Pedagogiskt arbetssätt

Transkript

1 Pedagogiskt arbetssätt För personer med Autism och annorlunda kognitiva förutsättningar Författare: Emelie Liljedahl Handledare: Kerstin Gatu Mora Folkhögskola Autism Ett annorlunda sätt att tänka Mora, Vårterminen

2 SAMMANFATTNING Det här arbetet ska sprida information om pedagogiken runt personer med Autism och annorlunda kognition. Resultatet är indelat i kategorier beroende på område och beskriver olika hjälpmedel och sätt att hjälpa och vägleda. På de sista sidorna finns även några exempel på tydliggörande pedagogik med som bilagor. Arbetet är baserat på egna erfarenheter, litteratur, muntliga källor och internetsökningar. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 INLEDNING OCH BAKGRUND... 4 FRÅGESTÄLLNING OCH SYFTE... 4 METOD... 4 RESULTAT Tid och planering Hjälpmedel i vardagen Förbredelser, förklaringar och efterarbete = Bra förutsättningar Perceptionsstörningar Kommunikation Familj och relationer Problemskapade beteende DISKUSSION REFERENSER BILAGOR 3

4 Inledning och bakgrund Att alla ska kunna fungera och leva under precis samma villkor är omöjligt. En rullstolsburen kvinna kommer alltid behöva ett hem anpassat till hennes behov, med sänglift och låga arbetsytor. För att hon ska kunna ta sig runt så måste hon åka i handikappanpassade fordon och beställa färdtjänst. Att en trappa är ett hinder för en rullstolsburen ser och förstår många, men att en person med Autism kan behöva en bild på en toalett uppsatt på schema för att förstå att det är dags att gå på toaletten, är för de flesta inte lika självklart. Efter några års utbildning och arbetslivserfarenhet på gruppbostäder, som personlig assistent och inom barnomsorgen, har jag lärt mig mer om det pedagogiska arbetssättet vi bör förhålla oss till för att skapa en sån trygg vardag som möjligt för våra brukare. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som till exempel Aspergers syndrom, uppmärksammas mer och mer i samhället. Nu vet man ofta vad Asperger och ADHD är, man vet kanske främst hur det kan märkas på personen med diagnos. Jag tror inte kunskapen om bemötande, pedagogiskt arbetssätt och alternativa hjälpmedel har nått ut lika bra. Därför har jag valt att skriva om det här ämnet. Många av de äldre personerna med kognitiva svårigheter har inga såna här hjälpmedel, det ser väldigt olika ut beroende på hur mycket kunskap personalen har och är villig att ta emot. Vissa kanske tror att det är försent att börja med schema och liknande bara för att brukaren åldras. Att neka någon rätt bemötande och arbetsätt p.ga. ålder är inte rätt och kan undvikas med hjälp av utbildning och kunskap hos personal. Frågeställning och syfte Syftet med det här projektarbetet är att på ett enkelt sätt beskriva olika hjälpmedel och arbetssätt, så att fler ska kunna ta del av det. Det finns otroligt många olika hjälpmedel och material och det kommer nya hela tiden så jag kommer välja ut några stycken att skriva om, kategoriserat efter användningsområde. Ett annat syfte är att beskriva lite om varför ett anpassat arbetssätt behövs när man arbetar med personer med Autism och personer med annorlunda kognition. Metod När jag har sökt efter olika hjälpmedel har jag hittat mer än vad jag haft möjlighet att skriva om, så därför har jag gjort ett urval och valt hjälpmedel jag tror många har nytta utav. Jag har riktat in mig på situationer de flesta stöter på i vardagen och där det behövs hjälp och stöd. Jag har gjort beskrivningar av olika hjälpmedel, gett exempel på hur man kan göra i olika situationer och förklarat lite varför det behövs. För att hitta information har jag sökt mycket på internet, läst Hjälpmedelsboken av Gunilla Gerland samt haft nytta utav mina egna erfarenheter. 4

