Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2017
|
|
- Britt-Marie Sundström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2017 Denna VP gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris, särskilt katalogisering för alla typer av bibliotek, kompletterande medieförsörjning och samlingsstrategier. Uppdrag 2017 Driva och utveckla depåbiblioteket enligt beslutad förvärvsplan. Tillhandahålla spetstjänster kring fjärrlån, det vill säga sådana tjänster som inte de enskilda biblioteken eller läns-/regionbiblioteken har resurser att hantera själva. Utveckla arbetsmodellen för att ge konsultativt stöd och kompetensutveckling inom katalogisering i Libris. Metodutveckling, konsultativt stöd och kompetensutveckling inom kompletterande medieförsörjning. 1
2 Bakgrund I mars 2012 tog Kungl. biblioteket beslut om att fastställa förändringar i organisation och verksamhet för Informations- och lånecentraler, den nationella delen av Internationella biblioteket samt Sveriges depåbibliotek. [ ] Förändringen från lånecentraler till partners/nationella kompetenscentra har skett etappvis fram till och med Sveriges depåbibliotek och lånecentral samt Internationella biblioteket har fått verksamhetsbidrag och verkat inom sina områden som nationella kompetenscenter för folk- och skolbibliotek. Verksamheternas uppdrag och innehåll följer styrdokumentet Rutiner för samråd och styrning. Dokumentet har reviderats och uppdaterats vid två tillfällen, senast (Dnr ) Rutiner för samråd och styrning Ovanstående citeras ur detta, liksom följande kursiverade textavsnitt. Uppdrag Enheterna är en nationell resurs i KB:s samverkans- och utvecklingsuppdrag (5 i förordningen 2013:1050). Verksamheten styrs av uppdraget och de prioriteringar som görs av KB. [ ] Enheterna ska arbeta med spetstjänster som har nationell bäring. De ska bidra med kompetens som inte är möjlig att upprätthålla lokalt och regionalt på folk-, gymnasie- eller läns/regionbibliotek. Enheternas arbete ska ske i form av samverkan med målgrupperna för ömsesidigt utbyte och lärande. Detta arbetssätt syftar till att säkra att enheterna arbetar med rätt saker och att behoven från biblioteken och bibliotekens slutanvändare tas till vara på bästa sätt. Behoven fångas in av enheterna själva genom dess samverkan med biblioteken, och från KB genom samverkansforumet. Målgrupp De primära målgrupperna för enheternas utvecklingsarbete är folk- och skolbibliotek, i första hand gymnasiebibliotek. 2
3 När det gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentrals löpande tjänster inom kompletterande medieförsörjning är målgruppen bredare och inbegriper hela det allmänna biblioteksväsendet. Sveriges depåbibliotek och lånecentral Roll Sveriges depåbibliotek och lånecentral är KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris, särskilt katalogisering för alla typer av bibliotek, kompletterande medieförsörjning och samlingsstrategier. Uppdrag 2016 (reviderat ) Driva och utveckla depåbibliotek enligt beslutad förvärvsplan. Tillhandahålla spetstjänster kring fjärrlån, det vill säga sådana tjänster som inte de enskilda biblioteken eller läns-/regionbiblioteken har resurser att hantera själva. Utveckla arbetsmodellen för att ge konsultativt stöd och kompetensutveckling inom katalogisering i Libris. Metodutveckling, konsultativt stöd och kompetensutveckling inom kompletterande medieförsörjning Kommunicera verksamhet och resultat till svenska bibliotek. 3
4 Omva rldsanalys Sveriges depåbibliotek och lånecentral är KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris, särskilt katalogisering för alla typer av bibliotek, kompletterande medieförsörjning och samlingsstrategier. Mot bakgrund av mål och uppdrag för verksamheten gör vi följande omvärldsanalys: Folkbiblioteken, Libris och DDK Den nationella bibliotekskatalogen Libris är en viktig infrastrukturfråga för hela biblioteksväsendet. Antalet medlemmar i Libriskollektivet växer och alltfler folkbibliotek ansluter. En förutsättning för folkbibliotekens fortsatta anslutning till Libris är en ökad kunskap om den långsiktiga nyttan med att tillhöra en nationell infrastruktur som i sin tur ingår i globala nätverk. Öppna data och fria systemlösningar ger mervärden med nya utvecklingsmöjligheter. Libris programförklaring anger färdriktningen För bibliotekens deltagande i Libris är det nödvändigt med viss egen katalogiseringskompetens och folkbiblioteken behöver ännu för en tid fortsatt utbildning och stöd. Folkbibliotekens bidrag med katalogposter för material såsom tv-spel, film, musik, kombinerat material, medier på språk med icke latinska alfabet berikar innehållet i Libris och ökar allmänhetens nytta med en nationell bibliotekskatalog. Det nya katalogiseringsverktyget Libris XL är förberett för en ny internationell katalogiseringspraxis och format RDA (RDA= Resource Description and Access). RDA används i bland annat USA och Australien, Frankrike, Tyskland med flera europeiska länder förbereder en övergång, så även Sverige. En svensk praxis för RDA har arbetats fram under 2016 av RDA-projektet på Kungliga biblioteket. Nationalbibliografin använder sedan 2011 DDK som klassifikationssystem och de flesta lärosätesbibliotek och specialbibliotek i den nationella katalogen Libris har lämnat SAB till förmån för DDK. Folkbiblioteken har ännu inte tagit steget fullt ut och bytt klassifikationssystem. 4
5 Under april 2016 skickade KB ut en enkät till alla svenska folkbibliotek för att kartlägga det aktuella läget för Dewey på biblioteken. Resultaten visade att 12 % använder DDK eller en kombination av DDK och SAB. Under 2016 och 2017 planerar 11 % att byta klassifikationssystem. Flera kommenterade att man inte har tagit tag i Dewey ännu. Men vi inser att det snart är dags och att man har börjat planera lite, men har ingen konkret tidsplan eller att man diskuterar frågan med jämna mellanrum men ingenting är spikat. Varför planerar inte fler folkbibliotek för en övergång till Dewey? 