Motion 15/ Kameraövervakning i det offentliga rummet för att öka tryggheten

Transkript

1 Sida 1 av Diarienr: KS-2016/00256 Motion 15/ Kameraövervakning i det offentliga rummet för att öka tryggheten Beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motion 15/2016 Kameraövervakning i det offentliga rummet för att öka tryggheten. Moderaterna till förmån för eget yrkande. Ärendebeskrivning I en vid kommunfullmäktige väckt motionen yrkar Anders Ågren (M) att ställer sig positiv till kameraövervakning av de platser i det offentliga rummet, där risken att utsättas för våld är som störst samt att ser över möjligheterna att sätta upp övervakningskameror på dessa platser t ex Rådhustorget och Vasaplan. Även andra platser kan komma i fråga. Kameraövervakning är en metod som kan minska brottsligheten. Effekterna varierar dock beroende på vilken miljö som kameraövervakas och hur man arbetar med kamerorna. Kameraövervakning tycks också fungera bäst i kombination med andra brottsförebyggande åtgärder. Den forskningssammanställning som Brottsförebyggande rådet, Brå, har gjort visar också att kameraövervakning är mer effektivt mot egendomsbrott än mot våldsbrott. Alternativa metoder för att minska brottsligheten och öka tryggheten ska alltid övervägas och prövas. Kameraövervakning på allmän plats kan möjligtvis fungera som ett komplement till andra åtgärder. En förutsättning för att få bedriva kameraövervakning på allmän plats är att den sker i syfte att förebygga, avslöja eller utreda brott. För att en ansökan ska beviljas ska övervakningsintresset vara större än integritetsintresset. Ett centrumområde med torg, affärer och restauranger är exempel på en plats där enskilda bör kunna röra sig fritt. Därför är integritetsintesset särskilt starkt. Det ska göras av avvägning mellan övervakningsintresset och integritetsintresset. Enligt praxis ska tillståndsbedömningen vara

2 Sida 2 av 5 restriktiv. Det ska bland annat beaktas om andra metoder som är mindre integritetskränkande har prövats för att komma till rätta med brottsligheten och om den tilltänkta övervakningen kan antas få effekt. Kameraövervakningen ska alltså vanligen inte ses som ett första alternativ. Andra åtgärder som bedöms medföra mindre intrång på enskildas integritet ska ha först ha övervägts eller prövats. Det är också viktigt att behovet av kameraövervakning beskrivs, exempelvis med hjälp av brottsanmälningar. Två intressanta exempel på kameraövervakning av allmänna platser under senare tid är det treåriga ( ) försöket som gjorts i Stockholm vid Stureplan och Medborgarplatsen, två populära och krogtäta men våldsutsatta platser. Kamerorna var aktiva nattetid och på helgerna övervakades dessutom bilderna av en särskild kameraoperatör hos polisen som i sin tur haft kontakt med poliser på platserna. Med hjälp av kamerorna har man vid flera tillfällen kunnat avbryta potentiella våldssituationer, omhändertagit berusade personer och uppmärksammat annan typ av brottslighet, såsom fickstölder. Brås utvärdering tyder dock inte på att övervakningen haft de effekter som eftersträvades. Ambitionen var att brottsligheten på platserna skulle minska, att tryggheten skulle öka samt att kamerabilder skulle vara till nytta i brottsutredningar. Antalet anmälda brott mot person minskade vid både Stureplan och Medborgarplatsen under försöksperioden. Brås granskning visar dock att minskningen var minst lika stor på andra jämförbara platser i Stockholm. Inte heller har kamerorna haft någon större betydelse för att klara upp brott på de två platserna. Trots att de allra flesta som tillfrågats var positiva till kameraövervakningen på platserna, har den inte haft någon påverkan på den upplevda tryggheten eller oron för brott. Det kan bero på att många inte har känt till kameraövervakningen trots att det funnits skyltar som informerat om detta. Utvärderingen tyder inte på att polisens kameraövervakning haft någon effekt på brotten mot person vid Stureplan och Medborgarplatsen. Brå menar att det är möjligt att det skulle förändras med exempelvis effektivare arbetssätt, fler kameraoperatörer eller bättre kameror. Frågan är dock hur stora resurser detta skulle ta i anspråk i förhållande till ett osäkert utfall. Det finns fler exempel på kameraövervakning i stadskärnor. I Landskrona ökade den upplevda tryggheten samtidigt som antalet våldsbrott ökade. I Malmö började polisen redan år 2001 att kameraövervaka Möllevångstorget. Där märktes initialt ett kraftigt minskat antal anmälda brott. Därefter ökade antalet något. Polisen som haft ansvaret för övervakningen