5 Tid och planering Många med någon form av kognitiv funktionsnedsättning har svårt med tidsuppfattning och att strukturera sin dag. Det finns många olika hjälpmedel för just det. Vilket tidshjälpmedel som passar för personen är väldigt individuellt och måste provas ut. En del kan behöva schema med bilder på allt man ska göra under en dag, medans vissa behöver se hur länge aktiviteter varar. Det är väldigt individuellt beroende på vem som ska använda hjälpmedlet. Hur ett schema är utformat är väldigt olika, men syftet är ungefär likadant. Ett schema ska svara på frågorna vad, när, var, med vem och vad händer sen. Vissa använder digitala scheman med pekskärmar, inställda larm osv. Elektroniska scheman är lite sårbara eftersom att dom kan krångla och gå sönder, samt inte fungera utan el och har batterier som måste laddas. Man kan själv enkelt göra scheman själv med t.ex. färgat papper, lamineringsmaskin, bilder och kardborreband. Fördelen med pappersscheman kan vara att det är lätt att sätta upp och ta ner bilder. Digitala scheman kan man ställa in så att det inte går att göra ändringar, men med bildscheman kan personen som använder hjälpmedlet t.ex. lätt plocka ner en aktivitet för att visa att man faktiskt inte vill göra den saken bilden visar. Vad man använder beror på vad som fungerar bäst för personen, kunskap hos personal och tillgängliga resurser. Vid introduktion av ett hjälpmedel bör man tänka på att börja med roliga saker för att det ska bli intressant och motiverande. Som att sätta upp en aktivitet personen gillar på schema eller att visuellt visa hur lång tid det är kvar tills man ska åka och köpa glass. Vid händelser som personen tycker är jobbiga kan det vara bättre att sätta upp aktiviteten på schemat precis före aktiviteten börjar, för att slippa oroa sig under lång tid. Timstock Ett tydligt sätt att visuellt visa nedräkning av tid. Timstocken finns i olika varianter. 5-20, och minuter. Man väljer den tid man vill ska räknas ner genom att trycka på siffran. Då kommer röda lampor att tändas och slockna alltefter att tiden går. När tiden gått ut blinkar timstocken och piper. Den går också att få ljudlös genom en volymknapp på sidan. Det här hjälpmedlet kan användas för att visa hur länge en aktivitet ska pågå eller hur lång tid det är kvar tills aktiviteten ska starta. Kvarturet ll Kvarturet är ett tidshjälpmedel som ger svar på när, vad och hur länge. En fyrkantig vit plastbricka med en bild på aktiviteten sätts i uret som sedan kvartvis börjar räkna ner tid. Varje kvart visas som en svart prick och när alla prickar försvunnit är det dags för aktiviteten att starta. För att visa hur länge ett moment ska hålla på så har kvarturet en timerfunktion där man använder gråa plastbrickor istället för de vita. Timer funktionen är bra för att visa hur länge man borstar tänderna eller hur länge potatisen ska koka. TimeTimer Det röda fältet på klockan försvinner ju mer tiden går. Klockan ställs in på den tiden man önskar ska räkna ner. T.ex. kan man ställa klockan på 30 minuter, när det röda är borta är det dags att ta en paus från Tv:n. TimeTimern finns i olika storlekar och även som armbandsur. 5