26 % anger att personalen inte har gått utbildning, 41 % säger sig ha för lite personal för att hinna med det. Andra svar Vi har för lite information om anledningen/orsaken att ev. byta system Det är ett väldigt omfattande arbete som kräver både personal och tid. Förstår inte riktigt vitsen med att byta till Dewey. För folkbibliotekens medlemskap i Libris skulle en övergång till DDK innebära en mer rationell hantering av katalogposter och medieflöden. Det svenska trycket katalogiseras av Nationalbibliografin och som Librisbibliotek får man därmed sina poster Deweyklassade. Vid import av utländska poster följer dessutom oftast DDK med. Detta innebär således ytterligare skäl för fler folkbibliotek att ansluta till Libris. En pedagogisk uppgift blir nu att motivera ett medlemskap i Libris samt en övergång till DDK. Bibliotekens behov av äldre litteratur På uppdrag av regeringen har Kungl. biblioteket påbörjat arbetet med att formulera en nationell biblioteksstrategi för Sveriges allmänna biblioteksväsende. Två områden som kan komma att belysas i den nationella biblioteksstrategin är bibliotekens framtida behov av äldre litteratur och nuvarande ordning för pliktleveranslagen. Bör det i Sverige, liksom övriga nordiska länder, finnas en depåbiblioteksfunktion för hela biblioteksväsendet som tar emot och tillhandahåller äldre litteratur, inte bara på svenska utan även på andra språk? Bör antalet pliktmottagande bibliotek minskas, bör en depåbiblioteksfunktion bli mottagare? Hur bör ansvaret för tillgången till äldre litteratur på minoritetsspråken organiseras? Detta är exempel på frågor som, beroende på om och hur de besvaras i den nationella biblioteksstrategin, kan komma att påverka innehållet i depåbibliotekets uppdrag. IFLA:s Section on Document Delivery and Resource Sharing uppmuntrar bibliotekens globala lånesamarbeten genom att i policydokument formulera strategier för ett tydligt slutanvändarperspektiv. På deras internationella konferenser presenterar medverkande bibliotek metoder för effektivare och mer rationell fjärrlånehantering. NORDILL- 5
6 konferensen 2016 (Nordic Resource Sharing, Reference and collection Management Conference) hade temat Connecting Users to what they want. Nästa års IFLA ILDSkonferens (Interledning and Document Supply) i Paris har rubriken No library left behind cross border resource sharing. En överenskommelse mellan Libris och OCLC kommer att göra det möjligt för Librisbiblioteken att visa sina bestånd i WorldCat. Depåbibliotekets samling bör ingå i fjärrlånesamarbetet i WorldShare och därmed tillgängligöras för lån internationellt. Bevarandeansvaret vilar inte lika tungt på depåns samlingar som för pliktleveransmottagande forskningsbibliotek. E-böcker, databaser, licenser, upphovsrätt och digital kompetens Bibliotekens roll och uppdrag som en av grundpelarna för en demokratisk samhällsordning kan inte nog betonas. Allmänhetens och forskningens tillgång till licensdatabaser och e-böcker kommer också att behandlas i den kommande nationella biblioteksstrategin. Detta är en fråga inte endast för forskningsbiblioteken utan är minst lika angelägen för folk- och gymnasiebiblioteken. För forskarsamhället finns en modell för upphandling och avtalstecknande. Folk- och skolbiblioteken saknar en gemensam aktör för en nationell hantering. Under våren 2016 presenterades kartläggningen E-resurser på kommunala bibliotek lokala, regionala och nationella perspektiv (Cecilia Gärdén och Malin Utter, Högskolan i Borås, Sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap). Den visar att tillgången till licensdatabasernas material inte är likvärdig över landet. Det saknas en nationell samordning för upphandling och avtal och alla har därmed inte samma tillgång till databasernas informationsinnehåll. Utbudet av e-böcker blir på motsvarande sätt ojämlikt och fjärrlån löser inte tillgänglighetsfrågan. Vidare visar kartläggningen att befintliga e-resurser behöver en kraftfullare och mer offensiv marknadsföring än hittills för att öka allmänhetens användning. Rapporten beskriver också behoven av kompetenshöjande satsningar för bibliotekens personal. Det senare bekräftas i september av att Utredningen för en nationell biblioteksstrategi i rapporten Digitalt först med användaren i fokus föreslår att Ge alla invånare digitalt kompetenslyft genom bred bibliotekssatsning. Två av målen för den föreslagna satsningen är att öka kompetensen hos den vuxna befolkningen med avseende på källkritisk granskning av medier, ägarstrukturer och 6
7 globala sammanhang och att använda bibliotekens unika roll (till för alla) för att synkronisera den digitala kompetensen hos nyanlända med samhällsorientering och svenska demokratiska verktyg. Demografiska förändringar som en konsekvens av pågående omfattande migration ställer högre krav på bibliotekens, kanske särskilt folkbibliotekens, förmåga att svara mot behov av information och medier, analoga såväl som digitala, på en mängd nya språk. På NORDILL 2016 presenterades ett samnordiskt utvecklingsprojekt (Danmark, Norge, och från Sverige Kungl. biblioteket och Internationella biblioteket) med syfte att skapa en gemensam plattform för digitala resurser på mångspråk med spelfilm, musik, lästips med mera. Plattformen blir en vidareutveckling av den danska webbplatsen Verdensbiblioteket. Nordiska ministerrådet medfinansierar projektet. Bibliotekens tillgång till periodikamaterial Gymnasiebibliotekens efterfrågan på artikelkopior ur periodika är hög. Kostnaderna för licensdatabaser (t ex Mediearkivet) med fulltextmaterial anses allmänt höga. Allmän tillgång till dessa baser skulle öka bibliotekens självförsörjningsgrad. Förändring av arbetssätt och utveckling av nya metoder bidrar också till höjd kvalitet i skolbibliotekens referensarbete. Rapporten E-resurser på kommunala bibliotek lokala, regionala och nationella perspektiv behandlar även skolbibliotekens tillgång till och användande av fria e-resurser och betaldatabaser. Även här beskriver studien ojämlik tillgång samt att kännedomen om befintliga resurser behöver ökas bland såväl elever som pedagoger. Kartläggningen visar också att det finns ett stort allmänt användarbehov av åtkomst till tidskrifts- och dagstidningsmaterial. E-tidskrifter, betaldatabaser med tidskriftsinnehåll, beskrivs på NORDILL 2016 som tillgängligt men oåtkomligt. Denna formulering uttrycker en av de inlåsningseffekter biblioteken har att förhålla sig till idag. Btj har donerat ArtikelSöks tidskriftsarkiv för perioden till depåbiblioteket, vilket har bidragit till högre effektueringsgrad av gymnasiebibliotekens beställningar av artikelkopior. God tillgång till den fysiska tidskriften ger oss möjlighet att svara mot folkoch skolbibliotekens behov av denna tjänst. Mängden artikelmaterial med digital åtkomst svarar ännu inte mot bibliotekens behov och frågan om ett utökat uppdrag för depåbiblioteket, med ett mera systematiskt bevarande av periodika, bör undersökas inom en femårsperiod. 7
