YRKANDE. FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige föreslås besluta: att avslå motionen.

Transkript

1 Göteborg den Yrkande (M) (L) (KD) Kommunstyrelsen Ärende 3.6 YRKANDE ang Motion (3:6) av Lars Hansson (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) angående att ansöka om tillstånd om kameraövervakning dygnet runt i alla stadsdelar i Göteborg FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige föreslås besluta: att avslå motionen. ÄRENDET Kommunstyrelsen beslutade den 15 juni 2016, i enlighet med ett yrkande från Alliansen, att Stadsledningskontoret får i uppdrag att tillsammans med Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd göra en översyn för att identifiera om det finns lämpliga offentliga platser där behov finns av kameraövervakning alternativt utökad kameraövervakning i enlighet Göteborgs Stads policy och riktlinje för kameraövervakning. De berörda nämnderna har därefter genomfört en kartläggning och rapporterat till Stadsledningskontoret. Kommunstyrelsen kommer därefter att få ta ställning till ett förslag som omfattar en sammanställd uppfattning av behovet av trygghetsfrämjande kameror i stadsdelarna. Denna process bör fullföljas och inte ersättas med en ny. Utifrån den nuvarande Kameraövervakningslagen är Länsstyrelsen mycket restriktiv i tillståndsgivning för kameraövervakning. Den så kallade överviktsprincipen innebär att den enskildes intresse av att inte bli övervakad väger mycket tungt. För att få tillstånd måste man först kunna påvisa att platsen verkligen är otrygg brottsutsatt. Vi menar att lagen inte är modern och att den behöver förändras så att kraven för tillståndsgivning sänks. Men vi konstaterar att lagen likväl nu gäller och att Göteborgs Stad har att förhålla sig till den. Därför är det angeläget att genomföra en omsorgsfull inventering och värdering av otrygga platser i syfte att kunna prestera en hållbar motivering till den tillståndsgivande myndigheten. Det är detta arbete som nu pågår i Staden. Det är således inte rimligt att förvänta att Länsstyrelsen skulle utfärda något tillstånd för den oprecisa framställan om att kameraövervaka i Göteborgs Stad dygnet runt så som framförs i motionen.

2 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0374/17 Juridiska avdelningen Sarah Arlebrink Telefon E-post: Motion av Lars Hansson (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) om kameraövervakning dygnet runt i alla stadsdelsnämnder i Göteborgs Stad Motionen Motionärerna menar att övervakningskameror bör användas mer än vad det görs idag och vill att Göteborgs Stad ska utreda möjligheten att sätta upp kameror i alla stadsdelar för dygnet runt övervakning i syfte att öka tryggheten genom att minska brottsligheten. Lars Hansson (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att så fort som möjligt ansöka om tillstånd att bedriva kameraövervakning i Göteborgs Stad dygnet runt. Motionen har inte skickats på remiss med hänvisning beredningen av ärende 0789/16 avseende kommunstyrelsens uppdrag till stadsledningskontorets att tillsammans med stadsdelsnämnderna, social resursförvaltning och Förvaltnings AB GöteborgsLokaler göra en översyn för att identifiera lämpliga offentliga platser där behov finns av kameraövervakning alternativt utökad kameraövervakning. Stadsdelsnämndernas, social resursförvaltnings och Förvaltnings AB GöteborgsLokalers respektive remissvar i ärende 0789/16 redovisas även i detta ärende, och utgör därför en del av motionens beredning. Föreliggande ärende och ärende 0789/16 är anmälda för att kunna behandlas vid samma kommunstyrelsesammanträde. Sammanställning av remissvar Sammanställningen av de svar som inkom från stadsdelsnämnderna visade på att flertalet nämnder ansåg att det finns behov av trygghetsskapande åtgärder men tveksamhet föreligger om utökad kameraövervakning eller kameraövervakning skulle kunna vara en effektiv åtgärd för att bekämpa brott och öka tryggheten hos medborgarna. Nämnderna poängterade även vikten av hänsyn till den enskildes personliga integritet samt påtalade att kameraövervakning är ett komplement till andra mindre ingripande åtgärder som först måste prövas enligt policy och riktlinje för kameraövervakning i Göteborgs Stad. Ingen av remissinstanserna nämnde behov av dygnet runt övervakning. Remissinstans Slutsats Kommentar SDN Askim Frölunda - Högsbo Platser där det kan finnas behov av kameraövervakning är områdena runt Frölunda Torg och Marklandsgatan. Forskningen visar dock att kameraövervakning är SDN redogör för att man bedriver trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete tillsammans med SDF Västra Göteborg och 1(9)

3 SDN Centrum SDN Norra Hisingen SDN Örgryte Härlanda SDN Majorna/Linné effektivare mot egendomsbrott än mot våldsbrott. Detta talar mot att kameror skulle vara effektiva för att öka den upplevda tryggheten i de av förvaltningen utpekade områdena. Följande områden kan vara behjälpta av kameraövervakning. Området Kanaltorget, Östra och Västra Nordstan, Brunnsparken, Nils Ericssonterminalen/platsen och Centralstationen eftermiddagar, kvällar och nätter. Avenyn samt eventuellt sidogator sena helgkvällar och nätter. De större kollektivtrafikknutpunkterna Drottningtorget, Brunnsparken och Korsvägen. Kommande underjordsmiljöer vid Västlänkenstationerna. Centrum menar dock sammantaget att de inte ser något behov av trygghetskameror i offentlig miljö i anslutning till förvaltningens verksamheter. Vid en sammanvägning av stadens policy, forskning och rapporter om kameraövervakningens effekter, samt den trygghetsundersökning som genomfördes i december 2015 finner Norra Hisingen ingen anledning att sätta upp kameraövervakning på offentliga platser i stadsdelen. SDN ger uttryck för att det inte framkommit några platser med specifikt behov av kameraövervakning, där problemen inte kan tillgodoses med andra förebyggande och trygghetsskapande åtgärder. SDN konstaterar att majoriteten av invånarna i polisen i Lokalpolisområde Storgöteborg syd. Flera insatser har gjorts. Kameraövervakning finns sedan tidigare på i vissa av dessa området. Förebyggande arbete med stor polisiär närvaro runt framförallt Nordstan och Kanaltorget. Det är också stor närvaro av väktare och ordningsvakter. Vidare har man samverkan med flera aktörer inom aktuella områden. Sammantaget menar Centrum att en noggrann utredning med alla inblandade aktörer behöver göras för att avgöra om kameraövervakning är lämpligt på dessa platser. Norra Hisingen arbetar sedan många år tillsammans med polisen, bostadsbolagen och föreningar med en mångfald olika insatser som tillsammans ska bidra till en trygg och livfull stadsdel. Nämnden ser ingen anledning att lägga fram något förslag om kameraövervakning till kommunstyrelsen. Det är upp till varje berörd fastighetsägare att vidta Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(9)

4 SDN Östra Göteborg SDN Angered SDN Västra Göteborg SDN Lundby SDN Västra Hisingen stadsdelen känner sig trygga eller mycket trygga. Polisen har identifierat några platser som är särskilt brottsutsatta avseende bilinbrott: P-hus och parkeringar på Nordhemsgatan, Första Långgatan och Masthamnsgatan. SDN förslår kameraövervakning på 12 platser/områden i Östra Göteborg där kameraövervakning kan leda till ökad trygghet. SDN identifierar 20 platser med behov av kameror. SDN ser behov i Tynneredsområdet och då framförallt Grevegården, området kring Briljantgatan, Opaltorget samt hållplatserna på spårvagnslinjen mellan Opaltorget och Frölunda Torg. SDN ser behov av kameraövervakning på Hjalmar Brantingsplatsen och Eketrägatans hållplats samt den del av Eketrägatan som ligger närmast hållplatsen. Likaså förslås kameraövervakning som en lämplig åtgärd vid Campus Lindholmen. SDN uppger att nämnden har åtgärder med anledning av detta. Förvaltningen kommer i grunden att förhålla sig positiv till ansökningar om kameraövervakning. Sammantaget menar Östra Göteborg att en eventuell framtida kameraövervakning bör införas varsamt i olika miljöer och att man bör genomföra utvärderingar av hög kvalitet med långa uppföljningsperioder. Problem med narkotikaförsäljning och gängrelaterad brottslighet samt skadegörelse lyfts fram. SDN bedömer att det i samtliga fall är viktigare för boende i området att känna säkerhet och trygghet än den enskildes behov av personlig integritet. Förväntade effekterna av kameraövervakning behöver utredas med hänvisning till BRÅ:s forskning som inte visar på att kameraövervakning är effektivt för den aktuella brottslighet som stadsdelen tampas med. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(9)

5 Social resursnämnd Förvaltnings AB GöteborgsLokaler gett stadsdelsdirektören i uppdrag att i dialog med fastighetsägare tillse att ansökan om utökade trygghetsfrämjande kameror på Vårväderstorget görs. Kamerabevakning av torgytan samt övervakning av entrén från norr mot spårvagnen. Förvaltningen har identifierat framförallt fyra riskområden; Järntorget, Andra Långgatan, Nordsatan samt området mellan Lilla Bommen och Göteborgsoperan. Flertalet platser föreslås kameraövervakas för att öka tryggheten. Förvaltningen betonar vikten av att den personliga integriteten alltid måste ställas mot den förväntade nyttan vid en eventuell kameraövervakning av offentliga platser. Göteborgslokalers bedömning är att den allvarligaste integritetskränkningen sker när en person har utsatts för ett våldsbrott och väljer därför att öka insatserna för att skydda brottsoffrets integritet. Ekonomiska konsekvenser Kameraövervakning medför kostnader i form av teknisk utrustning och underhåll av denna men även organisatoriska resurser i form av kontroll och säkerhet vid lagring, hantering, informationsgivning och löpande kontroller. En utökad kameraövervakning medför högre kostnader i dessa avseenden. Barnperspektivet Ökad kameraövervakning medför risk för intrång i barn personliga integritet. Flera av nämnderna har uppgett ett ökat behov av kameraövervakning på områden där framför allt barn vistas såsom skolor, fritidsgårdar. Frågan om det överhuvudtaget är lämpligt med kameraövervakning i grundskolor bör övervägas noga innan eventuellt beslut om kameraövervakning av elever och övriga unga sker. Vidare innebär kameraövervakning av den omfattning som redogjorts för urskiljningslös övervakning som kan vara svårmotiverad i ett integritetsperspektiv i synnerhet vad gäller barn. Jämställdhetsperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(9)

6 Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet När kommuner beviljats tillstånd för kameraövervakning har det främst avsett vissa fastigheter, resecentrum och andra utpekade och specificerade områden samt enligt särskilda villkor. I de fall kommunen blivit beviljad kameraövervakning över vissa gator och torg har tillståndet beviljats under vissa av dygnets timmar, sällan dagtid. BRÅ har i ett antal rapporter, (BRÅ 2007:29, 2009: :13) analyserat effekterna av kameraövervakning i brottsförebyggande syfte. Slutsatsen som kan dras av dessa rapporter är att den brottsförebyggande effekten som kan uppnås genom kameraövervakning framför allt handlar om planerade brott mot fasta objekt (t ex inbrott och skadegörelse). Justitiedepartementet genomför för närvarande en utredning, Kameraövervakning brottsbekämpning och integritet (Ju 2015:14), med uppdraget att utvärdera kameraövervakningslagens effekter för brottsbekämpning och konsekvenserna för den personliga integriteten. Den ska vara avlutad den 15 juni Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Motionen Yttrande SDN Askim Frölunda Högsbo Yttrande SDN Centrum Yttrande SDN Norra Hisingen Yttrande SDN Örgryte Härlanda Yttrande SDN Majorna Linné Yttrande SDN Östra Göteborg Yttrande SDN Angered Yttrande SDN Västra Göteborg Yttrande SDN Lundby SDN Västra Hisingen Yttrande Social resursförvaltning Yttrande Förvaltnings AB GöteborgsLokaler Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(9)