6 Tidig Genom att matcha analoga klockor kan man se vilken tid aktiviteten börjar. Tidig är ett smart hjälpmedel med aktivitetsbilder och bild på klockslaget som aktiviteten startar. Aktivitetsbilderna sitter i platsfickor som man bläddrar fram. Att man kan bläddra mellan bladen är bra för att personen kan då se vad som händer senare på dagen, eller om man vill gå tillbaka och titta vad man redan gjort. MEMOmessenger Memo är en klocka med möjlighet att spela in röstpåminnelser som spelas upp vid aktuell tidpunkt. Klockan på basenheten visar klockslaget (digitalt eller analog) när på dygnet det är, datum, år och veckodag. MEMOmessenger har en bärbar kontroll som man kan bära med sig för att få sina påminnelser, man kan koppla enheten till hörselsnäcka om man vill ta emot meddelanden på ett mer diskret sätt. Veckoschema En överblick över hur hela veckan kommer att se ut. Alla veckodagar har en varsin färg för att lättare skilja på dagarna. Ett veckoschema kan se ut på många olika vis, det gäller att vara kreativ och hitta det på som passar bäst, men det viktiga är att personen med behovet får kontroll på sina dagar och vet vad som kommer att hända. För de som behöver kan man komplettera med ett dagschema. Dagschema Visar bara dagens händelser. På dagschemat kan alla moment man gör under en dag sitta. Från det man vaknar tills man går och lägger sig, eller bara de större aktiviteterna, t.ex. åka buss till jobbet, jobba, åka buss hem Aktivitets schema / Arbetsordning Beskriver den aktiviteten man är på, steg för steg. Så att man hela tiden kan se vad som ska hända. Till exempel när man åker på kalas. Aktivitets scheman kan vara bra när man ska förklara nya eller olustiga situationer som ett läkarbesök. Årskalender Det finns årskalendrar som är anpassade för lättare användning. Dagarna är i sina färger och månaderna visas i pictogrambilder. I årskalendern kan man t.ex. skriva in saker man ser fram emot som länsdansen eller när man fyller år. 6

7 Sigvart dygnstavla/memodayplanner Den här tavlan räknar ner tiden under ett dygn med röda lampor för dagtid och blå lampor för nattid. En digital klocka visas också längst ner på tavlan. Man kan skriva med whiteboardpenna på tavlan och sätta upp bilder vid klockslaget för en händelse, t.ex. när man ska äta. Det går att ställa alarm så det piper den tiden man vill bli påmind om. Sigvart-tavlan drivs med ström men har ett extrabatteri ifall det blir strömavbrott. MEMOplanner En avancerad planeringsplatta som kan användas av flera personer samtidigt. Påminnelser, aktiviteter m.m. läggs in genom att peka på skärmen och man kan lägga in återkommande och enskilda aktiviteter långt fram i tiden. När man får en påminnelse larmar plattan och text, tid och bild visas på skärmen, När man inte är hemma så får man sina påminnelser via sms istället. MemoPlannern visar vart man är på dagen, den har precis som Sigvart tavlan prickar som visar hur mycket tid som gått av dagen. För lite diskretare användning kan memoplannern användas som en digitalfotogram och visa bilder. Handi och Handifon Handin är en mobiltelefon med många funktioner för att klara av vardagen så självständigt som möjligt. Den är lättanvänd och går att anpassa efter användarens behov. Det finns många versioner av Handin, både programvaran och apparaten har bytts ut ett antal gånger. Handins funktioner är lite olika beroende på vilken programvara man har, men i stort innehåller mobilen kalender med påminnelser, tidräknare som visar hur lång tid en aktivitet håller på eller tills den startar, prisräknare som hjälpmedel när man handlar. Man kan lyssna på musik, ta bilder och ha krisplaner ifall något oförutsägbart inträffar. Comai Comai är ett program som installeras på vanliga mobiltelefoner, som bidrar till diskretare användning. Det finns tre olika program, Premiun comai innehåller påminnelser, planeringsstöd, krisplaner, kalender och en prisräknare som visar belopp i mynt och sedlar. Chrono comai är tidhjälpmedel som visualiserar tid. Tidvisaren kan fås som timglas, rutor, cirklar eller tårtbitar som minskar ju mer tiden går. Multicomai har funktionerna för premium och chrono, samt möjlighet att sms skickas till en annan telefon om användaren bekräftat sina påminnelser, vilken kan vara en trygghet för föräldrar och för personen själv. 7