8 Kompletterande medie- och informationsförsörjning nationellt och internationellt Fjärrlånebeställningarna visar en fortsatt efterfrågan från biblioteken på lån av litteratur inom standardutgivningen, material som skulle kunna ingå i de egna bestånden, lokalt och regionalt. I takt med att regionala samarbeten utvecklas ser man behov av att formulera regionala medieförsörjningsstrategier vilket också görs på flera håll i landet. Folkbiblioteken tar ett stort ansvar för distansstudenter och övriga kommuninvånares medieförsörjningsbehov vid fortbildning och högre utbildning. Biblioteken erbjuder studieplatser, datorer, kurslitteratur och fjärrlåneservice. En hel del studielitteratur ges ut som e-böcker men behovet av tryckt litteratur kvarstår eftersom e-fjärrlån av monografier på grund av avtalsmässiga och upphovsrättsliga skäl inte ännu är ekonomiskt försvarbara. På NORDILL-konferensen Connecting Users to what they want presenterades ett pågående uppdateringsarbete av Manifestet Rethinking Resource Sharing Manifestet formulerades i sin första version för cirka 10 år sedan av representanter för främst nordamerikanska biblioteksorganisationer. Syftet är att utifrån ett tydligt användarperspektiv uppmuntra till förenklade rutiner och färre restriktioner för åtkomst av informationsmaterial. Ur programförklaringen: We believe that the user should be able to get what s/he wants on the terms that s/he chooses without undue hurdles from the library community. As libraries are making their collections visible on a global scale, so should they provide an international resource delivery system or a service model that combines the strengths of all participating libraries. Konferensen diskuterade i detta sammanhang aspekter av bibliotekens relevans för låntagaren i framtiden, till exempel hur biblioteken svarar mot låntagarens förväntningar på omedelbar åtkomst: Speed is in demand. Låntagarundersökningar om förväntningar på bibliotekens service visar att låntagaren vill få tag i materialet just nu, oberoende av vem som tillhandahåller det. Det betyder att materialet når låntagaren via andra vägar än till exempel biblioteken och att leveransvägarna då kan komma i konflikt med upphovsrätten. En uppgift för biblioteken blir då att i högre grad än idag åta sig att organisera, systematisera och långsiktigt bevara Open Access-material och underlätta laglig åtkomst. Identifierade hinder för globala låneflöden sammanfattades med begreppen copyright, payment and shipping. Byråkratiska hinder (förtullning), krångliga betalningssystem och upphovsrätt är alltjämt aktuella frågor på agendan internationellt. 8
9 Aktivitetsplan Mot bakgrund av de av KB definierade roller, uppdrag och målgrupper och under förutsättning att sökt verksamhetsbidrag beviljas planeras följande för år 2017: UPPDRAG I: Driva och utveckla depåbiblioteket enligt beslutad förvärvsplan Bibliotekens beståndsöversyn och gallring består under överskådlig tid. Samtidigt finns ett fortsatt behov av tillgång till äldre tryckt material både för låneverksamheten och som källmaterial i referensarbetet. Ett fjärrlånemagasin gör det enklare att gallra lokalt när man vet att materialet finns kvar i ett centralt magasin. Depåbiblioteket är mottagare av gallrat äldre material, registrerar beståndet i Libris, förmedlar fjärrlån samt bistår biblioteken med fortbildning och handledning i gallringsmetodik och medieplanering. En särskilt marknadsföringsinsats kommer under året att riktas till biblioteken i södra Sverige, där kommunbiblioteken, relativt sett, står för en mindre mängd donationer av gallrat material jämfört med bibliotek i övriga landet. Bevara och tillgängliggöra äldre material genom att ta emot bibliotekens utgallrade monografier och viss periodika på svenska, registrera och katalogisera materialet i Libris, tillhandahålla innehållet i samlingarna som fjärrlån. Fortlöpande ge rådgivning vid gallring, via mejl, telefon och webb. Fortsatt tillväxt av Umdp:s bestånd i Libris med ca titlar och en femprocentig ökning av antalet utlån. Om biblioteken anser att leveranskostnaderna för donationer är för höga kan antalet gåvor av gallrat material minska. Marknadsföra depåbibliotekets uppdrag via webbplats, fackpress, sändlistor och riktade utskick. Under året genomföra en riktad marknadsföringsinsats till biblioteken i södra Sverige. Antalet donationer av gallrat material från bibliotek i södra Sverige ökar jämfört med idag. 9
10 Marknadsföringen av depåbibliotekets uppdrag når inte ut och biblioteken anser att leveranskostnaderna för donationer är för höga. Undersöka möjligheterna att tillgängliggöra samlingarna i WorldShare. Ökad tillgänglighet till svenskt material för bibliotek och låntagare utomlands. Digitalisera icke upphovsrättsskyddade titlar i samarbete med Forskningsarkivet vid Umeå universitet alternativt beställa digitalisering via EOD, titlarna länkas från Librisposterna. Tre till fem nya digitaliserade titlar i Libris. Utveckla innehållet av informations- och fortbildningsmaterial på webbplatsen, bland annat rörande metoder för medieplanering och beståndsöversyn. Trafiken på webbplatsen ökar. UPPDRAG II: Tillhandahålla spetstjänster kring fjärrlån, det vill säga sådana tjänster som inte de enskilda biblioteken eller läns-/regionbiblioteken har resurser att hantera själva Sveriges depåbibliotek och lånecentral skall bistå landets folk- och skolbibliotek med kompletterande medieförsörjning, informations- och referenstjänst samt fortbildning i informationssökning, referens- och fjärrlånearbete. Avvecklingen av två lånecentraler fick 10