7 Motionen Motionärerna menar att övervakningskameror bör användas mer än vad det görs idag och vill att Göteborgs Stad ska utreda möjligheten att sätta upp kameror i alla stadsdelar för dygnet runt övervakning i syfte att öka tryggheten genom att minska brottsligheten. Lars Hansson (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att så fort som möjligt ansöka om tillstånd att bedriva kameraövervakning i Göteborgs Stad dygnet runt. Motionen har inte skickats på remiss med hänvisning beredningen av ärende 0789/16 avseende kommunstyrelsens uppdrag till stadsledningskontorets att tillsammans med stadsdelsnämnderna, social resursförvaltning och Förvaltnings AB GöteborgsLokaler göra en översyn för att identifiera lämpliga offentliga platser där behov finns av kameraövervakning alternativt utökad kameraövervakning. Stadsdelsnämndernas, social resursförvaltnings och Förvaltnings AB GöteborgsLokalers respektive remissvar i ärende 0789/16 redovisas även i detta ärende, och utgör därför en del av motionens beredning. Föreliggande ärende och ärende 0789/16 är anmälda för att kunna behandlas vid samma kommunstyrelsesammanträde. Ansvarsfördelning mellan kommun och polismyndighet Det är Polismyndigheten och inte kommunen som i första hand har att tillse att gator och torg utgör en trygg miljö för människor. Det finns goda skäl som talar för att tydligt åtskilja de bådas uppgifter. Det föreligger dock inget juridiskt hinder mot att en kommun söker och beviljas tillstånd till kameraövervakning av stadens gator och torg men regeringsrätten uttalade i RÅ 2010 ref 22 I att man kan ifrågasätta om det kan anses vara ett berättigat intresse för en kommun att övervaka centralt belägna allmänna platser, i syfte att förhindra och beivra brottslighet. Regeringsrätten menade att kommunen visserligen har ett övergripande ansvar för allmän ordning och säkerhet inom kommunen, men att goda skäl talar för att arbetsordningen mellan kommunens respektive de brottsbekämpande myndigheternas uppgifter ska hållas tydlig. Regeringsrätten menade att det är en betydande skillnad om kameraövervakningen sker av Polismyndigheten eller i kommunal regi. Den ansåg att det i praktiken var Polismyndigheten som skulle ha den faktiska nyttan av övervakningen medan kommunen endast skulle kunna uppnå en upplevd ökad trygghet för de personer som förflyttar sig och vistas inom området. Gällande rätt Kameraövervakningslagens syfte är att tillgodose behovet av kameraövervakning för berättigade ändamål samtidigt som enskilda skyddas mot otillbörliga intrång i den personliga integriteten. Lagen vilar på principen att det är den konkreta platsen för övervakning som ska bedömas vid tillståndsprövningen. Om övervakningsintresset vid en sådan bedömning anses väga tyngre än integritetsintresset, finns det förutsättningar för kameraövervakning. Det följer av praxis (RÅ 2000 ref. 61 I-II och RÅ 2010 ref. 22 I-III) att betydande restriktivitet ska gälla vid en prövning av om gator och torg ska tillåtas att kameraövervakas. En grundläggande faktor vid prövningen är brottslighetens art och frekvens i det aktuella området och i förhållande till kringliggande områden som inte omfattas av kameraövervakningen. Av betydelse är också om andra, mindre integritetskränkande metoder för att komma till rätta med brottsligheten har prövats och om den tilltänkta övervakningen kan antas få avsedd effekt. För att en sådan prövning ska möjliggöras förutsätts att ansökan är preciserad och inte allför allmänt hållen. Som sökande krävs normalt att man genom dokumentation (polisanmälningar, incidentrapporter eller dylikt) kan visa på ett konkret övervakningsbehov som väger Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(9)

8 tyngre än integritetsintresset i det aktuella fallet. Vid ansökan om kameraövervakning följer det alltså av lagens grundprincip att varje enskilt fall, i praktiken varje kamera för sig, ska prövas. Det går således lagstiftarens intention emot att utföra generell kameraövervakning över en hel stad, dygnet runt utan vidare precisering, ska tillåtas med stöd av kameraövervakningslagen (2013:460). När kommuner har beviljats tillstånd för kameraövervakning har det främst avsett vissa fastigheter, resecentrum och andra utpekade och specificerade områden samt enligt särskilda villkor. I de fall kommunen blivit beviljad kameraövervakning över vissa gator och torg har tillståndet beviljats under vissa av dygnets timmar, sällan dagtid. I förarbetena till lag om allmän kameraövervakning (1998:150) framhölls att kameraövervakning endast ska utgöra ett komplement till andra brottsförebyggande åtgärder (se prop. 1997/98:64 s. 28 f.). Kameraövervakning bör alltså inte ses som ett hjälpmedel som ska användas i stället för andra säkerhetsåtgärder eller förebyggande insatser t.ex. förbättrad belysning eller anpassning av vegetation för att försvåra brottslighet. I enighet med förarbetena följer det vidare av praxis att det ska ha undersökts vilka mindre integritetskränkande metoder som står den sökande till buds för att komma tillrätta med brottsligheten (se bl.a. Kammarrätten i Göteborg Mål nr ). Att i första hand undersöka alternativa åtgärder vid en bedömning följer även av Göteborgs Stads egen policy och riktlinje för kameraövervakning (Dnr 1023/12). En sådan undersökning förutsätter att man har preciserat och tydliggjort vilket område som skulle bli föremål för kameraövervakning. Datainspektionen menar att kameraövervakning ska ske restriktivt och att material från bildupptagningar, även ljud, är extra integritetskänsligt material. En övergripande kameraövervakning över stora platser och över hela dygnet har inte ansetts vara i enlighet med lagstiftningen enligt datainspektionen. En generell hotbild är inte heller tillräckligt för att motivera kameraövervakning (datainspektionens överklagande dnr ). För att det ska vara tillåtet med den typen av övervakning måste varje övervakad timme på varje plats kunna motiveras och preciseras enligt ovan dokumentation. Vidare är det extra känsligt ur en integritetsaspekt att övervaka flera stora allmänna platser dygnet runt då det därmed blir möjligt att kartlägga en persons rörelsemönster över dygnet. Hantering av personuppgifter Personuppgiftslagen samt kameraövervakningslagen ställer höga krav på hantering av inspelat material vilket även stipuleras av stadens egna riktlinjer för informationssäkerhetshantering och stadens policy och riktlinje för kameraövervakning inom Göteborgs Stad. EU:s dataskyddsförordning som blir svensk lag reglerar hantering av personuppgifter och kommer att gälla även kameraövervakning. Även om det ännu är oklart exakt hur förordningen ska tillämpas i vissa frågor står klart att regleringen beträffande informationsgivning, säkerhet, kontroll, lagring, gallring, uppföljning och underhåll på teknisk utrustning kommer bli mer betungande än vad den är idag. Placering av övervakningskameror Övervakningskameror placeras i regel på byggnader. Det är inte tillåtet att utan vidare montera en kamera på en byggnad utan tillstånd från fastighetsägaren. Om tillstånd medges måste avtal upprättas om förutsättningarna för nyttjandet av fastigheten samt tydliggöras vem som har ansvaret för utrustningen om en omständighet med själva fastigheten skulle orsaka skada på utrustningen eller omvänt om ingrepp behöver göras i fastigheten, vem som ansvarar för vad och till vilken del. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(9)

9 Övervakningsobjekt Det föreligger olika bedömningsgrunder beroende på vad som ska övervakas. Ett resecentrum, skolor eller andra platser där barn och unga vistas, platser utanför socialkontor, läkarmottagningar och liknande, kan anses som extra integritetskänsliga platser. Vid ansökan om kameraövervakning måste man noggrant kunna motivera varför just en sådan plats behöver övervakas och varför intresset av övervakning är större än hänsynen till den enskildes integritet. Flera av de platser som av nämnderna i sammanställningen bedömdes som motiverade att övervaka med kamera är just sådana platser. BRÅ har i ett antal rapporter, (BRÅ 2007:29, 2009: :13) analyserat effekterna av kameraövervakning i brottsförebyggande syfte. Slutsatsen som kan dras av dessa rapporter är att den brottsförebyggande effekten som kan uppnås genom kameraövervakning framför allt handlar om planerade brott mot fasta objekt (t ex inbrott och skadegörelse) års rapport avsåg Landskrona kommun som låtit installera 16 kameror på fem centrala gator i Landkrona. Kamerorna installerades med anledning av de höga nivåerna av våldsbrott och den låga upplevelsen av trygghet i de centrala delarna av staden. Syftet med övervakningskamerorna var att minska våldsbrottsligheten och öka tryggheten i området. Av rapporten framgår att Kameraövervakningen inte hade någon effekt på antalet våldsbrott i det kameraövervakade området, men att den upplevda tryggheten ökade års rapport avsåg kameraövervakning genomförd av Polisen av Stureplan och Medborgarplatsen i Stockholm. Kamerabilderna studerades i realtid och användes aktivt för att hjälpa poliser på plats att förhindra våld och ordningsstörningar. Nämnda övervakning var det första i sitt slag och BRÅ bedömde att jämfört med tidigare övervakning, där bilderna enbart studeras i efterhand, kan kameraövervakning i realtid ge helt andra möjligheter till en brottsförebyggande effekt än den att personer som vistas på platsen och känner till övervakningen undviker att begå brott. Under den period som kameraövervakningen genomfördes minskade inte de anmälda personbrotten på Stureplan. Däremot kunde man se en tydlig minskning på Medborgarplatsen, både i relation till motsvarande period året innan och i relation till utvecklingen i övriga staden, men att det vid rapportens författande inte gick att uttala sig i vad mån minskningen berodde på kameraövervakningen. Tillsyn och ansvar Det ankommer idag som huvudregel på varje nämnd/styrelse att ansöka om tillstånd för övervakningskamera inom sitt område. Det är således även nämnden/styrelsen som har ansvaret för att övervakningen sker på ett korrekt sätt. Hanteringen av det inspelade materialet ska ske i enlighet med nämndens dokumenthanteringsplaner och gallringsbeslut. Nämnden har en uppföljningsskyldighet med avseende på effekten av övervakningen och graden av intrång i den personliga integriteten. Enligt Policy och riktlinje för kameraövervakning inom Göteborgs Stad är nämnden ansvarig för att företeckning av installerad kameraövervakning upprättas och hålls uppdaterad och att åtkomsten till det inspelade materialet är väl reglerad. I policyn anges även att kameraövervakning ska avslutas så snart den inte längre är nödvändig för de angivna ändamålen. Stadsrevisionen framförde kritik mot kommunstyrelsen samt vissa nämnder och bolag i september 2016 beträffande kameraövervakning. Enligt stadsrevisionen har Göteborgs Stad brustit i flera av sina åtaganden gällande kameraövervakning. En betydligt utökad kameraövervakning skulle innebära utökade skyldigheter i detta avseende. Det innebär Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(9)

10 att utbildning och resurser skulle behöva anpassas till en utökad övervakning. Ökad kameraövervakning medför ett ökat ansvar och arbete i form av säkerhet, granskning, förvaring, radering och informationsgivning kring inspelningarna. Likaså ökar kraven på tekniskt underhåll, ansökan och hantering av tillsyn samt uppföljning av tillstånd. Respektive nämnd och styrelse ansvarar för den kameraövervakning som nämnden/styrelsen bedriver, och måste därvid säkerställa att kameraövervakningen och därmed sammanhängande informationshantering omhändertas på ett ändamålsenligt sätt. Stadsledningskontoret Sarah Arlebrink Stadsjurist Markus Landahl Förste stadsjurist Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(9)

11 Handling 2017 nr 17 Motion av Lars Hansson (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) angående att ansöka om tillstånd om kameraövervakning dygnet runt i alla stadsdelar i Göteborg Göteborg den 17 januari 2017 Brottsligheten i Göteborg och den hotfulla stämningen på många platser i Göteborg har lett till en utbredd känsla av otrygghet bland invånarna i Göteborg Stad. Polisens nästa steg i arbetet för att öka tryggheten i den värst utsatta stadsdelen Biskopsgården är att den ska övervakas dygnet runt av 15 övervakningskameror. Övervakningen kommer att ske fram till och med juli Länsstyrelsen har godkänt polisens ansökan om att få använda kameror dygnet runt. Många av de boende i Biskopsgården vill ha kamerorna påslagna dygnet runt. Detta för att kunna lösa brott samt förhindra brottslighet och hotfulla situationer. Det är hög tid att invånarna kan känna sig trygga i sin hemmiljö. SD har under lång tid påpekat att kameror bör användas mer än de gör idag. Detta har vi tagit upp vår budget, men ingen har lyssnat på oss! I de två stadsdelarna Rinkeby och Tensta i Stockholm har polisen också fått tillstånd att kameraövervaka dygnet runt. Stor otrygghet finns alltså utbredd i fler kommuner i Sverige än i Göteborg. SD vill att det utreds om att man sätter upp kameror i alla stadsdelar i Göteborg. Detta eftersom brottsligheten och den otrygghet som den medför breder ut sig i Göteborg alltmer och vi i SD är övertygade om att övervakningskameror är ett bra sätt att få bort otryggheten. Med hänvisning till ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta Att: Ge kommunstyrelsen i uppdrag att så fort som möjligt ansöka om tillstånd att kameraövervaka i Göteborgs Stad dygnet runt. Lars Hansson (SD) Jörgen Fogelklou (SD) 1(1)

12 Utdrag ur protokoll SDN AFH Sammanträdesdatum , N /16 Översyn av trygghetsfrämjande kameror på offentliga platser Förvaltningen har upprättat ett tjänsteutlåtande i ärendet daterat Peter Hermansson (M) anmäler för M, L och KD en protokollsanteckning som förs till protokollet. Stadsdelsnämndens beslut Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till stadsledningskontoret. Protokollsanteckning Protokollsanteckning från M, L och KD biläggs protokollet som bilaga 5 Vid protokollet Rätt utdraget intygar i tjänsten: Anna Sahlberg Sekreterare Justeringsdatum: Ordförande Camilla Widman Justerare Lena Olinder 1(1)

13 Protokollsanteckning (M)(L)(KD) Stadsdelsnämnden Askim/Frölunda/Högsbo Datum; Ärende; 8 Översyn av trygghetsfrämjande kameror på offentliga platser Vi inom Alliansen tycker att TU:t påvisade en något negativ ton gentemot användandet av trygghetsfrämjande kameror. Därför vill vi påtala av vi är positivt inställda till att trygghetsfrämjande kameror används i större utsträckning och vi anser att den uppfattningen även delas av merparten av stadsdelens invånare. Motivet till att använda trygghetsfrämjande kameror i större uträckning är att det skapar en upplevelse av ökad trygghet och vi är även övertygade om att det förenklar det polisiära arbetet när ett brott har begåtts. Peter Hermansson (M) Berit Krantz (L) Jörgen Knudtzon (KD)