3 Sida 3 av 5 menade att kamerorna sedan tappade i betydelse eftersom de sällan användes i brottsuppklarande syfte. Övervakningen pågick kvälls- och nattetid. När det gäller stadsparken i Helsingborg minskade inte brotten i samband med att kameraövervakning infördes. I parken skedde minskningen i stället i samband med att en tillfällig vaktpatrullering infördes ett år före kameraövervakningen. Trots detta upplevde människor att problemen minskade i parken och att tryggheten ökade något efter det att kamerorna sattes upp. Brottsnivån i stadsparken var relativt låg när kameraövervakningen startade. Studierna visar att kameraövervakning i stadskärnor i vissa fall skulle kunna ge positiva effekter på brottsligheten och tryggheten utan att majoriteten känner att övervakningen gör intrång i den personliga integriteten. Det är dock värt att komma ihåg att ofta har andra förebyggande åtgärder också vidtagits, vilket kan ha bidragit till de positiva effekterna. När det handlar om åtgärder av mer social karaktär tar det dock ofta längre tid att se effekterna. Det finns också exempel där Datainspektionen överklagat beviljade tillstånd till kameraövervakning på allmän plats, likaväl som domar där Kammarrätten har sagt nej till kameraövervakning vid ett antal tillfällen. I exemplen ovan har polisen varit sökande i flera fall. Kameraövervakning bör föregås av en analys av problembilden och av förutsättningarna för att just kameraövervakning skulle kunna bidra till att problemen minskar. Strategiska överväganden kring frågorna om, hur, när och var kameraövervakningen ska användas är grundförutsättningar för att beslut ska kunna tas. Kameraövervakning verkar lämpa sig bäst för platser där brottsligheten är förhållandevis koncentrerad och där det är möjligt att täcka hela det aktuella området med kameror. Kännedomen om kameraövervakningen bör vara god bland dem som kan komma att beröras av den. Den ihållande effekten blir troligen större om det finns möjlighet att avbryta eller klara upp brott (utreda/bevisa) med hjälp av övervakningen. Avslutningsvis visar forskningen kring kameraövervakning att metoden är bäst på att förebygga planerade brott som stöld och skadegörelse. Våldsbrott i stadsmiljö sker oftast mellan berusade människor efter krogbesök och är sällan planerade, så kallade nöjesrelaterade misshandelsbrott.

4 Sida 4 av 5 Kameraövervakningens avskräckande effekt är då av mindre betydelse. Brå menar därmed att man bör ha låga förväntningar på resultat vid kameraövervakning för att förebygga våld på offentlig plats. Den stora majoriteten av både gärningspersoner och offer är unga män. Forskningen som finns rörande våld i sådana miljöer rekommenderar främst brottsförebyggande arbete inriktat på att minska överkonsumtion av alkohol. Beslutsunderlag Anders Ågrens (M) motion Beredningsansvariga Tordleif Hansson Arbetsutskottets beslutsordning Elmer Eriksson (M) Bifall till motionen Hans Lindberg (S), Nasser Mosleh (MP), Peder Westerberg (L), Ulrika Edman (V) Avslag till motionen. Avslag mot bifall till motionen. Ordföranden finner att arbetsutskottet beslutat föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Elmer Eriksson (M) till förmån för sitt yrkande. Kommunstyrelsens beslutsordning Anders Ågren (M) bifall till motionen Mattias Sehlstedt (V), Peder Westerberg (L), Mattias Larsson (C), Veronica Kerr (KD) och Nasser Mosleh (MP) avslag på motionen Avslag mot bifall till motionen. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Anders Ågren (M) Kommunfullmäktiges beslutsordning Följande yttrar sig: Anders Ågren, Hans Lindberg, Björn Kjellsson, Petter Nilsson, Lasse Jacobson, Tomas Westerström, Gabriel Farrysson, Anna-Karin Sjölander, Veronica Kerr, Lennart Johansson, Stefan Nordström, Jan Hägglund, Lena Karlsson Engman, Elin Jonsson, Nasser Mosleh, Gudrun Nordborg, Saašha Metsärantala och Ari Leinonen.

5 Sida 5 av 5 Hans Lindberg (S), Björn Kjellsson (L), Lasse Jacobson (V), Tomas Westerström (AP), Gabriel Farrysson (MP), Anna-Karin Sjölander (C), Veronica Kerr (KD), Saašha Metsärantala (FI) Bifall till kommunstyrelsens förslag. Anders Ågren (M), Petter Nilsson (SD) Bifall till motionen Kommunstyrelsens förslag mot Anders Ågrens m fl yrkande. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutat bifalla kommunstyrelsens förslag. Votering begärs. Voteringsproposition Ja-röst för kommunstyrelsens förslag Nej-röst för bifall till motionen Omröstningsresultat Med 49 ja-röster mot 12 nej-röster och 4 ledamöter som är frånvarande beslutat kommunfullmäktige att bifalla kommunstyrelsens förslag att avslå motionen. Voteringslista