11 som konsekvens en kraftig ökning av antalet fjärrlånebeställningar till Um. Antal utlån 2017 förväntas ligga på samma nivå som de senaste två åren. Erbjuda kvalificerad informations- och referenstjänst Hög kvalitet i referens- och informationstjänsten höjer kvaliteten i bibliotekens service till sina låntagare. Tillhandahålla smal och svårtillgänglig litteratur genom förvärv och utlån. Fortsatt hög effektueringsgrad av fjärrlånebeställningar. Handläggning av beställningarna enligt servicedeklarationen. När förlag för elektroniska tidskrifter och e-boksutgivningar inte ger lånecentralen utlånerättigheter på beställt e-material kan fjärrlåneförfrågan inte effektueras. Tillhandahålla material ur egna samlingar och erbjuda dokumentleverans via internationella databaser såsom OCLC, Subito, netpunkt.dk, British Library. Fortsatt hög effektueringsgrad av fjärrlånebeställningar. Handläggning av beställningarna enligt servicedeklarationen Restriktioner hos bibliotek i andra länder vad gäller att fjärrutlåna utomlands. Tullbestämmelser för leveranser kan skapa ekonomiska hinder. Ge stöd och rådgivning inom området Bibehållen hög kompetens hos bibliotekens medarbetare vad gäller fjärrlånehantering och resursdelning. 11
12 Marknadsföra lånecentralens tjänster genom en enkät till samtliga folkbibliotek. Enkäten kommer att undersöka om lånecentralens tjänster är kända och relevanta. Ökad kunskap om hur lånecentralens tjänster är kända och hur de nyttjas. Låg svarsfrekvens. UPPDRAG III: Utveckla arbetsmodellen för att ge konsultativt stöd och kompetensutveckling inom katalogisering i Libris I KB:s Beslut (Dnr: 237-KB ) om en förändring i den nationella strukturen för den kompletterande medieförsörjningen fastslås bland annat att Sveriges depåbiblioteks uppdrag skall tydliggöras och förstärkas. I bilaga till beslutet sägs vidare att Det nuvarande depåbibliotekets kompetens inom bland annat Libriskatalogisering kan utvecklas till att bli en nationell resurs. Vid dialogmötet påtalas att Det finns på nationell nivå ett konkret behov av katalogiseringsstöd för de folkbibliotek som önskar gå med i Libris. KB vill att Sveriges depåbibliotek och lånecentral tar på sig en konsultativ och fortbildande roll. Alltfler folkbibliotek ansluter till Libris och under innevarande år har Libris biblioteksstöd sett över anslutningsprocessen för nya registrerande bibliotek. Depåbibliotekets bidrag och medverkan i utbildning och information föreslås få en annan inriktning. LBS menar att KB skall stå för grundutbildningen i katalogisering för nya bibliotek och att uppföljningskurser genomförs av depåbiblioteket. Depåbibliotekets utbildningsinsatser kommer därför att komplettera grundutbildningarna med bland annat kurser om folkbiblioteksspecifikt material. Arbetsgruppen/Nätverket för folkbibliotekens samarbete i Libris har sedan 2014 arbetat enligt uppdraget att identifiera och analysera folkbibliotekens behov, fokusera på konkreta problem, kanalisera frågeställningar, föreslå lösningar, samordna, bistå med rådgivning och erbjuda fortbildning i katalogisering. Närmast står gruppen inför att se över det fortsatta arbetet med målsättning och arbetsformer. 12
13 KB:s enkät till folkbiblioteken om Dewey visar på behovet av mera information om bakgrunden till att KB tog beslutet om att lämna SAB och övergå till Dewey. Fördelarna med att vara Librisbibliotek och samtidigt använda DDK behöver tydliggöras. Erbjuda rådgivning i samband med övergång till att bli Librisbibliotek samt ge undervisning, handledning och stöd i katalogisering i LIBRIS. Detta sker i samverkan med Libris biblioteksstöd och Kungl. bibliotekets utbildningssamordnare. Folkbiblioteken i Libriskollektivet upplever sig få ett bra stöd. Fler folkbibliotek blir Librisbibliotek. Som komplement till grundkursen i Libriskatalogisering erbjuda kurser kring folkbiblioteksspecifikt material. Formulera en kursplan. Fler folkbibliotek bidrar aktivt genom att berika Libris med folkbiblioteksspecifikt material. Om marknadsföring av och information om kurserna inte når ut får det konsekvenser för det folkbiblioteksspecifika materialet i Libris. Antalet poster ökar inte i takt med utgivning och förvärv och postkvaliteten kan påverkas. Producera utbildningsfilmer och webbinarier med instruktioner för hur spelfilmer, tvspel, ljudböcker, musik-cd och kombinerat material katalogiseras. Filmerna publiceras på webbsidan. Fler folkbibliotek bidrar aktivt genom att berika Libris med folkbiblioteksspecifikt material. 13
14 Nätverket för Folkbibliotekens samarbete i Libris: kalla nätverket till regelbundna webbmöten i aktuella frågor. Uppmuntra nätverket att bidra med inlägg på Facebook där frågor diskuteras. Folkbiblioteken i Libriskollektivet upplever sig få ett bra stöd. Medlemmarna i nätverket upplever att de varit aktiva och gjort nytta. Erbjuda information, utbildning och handledning vid övergång till DDK i samverkan med den svenska Deweyredaktionen. Fler folkbibliotek överväger en övergång till Dewey. UPPDRAG IV: Metodutveckling, konsultativt stöd och kompetensutveckling inom kompletterande medieförsörjning Vi ser en fortsatt efterfrågan från biblioteken på lån av litteratur inom standardutgivningen, material som skulle kunna ingå i de egna bestånden, lokalt och regionalt. Arbetet med att formulera medieplaner behöver därmed förstärkas. I takt med att regionala samarbeten utvecklas, till exempel gemensamma kataloger med gemensamma bestånd, ökar behoven av regionala medieförsörjningsstrategier. Som ett led inom metodutvecklingen för regionala medieplaner genomförs seminarier om bibliotekens framtida urval och förmedling av tryckta och digitala medier. Frågeställningar att belysa kan vara gemensam katalog med gemensamma samlingar, digitala medier i ett gemensamt medieplanearbete, digital litteracitet. Vid fortbildningsinsatser är läns- och regionbiblioteken viktiga samarbetspartners, likaså lärosätesbiblioteken. Samarbetet mellan kommunbibliotek och högskolebibliotek med syftet att skapa en samsyn på litteraturförsörjning och service till distansstuderande behöver stärkas. Gemensamma fortbildningsinsatser och konferensarrangemang kan bidra till en sådan utveckling. 14