14 Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen Utfärdat: Michael Nagy Diarienummer: N /16 Telefon: (eller Göteborgs Stad växel ) E-post: Översyn av trygghetsfrämjande kameror på offentliga platser. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade , 429 dnr 0789/16, att ge stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd göra en översyn för att identifiera om det finns lämpliga offentliga platser där behov av kameraövervakning alternativt utökad kameraövervakning enligt Göteborgs Stads policy och riktlinje för kameraövervakning Förslag till beslut Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till stadsledningskontoret. Bakgrund Syftet är att stärka det brottsförebyggande arbetet och samtidigt förbättra trygghetskänslan på särskilt utsatta platser i Göteborg. Översynen och därmed påföljande bedömningar och förslag ska ske i enlighet med Göteborgs Stads policy och riktlinje för kameraövervakning samt kameraövervakningslag (2013:460). Områden som kan bli aktuella för kameraövervakning är sådana där man kan anta att allmänheten löper ökad risk att utsättas för brott varför kameraövervakning kan förebygga, avslöja eller främja utredningen av brott. Innan ett område bedöms vara i behov av kameraövervakning ska ställning tas till om andra lämpliga åtgärder övervägts eller vidtagits samt om hänsyn tagits till den personliga integriteten. Ekonomiska konsekvenser på kort sikt Ingen Ekonomiska konsekvenser på lång sikt Kan bli en stor kostnad i förhållande till nyttan. Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv För att öka andelen som åker kollektivt är det viktigt att framförallt knutpunkter, hållplatser, och vägar till och från dessa, upplevs som trygga. Vissa grupper är mer utsatta för brott än andra, beroende på till exempel etnicitet, religion, ålder och kön. Åtgärder som ökar tryggheten och minskar brottsligheten bör gynna dessa grupper särskilt. Göteborgs Stad Askim-Frölunda-Högsbo Besöksadress: Nymilsgatan 2 Telefon: Box Västra Frölunda E-post: askimfrolundahogsbo@afh.goteborg.se Webb: 1(2)

15 Barnperspektivet Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande åtgärder, men även integritetsfrågor, är viktiga för barns uppväxt. Förvaltningens överväganden Kameraövervakning på offentliga platser är beroende av situation och används enligt Göteborgs stads kamerapolicy. Stadsdelsförvaltningen bedriver trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete, tillsammans med SDF Västra Göteborg och polisen i Lokalpolisområde Storgöteborg syd, Trygg i sydväst. Insatserna som krävs är situationsanpassade och kräver kontinuerlig uppföljning. De platser i stadsdelen där förvaltningen bedömer att det kan finnas behov av kameraövervakning är områdena runt Frölunda Torg och Marklandsgatan. Förvaltningen är osäker på vilka effekter på den upplevda tryggheten en eventuell kameraövervakning skulle ge samt hur de skulle påverka människors uppfattning när det gäller personlig integritet. I den trygghetsundersökning som genomfördes i stadsdelen våren 2016 framkom att områdena i anslutning till Marklandsgatans och Frölunda torgs hållplatser var de områden i stadsdelen där många invånare upplevde otrygghet. Upplevelsen av otrygghet kan bekräftas av brottsstatistik. Narkotikabrottslighet, skadegörelse, stöld och våldsbrott utgör problem på dessa platser, främst runt Frölunda torg som är en viktig knutpunkt för resande till, från och inom stadsdelen. Enligt forskning som Brottsförebyggande rådet har sammanställt har kameror störst brottsförebyggande effekt på parkeringsplatser. Forskningen visar också att kameraövervakning är effektivare mot egendomsbrott än mot våldsbrott. Detta talar mot att kameror skulle vara effektiva för att öka den upplevda tryggheten i de av förvaltningen utpekade områdena. Enligt Göteborgs Stads riktlinje för kameraövervakning ska intresset av övervakningen alltid vägas mot enskildas integritet. Ytterligare en aspekt att överväga är vad en allmän ökning av övervakningskameror gör med människors tillvänjning av dem och acceptans av inskränkning av den personliga integriteten. Samråd Förvaltningen har rådgjort med Lokalpolisområde Storgöteborg syd. Samverkan Förvaltningsövergripande samverkansgrupp Ingrid Larsson Stadsdelsdirektör Bilaga 1: Stadsledningskontoret - Översyn av trygghetsfrämjande kameror på offentliga platser Göteborgs Stad Askim-Frölunda-Högsbo, tjänsteutlåtande 2(2)

16 Protokollsutdrag stadsdelsnämnden Centrum Översyn av trygghetsfrämjande kameror på offentlig plats diarienummer N /16 Förvaltningen har upprättat ett tjänsteutlåtande angående översyn av trygghetsfrämjande kameror på offentlig plats den 10 november Kommunstyrelsen beslutade , 429 dnr 0789/16, att ge stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd göra en översyn för att identifiera om det finns lämpliga offentliga platser där det finns behov av kameraövervakning alternativt utökad kameraövervakning. Syftet är att stärka det brottsförebyggande arbetet och samtidigt förbättra trygghetskänslan på särskilt utsatta platser i Göteborg. Stadsdelsnämnd Centrum har fått godkänt att ärendet behandlas på nämndsammanträde den 29 november och att redovisning översänds efter det. Beslut i stadsdelsnämnden Centrum Tjänsteutlåtandet översänds till Stadsledningskontoret som nämndens eget yttrande. Justering Tisdagen den 29 november Kanslienheten, Engelbrektsgatan 71 våning 3. Rätt utdraget intygar i tjänsten Maria Löwenadler, nämndsekreterare Anna Sibinska, ordförande Nina Miskovsky, 2:e vice ordförande Stadsdelsnämnden Centrum Box Göteborg Besöksadress: Engelbrektsgatan 71 E-post: centrum@centrum.goteborg.se Hemsida: Telefon: Telefax:

17 Tjänsteutlåtande Utfärdat: Diarienummer: N /16 Utvecklingsavdelningen Gunilla Henningsson/Centrum/GBGStad Telefon: (eller Göteborgs Stad växel ) E-post: Eva-Marie Ekman/Centrum/GBGStad Telefon: (eller Göteborgs Stad växel ) E-post: Anders Brålander/Centrum/GBGStad Telefon: (eller Göteborgs Stad växel ) E-post: Översyn av trygghetsfrämjande kameror på offentlig plats Ärendet Kommunstyrelsen beslutade , 429 dnr 0789/16, att ge stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd göra en översyn för att identifiera om det finns lämpliga offentliga platser där det finns behov av kameraövervakning alternativt utökad kameraövervakning. Syftet är att stärka det brottsförebyggande arbetet och samtidigt förbättra trygghetskänslan på särskilt utsatta platser i Göteborg. Stadsdelsnämnd Centrum har fått godkänt att ärendet behandlas på nämndsammanträde den 29 november och att redovisning översänds efter det. Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Centrum Tjänsteutlåtandet översänds till Stadsledningskontoret som nämndens eget yttrande. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade , 429 dnr 0789/16, att ge stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd göra en översyn för att identifiera om det finns lämpliga offentliga platser där det finns behov av kameraövervakning alternativt utökad kameraövervakning enligt Göteborgs Stads policy och riktlinje för kameraövervakning. Syftet är att stärka det brottsförebyggande arbetet och samtidigt förbättra trygghetskänslan på särskilt utsatta platser i Göteborg. Stadsledningskontoret har gett Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd i uppdrag att på lämpligt sätt se till att riskområden under respektive nämnd och styrelses ansvar blir inventerade och i de fall kameraövervakning rekommenderas ska motivering och andra Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 1(11)

18 överväganden redovisas till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret kommer därefter att sammanställa inkommet material i syfte att få en helhetsbild över staden. Stadsdelsnämnden ska enligt anvisningar från SLK svara utifrån befintlig kunskap. Utvärdering av kameraövervakning av gator och torg i stadskärnor i andra städer i Sverige har visat varierande effekt på brottslighet och upplevd trygghet. På oplanerad brottslighet, exempelvis våldsbrott som sker under alkoholpåverkan, har kameraövervakningen haft låg avskräckande effekt. Det är därför viktigt att Göteborgs stad gör en noggrann utredning om kameraövervakning övervägs, för att säkerställas att brottsligheten och sättet platsen används på är på ett sådant sätt att kameraövervakning bedöms kunna ha effekt och att eventuell övervakning sker utifrån platsens och brottslighetens förutsättningar. I ett eventuellt fortsatt agerande kring kameraövervakning är det avgörande att klargöra vilken aktör som ska ansvara för kameraövervakningen (ansökan, kostnader, omhändertagande av inspelat material) då det påverkar förutsättningarna för att önskad effekt ska uppnås. Förvaltningens övervägande av platser utgår från dialog med cheferna i förvaltningens verksamheter samt från information insamlad i Trygg i Centrumarbetet och Centrums lokala brottsförebyggande råd (Lokalt Brå), vilket innefattar information från medarbetare, medborgare, kriminalstatistik och statistik från diverse mätningar. Förvaltningens chefer på verksamheter runt om i stadsdelen ser inte behov av trygghetskameror i offentlig miljö i anslutning till verksamheterna. Utifrån Trygg i Centrum- och Bråarbetet har förvaltningen identifierat några platser där kameraövervakning eventuellt kan ha effekt på brottsligheten och upplevelsen av trygghet. Området Kanaltorget, Östra och Västra Nordstan, Brunnsparken, Nils Ericssonterminalen/platsen och Centralstationen eftermiddagar, kvällar och nätter. Avenyn samt eventuellt sidogator sena helgkvällar och nätter. De större kollektivtrafikknutpunkterna. Drottningtorget, Brunnsparken och Korsvägen. (Kommande underjordsmiljöer vid Västlänkenstationerna.) Det är platser med hög förekomst av våldsbrott (misshandel och rån), fickstölder, narkotikabruk/handel, ordningsstörningar och otrygghet till följd av berusade/drogpåverkade personer. Även problem med svarttaxi och urinering på offentlig plats förekommer. För att avgöra om kameraövervakning är lämplig på dessa platser samt för att se om andra lämpliga insatser har gjorts, behöver det göras en noggrann utredning med alla inblandade aktörer i områdena. Förvaltningens resonemang kring platserna utgår från förvaltningens befintlig kunskap. Andra aktörer har ytterligare kunskaper som behöver inkluderas. Det är viktigt att det tas hänsyn till den personliga integriteten och att ett eventuellt fortsatt agerande utgår från kameraövervakningslagen och Göteborgs Stads policy och riktlinjer kring kameraövervakning. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade , 429 dnr 0789/16, att ge stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd att göra en översyn för att identifiera om det finns lämpliga offentliga platser där det finns behov av kameraövervakning Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 2(11)

19 alternativt utökad kameraövervakning. Syftet är att stärka det brottsförebyggande arbetet och samtidigt förbättra trygghetskänslan på särskilt utsatta platser i Göteborg. Översynen och därmed påföljande bedömningar och förslag ska ske i enlighet med Göteborgs Stads policy och riktlinje för kameraövervakning samt kameraövervakningslag (2013:460). Områden som kan bli aktuella för kameraövervakning är sådana där man kan anta att allmänheten löper ökad risk att utsättas för brott varför kameraövervakning kan förebygga, avslöja eller främja utredningen av brott. Innan ett område bedöms vara i behov av kameraövervakning ska ställning tas till om andra lämpliga åtgärder övervägts eller vidtagits samt om hänsyn tagits till den personliga integriteten. Stadsledningskontoret har gett Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd i uppdrag att på lämpligt sätt se till att riskområden under respektive nämnd och styrelses ansvar blir inventerade och i de fall kameraövervakning rekommenderas ska motivering och andra överväganden redovisas till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret kommer därefter att sammanställa inkommet material i syfte att få en helhetsbild över staden. Vid muntlig avstämning med Stadsledningskontoret har förtydligats att förvaltningen endast ska svara utifrån befintlig kunskap, inte inhämta information från andra aktörer. Redovisningen ska innehålla: - område, adress - motivering till risk för ökad brottslighet samt vilken typ av brottslighet - syftet och målet med kameraövervakningen ( förebygga, förhindra brott eller olyckor, främja brottsutredning, öka tryggheten eller liknande ändamål) - vilka åtgärder som har övervägts/vidtagits istället för kameraövervakning ( belysning, lås och larm, insyn o. dyl. ) - motivering av varför intresset av kameraövervakning väger tyngre än den enskildes integritet. Ekonomiskt perspektiv Införande av kameraövervakning på offentliga platser skulle medföra såväl materiella kostnader för utrustningen som personella kostnader för att omhänderta och använda inspelat material. Det framgår inte av uppdraget vilken organisatorisk del av kommunen som skall ha ansvar för kameraövervakning på offentligt plats. Barnperspektivet Införande av kameraövervakning på de offentliga platser och på det sätt som förvaltningen resonerar kring bör inte ha någon stor effekt för barn och unga, då kameraövervakningen i så fall skulle ske sena kvällar och nätter. Sena kvällar och nätter rör sig få barn och unga utomhus. Stadsdelen har inte någon verksamhet för barn och unga nattetid i dessa områden. Jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv Om kameraövervakningen införs och ger önskad effekt kan det vara positivt utifrån ett jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv, då platserna som förvaltningen resonerar Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 3(11)