8 Hjälpmedel i vardagen Det finns massvis med hjälpmedel som kan göra livet lättare. Det behöver inte vara några komplicerade saker utan med lite fantasi och kreativitet kan man faktiskt hitta på mycket själv. Jag har valt att skriva om några av de hjälpmedel som ökar självständigheten. Careousel En praktisk medicindosett som öppnar facket med aktuell dos vid rätt tidpunkt. När det är dags för medicin snurrar överdelen ett snäpp och larmar. Övrig tid är dosetten låst och förhindrar feldosering. Ett bra hjälpmedel för den som vill kunna ta sin medicin självständigt. Tvättettiketter Enkla tvättanvisningar att limma eller sy fast på kläder. Tvätt temperaturen står i olika färger beroende på grad. Man kan vidareutveckla detta genom att ha skyltar i samma färg på olika tvättkorgar för att personen ska kunna sortera sin tvätt på egen hand. Personlig vård Det finns massvis med hygienartiklar vid motoriska svårigheter när det kommer till att sköta sin egen hygien. Greppvänliga borstar som hjälper till att komma åt där man själv har svårt att tvätta sig. Bilden till höger visar en fotborste som med hjälp av sugproppar sätts fast på golvet och personen kan tvätta sina fötter. Bra för dom som har svårt med balansen. Tentaculus Är en digital boendestödjare. Man installerar enheter på olika ställen i hemmet som påminner och vägleder personen med olika moment. Sensorer under sängen kan känna av om man lägger sig vid fel tid och om man går upp när klockan ringer på morgonen. Tentaculus har en medicinhållare som känner av om man är på väg att ta sin medicin vid fel tidpunkt. Kläder efter väder termometer För att personen ska få en bra uppfattning om vilka kläder man bör sätta på sig beroende på väder och temperatur, man kan enkelt visa det genom färger och bilder 8

9 Greppvänliga produkter Köksredskap och bestick finns i mer greppvänliga varianter. Bra för de som har problem med finmotoriken. Datoranpassning Det finns många sätt att anpassa datorn för lättare användning. Att ha ett tangentbord med stora bokstäver och bara de knappar man behöver kan vara en anpassning. Man kan även få bokstäverna i alfabetisk ordning för att lättare hitta den bokstav man söker. Flexiboard är ett sorts tangentbord där man kan byta överlägg beroende på hur det ska användas. Ett exempel kan vara för att lyssna på sin favoritartist genom att trycka på en bild på artisten. Ett annat kan vara för att skriva en lista på det man ska handla. Då byter man till ett överlägg med bilder matvaror och trycker på det man vill handla. När listan är klar skriver man ut den och tar med till affären. Synligt och lättillgängligt Att sätta bilder eller text på skåp för att visa vad dom innehåller kan vara ett bra sätt att hålla ordning och hitta sina saker när man behöver dom. Man kan ha packningslistor färdiga i väskan så man vet vad man ska ta med sig till olika ställen. Disktrasor med bilder Det är inte så lätt att hålla koll på vilken disktrasa som man använder till toaletten och vilken man dammtorkar med. Trollreda resurscenter säljer disktrasor med piktogrambilder på vad dom används till. Ett annat alternativ kan vara att ha olika färger beroende på vart dom ska användas. Fjärrkontroll Varför ha en fjärrkontroll med massa knappar när man kan ha bara dom man använder och förstår? Falckdosorna ställs in efter de funktioner man behöver och man kan ha tydliga bilder på vad knappen innebär, t.ex. kanalens logotyp. Fjärkontrollen kan kopplas till IR-styrd utrustning. 9