15 Utveckla och underhålla webbplatsen med fjärrlåneguiden, digitala söktjänster för fjärrlånearbetet, länka till nationella och internationella styrdokument samt utöka och uppdatera länkar till fria e-böcker. Bibliotekens självförsörjningsgrad ökar vad gäller standardutgivning och kurslitteratur. Bibehållen hög kompetens hos bibliotekens medarbetare vad gäller fjärrlånehantering och resursdelning. Ge inköpsrådgivning samt erbjuda fortbildning i informations- och referenstjänster med utgångspunkt i material som finns i databaser och andra digitala informationskällor. Bibliotekens självförsörjningsgrad ökar vad gäller standardutgivning och kurslitteratur. Ökad kännedom hos bibliotekens medarbetare om e-resursernas innehåll. I samarbete med regionbiblioteken genomföra regionala användarträffar för kommunbibliotekens fjärrlånehandläggare. Två sådana tillfällen planeras. Innehållet baseras på aktuella frågor för kommunbiblioteken. Till dessa inbjuds representanter för lärosätesbiblioteken. Bibehållen hög kompetens hos bibliotekens medarbetare vad gäller fjärrlånehantering och resursdelning Kunskaper om fjärrlånehantering och resursdelning måste hela tiden erövras eftersom området är föränderligt och ständigt i utveckling. Om biblioteken inte har tillräckliga resurser för personalens fortbildning kan detta få konsekvenser för kvaliteten i bibliotekens fjärrlåneservice. 15
16 I samarbete med regionbibliotek med kommunala katalogsamarbeten genomföra ett par seminarier om regionala medieplaner. En kunskapsöversikt över form och innehåll för regionala medieplaner. Olika förutsättningar regionerna emellan kan försvåra konsensus. Konferenser: Marskonferensen 2017 med tema Användarvänlighet på golvet. Planering av marskonferensen Båda konferenserna genomförs i samarrangemang med Umeå universitetsbibliotek, SLUbiblioteket, länsbiblioteket Västerbotten, Umeå stadsbibliotek och Svensk biblioteksförening. NORDILL Sverige är värdland för nästa nordiska fjärrlånekonferens. Evenemanget förutsätter en lång planeringstid och påbörjas vid inledningen av Konferensen arrangeras av Sveriges depåbibliotek och lånecentral i samarbete med KB/enheten för dokumentleverans med flera aktörer. Bibliotekens självförsörjningsgrad ökar vad gäller standardutgivning och kurslitteratur. Bibehållen hög kompetens hos bibliotekens medarbetare vad gäller fjärrlånehantering och resursdelning. Konferensernas deltagare är nöjda. Kunskaper om fjärrlånehantering och resursdelning måste hela tiden erövras eftersom området är föränderligt och ständigt i utveckling. Om biblioteken inte har tillräckliga resurser för personalens fortbildning kan detta få konsekvenser för kvaliteten i bibliotekens fjärrlåneservice. 16
17 Kommunikationsplan för hela det nationella uppdraget Medverka och nätverka vid konferenser och seminarier. Delta i nationella och internationella nätverk såsom Ämnesordsgruppen för skönlitteratur i Libris, KB:s Arbetsgruppen för Dewey, Nätverket Folkbibliotekens samarbete i Libris, Svensk biblioteksförening, läns- och regionbibliotek, IFLA, nordiska ILL-nätverk, Facebook-grupperna för fjärrlån och Folkbibliotekens samarbete i Libris. Marknadsföra verksamheten via webbplats, KB:s bloggar, fackpress, sändlistor, riktade utskick och i samband med konferenser. Erbjuda visningar och ta emot studiebesök, erbjuda praktikplatser. Uppföljning (hela det nationella uppdraget) Sammanställa och analysera den årliga statistiken Fortlöpande kontakt och dialog med målgrupperna Analysera konferens- och kursutvärderingar Kungl. bibliotekets årliga verksamhetsdialog Övrigt Ekonomi förändringar i budgetförslag 2017 jämfört med 2016: Personalkostnad: Indexuppräkning för personalkostnader är gjorda enligt Umeå kommuns och kulturnämndens budgetanvisningar. I budgetposten lönekostnader ingår även kostnaden för vaktmästeri, förvaltningsledning, administration mm. Intäkten för lönebidrag har minskat med kr varpå en minskning i uppskattad intäkt är gjord. Porto- och fraktkostnader: Prognosen för 2016 visar att budgeten för porto och fraktkostnader inte kommer att räcka. Vi gör därför en uppskrivning med kr. Resor: I budgetposten resor ingår transportkostnader, deltagaravgifter och traktamenten Lokalkostnader inklusive lokalvård: hyres- och städavtalet är nu färdigförhandlat och en minskning i budget är gjord. Denna minskning i hyreskostnad finansierar lägre lönebidragsintäkter och ökade portokostnader. 17
Verksamhetsplan Nationella uppdraget. Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2016
Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2016 Denna VP gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen
Läs merVerksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2016
Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2016 Denna VP gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen
Läs merVerksamhetsplan Nationella uppdraget
Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2015 Denna VP gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris
Läs merVerksamhetsplan 2018 Nationella uppdraget, Sveriges depa bibliotek och la necentral
Verksamhetsplan 2018 Nationella uppdraget, Sveriges depa bibliotek och la necentral Denna verksamhetsplan och bidragsansökan gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är KB:s partner och nationellt
Läs merVerksamhetsplan 2019 Nationella uppdraget, Sveriges depa bibliotek och la necentral
Verksamhetsplan 2019 Nationella uppdraget, Sveriges depa bibliotek och la necentral Denna verksamhetsplan och bidragsansökan gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är KB:s partner och nationellt
Läs merVerksamhetsbera ttelse 2014
Verksamhetsbera ttelse 2014 Denna VB avser Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är hela Sveriges lånecentral och dessutom nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris för alla typer av bibliotek,
Läs merVerksamhetsbera ttelse Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2017
Verksamhetsbera ttelse Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2017 Denna VB avser Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är hela Sveriges lånecentral och dessutom nationellt kompetenscenter
Läs merRutiner för samråd och styrning 2013-2015
Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om
Läs merRutiner för samråd och styrning
Handläggare Anna Lundén Datum 2018-09-24 Dnr KB-4.5-2018-743 Rutiner för samråd och styrning 2019 - KB och dess partners/nationella kompetenscentra i det nationella samverkans- och utvecklingsuppdraget
Läs merVerksamhetsbera ttelse Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2015
Verksamhetsbera ttelse Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2015 Denna VB avser Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är hela Sveriges lånecentral och dessutom nationellt kompetenscenter
Läs merRegional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland
Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.