20 kring är platser som nyttjas av alla grupper i samhället. På den faktiska brottsligheten bör effekten bli störst bland pojkar och män, då de i högre grad än flickor och kvinnor utgör gärningspersoner och brottsoffer. På upplevelsen av trygghet bör effekten bli störst på flickor och kvinnor samt äldre personer, då det är grupper som i högre grad upplever otrygghet ute kvällstid. Miljöperspektiv Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektiv Kameraövervakning av gator och torg i stadskärnor har visat varierande effekt på brottsligheten. Erfarenheter från andra länder visar att kameraövervakning verkar fungera bäst för att förhindra planerade brott, framför allt olika typer av egendomsbrott som inbrott, stöld och skadegörelse. När det gäller mer oplanerade brott, exempelvis våldsbrott som sker under alkoholpåverkan, tyder erfarenheterna på att kameraövervakningens avskräckande effekt har mindre betydelse. Mindre erfarna brottslingar avskräcks troligen i större utsträckning än mer erfarna brottslingar. För att mer erfarna brottslingar ska avskräckas krävs sannolikt att övervakningen verkligen leder till att risken för att gripas för brott på platsen ökar (utifrån inspelat material eller avbrutna händelser). 1 Kameraövervakning verkar ha störst möjlighet att substantiellt bidra till att brottsligheten minskar på platser och i områden där brottsligheten från början är hög (eller kan förväntas bli hög). Kameraövervakning verkar lämpa sig bäst för platser där brottsligheten är förhållandevis koncentrerad och där det är möjligt att täcka hela det aktuella området med kameror. Kamerornas täckning bör vara, eller i vart fall uppfattas som, god. I samband med kameraövervakning bör oftast även andra kompletterande åtgärder vidtas på platsen. För god bildkvalitet krävs exempelvis många gånger förstärkt belysning. 2 Tidigare undersökningar av kameraövervakning visar att människors trygghet tenderar att öka med kameraövervakning, dock bara i begränsad utsträckning. Mest tycks tryggheten öka på platser där människor ofta vistas ensamma, exempelvis på parkeringar. Det är inte ovanligt att människor tror att deras trygghet ska öka mer med kameraövervakning än vad den faktiskt gör. 3 En negativ konsekvens av kameraövervakning kan vara att den upplevs som ett intrång i den personliga integriteten. Än så länge tycks emellertid majoriteten av allmänheten generellt sett inte ha något emot kameraövervakning i brottsförebyggande syfte. Skillnaden är dock stor mellan olika typer av platser; mest accepterat är kameraövervakning på platser där vem som helst kan iaktta personen i vanliga fall, exempelvis i butiker och taxibilar samt på gator och torg. 4 1 Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte, Rapport 2003:11, Brottsförebyggande rådet, Stockholm, Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte, Rapport 2003:11, Brottsförebyggande rådet, Stockholm, Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte, Rapport 2003:11, Brottsförebyggande rådet, Stockholm, Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte, Rapport 2003:11, Brottsförebyggande rådet, Stockholm, Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 4(11)

21 Kameraövervakning av offentliga miljöer har i Sverige bland annat provats i Malmö, Helsingborg, Landskrona och Stockholm infördes kameraövervakning i stadsmiljö på Möllevångstorget i Malmö och Stadsparken i Helsingborg. Syftet var främst att förbättra ordningssituationen och minska antalet brott mot person. På Möllevångstorget minskade brott mot person initialt. Några överflyttningseffekter, det vill säga att brotten i stället begicks på närliggande platser, tycks inte ha skett. Rapporterade problem som fylleri och andra ordningsstörningar minskade inte i samband med kameraövervakningen. I Stadsparken i Helsingborg tycktes kameraövervakningen däremot inte ha lett till att de anmälda brotten minskade. Förutsättningarna i Stadsparken skiljde sig emellertid från Möllevångstorget. I Stadsparken täckte kamerorna bara gångstråk i parken, medan övervakningen på Möllevångstorget täckte i stort sett hela platsen. 5 I september 2007 installerade Landskrona kommun 16 övervakningskameror på fem gator i centrala Landskrona. Syftet med övervakningskamerorna var att minska våldsbrottsligheten och öka tryggheten i området. Kommunen fick tillstånd att filma under helgnätter mellan klockan 21 och 06, och bilderna spelas in och sparas av kommunen i 30 dagar. Kamerorna visade sig ha obefintliga effekter på våldsbrotten. Däremot uppnåddes resultat vad gäller den upplevda tryggheten. Människorna kände sig tryggare med övervakningskamerorna uppsatta oavsett om den anmälda våldsbrottsligheten minskade eller ej. Ingen brottsuppklarande effekt kunde mätas. Det bedömdes bero på att polisen inte hade använt bilderna från övervakningskamerorna i den utsträckning de hade haft möjlighet till. Det sades bero på att informationen om kamerornas existens hade brustit inom den egna organisationen. 6 I juli 2012 inledde City Polismästardistrikt i Stockholm ett treårigt försök med kameraövervakning på och omkring Stureplan och Medborgarplatsen. Områden som är populära mötesplatser med hög krogtäthet och som är två av de mest våldsdrabbade platserna i landet. På Stureplan installerades sju kameror som var aktiva mellan klockan 23 och 06 och på Medborgarplatsen nio kameror som var aktiva mellan klockan 21 och 05. Kamerorna var aktiva varje natt. På helgerna var kamerabilderna övervakade av en särskild kameraoperatör på LKC (Stockholms länskommunikationscentral). I och med att kamerorna, i motsats till vid tidigare utvärderade svenska försök med kameraövervakning, övervakade i realtid under helgerna fanns det potential att använda dem för att avstyra och förhindra brott i samband med att situationerna uppstod. En förhoppning var också att kamerorna skulle underlätta arbetet med att utreda brott. Utifrån den dokumentation som finns kan det konstateras att kamerorna kom till användning varje helg. Med hjälp av kamerorna kunde polisen vid flera tillfällen avbryta potentiella våldssituationer, initiera omhändertaganden enligt LOB 7 och uppmärksamma annan typ av brottslighet, såsom fickstölder. Poliserna i yttre tjänst upplevde att kamerorna hade varit till stor nytta för övervakningen av platserna då de bidrog med en överblick som annars var svår att få. 8 5 Kameraövervakning i Landskrona En utvärdering, Rapport 2009:14, Brottsförebyggande rådet, Stockholm, Kameraövervakning i Landskrona En utvärdering, Rapport 2009:14, Brottsförebyggande rådet, Stockholm, Lagen om omhändertagande av berusade personer. 8 Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen - Slutrapport, Rapport 2015:21, Brottsförebyggande rådet, Stockholm, 2015 Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 5(11)

22 Under försöksperioden minskade antalet anmälda brott mot person vid både Stureplan och Medborgarplatsen men vid jämförelse med sju andra platser i staden med liknande brottsstruktur, det vill säga platser där brott som har en anknytning till nattlivet är vanliga, framkommer dock att brottsutvecklingen följer samma mönster vid dessa platser. Mot den bakgrunden är det inte rimligt att göra bedömningen att det är kameraverksamheten som bidragit till minskningen i antalet anmälda brott vid Stureplan och Medborgarplatsen. 9 Det upplevdes inte några större förändringar när det gällde hur trygga platserna upplevdes. Det tros bland annat bero på att information om kameraövervakningen inte nådde alla besökare. Kännedomen om att platserna är kameraövervakade torde kunna påverka den upplevda tryggheten, utöver vad man själv ser och är med om på platsen När kamerorna sattes upp var de allra flesta som vistas på platserna positiva till kameraövervakningen. 10 Den hittills varierande effekten av kameraövervakning på offentliga platsers tydliggör vikten av att noga utreda platser, problematik och önskad effekt när kameraövervakning på offentlig plats övervägs. Arbetsmiljöperspektiv Kameraövervakning på de offentliga platser förvaltningen resonerar kring bör inte ha någon större påverkan på arbetsmiljön. Stadsdelsnämnden har få fasta verksamheter i anslutning till de områden som förvaltningen lyfter som platser där kameraövervakning eventuellt kan övervägas. Inga av dem bedrivs nattetid. Verksamheterna själva upplever inte ett behov av kameraövervakning på offentliga platser i närheten av verksamheterna. Den verksamhet där kameraövervakning eventuellt skulle kunna ha påverkan på arbetsmiljön är hemtjänst- och hemsjukvårdsuppdrag där verksamheten även utförs sena kvällar och nätter. Kameraövervakningen skulle kunna påverka både positivt och negativt. Positivt om brottsligheten minskar och upplevelsen av trygghet ökar på platser där personalen rör sig för att ta sig till och från brukarna. Negativt om brottsligheten flyttar till angränsande platser, vilket riskerar att vara områden där brukarna bor då bostäderna snarare ligger i närheten av platserna det resoneras kring, än i direkt anslutning till dem. Förvaltningens överväganden Kameraövervakning av gator och torg i stadskärnor i andra städer i Sverige har visat varierande effekt på brottslighet och upplevd trygghet. När det gäller oplanerade brott, exempelvis våldsbrott som sker under alkoholpåverkan, tyder erfarenheterna på att kameraövervakningens avskräckande effekt har låg betydelse. Dessa blandade erfarenheter och framför allt då delar av brottsligheten i Centrum är relaterad till alkoholpåverkan ser förvaltningen att det är viktigt att det görs noggranna utredningar om kameraövervakning övervägs för att säkerställas att brottsligheten och hur platsen används är på ett sådant sätt att kameraövervakning verkligen bedöms ha effekt och att eventuell övervakning sker utifrån platsens och brottslighetens förutsättningar. Förvaltningen bedömer att det är avgörande att klargöra vilken aktör som ska ansvara 9 Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen - Slutrapport, Rapport 2015:21, Brottsförebyggande rådet, Stockholm, Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen - Slutrapport, Rapport 2015:21, Brottsförebyggande rådet, Stockholm, 2015 Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 6(11)

23 för kameraövervakningen (ansökan, kostnader, omhändertagande av inspelat material) då det påverkar förutsättningarna för att önskad effekt ska uppnås. Som tidigare erfarenhet av kameraövervakning visat är det till exempel viktigt att polisen har kännedom om och tillgång till materialet för att uppnå effekter på uppklaring av brott, och om en sådan utveckling blir känt bland gärningspersonerna, kanske effekten att brottsligheten minskar. Förvaltningens övervägande av platser utgår från dialog med cheferna i förvaltningens verksamheter samt från information insamlad i Trygg i Centrumarbetet och Centrums lokala brottsförebyggande råd (Lokalt Brå). Det innefattar information från medarbetare, medborgare, kriminalstatistik och statistik från diverse mätningar. Vid ett eventuellt fortsatt agerande kring de platser som förvaltningen resonerar kring är det viktigt att agerandet utgår från kameraövervakningslagen och Göteborgs Stads policy och riktlinjer kring kameraövervakning och att den personliga integriteten beaktas. Förvaltningens chefer på verksamheter runt om i stadsdelen ser inte behov av trygghetskameror i offentlig miljö i anslutning till verksamheterna. Chefer ser inte att det skulle göra någon skillnad för trygghet och brottslighet kring verksamheterna. På de verksamheter där det har varit problem finns kameraövervakning av byggnad och gård, vilket fungerar väl för att komma åt problematiken. Utifrån Trygg i Centrum- och Bråarbetet har förvaltningen identifierat några platser där kameraövervakning eventuellt kan tänkas minska brottsligheten, avvärja/avbryta pågående brott, öka möjligheterna att utreda brott samt öka upplevelsen av trygghet. Förvaltningen ser dock att en noggrann utredning med alla inblandade aktörer behöver göras för att ta ställning till om andra insatser för att motverka problematiken är möjliga och om kameraövervakning är en lämplig insats. Området Kanaltorget, Östra och Västra Nordstan, Brunnsparken, Nils Ericssonterminalen/platsen och Centralstationen eftermiddagar, kvällar och nätter. Typ av problem Våldsbrott (misshandel och rån), fickstölder, narkotikabruk/handel, ordningsstörningar och otrygghet till följd av berusade/drogpåverkade personer. Möjlig effekt av kameraövervakning Kameraövervakning skulle eventuellt kunna användas för att avvärja/avbryta och motverka våldsbrott (misshandel och rån), fickstölder, narkotikahandel och ordningsstörningar till följd av berusade/drogpåverkade personer. Övervakningen skulle eventuellt även kunna underlätta uppklaring av dessa brott. I delar av området skulle kameraövervakning eventuellt även kunna ha en trygghetsskapande effekt. Det finns risk att kameraövervakning på platsen inte uppnår effekt på den totala brottsligheten då det är ett stort område med gott om angränsande områden dit brottsligheten kan flyttas. När polisen och uppsökande ungdomsarbetare under sommaren och hösten ökade sin närvaro på platsen skedde en sådan överföringseffekt. En stor del av brottsligheten i område är så kallad planerad brottslighet, varför det finns skäl att tro att gärningspersonerna kan välja att utföra brotten utanför det övervakade området. Erfarenheter av kameraövervakning på andra platser i Sverige visar att kameraövervakning lämpar sig bäst för platser där brottsligheten är förhållandevis koncentrerad och där det är möjligt att täcka hela det aktuella området med kameror. Kamerornas täckning bör vara, eller i vart fall uppfattas som, god. Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 7(11)