10 Doro Memory Plus På bilden till vänster ser ni en automatisk nummerslagare. Den kopplas till en vanligt telefon. Telefonnummer till olika personer programeras in på olika knappar med bild på personen som numret går till. Enkel uppringning genom att trycka på den man vill ringa. Doro PhoneEasy 331ph Lättanvänd telefon med stora knappar. Telefonen har tre snabbvalsknappar med foto. Sakletaren Doro memory plus 335 Perfekt för dom som har svårt att minnas vart dom lagt saker, t.ex. nycklarna. Man sätter på en sändare på de föremål man vill kunna hitta snabbt, och när man trycker på den knapp man tilldelat föremålet på basenheten piper sändaren och man kan hitta det man söker. C-Status En tavla som visar om man glömt stänga av spisen eller om något fönster är öppet. Om det är något man glömt lyser texten och släcks inte förrän man stängt det som är öppet. En trygghet för dom som är oroliga att dom missat något när dom går hemifrån. 10

11 Förberedelser, förklaringar och efterarbete = Bra förutsättningar Det finns många situationer som man kan tycka är obehagliga. Det kan vara läkarbesök, duscha, klippa håret, man kan vara rädd för dammsugare m.m. Att personen visar rädsla och motvilja kan bero på att han eller hon inte förstår vad som händer, och inte vet anledningen till varför man t.ex. går till doktorn. Fel bemötande vid ett tidigare tillfälle kan vara orsaken till varför man protesterar. Om man förstår innebörden kan personen kanske acceptera att gå till doktorn även om det inte är det bästa den vet. En person med nedsatt kognition kan inte själv lista ut vad som förväntas av en när man flyttar till ett nytt boende eller varför det helt plötsligt kommer röda utslag i ansiktet, utan behöver få det förklarat för sig. Sociala berättelser Sociala berättelser är ett bra sätt att förklara olika saker på ett enkelt och tydligt sätt. Här är orden vi använder väldigt viktiga, man får försöka göra ordvalet utifrån personens utvecklingsnivå och även skriva i Jag-form. Man får tänka på att man skriver på ett sätt som inte kränker personen, tillexempel när man vill förklara olämpligt beteende. En socialberättelse kan vara uppbyggd som exemplet nedan (Beskriver situationen) Jag brukar kasta Marias skor i sjön (Förklarar situationen) Jag vill se om skon kan flyta eller om den sjunker (Personens reaktion) När den sjunker skrattar jag. Det ser roligt ut (Andras reaktioner) Maria blir ledsen. Hon behöver båda sina skor när hon ska gå hem (Ge alternativ/redskap) Det finns stenar och pinnar på stranden. Jag kastar dom istället och ser vilka som sjunker (Positiv avslutning) Maria är glad när hon har båda sina skor. Vi hjälps åt att leta stenar att kasta. Vi är bra vänner jag och Maria. Exempel på en social berättelse innan ett läkarbesök. Idag ska jag gå till doktorn, Karolina följer mig dit. Doktorn heter Sture och ska kolla så att min kropp mår bra. Först ska Sture lyssna på mitt hjärta. Sedan vill Sture titta i min hals. Sture tar ett blodprov för att kolla så mitt blod mår bra. Jag sitter på bänken medans Sture undersöker mig. Jag är jätteduktig! När jag är klar åker jag och Karolina hem och äter mat. En social berättelse kan även vara bilder på personen själv, man kan använda tanke- och pratbubblor för att tydliggöra kommunikationen. Om två personer är osams och den ena säger något taskigt till den andra kan man rita detta. Man gör en gubbe som säger den taskiga meningen och en annan som tänker att den blir ledsen. Att introdusera en ny händelse Sociala berättelser kan även skrivas i förbredande syfte. Om man ska åka till en bondgård och hälsa på djur för första gången så vet man inte hur det kommer att bli när man kommer dit, och det kan vara stressande. Att i förväg åka dit och ta kort på stället man ska till är en förberedelse. För att personen ska känna igen sig så har man tagit kort på alla vägar man ska gå, på dörrarna man gå in genom, hur det ser ut när man kommit innanför dörren och vilka djur man ska hälsa på. 11