Läs merExpertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Torsdag den 29 mars, 2012
ANTAL SIDOR 1(9) Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Torsdag den 29 mars, 2012 Närvarande: ordförande: Madelein Enström Gunilla Eldebro (adjungerad) Anna Gustafsson Chen Tommy Johansson
Läs merDialogmöte: Sveriges depåbibliotek och lånecentral - KB
DIARIE-NR. DATUM REFERENS 6.1.1-2015-866 2016-06-10 Hilda Androls Dialogmöte: Sveriges depåbibliotek och lånecentral - KB Datum: 2016-05-18 Tid: kl. ca 10:00 14:45 Plats: Sveriges depåbibliotek, Nygatan
Läs merStudiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm
Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm En dag i november 2015 lämnade delar ur personalen på Gagnefs kommunbibliotek Dalarna för att åka till huvudstaden och besöka Internationella biblioteket
Läs merVerksamhetsplan Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2015
Verksamhetsplan Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2015 Denna VP gäller Internationella biblioteket i rollen som lånecentral och nationellt kompetenscenter för folk- och skolbibliotek när
Läs merExpertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Verksamhetsberättelse 2012
Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Verksamhetsberättelse 2012 Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning bildades 2012. Sammanlagt fyra expertgruppsmöten har ägt
Läs merKungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan
Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungliga biblioteket (KB) har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.
Läs merRegional biblioteksplan Kalmar län
Regional biblioteksplan Kalmar län 2017-2021 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 1930-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken
Läs merRegional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008
Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas
Läs merKungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan
Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.
Läs merRegional biblioteksplan
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna
Läs merProtokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017
Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-02-10 Sida 1 (1) Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 15 Diarienummer KN160098 Regional biblioteksplan Beslut 1. Kulturnämnden
Läs merMedieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012
26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång
Läs merKungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1
Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1 Kunskap för evigheten Lag om pliktleverans av tryckt material 1661 Lag om pliktleverans av radio och TV - 1979 Lag om pliktleverans av e-material
Läs merAnsvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team
Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete
Läs merVerksamhetsplan Nationella uppdraget Tjänsten Bibblan Svarar 2017
rev. 2017-01-13 Verksamhetsplan Nationella uppdraget Tjänsten Bibblan Svarar 2017 Denna VP gäller för den nationella virtuella svarstjänsten Bibblan Svarar som Malmö Stadsbibliotek är drift- och utvecklingsansvarig
Läs merGemensam medieplan för Götabiblioteken
Gemensam medieplan för Götabiblioteken 2019 2022 Inledning och syfte 3 Målbild och viljeinriktning 3 Götabiblioteken 3 Strategiska samarbetsvinster 3 Prioriterade grupper 4 Barn och ungdomar 4 Personer
Läs merPROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka
PROGRAM/PLAN Medieplan för biblioteken i Dokumentets syfte Medieplanen har till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken Dokumentet gäller för Biblioteken i
Läs merAktivitetsplan ökad mediesamverkan
Aktivitetsplan ökad mediesamverkan 2017-2019 1 Stärka nätverkande och etablera ett regionalt medienätverk som möjliggör erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling samt är ett stöd i det lokala mediestrategiska
Läs merLäsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65
Remissvar Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 utredningens bedömning att det krävs kraftfulla åtgärder för att vända den negativa utvecklingen vad gäller läsning och läsfärdighet.
Läs merAnteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014
Anteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014 Närvarande: Hilda Androls, Kungl. biblioteket Madelein Enström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral,
Läs merInspel till arbetet med nationell biblioteksstrategi från skolbiblioteksgruppen
Datum: Dnr: 6.6-2017-795 2017-12-14 Handläggare: Marja Haapalainen Till sekretariatet för nationell biblioteksstrategi Inspel till arbetet med nationell biblioteksstrategi från skolbiblioteksgruppen Tillsammans
Läs merRegional medieplan för Blekinge och Kronoberg
Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Roller, ansvar och mediesamarbete - 2016 2015-12-18 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Styrdokument och riktlinjer... 2 2.1 Nationella styrdokument... 2 2.2 Regionala
Läs merSynpunkter på Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi - UTKAST
Regionbibliotek Stockholm Skrivelse 2018-10-31 KN 2018/883 Synpunkter på Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi - UTKAST Dokumentet har beretts av Regionbibliotek Stockholm
Läs merStatens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)
Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet
Läs merLibris för folkbiblioteken!
Libris för folkbiblioteken! - mot en Nationell katalog Hilda Androls 2013-04-10 Sidnummer 1 Uppdraget Myndigheten ska ha en nationell överblick över biblioteksområdet samt främja samverkan och utveckling
Läs merPolicy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek
Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek Publicerad: 2017-10-17 Beslutsfattare: Torun Sundström Handläggare: Torun Sundström, avdelningen för vetenskaplig informationsförsörjning
Läs merHur folkbiblioteken arbetar med mångspråkiga medier sedan 2014
Hur folkbiblioteken arbetar med mångspråkiga medier sedan 2014 Sammanställning av enkätsvaren och inventering av stödbehov Junko Söderman, Internationella biblioteket 2015-10-07 Om enkäten 2014 Nya bibliotekslagen
Läs merMedieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24
Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling
Läs merFråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009
Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fokus för år 2009 Fråga biblioteket kommer under 2009 att fokusera på kvalitet och samverkan. Vi vill uppnå en högre kvalitet i referenstjänsten. Vi vill också utveckla
Läs merRegional biblioteksplan för Stockholms län
KUN 2008/388 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Allan Axelsson Regional biblioteksplan för Stockholms län 2009 2011 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att
Läs merSamverkan och nätverk inom ABM-området. Infrastruktur i samverkan. 11 november Gunnar Sahlin.