24 Brotten i området upplevs främst begås av erfarna gärningspersoner. Tidigare erfarenheter av kameraövervakning visar att för att uppnå effekt på mer erfarna brottslingar krävs sannolikt att övervakningen verkligen leder till att risken för att gripas för brott på platsen ökar (utifrån inspelat material eller avbrutna händelser). Det är därmed viktigt att eventuell kameraövervakning sker på ett sådant sätt att så verkligen sker. Eventuellt kan kompletterande åtgärder behövas för att kameraövervakning ska kunna ha en effekt. Delar av området upplevs till exempel som dåligt upplyst, varför belysningen kan behöva ses över om kameraövervakning ska ske. Effekt på upplevelsen av trygghet kan troligtvis bara förväntas på de platser inom området där det är få människor i rörelse. Tidigare undersökningar av kameraövervakning visar att tryggheten främst har tyckts öka på platser där människor ofta vistas ensamma. Framför allt har kameraövervakning på parkeringsplatser haft den effekten. Utvärderingarna av kameraövervakning av offentliga platser i andra städer i Sverige visade att kameraövervakningen inte upplevdes som integritetskränkande då den skedde på platser där vem som helst kunde iaktta personen i vanliga fall, exempelvis på gator och torg, i butiker och i taxibilar. Då området förvaltningen lyfter är platser som i hög grad upplevs som offentliga är det möjligt att kameraövervakning inte skulle så integritetskränkande för de som rör sig i området. Gjorda insatser Det finns kameraövervakning på delar av området. Stor polisiär närvaro och insatser, framför allt i Nordstan och kring Kanaltorget. Stor närvaro av uppsökande fältarbetare. Kartläggning har gjorts av problematiken i Nordstan och kring Kanaltorget. Stor närvaro av väktare och ordningsvakter. Samverkan sedan flera år med verksamma kring Kanaltorget för att försöka komma tillrätta med problemen kring Kanaltorget. Samverkan med verksamma i Västra Nordstan för att försöka komma tillrätta med problematiken i området. Trygghetsvandringar av Västra Nordstan, Brunnsparken och Kanaltorget samt virtuell vandring av centralenområdet. Utifrån trygghetsvandringarna gjordes bland annat belysningsinsatser, beskäring av buskage och åtgärdande av trasiga bänkar, staket och liknande. Möte med rättskedjan och verksamma i området om problematiken kring Kanaltorget och Nordstan, med syftet att säkerställa att kommunen och rättskedjan kan agera kring de individer som bidrar till problematiken i området. Den 9 november genomfördes en workshop med polisen och kommunala aktörer för att se över möjligheten att göra insatser för att motverka problematiken kring Kanaltorget. Förslag på diverse insatser framkom vid workshopen. Ansvariga har utsetts för att se över om och i så fall hur förslagen kan genomföras. Avenyn samt eventuellt sidogator sena helgkvällar och nätter. Typ av problem Våldsbrott (misshandel och rån), fickstölder, narkotikabrott, svarttaxi, urinering på offentlig plats samt upplevd otrygghet. Möjlig effekt av kameraövervakning Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 8(11)

25 Avvärja/avbryta och motverka våldsbrott (misshandel och rån), svarttaxi och urinering på offentlig plats. Även underlätta uppklaring av dessa brott. Eventuellt även öka upplevelsen av trygghet. Om direktövervakning sker finns möjligheter att använda kamerorna för att avbryta pågående brottslighet. Erfarenhet av kameraövervakningen i Stockholm visar att polisen med hjälp av kamerorna vid flera tillfällen kunde avbryta potentiella våldssituationer, initiera omhändertaganden enligt LOB och uppmärksamma annan typ av brottslighet, såsom fickstölder. Svarttaxibrotten är planerade brott där kameraövervakning kan tänkas ha god effekt. Där finns det dock en stor risk att brottsligheten flyttar till angränsande områden. Samtidigt är gärningspersonerna beroende av att möta sina kunder innan de nått kollektivtrafiken eller legal taxi, varför brottsligheten inte kan flytta alltför långt bort. Det är tveksamt om kameror har en avskräckande effekt på gärningspersonerna vad gäller våldsbrott och urinering på offentlig plats då det är brott som främst är oplanerade och som begås av personer som är alkoholpåverkade. Erfarenheter av kameraövervakning visar på mindre avskräckande effekt när det gäller mer oplanerade brott, exempelvis våldsbrott som sker under alkoholpåverkan. Erfarenhet har även visat låg effekt på fylleri och andra ordningsstörningar. En framgångsfaktor bör vara att brottsligheten i området är förhållandevis koncentrerad och att det därmed bör vara möjligt att täcka hela det aktuella området med kameror. Erfarenhet visar att kamerornas täckning bör vara, eller i vart fall uppfattas som, god för att ha en avskräckande effekt. Eventuellt behövs kompletterande åtgärder vidtas på platsen. För god bildkvalitet krävs exempelvis många gånger förstärkt belysning Kameraövervakning skulle eventuellt kunna öka upplevelsen av trygghet. Tidigare erfarenheter visar att kameraövervakning har resulterat i ökad trygghet oavsett om den anmälda våldsbrottsligheten minskade eller ej. God kännedom om att övervakning sker har varit avgörande för att uppnå den trygghetsskapande effekten. Utvärderingarna av kameraövervakning av offentliga platser i andra städer i Sverige visade att kameraövervakningen inte upplevdes som integritetskränkande då den skedde på platser där vem som helst kunde iaktta personen i vanliga fall, exempelvis på gator och torg, i butiker och i taxibilar. Området som förvaltningen lyfter utgörs både av platser som i hög grad upplevs som offentliga och platser där det bor människor. På de platser som i hög grad upplevs som offentliga av är det möjligt att kameraövervakning inte skulle uppfattas så integritetskränkande för de som rör sig i området. På de platser där människor bor finns det en högre risk att insatsen upplevs integritetskränkande. Om kameraövervakning ska ske bör den troligtvis ske på båda typerna av platser för att del av brottsligheten inte ska förflyttas till de angränsande gatorna. Gjorda insatser genomfördes ett projekt för att öka tryggheten och minska brottsligheten på och kring Avenyn sena kvällar och nätter. Flera av insatserna pågår fortfarande. Bland annat gjordes följande insatser: Städning en gång till under natten eller fortlöpande, mellan 22-05, under fredagar och lördagar på lönehelger. Verksamheterna på Avenyn städade i högre utsträckning kring sina verksamheter. Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 9(11)

26 Fler tillgängliga toaletter/urinoarer. Upprustning av Vasagatan i området från Södra vägen till Röhsska med avseende på trädbyte och belysning Kvällsvandringar för att konstatera var belysningen är bristfällig samt uppmärksamma hinder och mörka sektioner och förhållanden, främst på brottsutsatta sidogator till Avenyn Undersökning om hur ungdomar reser till och från Avenyn Myndighetsgemensamma svarttaxikontroller. Attitydförändringsarbete för att minska benägenheten att åka svarttaxi. Ökat arbete med förverkande av alkohol som dricks på allmän plats i och kring Avenyområdet Fortsatta satsningar inom kollektivtrafiken med avseende på att minska andelen berusade på spårvagnar och bussar i samarbete mellan Västtrafik och Polisen. Öka antalet personer som går grundutbildning i ansvarsfull alkoholservering. Attitydförändringsarbete kring alkoholvanor. Ökat samarbete mellan Polis och restaurangägare/ansvariga. Förbättra och utveckla samarbetet mellan polis och ordningsvakter. Ökad polisnärvaro på Avenyn sena helgnätter. Öka antalet polisvolontärer som arbetar på Avenyn. De större kollektivtrafikknutpunkterna. Drottningtorget, Brunnsparken och Korsvägen. Kommande underjordsmiljöer vid Västlänkenstationerna. Typ av problem Våldsbrott (misshandel och rån), fickstölder, narkotikabrott och upplevd otrygghet. Möjlig effekt av kameraövervakning Avvärja/avbryta och motverka våldsbrott (misshandel och rån), fickstölder och narkotikabrott. Även underlätta uppklaring av dessa brott. Eventuellt kan upplevelsen av trygghet öka. Om direktövervakning sker finns möjligheter att använda kamerorna för att avvärja/avbryta pågående brottslighet. Erfarenhet av kameraövervakningen i Stockholm visar att polisen med hjälp av kamerorna vid flera tillfällen kunde avbryta potentiella våldssituationer, initiera omhändertaganden enligt LOB och uppmärksamma annan typ av brottslighet, såsom fickstölder. Det är däremot tveksamt om kameror har en avskräckande effekt på gärningspersonerna vad gäller våldsbrott och urinering på offentlig plats då det är brott som främst är oplanerade och som begås av personer som är alkoholpåverkade. När det gäller mer oplanerade brott, exempelvis våldsbrott som sker under alkoholpåverkan, tyder erfarenheterna på att kameraövervakningens avskräckande effekt har mindre betydelse. Erfarenhet har visat liten effekt på fylleri och andra ordningsstörningar. Fickstölder och narkotikabrott är planerade brott där kameraövervakning kan tänkas ha god effekt. Där finns det dock en stor risk att brottsligheten flyttar till angränsande områden. Det är också brott som främst begås av erfarna gärningspersoner. Tidigare erfarenheter av kameraövervakning visar att för att uppnå effekt på mer erfarna brottslingar krävs sannolikt att övervakningen verkligen leder till att risken för att gripas för brott på platsen ökar (utifrån inspelat material eller avbrutna händelser). Det är därmed viktigt att eventuell kameraövervakning sker på ett sådant sätt att så verkligen sker. Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 10(11)

27 Erfarenhet visar att kamerornas täckning bör vara, eller i vart fall uppfattas som, god för att ha en avskräckande effekt. Brottsligheten kring kollektivtrafikknutpunkterna är förhållandevis koncentrerad och det bör vara möjligt att täcka hela det aktuella området med kameror. I samband med kameraövervakning bör oftast även andra kompletterande åtgärder vidtas på platsen. För god bildkvalitet krävs exempelvis många gånger förstärkt belysning. Kameraövervakning skulle eventuellt kunna öka tryggheten. Tidigare erfarenheter visar att kameraövervakning har resultera i ökad trygghet oavsett om den anmälda våldsbrottsligheten minskade eller ej. God kännedom om att övervakning sker har varit avgörande för att uppnå den trygghetsskapande effekten. Utvärderingarna av kameraövervakning av offentliga platser i andra städer i Sverige visade att kameraövervakningen inte upplevdes som integritetskränkande då den skedde på platser där vem som helst kunde iaktta personen i vanliga fall, exempelvis på gator och torg, i butiker och i taxibilar. Då området förvaltningen lyfter är platser som i hög grad upplevs som offentliga är det möjligt att kameraövervakning inte skulle så integritetskränkande för de som rör sig i området. Gjorda insatser Polisiär närvaro och insatser. Ordningsvakter/väktare på kollektivtrafiken. Uppsökande fältarbete riktat till ungdomar. Birgitta Roos Stadsdelsdirektör Kerstin Elias Chef utvecklingsavdelningen Expedieringskrets: Stadsledningskontoret Bilaga 1: Instruktioner för översyn och för avrapportering av resultat Göteborgs Stad Centrum, tjänsteutlåtande 11(11)

28 Utdrag ur protokoll Stadsdelsnämnden Sammanträdesdatum Begäran om underlag inför översyn av trygghetsfrämjande kameror på offentliga platser 32 diarienummer N /16 Beslut Stadsdelsnämnden Norra Hisingen finner ingen anledning till att sätta upp kameraövervakning på offentliga platser i stadsdelen. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade , 429 dnr 0789/16, att ge stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd göra en översyn för att identifiera om det finns lämpliga offentliga platser i behov av kameraövervakning alternativt utökad kameraövervakning enligt Göteborgs Stads policy och riktlinje för kameraövervakning. Syftet var att stärka det brottsförebyggande arbetet och samtidigt förbättra trygghetskänslan på särskilt utsatta platser i Göteborg. Handlingar Tjänsteutlåtande, Begäran om underlag inför översyn av trygghetsfrämjande kameror på offentlig platser Göteborgs Stads policy och riktlinje för kameraövervakning Expedieras till: Sarah Arlebrink, Stadsledningskontoret Vid protokollet Linda Ringhage Ordförande Patrick Gladh (S) Justerare Ingela Ferneborg (M) Göteborgs Stad Norra Hisingen, Protokollsutdrag 1(1)

29 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /16 Utvecklingsavdelningen Åsa Lorentzi Madeleine Högenberg Alexandra Bernhardsson Telefon: E-post: Begäran om underlag inför översyn av trygghetsfrämjande kameror på offentlig platser Förslag till beslut Stadsdelsnämnden Norra Hisingen finner ingen anledning till att sätta upp kameraövervakning på offentliga platser i stadsdelen. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade , 429 dnr 0789/16, att ge stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd göra en översyn för att identifiera om det finns lämpliga offentliga platser där behov av kameraövervakning alternativt utökad kameraövervakning enligt Göteborgs Stads policy och riktlinje för kameraövervakning, se bilaga 1. Syftet var att stärka det brottsförebyggande arbetet och samtidigt förbättra trygghetskänslan på särskilt utsatta platser i Göteborg. Bakgrund Stadsdelsförvaltningen arbetar sedan många år, tillsammans med bland annat polisen, bostadsbolagen och föreningar med en mångfald av olika insatser som tillsammans ska bidra till en trygg och livfull stadsdel. Efter några år av social oro i Backa åren omkring gjorde förvaltningen en strategisk satsning på ett treårigt projekt För ett socialt hållbart Norra Hisingen med Backa i Fokus som hade fokus på att vända den sociala utvecklingen och skapa en trygg, livfull och attraktiv stadsdel. Projektet skulle arbeta med att lära och förstå bakomliggande orsaker till social oro och kom därmed att sätta ljuset på den ökande ojämlikheten i tillgång till välfärd och i levnadsvillkor som varit en trend sedan 90-talet. Minskande mellanmänsklig tillit var också en trend i Backa (SOM-rapport nr 2013:2) varför frågan om hur mellanmänsklig tillit, stärkta relationer i lokalsamhället och känslan av delaktighet i samhället också varit viktiga frågor som stadsdelsförvaltningen sedan dess har arbetat med. I december 2015 gjordes en trygghetsundersökning där personer svarade på frågor om upplevd trygghet och otrygghet i Norra Hisingen. 92 % av de svarande känner sig ganska eller mycket trygga i området där de bor. I svaren framgår inte att det finns några direkta hotspots där människor känner sig särskilt utsatta, med något enstaka undantag vid en ensligt belägen busshållplats. Detta tjänsteutlåtande bygger dels på kunskap och erfarenheter av lokalt arbete i Norra Hisingen genom projekt Backa i Fokus, Trygg i Norra Hisingen och Jämlikt Norra 1(6)