12 Bilderna kan visas i form av en liten bok med text till som förklarar hela aktiviteten innan man åker dit. Tydliggör alltid att ni ska åka hem när besöket är klart. Samma procedur kan göras inför läkarbesök, frisören, inför flytt och annat som är nytt för personen. Nya personer och nya maträtter kan också förbredas med fotografier. Sociala Menyer Sociala menyer ger riktlinjer på hur man beter sig i olika situationer och vilka samtalsämnen man kan prata om och vilka man inte bör prata om. En socialmeny görs individuellt utifrån vad personen bör känna till och kan ta till sig. Det får inte vara kränkande på något vis. När man inte vet vad som är lämpligt att prata om kan man lätt göra andra människor upprörda genom att fråga om privata saker, vilket kan undvikas om man får veta det i förväg. Det kan också vara bra att förklara vad andra personer menar när dom säger saker på ett otydligt sätt t.ex. Kan du städa? Den meningen kan tolkas som att personen undrar om du praktiskt vet hur man gör när man städar och kan besvaras med ja eller nej. Att den här frågan är en önskan om att personen vill att du städar är inte självklar och det blir lätt missförstånd Puberteten Att komma in i puberteten är en omställning för alla. Inte minst för personer med andra kognitiva förutsättningar. Att få en förklaring på vad som händer i kroppen är väldigt viktigt. När kroppen plötsligt börjar ändras kan man bli orolig och tro att man blivit sjuk. En film om mens har syftet att förklara vad det innebär att få mens. Filmen ger tips på hur man kan hålla ordning på tiden så man vet hur många dagar mensen håller på och ungefär när det är dags nästa gång. Flytta hemifrån Det är en stor omställning att flytta hemifrån. En flytt kan både kännas förväntansfull och jätteläskig. Dagarna kommer få en helt annan struktur och hitta det typ av boende som fungerar bäst. När man flyttar till en egen bostad kommer man inte träffa sin familj varje dag som tidigare, vilket också kan kännas väldigt jobbigt. Det tar tid att vänja sig vid nya rutiner och ny personal, och det måste få ta den tid det tar. När man flyttar måste man också få saker förklarat för sig. Varför man flyttar, vad det innebär att ha eget boende, Få veta hur och när man träffar sina anhöriga, få möjlighet att planera sin fritid och vad man vill äta osv. Lördag med Alice och Anders är ett dataspel för tonåringar och unga vuxna med kognitiv funktionsnedsättning. I spelet får man styra gubbarna genom vardagliga rutiner I bilderna till vänster får man hjälpa Anders att plocka undan i vardagsrummet och hjälpa Alice med att välja kläder efter rätt väder. 12

13 Hygien För att sköta sin egen hygien finns det en del moment man ska förstå, komma ihåg och veta hur man gör. Först och främst bör man veta varför man duschar. Man kanske måste få förklarat för sig att kroppen luktar illa och blir smutsig om man inte tvättar sig. Sen kan en beskrivning av vad som menas med smutsig behövas, eftersom att man kan tolka ordet olika. Smuts kan för vissa bara vara synlig smuts. Det finns en bra film som visar hur man duschar som heter Duscha själv. Filmen beskriver hur mycket tvål man ska ta, vart man tvättar sig, att man ska skölja av tvålen och torka sig när man är klar. För att komma ihåg att tvätta sig överallt kan man ha bilder med instruktioner på väggen i duschen. Har man tvål och schampo i pumpflaskor kan man ange att två pump är tillräckligt att ta. Det kan också vara bra att ha bestämda duschdagar, så att man håller koll på när det är dags och när man duschade senast. Bok om upplevd situation När man varit med om en händelse, rolig eller tråkig, kan den händelsen behöva bearbetas. En kamera är absolut nödvändig för att man ska kunna dokumentera saker i personens liv. Genom att göra fotoalbum och minnesböcker kring upplevelser hjälper man personen att i efterhand minnas, fundera och prata om det. Reservplaner Det är viktigt att man får lära sig vad man gör om en händelse inte blir som man tänkt sig. Missar man bussen måste man få veta att det går en till buss eller att man kan ringa någon som kan hämta. Om en matprodukt man brukar köpa är slut är det bra att veta ett annat märke man kan köpa istället. 13