Samverkan och nätverk inom ABM-området Infrastruktur i samverkan 11 november 2008 Gunnar Sahlin Från separata arkiv, bibliotek och museer till ett samlat digitalt nätverk utan nationsgränser Biblioteksvärlden
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var
VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra
Läs merStrategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser
Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken
Läs merKungliga 14 bibliotekets plan för nationell biblioteks- utveckling & samverkan
2014 Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.
Läs merMediepolicy 2013-2014
Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicyn vänder sig i första hand till Nackas invånare men har också till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken. Revidering sker
Läs merPolicydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län
Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för
Läs merVerksamhetsbera ttelse 2014
Dnr: 53-KB 1001-2013 Verksamhetsbera ttelse 2014 Denna VB avser Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är hela Sveriges lånecentral och dessutom nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris
Läs merLätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden
DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE 2011-09-09 50 554 2009 Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden Bakgrund Kungliga biblioteket (KB) och Statens kulturråd beställde
Läs merVerksamhetsplan 2004
Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en
Läs merForum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling
Handläggare Carina Heurlin Fernold Nationell bibliotekssamverkan Publik verksamhet Datum 2015-09-30 Dnr Dnr 6.7 2015-923 Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling Del 2 grupper (bilaga 2 till
Läs merMångspråksarbete vid Internationella biblioteket. OCH IFLA:s mångkultursektion. Linköping
Mångspråksarbete vid Internationella biblioteket OCH IFLA:s mångkultursektion Linköping 2019-09-17 Internationella biblioteket Alireza Afshari (Ali) (Alibi) www.cyclingforlibraries.org https://www.ifla.org/mcultp
Läs merFjärrlånestatistik ur LIBRIS
Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Britt Sagnert LIBRIS Nationella bibliotekssystem LIBRIS fjärrlånerutin en fjärrlånerutin i LIBRIS har funnits sedan slutet av 1988 LIBRIS fjärrlån introducerades för lånecentraler
Läs merEQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport
Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.
Läs merVerksamhetsbera ttelse Nationella uppdraget Tjänsten Bibblan Svarar 2017
Verksamhetsbera ttelse Nationella uppdraget Tjänsten Bibblan Svarar 2017 Denna VB gäller för den nationella virtuella svarstjänsten Bibblan Svarar som Malmö Stadsbibliotek är drift- och utvecklingsansvarig
Läs merUppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige
Regeringsbeslut 2 Kulturdepartementet 2015-06-11 Ku2014/01693/KI Kungl. biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Ku2015/00747/KI Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela
Läs merRapporten Demokratins skattkammare Förslag till en nationell biblioteksstrategi
YTTRANDE Dnr Ku2019/00550/KO Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 4 oktober 2019 Rapporten Demokratins skattkammare Förslag till en nationell biblioteksstrategi Sammanfattande
Läs merUtlåtande över Nationell Biblioteksstrategi 2018, 00217/2018
Kulturförvaltningen Helsingborgs Bibliotek Catharina Isberg Bibliotekschef Kulturnämnden Sammanträdesdatum 20 september 2018 över Nationell Biblioteksstrategi 2018, 00217/2018 1. Sammanfattning I den omvärld
Läs merBiblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun
Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.
Läs merRegional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län
Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt
Läs merVision KB:s syfte, vision och målbild
Vision 2025 KB:s syfte, vision och målbild Regeringen Syfte Vision 2025 Målbild 2020 Aktiviteter KB:s styrkedja KB får sitt uppdrag från regeringen i instruktion och regleringsbrev etc. Myndigheten omsätter
Läs merKultur- och fritidskontoret Mediepolicy
Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy Biblioteken i Södertälje Telefon (direkt): 08-523 02080 E-post: stadsbiblioteket@sodertalje.se 2 (6) Innehållsförteckning Mediepolicy... 3 Bibliotekens uppdrag och
Läs merProjektplan för Digitalt först med användaren i fokus
Projektplan för Digitalt först med användaren i fokus Uppdraget Regeringen uppdrar åt Kungliga biblioteket (KB) att under 2018-2020 nationellt samordna och finansiera en satsning på de regionala biblioteksverksamheterna
Läs merBiblioteksverksamhet
Biblioteksverksamhet UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den
Läs merMedieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde
Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2017-01-16 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 FÖRVÄRVSPRINCIPER... 1 VAD SKA FÖRVÄRVAS... 1 URVAL... 1 KURSLITTERATUR... 1 LITTERATUR FÖR STUDENTER MED LÄS-
Läs merExpertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Tisdag 6 november, 2012
ANTAL SIDOR 1(8) Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Tisdag 6 november, 2012 Närvarande: ordförande: Madelein Enström Gunilla Eldebro (adjungerad) Anna Gustafsson Chen Ilona Johansson
Läs merKulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.
Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 3 Uppdrag 3 Styrdokument 3 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden 4-5 Stadsbibliotekets framtida utveckling 6
Läs merRegionalt mediesamarbete i Skåne. Internationella biblioteket
Regionalt mediesamarbete i Skåne Internationella biblioteket 130905 Regionalt mediesamarbete i Skåne Kultur Skånes webbplats http://www.skane.se/kultur/mediesamarbete Bibliotek, bildning och medias blogg
Läs merCENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010
1 CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 FÖRORD Medieförsörjningsplanen syftar till att få till stånd tydliga riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan Internationella bibliotekets
Läs merBiblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek
Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek 2016-2019 Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 4 Uppdrag 4 Styrdokument 4 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden
Läs merNationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek?
Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek? Kultur- och fritidsförvaltningen Ann-Charlotte Fandén Datum: 2014-07-16 2 (10) Innehållsförteckning Bakgrund s. 3 Folkbibliotekens
Läs merNytt uppdrag. KB som nationell samordnare
Nytt uppdrag KB som nationell samordnare Kungliga bibliotekets nya roll Hösten 2009 föreslog regeringen i sin kulturproposition att Kungliga biblioteket skulle få ett särskilt uppdrag att svara för nationell
Läs merDatum Dnr Regionalt mediesamarbete för biblioteken i Skåne 2014
Kulturnämnden Kristina Elding Utvecklare media och bibliotek 040-675 37 39 Kristina.Elding@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-05-14 Dnr 1400765 1 (5) Kulturnämnden Regionalt mediesamarbete för biblioteken
Läs merDewey i Sverige. Möte Sverigebiblioteket 5 mars 2009 Magdalena Svanberg.