30 Hisingen. Dels på rapporter från Länsstyrelsen Västra Götaland, Nationella Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och Mistra Urban Futures projekt KAIROS (Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer), samt på Policy och riktlinje för kameraövervakning inom Göteborgs Stad. Den skyddsvärda tilliten Länsstyrelsen i Västra Götaland har tillsammans med Länsstyrelserna i Skåne och Stockholm tagit fram en vägledning för att inkludera social hållbarhet i krisberedskap (Krisberedskap för social hållbarhet, Länsstyrelsen Västra Götaland 2015:59). Vägledningen tar avstamp i hur olika livsvillkor i samhället påverkar människors tillit och framtidstro. Goda livsvillkor minskar risken för social oro. I Länsstyrelsens vägledning beskrivs att de sociala och ekonomiska skillnaderna mellan olika grupper i befolkningen tenderar att växa, såväl lokalt som regionalt och globalt, och att det för Sveriges del kan härledas till att den jämlikhetsskapande politiken sakta har monterats ner sedan den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Vidare skriver man i vägledningen att den sociala hållbarheten hotas genom att det sociala kontrakt som binder samman samhället inte kan upprätthållas. När samhällskontraktet urholkas hotas människor och grupper av att bli marginaliserade, vilket kan visa sig genom ökad kriminalitet, upplopp och till slut ett sammanbrott av samhällets fundament. I samma vägledning skriver man också att samhället under de senaste decennierna har präglats av en avpolitisering av olika samhällsproblem. Frågor som tidigare var centrala politikområden hanteras numera av myndigheter och experter. Det är en utveckling som innebär att social oro förskjuts till en säkerhetsfråga för exempelvis polismyndigheten. Tillit på systemnivå innebär ett förtroende som grundar sig i förväntningar på samhällets omgivande strukturer. Ekonomisk jämlikhet, välfungerade institutioner och en samhällskultur som ger möjligheter för individen att forma sitt eget liv är vikigt för hög tillit i ett samhälle. Det handlar alltså om att tillvarata medborgarnas intressen och att inte missbruka en maktposition. Goda livsvillkor främjar alltså tillit på samhällsnivå. Tillit i lokalsamhället upprätthålls genom människors relationer och förtroende till varandra. Ett sådant förtroende kan också beskrivas som socialt kapital. Tilliten kan stärkas genom att öka förutsättningarna för individer att delta i olika samhällsarenor, exempelvis bostadsområdet, i skolan eller på arbetsplatsen. Tillit misstro är två motpoler för att beskriva socialt kapital och genom att analysera statusen på livsvillkor kan en förståelse växa fram för graden av tillit till samhället. Analysen kan också klargöra vilka påfrestningar som tilliten klarar innan social oro utvecklas. En person med hög tillit har mindre utrymme för misstro och oro. En känsla av misstro till samhället kan leda till oönskade yttringar och oro. Yttringarna kan rikta sig mot såväl individen själv, mot andra som mot samhället och dess institutioner. Beteenden som orsakar störningar för samhället ligger till grund för Länsstyrelsens vägledning. Länsstyrelsen vill med vägledningen sätta fokus på att det skyddsvärda i samhället är tillit, det vill säga att det som hotar är försämrade livsvillkor. Åtgärderna för krisberedskap med social hållbarhet som utgångspunkt bör därför ta sikte på att förstärka livsvillkoren. Fokus flyttas därmed också från de konsekvenser enstaka individ orsakar till de livsvillkor som vi människor behöver få tillgodosedda av det samhälle vi lever i. (Länsstyrelsen 2015:59) Effekter av kameraövervakning Effekterna av kameraövervakning varierar efter omständigheterna, både när det gäller den miljö i vilken kameraövervakningen bedrivs, och hur man arbetar med kamerorna. Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(6)

31 Enligt den forskningssammanställning som Nationella Brottsförebyggande rådet (BRÅ) låtit genomföra har kameraövervakningen starkast brottsförebyggande effekt på parkeringsplatser. Vilket troligen beror på att kameraövervakningen samverkade med andra åtgärder i samtliga försök, till exempel att belysningen på parkeringsplatserna förbättrades, att området inhägnades och att säkerhetspersonal anlitades. I andra miljöer, exempelvis stadskärnor, utsatta bostadsområden och kollektivtrafik, är resultaten inte lika tydliga. I de flesta andra miljöer hade kameraövervakningen små och icke signifikanta effekter på antalet brott. Forskningssammanställningen visar också att kameraövervakning är mer effektivt mot egendomsbrott än mot våldsbrott. Därutöver tycks kameraövervakningen fungera bäst i kombination med andra brottsförebyggande åtgärder. Kameraövervakning kan förebygga brott. Övervakningskameror kan verka avskräckande på potentiella gärningspersoner, därför att det finns en större upplevd risk att bli upptäckt. Kameraövervakning kan även uppmuntra potentiella offer att vidta säkerhetsåtgärder. Kameraövervakning kan också öka brottsligheten. Övervakningen kan till exempel skapa en falsk trygghetskänsla hos potentiella offer och göra dem mer utsatta, eftersom de slutar att vara på sin vakt eller slutar att vidta försiktighetsåtgärder som att gå i grupp tillsammans på natten eller låta bli att bära dyra smycken. Det kan uppmuntra till fler brottsanmälningar och leda till att polisen registrerar fler brott. Kameraövervakning kan också leda till att brott omfördelas till andra platser, tidpunkter eller offer. Att ta till kameraövervakning för att ytterligare öka tryggheten eller minska brottsligheten där situationen redan är förhållandevis god, ger sannolikt endast begränsade effekter, om ens några. (BRÅ: Kameraövervakning och brottsprevention: En systematisk forskningsgenomgång. Rapport 2007:29). Sommaren 2012 inledde Polisen ett treårigt försök med kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen i Stockholm. Polisen uppger att de har haft hjälp av kamerorna vid flera tillfällen och kunnat avbryta potentiella våldssituationer, omhänderta berusade personer och uppmärksammat annan typ av brottslighet, såsom fickstölder. Man kan också konstatera att antalet anmälda brott mot person minskade vid både Stureplan och Medborgarplatsen under försöksperioden. BRÅs granskning visar dock att minskningen var minst lika stor på andra jämförbara platser i Stockholm. Inte heller har kamerorna haft någon större betydelse för att klara upp och lagföra fler brott på de två platserna. Trots att de allra flesta som tillfrågats var positiva till kameraövervakningen på platserna, har den inte haft någon påverkan på den upplevda tryggheten eller oron för brott (BRÅ: Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen, Slutrapport 2015:21). Kameraövervakning kan stärka den informella sociala kontrollen genom att öka människors trygghetskänsla. Å andra sidan bör man vara medveten om att övervakning också kan skapa det motsatta, en upplevelse av att området måste vara mycket farligt om kameror behövs. Detta skulle i så fall försvaga den informella sociala kontrollen och skapa fler brottstillfällen. Kameraövervakningens effektivitet kan därför i hög grad bero på människors attityd till och upplevelse av kamerorna. För att träffa rätt gäller att i varje enskilt fall göra en bra avvägning mellan å ena sidan brottsbekämpning och trygghet, å andra sidan respekten för den personliga integriteten. (BRÅ: Kort om kameraövervakning, januari 2009). Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 3(6)

32 Främja trygghet och förebygga otrygghet genom att stärka tillit och känsla av delaktighet Inom freds- och konfliktforskningen har begreppen positiv och negativ säkerhet utvecklats. De kan också benämnas som att arbeta med proaktiv respektive reaktiva insatser för säkerhet och trygghet. Kortfattat går teorin ut på att genom övervakning och kontrollsystem kan skydd skapas mot kriminalitet, vilket kan benämnas negativ eller reaktiv säkerhet. Man blir skyddad mot något. Positiv eller proaktiv säkerhet handlar istället om att man har rätt till något. Genom att arbeta främjande och öka möjligheter för människor att delta i samhället och använda rätten att påverka samhällets utveckling samt genom att stärka social kapital och goda relationer mellan människor och grupper i samhället kan människors känsla av delaktighet och tillhörighet öka liksom social tillit och trygghet. Detta benämns alltså positiv eller proaktiv säkerhet. (Abrahamsson: Globaliseringens lokala uttryck - bilaga till KAIROS projektplan, 2012). De senaste åren har vi sett flera exempel på ett samhälle som allt mer präglas av övervakning och kontroll. Regelbunden visitering med legitimationskontroll och kameraövervakning på allt fler platser och lokaler är sådana exempel. Vid upplevda hot kan detta vara en naturlig reaktion. Men sådana insatser behöver alltid, innan de sätts i verket, värderas i förhållande till konsekvenser för den sociala hållbarheten och det öppna demokratiska samhället. Ett citat från en intervjustudie med unga från olika delar av Göteborg kan illustrera hur mediabilder och rykten kan bidra till hur olika platser upplevs (Mistra Urban Futures KAIROS och Västra Götalandsregionen: Ungas Medskapande - lärande av ungas erfarenheter, 2015:1). Sara och hennes klasskamrat Joy från Hammarkullen pratar om vilket rykte olika platser har och kommer fram till att media bidrar till bilden allmänheten har av att vissa platser ( invandrartäta ) är kriminella medan andra platser ( svenska ) aldrig omskrivs i de termerna: Joy: Till exempel Olofstorp och dom här, det är ju massa svenskar där och så. Sara: Men det är lika stor kriminalitet där med egentligen när man tänker efter.. Joy: Ja.. nej men jag tycker... jag rider ju där i Olofstorp ungefär, och då får jag höra massa saker och jag tycker att det är mer våld och så där borta än vad det är i Hammarkullen. Sara: Mm, men så står det ingenstans i tidningar och så är det ingen som tänker så.. [...] så därför ska man inte tycker jag, alltså hur ska jag säga.. alltså därför ska man inte döma med samhället för alla samhällen är ju egentligen likadana. Så typ bara för att man säger att man kommer från Angered så borde det inte vara så att man tänker aa, kriminalitet och jag vet inte vad. Intervjuaren: Men folk tänker så eller? För ni kom in på det här med kriminalitet.. Joy: Ja, jag har upplevt att dom känner det, att dom säger så. I projekt KAIROS synvända Från negativ till positiv säkerhet skriver Hans Abrahamsson att forskning visar att ju mer åtgärder för att öka säkerhet desto otryggare känner människor sig. Förstärkt övervakning leder till större misstänksamhet och känsla av otrygghet. Behoven av ökad säkerhet, kontroll behöver därför, menar Abrahamsson, kombineras med åtgärder för att skapa positiv säkerhet. I bostadsområden där invånare uppvisar ett stort samhällsengagemang där upplever man också större social tillit, skriver Abrahamsson vidare. Detta kan stärkas genom att bygga förtroendefulla relationer mellan människor och grupper i samhället. Mötesplatser, fritidsgårdar, bibliotek och trygghetsvandringar som genomsyras av inkluderande och rättighetsbaserade arbetssätt kan stärka sådana relationer och kan därmed ses om insatser för en positiv eller proaktiv säkerhet (Abrahamsson, Från negativ till positiv säkerhet - om behovet av en mer medskapande stadspolitik, 2016). Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 4(6)

33 Ett jämlikt och jämställt Norra Hisingen där invånarna känner framtidstro De aktiviteter och det arbetssätt som stadsdelsförvaltningen Norra Hisingen verkar för genom Jämlikt Norra Hisingen, har några grundläggande utgångspunkter som ligger i linje med texten ovan. De handlar dels om att stärka den positiva och proaktiva säkerheten, eller med andra ord det främjande och inkluderande arbetet som en förutsättning för en socialt hållbar utveckling, dels om att öka medskapande och delaktighet så att goda och tillitsfulla relationer stärks i lokalsamhället. Basen för en jämlik stadsdel ligger också i en välfärdsverksamhet som är tillgänglig och inkluderande för invånarna och som utgår från individens behov och rättigheter. Göteborgs Stads policy och riktlinje för kameraövervakning inom Göteborgs Stad Den policy för kameraövervakning som staden ha lägger stor vikt vid hänsyn till den personliga integriteten och säger att kameraövervakning endast ska genomföras om intresset för detta är större än den personliga integriteten. Den säger också att andra brottsförebyggande åtgärder alltid först ska utredas och redovisas till ansvarig nämnd eller styrelse. Kameraövervakning ska alltid prövas mot den personliga integriteten. Denna policy och riktlinje finns som bilaga till detta tjänsteutlåtande. Konsekvensbeskrivningar Barnperspektiv För att skapa goda uppväxtvillkor för stadsdelens barn och unga behöver stadsdelsförvaltningen fortsätta att arbeta med att skapa en jämlik och jämställd stadsdel, där barnen och ungdomarna känner framtidstro. Förvaltningens bedömning är att det görs bäst genom att arbeta med att skapa goda och tillitsfulla relationer mellan barn/unga samt mellan barn/unga, vuxna i stadsdelen, stadsdelsförvaltningen och andra samarbetspartners. Kameraövervakning kan eventuellt ha motsatt effekt, då barn och unga ofta upplever att det är dem som ska övervakas och kontrolleras. Jämlikhetsperspektiv Uppdraget i översynen är att identifiera om det finns lämpliga offentliga platser med behov av kameraövervakning alternativt utökad kameraövervakning. Platser som upplevs ha behov av kameraövervakning, är ofta platser med stor social oro, inte sällan i områden som beskrivs som socioekonomiskt svaga. Därför är just jämlikhetsperspektivet ett viktigt perspektiv att lägga på frågan om kameraövervakning. Vem eller vilka är det stadsdelsförvaltningen upplever att vi har behov av att kontrollera och övervaka? Liknande resonemang som fördes ovan under barnperspektivet, kan även appliceras på jämlikhetsperspektivet, utifrån respekt för alla invånares behov av integritet, oavsett i vilket bostadsområde i stadsdelen de bor i. Förvaltningens överväganden I den trygghetsundersökning som gjorts i samarbete mellan stadsdelsförvaltningen och polisen, inom ramen för Trygg i Norra Hisingen svarade personer på frågor om upplevd trygghet och otrygghet i Norra Hisingen. 92 % av de svarande känner sig ganska eller mycket trygga i området där de bor. I svaren framgår inte att det finns några direkta hotspots där människor känner sig särskilt utsatta, med något enstaka undantag vid en ensligt belägen busshållplats. Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 5(6)