14 Perceptionsstörningar Med perception menas hur vi tar in omvärlden med hjälp av våra sinnen Känseln, lukten, hörseln, synen och smaken. När man har perceptionsstörningar är ett eller flera sinnen förstärkt, förminskat eller upplevs annorlunda. En perceptionsstörning upplevs väldigt obehaglig och kan påverka hela livssituationen för personen. Synen Vid visuell perceptionsstörning kan man ha svårt med följande saker - Att tolka, känna igen och komma ihåg saker man ser - Sortera alla intryck man ser, vilket blir jättejobbigt i röriga miljöer - Man kan ha försämrad syn - Vara känslig för ljus - Svårigheter att bedöma avstånd - Synnedsättning eller synskada Hjälpmedel Glasögon Specialglasögon, solglasögon vid ljuskänslighet Avskärmning Keps, hatt eller kontorskärm som skärmar av synfältet, egen arbetsbänk eller eget rum i skolan och på jobbet. Undvika Blir en situation för jobbig kan den kanske undvikas. Tillflyktsort För att ta en paus från alla intryck kan man ha platser dit man kan gå och varva ner. Är man ute på stan kan man gå till en offentlig toalett eller gå in i en provhytt. Minska intrycken Se över miljön runt personen Hörseln Auditiva perceptionsstörningar kan innebära - Förstärkt hörsel, man kan höra ljud man vanligtvis inte hör. T.ex. ljudet från element - Känslig för höga ljud - Svårt att sortera bort bakgrundljud, t.ex. ljuden från trafiken - Man hör alla ljud lika starkt - Om flera personer pratar kan det vara svårt att urskilja rösten på den man pratar med - Nedsatt hörsel Hjälpmedel Hörselkåpor För att minska oljud och stänga ljud ute Mp3spelare Man kan stänga ute ljud genom att lyssna på musik, det finns även hörselkåpor med inbyggd radio. Hörapparat Det finns hörapparater som sorterar bort höga ljud, förbättrar hörseln. Känseln Den taktila känseln är ofta förändrad vid Autism - Låg smärttröskel, lätt beröring kan vara smärtsamt och obeagligt 14

