för försörjningsstöd har alla inriktning mot självförsörjning för enhetens klienter. Lågkonjunkturen till trots, har ett flertal uppnått självförsörjning, antingen genom arbete eller genom studier. Ca häften av de personer som uppbär försörjningsstöd, står inte till arbetsmarknadens förfogande på grund av bl.a. sjukdom, missbruk eller alltför bristfälliga kunskaper i svenska språket. Dessa grupper riskerar att bli beroende av försörjningsstöd under

7 lång tid. Den arbetslöshet som nu råder gör det ännu svårare för dessa grupper att komma ut i självförsörjning. Enheten har planerat för att möta de behov som kan uppstå på grund av de nya regler som kommer att gälla inom sjukförsäkringen från Daglig verksamhet Daglig verksamhet har utvecklats i mycket positiv riktning med arbetslinjen i fokus så långt det är möjligt. En ny enhet, Kadriljen, har startats för deltagare med stort omvårdnadsbehov. Budgetläget innebär dock att vi inte har kunnat bygga ut i den takt som är önskvärt och som behovet kräver. Det har inneburit en ökad förtätning av deltagare i befintlig verksamhet. Trots det anser vi att vi fått större möjligheter att tillgodose varje individs utvecklingsmöjligheter. Arbetslivsförvaltningen har blivit tydligare med vad som är skäligt erbjudande om plats samt att det alltid ska finnas ett LSS beslut om insats innan erbjudande om plats kommer till individen. Under 2009 har vi kunnat tillgodose varje individs ansökan om plats i daglig verksamhet och därmed har vi ingen kö. Som en konsekvens av budgetläget inför kommande år och i syfte att ge enhetscheferna en rimlig arbetsbörda genomfördes en omorganisation 1 september. Det innebär samtidigt att vi får ge avkall på tjänsten som verksamhetsutvecklare och den begränsas därmed i omfattning. Jämställdhetsfrågor En jämställdhetsplan upprättas varje tredje år. Jämställdhetslagen följs upp och utvärderas så att man på arbetsplatsen kan bedöma hur målen uppnåtts med de åtgärder som bedrivits, och i samband med detta upprättas en ny plan. Jämställdhetsplanens intentioner är att kompetensutveckling och utbildning skall bidra till att uppnå en jämnare könsfördelning samt höja den allmänna kompetensen. Genom utvecklingssamtal som genomförs regelbundet diskuteras bland annat utvecklings - och utbildningsbehov. Uppföljningar sker kontinuerligt. Vi tar hänsyn till jämställdhetsaspekten i anställningsförfaranden och väljer det underrepresenterade könet, om det finns både manliga och kvinnliga sökande med lika eller likvärdiga meriter. Under året har vi anställt tre män inom daglig verksamhet. Vi arbetar för att ej ha några osakliga löneskillnader inom förvaltningen mellan kvinnor och män i samma, lika eller likvärdiga yrken som beror på kön. Inför varje lönerevision görs en bedömning så att inga osakliga löneskillnader finns. I stadskontorets årliga lönekartläggning kan konstateras att det ej finns några osakliga löneskillnader inom förvaltningen som beror på kön. Vi arbetar även för att föräldralediga ej skall gå miste om lönerevisioner. För arbetslivsförvaltningen Harriet Lökholm Förvaltningschef