Dewey i Sverige Möte Sverigebiblioteket 5 mars 2009 Magdalena Svanberg Detta har hänt Delstudie 3 i Katalogutredningen. Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? (2006) Remiss.
Läs merGÖTABIBLIOTEKEN. För FörlagEtt: Kom ihåg att klicka på lägga in din order i Book-IT i sista steget av beställningen
Manual för inköp A. Inköp från AdLibris, BTJ och FörlagEtt. Beställ från leverantörerna som vanligt, de levererar poster via Libris. En katalogpost skapas automatiskt vid köpet om det inte redan finns
Läs merBiblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01
Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets
Läs merDatum Dnr Regionalt mediesamarbete på biblioteksområdet 2016
Kulturnämnden Annelien van der Tang Eliasson Utvecklare media och bibliotek 040-675 37 40 Annelien.vanderTang-Eliasson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-14 Dnr 1502892 1 (5) Kulturnämnden Regionalt
Läs merMedlemsmöte 9 november
Medlemsmöte 9 november 1. Ordförande hälsar välkommen 2. Presentationsrunda 3. Ordförande presenterar dagens agenda DigiDel Nationell katalog Barn, bibliotek och IT Licensfrågan/KULDA Resurser kvalitetsutveckling/utvecklingsbidrag
Läs merDewey Decimal Classification (DDC)
Dewey Decimal Classification (DDC) -en kort introduktion samt lite om våra tankar och vårt arbete inför övergången Gunilla Thunarf Sundkvist Högskolebiblioteket i Gävle maj 2010 Historia Världens mest
Läs merInriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.
Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på
Läs merMediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1
Mediaplan för KTH Biblioteket Version 1.1 Innehåll KTH Bibliotekets uppdrag... 3 Urvalskriterier... 3 Förvärvsprinciper... 3 Kursböcker... 3 KTH-publikationer... 3 Fjärrlån... 4 Tillgängliggörande... 4
Läs merRiktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27
Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund
Läs merProjektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland
Projektplan med kommunikationsplan för Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland Projektägare Genomförs i Projektets syfte Region Värmland/Kulturcentrum, Biblioteksutveckling i
Läs merLÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002
LÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002 VISION Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland
Läs mercl o L ^3 BIBLIOTEKSUTVECKLING Dnr:^/5-^/5i
cl o L ^3 2018-10-10 Kungl. bsbljoteket ' -^ 2018-10- 19 Dnr:^/5-^/5i Dnr 18/00547 Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg lämnar härmed yttrande över utkastet "Från ord till handling - På väg mot en nationell
Läs mer1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.
Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4
Läs merBiblioteksplan Lidingö stad
1 (8) DATUM DNR 2016-05-02 KS/2016:10 Biblioteksplan Lidingö stad 2016-2019 2 (8) Innehållsförteckning Biblioteksverksamhet för alla... 3 Bibliotekslagen (SFS 2013:801)...3 Bibliotek ska samverka...4 Lidingö
Läs merBiblioteksstämman 2011
Biblioteksstämman 2011 Inledning Gunnar & Gunilla Sidnummer 1 Biblioteken är en samhällsresurs Biblioteken är en viktig samhällsresurs och det finns stora utvecklingsmöjligheter för biblioteken i framtidens
Läs merVerksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015
Verksamhetsplan Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 1 1 Bakgrund 3 2 Vision 4 3 Verksamheten 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Lokaler och bemanning... 5 3.3 Bibliotekssamarbete... 5 4 Verksamhetens
Läs merMedlemskap i Libris beslutsunderlag
Medlemskap i Libris beslutsunderlag Att bli medlem i Libris är ett förändringsarbete som kräver förberedelse några månader före övergång. Den görs delvis i samarbete med Libris. Alla götabiblioteken måste
Läs merMedieplan Folk- och skolbibliotek i Lessebo kommun
Medieplan Folk- och skolbibliotek i Lessebo kommun 2018 Innehåll Syfte, mål och fokusområden... 2 Barn och ungdomar... 2 Personer med funktionsnedsättning... 3 Personer med annat modersmål och nationella
Läs merKalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun
Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Innehåll Inledning... 3 Inköp... 4 Översyn av beståndet... 5 Fjärrlån... 5 Gåvor...
Läs merBiblioteksplan
Biblioteksplan 2017-2021 Dnr: KS.2017.0214 Antagen av kommunfullmäktige 2017-05-31, 80 (ersätter Biblioteksplan för Finspångs kommun KF 189, Dnr 2005.0206) Inledning Alla ska kunna ta del av litteratur,
Läs merStockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN
Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Inledning... 2 Ämnesprofil... 2 Bevakningspolicy... 2 Bestånd... 3 Upphandlade leverantörer... 3 Förvärvskanaler... 3 Elektronisk version... 4 Åtkomst elektroniska
Läs merBiblioteksplan. Biblioteksplan Datum för beslut: Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad:
Biblioteksplan Biblioteksplan Datum för beslut: 2016-04-29 Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad: 2018-12-17 Beslutsinstans: BUN Giltig till: Barn- och utbildningsförvaltningen Biblioteket Innehållsförteckning
Läs merVERKSAMHETS- PLAN 2015. Fri information för framtida kunskap
VERKSAMHETS- PLAN 2015 Fri information för framtida kunskap 1 Sveriges nationalbibliotek svarar för insamling av och tillgång till fysiska och digitala medier till förmån för forskning och samhällsutveckling
Läs merBilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13
Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund
Läs merSlutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Läs merVerksamhet Länsbibliotekets verksamhet kan sammanfattas inom tre huvudområden: Kompletterande medieförsörjning Verksamhetsutveckling Information
Länsbibliotek Östergötland Verksamhetsplan 2003 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland
Läs merTj.ngsryd.s. Kommun Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/ En samlad biblioteksorganisation med lokal förankring
Tj.ngsryd.s Kommun bilaga 1 BN 97 201-8-09-25 2018-09-06 Innehåll: Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/19 1 Biblioteks- och skollagen 2. Vision och mål avseende biblioteksverksamheten 2.1 Vision
Läs mer