34 Stadens policy och riktlinje för kameraövervakning har en tydlig prioritering på den personliga integriteten och att andra insatser ska utredas och redovisas innan kameraövervakning är aktuellt. Med hänvisning till stadens policy, forskning och rapporter ovan om kameraövervakningens effekter, vad som långsiktigt skapar trygga samhällen och det långsiktiga arbete som stadsdelsförvaltningen bedriver för en trygg och livfull stadsdel så finner stadsdelsförvaltningen Norra Hisingen ingen anledning att sätta upp kameraövervakning i stadsdelen. Samverkan Information Förvaltningens samverkansgrupp (FSG) Bilagor Bilaga 1: Göteborgs Stads policy och riktlinje för kameraövervakning GÖTEBORGS STAD Norra Hisingen Johan Fritz Stadsdelsdirektör Karl-Erik Engström Utvecklingschef Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 6(6)

35 Policy och riktlinje för kameraövervakning inom Göteborgs Stad (H 2013 nr 214, P , 20, Dnr 1023/12) Policy och riktlinje för kameraövervakning inom Göteborgs Stad Policyn innebär att Kameraövervakning ska endast bedrivas om intresset att använda kameraövervakning är större än hänsynen till enskildas integritet. Inför övervägande om kameraövervakning ska andra brottsförebyggande åtgärder först utredas och därefter redovisas till ansvarig nämnd, stiftelse eller styrelse. Ansvarig nämnd, stiftelse, styrelse eller förening ska, innan beslut, alltid pröva övervakningens konsekvenser för den personliga integriteten. Kameraövervakning ska alltid ske med hänsyn till den personliga integriteten. Riktlinje för kameraövervakning inom Göteborgs Stad 1. Inledning Denna riktlinje syftar till att konkretisera policyn. 1.1 Allmänt om kameraövervakning inom Göteborgs Stad Riktlinjen tydliggör Göteborgs stads förhållningssätt vad gäller användning av övervakningsutrustning, både sådan kameraövervakning som kräver beslut av länsstyrelsen och sådan kameraövervakning som inte kräver beslut av länsstyrelsen. Kameraövervakning i syfte att minska brottslighet och öka tryggheten är avhängig kombinationen av andra insatser. Man bör därför nogsamt undersöka om det finns möjligheter att göra förändringar i den fysiska och sociala miljön kring det område som ska övervakas som alternativ eller komplement till kameraövervakning. 2. Kameraövervakning 2.1 Tillståndskrävande kameraövervakning Kameraövervakning där kameran är riktad mot en plats dit allmänheten har tillträde kräver som huvudregel tillstånd av länsstyrelsen. Upptagning av ljud kräver tillstånd. 2.2 Undantag från tillståndsplikten

36 Kameraövervakning vid betalstationer för trängelskatt, liksom övervakning av vissa skyddsobjekt och övervakning av kasinon, är undantaget från tillståndsplikten. 2.3 Tillåten kameraövervakning efter anmälan I syftet att förebygga eller avslöja brott får kameraövervakning ske efter endast anmälan till länsstyrelsen. Sådana platser är bl.a. butikslokaler varmed även avses försäljningstält, lokal för att tillhandahålla tjänster och varor och annan information. Särskilda bestämmelser om utrustningens beskaffenhet ska iakttas. 2.4 Icke tillståndskrävande kameraövervakning Kameraövervakning av plats dit allmänheten inte har tillträde får bedrivas efter samtycke i syfte att förhindra brott och olyckor eller under andra särskilda omständigheter. 3. Bedömningskriterier vid tillståndsprövning Det måste alltid finnas ett berättigat ändamål för att bedriva kameraövervakning. Vid bedömningen om kameraövervakning ska bedrivas måste alltid balans mellan intresset av att använda kameraövervakning och intresset av att skydda enskildas integritet beaktas. I bedömningen ska vikt fästas vid om ändamålet med kameraövervakningen är att avslöja eller utreda brott, förhindra olyckor eller annat likvärdigt ändamål samt om teknik som främjar skyddet av den enskildes personliga integritet är lämpligt att använda i det enskilda fallet. Vid bedömning av om övervakningskameror ska användas är det av betydelse att veta vilka alternativa och kompletterande åtgärder som står till buds. Om tänkbara alternativa åtgärder är enklare att använda, billiga och lika effektiva ska kameraövervakning inte bedrivas. Inventering av möjligheten till förändringar i den fysiska och sociala miljön av det område som ska bevakas, bör göras innan kameraövervakning beviljas. 4. Bevarande av material/gallring Bild- eller ljudmaterial från kameraövervakning av plats dit allmänheten har tillträde får bevaras i högst två månader om inte länsstyrelsen beslutar annat. Bild- eller ljudmaterial från kameraövervakning av plats dit allmänheten inte har tillträde får inte bevaras under längre tid än vad som är nödvändigt för syftet med övervakningen. Bilderna bör dock gallras snarast om inget särskilt föranleder att de bör sparas. 5. Upplysningsplikt

37 Upplysning om kameraövervakning ska vara tydlig. Det ska framgå vem som bedriver övervakningen. Upplysningsplikten inträder då övervakningsutrustningen sätts upp. 6. Förteckning Det ankommer på varje nämnd, styrelse, stiftelse eller förening att upprätta en särskild förteckning över installerad kameraövervakning. Förteckningen ska omfatta samtliga övervakningsutrustningar, dvs. även de som inte kräver tillstånd från länsstyrelsen. Av förteckningen ska framgå hur övervakningen anordnats, övervakningens ändamål, vilken utrustning som används samt det område som ska övervakas. 7. Tillgång till material från kameraövervakning Endast den krets av personer som är nödvändig för att kameraövervakning ska kunna bedrivas får ha tillgång till materialet, såvida inte länsstyrelsen bestämmer annorlunda. Med tillgång menas all hantering av materialet. Detta gäller material från plats dit allmänheten har tillträde. 8. Förvaring av material från kameraövervakning Materialet från kameraövervakning ska förvaras på ett sådant sätt att missbruk motverkas. Med missbruk menas bl.a. förvanskning, användandet av material i felaktigt syfte och tillgång för obehörig. 9. Uppföljning Kameraövervakning ska följas upp med avseende på effekten av övervakningen och graden av intrång i den personliga integriteten. Kameraövervakning ska avslutas så snart den inte längre är nödvändig för de uppställda ändamålen. 10. Lagreglering Kameraövervakning regleras i Kameraövervakningslag (2013:460). Bilaga till Riktlinje för kameraövervakning inom Göteborgs Stad Checklista Inför övervägande att använda kameraövervakning inom Göteborgs stads förvaltningar och bolag skall andra brottsförebyggande åtgärder enligt bilagda checklista först prövas och därefter redovisas till ansvarig nämnd/styrelse. Möjliga åtgärder istället för kameraövervakning av en utsatt plats - Ombesörj fri sikt eller insyn av platsen.

38 - Tillse att det finns fullgod belysning. - Undersök om det är möjligt att dra gångvägar, motionsslingor, cykel- och bilvägar närmare en utsatt plats för att öka rörelse i området. - Undvik att placera papperskorgar, förråd och annat eldfängt material i ett problemdrabbat område. - Undvik förvaring av stöldbegärligt gods i området. - Installera lås och larmsystem. - Ombesörj ökad rörlighet av människor och fler aktiviteter i t.ex. skolor efter skoltid. - Undersök möjligheten för ombyggnader/nybyggnation för att öka rörligheten kring problemdrabbade byggnader. - Anlägg fika/rastrum för väktare, taxichaufförer och andra som arbetar kvällar och nätter. - Placera möteslokaler och aktivitetslokaler i ett område för att öka rörligheten i området. - Samarbeta med föräldraföreningar, fritidsledare, grannsamverkan, nattvandrare mm. - Uppmuntra till vistelse för motionärer, hundägare, barnfamiljer. - Samverka med företag o dyl som har nattvakter i området.

39 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Svar till stadsledningskontoret angående översyn av trygghetsfrämjande kameror på offentliga platser 267 N /16 Kommunstyrelsen beslutade att ge stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd göra en översyn för att identifiera om det finns lämpliga offentliga platser där behov finns av kameraövervakning alternativt utökad kameraövervakning enligt Göteborgs Stads policy och riktlinje för kameraövervakning. Stadsledningskontoret har begärt in en redovisning av platser från stadsdelsnämnden senast den 30 november Tjänsteutlåtande, daterat , föreligger. Ordförande Kerstin Brunnström framför det yrkande från (S), (MP) och (V) som framgår av bilaga 1 till protokollet och yrkar bifall till detsamma. Pär Gustafsson (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut och önskar bilägga yttrande från (L) och (M) till protokollet. Yttrandet utgörs av bilaga 2 till protokollet. Ordföranden ställer proposition om bifall dels till sitt eget yrkande, dels till Pär Gustafsson (L) yrkande och finner den förstnämnda med övervägande JA besvarad. Omröstning begärs. Den som vill att nämnden beslutar enligt ordförandens yrkande röstar JA. Den som vill att nämnden beslutar enligt Pär Gustafsson (L) yrkande röstar NEJ. Vid omröstningen röstar Kerstin Brunnström (S), Alice Vernersson (V), Klara Holmin (MP), Thore Backlund (S), Susanne Karlsson (S) samt Roland Dahlström (S) JA medan Pär Gustafsson (L), Rebecca Amiri (M), Hakan Önal (M), Hanna Linnéa Karlsson (L) och Susanne Grandin Biörnerud (M) röstar NEJ. Omröstningen har utfallit med sex JA och fem NEJ. Stadsdelsnämnden beslutar således enligt ordförandens förslag. Beslut Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda översänder yttrande från (S), (MP) och (V) som sitt eget yttrande till kommunstyrelsen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Vid protokollet Protokollet justerades (2)

40 Nämndsekreterare Matilda Johansson Ordförande Kerstin Brunnström Justerare Pär Gustafsson Protokollsutdragets riktighet intygas av Matilda Johansson Nämndsekreterare Göteborgs Stad Örgryte-Härlanda, utdrag ur protokoll 2(2)

41 ! Yrkande S, MP, V SDN Örgryte-Härlanda Yrkande angående svar på begäran av översyn av trygghetsfrämjande kameror på offentliga platser I tjänsteutlåtandet lyfts Redbergsplatsen och Olskrokstorget fram som möjliga mål för kameraövervakning. Dock med osäkerhet om vilka resultat som skulle uppnås då bland annat forskning från Brottsförebyggande rådet visar att kameraövervakning mycket sällan bidrar till att förebygga brott. Vi rödgrönrosa värderar den personliga integriteten högt och endast vid synnerliga skäl bör övervakning mot medborgare förekomma. Enligt kameraövervakningslagen ska även andra åtgärder ha övervägts eller vidtagits för att öka tryggheten innan kameraövervakning övervägs. Då inga platser med ett specifikt behov av kameraövervakning framkommit, där problemen inte kan tillgodoses med andra förebyggande och trygghetsskapande åtgärder, ser vi heller ingen anledning att lägga fram några förslag till kommunstyrelsen. Stadsdelsnämnden föreslås besluta att stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda översänder yttrandet som eget yttrande till kommunstyrelsen. att paragrafen förklaras omedelbart justerad Kerstin Brunnström (S) Alice Vernersson (V) Klara Holmin (MP)

42 Yttrande (L) (M) SDN Örgryte-Härlanda Ärende 6 offentliga platser Redbergsplats. I den tryg otrygghet. Otryggheten i Olskroken var koncentrerad kring Olskrokstorget och Redbergsplatsen m.. av den personliga integriteten.

43 Utdrag ur protokoll Stadsdelsnämnden Majorna-Linné Sammanträdesdatum Diarienummer N /16 Svar på remiss avseende Översyn av trygghetsfrämjande kameror på offentlig plats Ärendet På nämndsammanträdet den 25 oktober 2016, 252, ställde Marie-Louise Hänel Sandström (M) frågor rörande hur förvaltningen ställer sig till kameraövervakning som trygghetsåtgärd i utsatta miljöer. På nämndsammanträdet den 29 november 2016, 282, svarade stadsdelsdirektören att frågorna skulle besvaras i samband med nämndbehandling av svar på nedanstående remiss, som stadsledningskontoret skickat ut rörande samma ämne. Kommunstyrelsen beslutade den 15 juni 2016 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd göra en översyn för att identifiera om det finns lämpliga offentliga platser med behov av kameraövervakning alternativt utökad kameraövervakning. Stadsledningskontoret har den 30 augusti 2016 skickat en begäran om att identifiera offentliga platser där det finns ett behov av kameraövervakning alternativt utökad kamerabevakning enligt Göteborgs Stads policy och riktlinjer för kameraövervakning. Stadsdelsnämnden Majorna Linné ska yttra sig senast den 20 december. Handlingar Svar på remiss avseende Översyn av trygghetsfrämjande kameror på offentlig plats (Tjänsteutlåtande) Remiss Översyn av trygghetsfrämjande kameror på offentlig plats (Remiss) Beslut i Stadsdelsnämnden Majorna-Linné Stadsdelsnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande till Stadsledningskontoret som eget yttrande. Vid protokollet Justeringsdatum Jenny Branegård Ordförande Bosse Parbring Justerande Marie-Louise Hänel Sandström Protokollsutdragets riktighet intygas av registrator Catrine Källström Göteborgs Stad Majorna-Linné, Stadsdelsnämndens protokoll 1(1)

44 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /16 Sektor Individ- och familjeomsorg Anna Othberg Telefon (vxl) E-post: Svar på remiss avseende Översyn av trygghetsfrämjande kameror på offentliga platser Ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 15 juni 2016 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd göra en översyn för att identifiera om det finns lämpliga offentliga platser med behov av kameraövervakning alternativt utökad kameraövervakning. Stadsledningskontoret har den 30 augusti 2016 skickat en begäran om att identifiera offentliga platser där det finns ett behov av kameraövervakning alternativt utökad kamerabevakning enligt Göteborgs Stads policy och riktlinjer för kameraövervakning. Stadsdelsnämnden Majorna Linné ska yttra sig senast den 20 december. Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Majorna-Linné Stadsdelsnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande till Stadsledningskontoret som eget yttrande. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 15 juni 2016 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd göra en översyn för att identifiera om det finns lämpliga offentliga platser med behov av kameraövervakning alternativt utökad kameraövervakning. Översynen och de förslag som ges ska ske i enlighet med Göteborgs Stads policy och riktlinjer för kameraövervakning. Områden som kan bli aktuella för kameraövervakning är sådana där det kan antas att allmänheten löper ökad risk att utsättas för brott. Innan ett område bedöms vara i behov av kameraövervakning ska ställning tas till om andra lämpliga åtgärder övervägts eller vidtagits samt om hänsyn tagits till den personliga integriteten. Såväl genomförd trygghetsundersökning som trygghetsdialoger i samarbete med polisen visar att majoriteten av invånarna i Majorna-Linné känner sig trygga eller mycket trygga i stadsdelen som helhet. Förvaltningen har dock tillsammans med polisen i det pågående trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet inom ramen för Trygg i Majorna- Linné identifierat några plaster som upplevs som mindre trygga utifrån krogtäthet och alkoholpåverkan. Utifrån en samlad kunskapsbild på området anser förvaltningen att dessa platser inte är aktuella för kameraövervakning. Polisen har vidare identifierat följade platser som särskilt brottsutsatta avseende bilinbrott: P-hus och parkeringar på Nordhemsgatan, Första Långgatan och 1(4)

45 Masthamnsgatan. Dessa platser är tänkbara att övervaka med hjälp av kamera i syfte att minska brottligheten. Det är dock upp till berörd fastighetsägare att inkomma med ansökan till förvaltningen om att få bedriva kameraövervakning. I de fall ansökan om kameraövervakning skulle bli aktuellt anser förvaltningen att det är viktigt att klargöra vilken aktör (butiks-, restaurang- eller fastighetsägare) som formellt står för kostnaderna för övervakningen och för omhändertagandet av det inspelade materialet. Förvaltningen kommer i grunden att förhålla sig positiv till ansökningar om kameraövervakning som inkommer från berörda om det tydligt uppfattas som trygghetsskapande i området eller i och kring aktuell fastighet. Bakgrund Brottsförebyggande rådet redovisar i rapporten Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte erfarenheter av såväl nationella som internationella fallstudier på området. Erfarenheter från andra länder visar att kameraövervakning kan minska brottsligheten betydligt och i viss mån även leda till ökad trygghet. Likväl visar emellertid internationella såväl som nationella studier även på exempel där kameraövervakning haft en mycket begränsad, om ens någon, effekt på brottsligheten. Kameraövervakning förefaller lämpa sig främst vid platser där brottsligheten är förhållandevis koncentrerad och där det är möjligt att täcka hela det aktuella området med kameror. Övervakning med kameror verkar också fungera bäst för att förhindra planerade brott, framförallt olika typer av egendomsbrott så som inbrott, stöld och skadegörelse. Likaså tenderar kameraövervakning ha störst möjlighet att bidra till att minska brottslighet på platser eller områden där brottsligheten redan från början är hög. Att ta till kameraövervakning för att minska brottsligheten där situationen redan är förhållandevis god ger sannolikt endast begränsade effekter, om ens några. Kameraövervakning av gator och torg i stadskärnor har visat varierande effekt på brottsligheten. Våldsbrott i stadsmiljö är ofta kopplade till alkoholkonsumtion och krogliv. När det gäller mer oplanerade brott, så som våldsbrott som sker under alkoholpåverkan, tyder erfarenheterna på att kameraövervakningens avskräckande effekt har mindre betydelse. Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv Konsekvenser att ta i beaktande är den personliga integriteten men också kostnadseffektiviteten. Kameraövervakning på offentliga platser medför såväl kostnad för utrustning som personella kostnader för att omhänderta inspelat material. Kameraövervakning på offentliga platser i stadsdelen kan dock innebära en minskad samhällskostnad om tryggheten ökar och mindre brott begås. Barnperspektiv Stadens offentliga rum bör vara trygga och tillgängliga för alla grupper. I de fall kameror skulle bidra till att ökad trygghet och minskad brottslighet på offentliga platser skulle det ha en positiv inverkan även på barn och ungdomar som vistas i den offentliga miljön i stadsdelen. Samtidigt kan kameror också upplevas som ett intrång i den personliga integriteten. Jämställdhetsperspektiv De offentliga platserna i stadsdelen nyttjas av alla grupper i samhället. Män är mer brottsutsatta än kvinnor i det offentliga rummet medan kvinnor oftare känner sig otrygga. Kvinnor och äldre människor uppger oftare än män att känslan av otrygghet Göteborgs Stad Majorna-Linné, tjänsteutlåtande 2(4)

46 begränsar deras rörelse. HBTQ personer är överrepresenterade som brottsoffer avseende hot och våld. I de fall övervakningskameror skulle ha en positiv effekt på brottsligheten eller öka människors känsla av trygghet skulle insatsen ha en positiv effekt utifrån ett jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv. Samtidigt kan kameror upplevas som ett intrång i den personliga integriteten. Förvaltningens överväganden Förvaltningens övervägande vilar dels på den kunskap som finns inom det brottsförebyggande området och dels på en samlad lägesbild över stadsdelen som både förvaltningen och polisen delar. I stadsdelens arbete med Trygg i Majorna-Linné har det genomförts en trygghetsundersökning såväl som trygghetsdialoger i samarbete med polisen. Samtliga undersökningar påvisar att majoriteten av invånarna känner sig trygga eller mycket trygga i stadsdelen. Vidare har det i arbetet framkommit att några av de mest anmälda brotten i stadsdelen de senaste åren är skadegörelse, klotter och stöld i eller från motordrivet fordon. Då skadegörelse och klotter sker på många olika platser i stadsdelen anser förvaltningen att dessa områden skulle vara för många och geografiskt sett för utspridda för att kunna komma i fråga när det gäller kameraövervakning. När det gäller mer oplanerade brott, så som våldsbrott som sker under alkoholpåverkan, tyder erfarenheterna på att kameraövervakningens avskräckande effekt har mindre betydelse. Förvaltningen har tillsammans med polisen i det pågående trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet inom ramen för Trygg i Majorna-Linné identifierat några plaster som upplevs som mindre trygga utifrån krogtäthet och alkoholpåverkan. Förvaltningen anser emellertid inte att dessa platser är aktuella för kameraövervakning. Övervägandet grundar sig delvis på att kameraövervakning enligt Brottsförebyggande rådet har ett tämligen osäkert utfall på denna typ av brottslighet. Förvaltningen anser att andra lämpliga åtgärder istället bör tas för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Dessa åtgärder kommer att formuleras tillsammans med polisen i en handlingsplan inom ramen för Trygg i Majorna-Linné. Polisen har vidare identifierat följade platser som särskilt brottsutsatta avseende bilinbrott: P-hus och parkeringar på Nordhemsgatan, Första Långgatan och Masthamnsgatan. Dessa platser är tänkbara att övervaka med hjälp av kamera i syfte att minska brottligheten. Det är dock upp till berörd fastighetsägare att inkomma med ansökan till förvaltningen om att få bedriva kameraövervakning. I de fall kameraövervakning skulle kunna bli aktuellt anser förvaltningen att det är viktigt att tydligt klargöra vilken aktör (butiks-, restaurang- eller fastighetsägare) som formellt står för kostnader för övervakning och för omhändertagande av inspelat material. Förvaltningen kommer att förhålla sig positiv till ansökningar om kameraövervakning som inkommer från berörda om det tydligt uppfattas som trygghetsskapande i området eller i och kring aktuell fastighet. Samverkan Information i Förvaltningens samverkansgrupp 6 december Göteborgs Stad Majorna-Linné, tjänsteutlåtande 3(4)

47 Stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné Thomas Segenstedt Stadsdelsdirektör Marianne Forslund Sektorschef IFO-FH Bilaga 1: Remiss från stadsledningskontoret avseende Översyn av trygghetsfrämjande kameror på offentliga platser Bilaga 2: Brottsförebyggande rådet Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte Rapport 2003:11 Bilaga 3: Brottsförebyggande rådet Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen Rapport 2015:21, Slutrapport Beslutet ska skickas till stadsledningskontoret Göteborgs Stad Majorna-Linné, tjänsteutlåtande 4(4)

48 Utdrag ur protokoll Stadsdelsnämnden Sammanträdesdatum Diarienummer N /16 Uppdrag, översyn av trygghetskameror på offentliga platser Ärendet Kommunstyrelsen beslutade , 429 dnr 0789/16, att ge stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd göra en översyn för att identifiera om det finns lämpliga offentliga platser där det finns behov av kameraövervakning alternativt utökad kameraövervakning enligt Göteborgs Stads policy och riktlinje för kameraövervakning. Syftet är att stärka det brottsförebyggande arbetet och samtidigt förbättra trygghetskänslan på särskilt utsatta platser i Göteborg. Förvaltningen redovisar i sitt tjänsteutlåtande ett antal platser där kameraövervakning kan öka tryggheten. Handling Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat Förvaltningen föreslår att nämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som redovisning till kommunstyrelsen. Propositionsordning Ordföranden Özgür Tasbas (MP) ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att stadsdelsnämnden beslutar bifalla detta. Beslut Stadsdelsnämnden beslutar att översända förvaltningens tjänsteutlåtande som redovisning till kommunstyrelsen samt att förklara beslutet omedelbart justerat. Protokollsanteckning från (S), (V), (MP) Vi vill påtala vikten av att i ärendets fortsatta handläggning ta hänsyn till "Policy och riktlinje för kameraövervakning inom Göteborgs Stad" och särskilt bilagan som behandlar möjliga åtgärder istället för kameraövervakning av en utsatt plats. Vi hänvisar även till yttrandet i ärendet som lämnades i kommunstyrelsen av (S), (V) och (MP). Expedieras Kommunstyrelsen 1(2)

49 Vid protokollet Rätt utdraget intygar i tjänsten Åke Ström Justerat den Gill Bengtsson Registrator Ordförande Özgür Tasbas Justerare Kalle Bäck Göteborgs Stad Östra Göteborg, utdrag ur protokoll 2(2)

50 Tjänsteutlåtande Utfärdat: Diarienummer: N /16 Sektor Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder och sektor Kultur och Fritid Anders Björklund, Andreas Arehammar, Eeva Bolin, Hans Andersson, Ing-Marie Larsson, Telefon: E-post: Översyn av trygghetskameror på offentliga platser i Östra Göteborg Ärendet Kommunstyrelsen beslutade , 429 dnr 0789/16, att ge stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd göra en översyn för att identifiera om det finns lämpliga offentliga platser där det finns behov av kameraövervakning alternativt utökad kameraövervakning enligt Göteborgs Stads policy och riktlinje för kameraövervakning. Syftet är att stärka det brottsförebyggande arbetet och samtidigt förbättra trygghetskänslan på särskilt utsatta platser i Göteborg. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden Östra Göteborg föreslås besluta att översända förvaltningens tjänsteutlåtande som redovisning till kommunstyrelsen. Bakgrund Göteborgslokaler, stadsdelsnämnderna och social resursnämnd ska på lämpligt sätt se till att översyn av riskområden inom respektive nämnd genomförs och därefter sammanställa inkommet material i syfte att få en helhetsbild över staden. Redovisningen ska innehålla område adress motivering till risk för ökad brottslighet samt vilken typ av brottslighet syftet och målet med kameraövervakning (förebygga, förhindra brott eller olyckor, främja brottsutredning eller öka tryggheten eller liknande ändamål). Göteborgs Stads brottsförebyggande program Dialog och samarbete är omfattande och riktar sig till alla stadens verksamheter. I kapitel tre betonas vikten av verka för att stadens offentliga rum är öppna, trygga och tillgängliga för alla grupper i samhället under alla tider på dygnet. Det innebär att alla stadsdelar ska arbeta med trygghetsfrämjande åtgärder alla tider på dygnet. Alla föreslagna platser har omnämnts i trygghetsundersökningen och av tjänstepersonerna men fördjupad behovsanalys bör göras med alla verksamheter på respektive område för rätt placering och omfattning av eventuell kameraövervakning. Göteborgs Stad Östra Göteborg, tjänsteutlåtande 1(11)