15 - hög smärtröskel, väldigt tolerant mot smärta. - Svårigheter att bedöma hur hårt eller löst man tar i något - Nedsatt känslighet för kyla eller värme - Känslighet i munnen, viss mat kan vara obehaglig och göra ont att tugga - Det kan göra ont att klippa hår och naglar - Duschstrålen kan kännas smärtsamma - Vissa material kan verka obehagliga för personen, t.ex. vissa tyger och kladdiga saker. Hjälpmedel Duschmunstycke Som ger mjukare strålar Badkar Vissa föredrar att bada Bekväma kläder- Klipp bort lappar och sömmar som kan klia och skava. Låt personen ha på sig material den trivs i. Handskar Så man slipper bli kladdig om händerna när man t.ex bakar Anpassa beröring Ta reda på hur personen upplever beröring och anpassa dig efter det. Obehag att klippa hår och naglar Att klippa håret sällan och ta mycket när man väl klipper kan vara ett alternativ. Smaken Det är vanligt att man har begränsade matvanor vid Autism. Vissa äter bara enstaka matprodukter under hela sitt liv och håller sig friska och krya ändå. - Förstärkt smaksinne, vilket bidrar till att man är känslig för starka och annorlunda smaker - Försämrat smaksinne, som istället bidrar till att man kan äta väldigt stark mat och även andra saker man inte ska äta som t.ex. tvål. - Maten måste vara en viss färg för vissa. - Maten måste vara en viss konsistens för att man ska äta - Tillagat på ett speciellt sätt, är man van att få panpizza tillagat i ugnen blir det helt fel om den värmts i mikron istället. Personen kan märka stor skillnad på olika fabrikat och märken, och har ofta en favorit. Hjälpmedel Anpassad mat Anpassa maten efter personens smak och tycke, respektera personen inte gillar en viss konsistens och servera mat som känns bra i munnen Tvinga aldrig Viss mat kan kännas väldigt obehaglig i munnen Låt det ta tid Låt personen äta i det tempo den själv önskar, nya maträtter kan även ta lång dit att vänja sig vid Lukten - Förstärkt luktsinne, luktar på saker man oftast inte brukar lukta på - försämrat luktsinne, verkar inte uppfatta dofter - Svårigheter med att skilja på olika lukter och dofter Hjälpmedel Undvik Undvik ställen som har starka lukter, samt undvik starka rengöringsmedel och parfym när man jobbar med någon med förstärkt luktsinne Näsklämma Om man är väldigt känslig för lukter kan man använda en näsklämma för att slippa känna lukt 15

16 Kommunikation Kommunikation innefattar väldigt många saker. Man ska förstå varför man kommuniserar, vilka ord man använder, tolka tonlägen och gester, kunna uttal, förstå innebörden av det man säger och mycket mer. Eftersom bristande förmåga till kommunikation är en av diagnoskritikerna till Autism behöver den här gruppen extra stöd och hjälpmedel för att få fram sina tankar och känslor. När man pratar med en person med autism bör man tänka på sitt ordval, att tala långsamt och inte använda abstrakta ord som kanske, sen eller inte. Sen är ett tidsord som är svårt att förklara och få personen att förstå. Då är det bättre att säga vad man ska göra före det är dags för det personen frågar efter eller använda ett tidshjälpmedel. Det är svårt att sluta göra något om man inte vet vad man ska göra istället. Så Istället för att säga gå inte i blomrabatten kan man säga Gå här på vägen istället. Då har man gett ett handlingsalternativ. Man bör ha tålamod och låta personen ta in det man sagt i lugn och ro. Det tar längre tid för personer med autism att bearbeta orden och de behöver tid till att tänka och reflektera över det dom just hört, man kan med fördel tala i korta meningar. Man bör även vara konkret och inte börja prata om andra saker som leder utanför ämnet. Slang och onödiga ord bör undvikas eftersom att om personen har lärt sig ordet korv så är det svårt att veta att ordet vurre också betyder korv. Om man inte har ett talat språk finns det andra sätt att få fram det man vill som teckenspråk eller genom att använda bilder. KAT-KIT Ett material för att uttrycka känslor med hjälp av olika termometrar, tabeller och bilder på ansiktsuttryck. Samtalsmatta Precis som det låter så är samtalsmattan en matta för samtal, fast med bilder. Mattan kan t.ex. användas för att personen ska kunna beskriva vad han eller hon tycker om olika aktiviteter. Mattan på bilden har en positiv, en neutral och en negativ bild. Personen flyttar aktivitetsbilden under bilden personen tycker motsvarar sin känsla. Samma system kan användas till att visa vilken mat man vill ha eller inte. Boken om mig För att man ska kunna bemöta en person i behov av särskilt stöd på bästa sätt, är det viktigt att vi har kunskap om personen vi ska arbeta med. 16

17 En bok med information om intressen, styrkor, svagheter, rädslor, matvanor, bemötande m.m. kan vara nyckeln till en fungerade relation. Boken kan beskriva personens sätt att kommunisera och förklara vad han eller hon menar när hon gör på ett visst vis. Pic O stat Frågeformulär med frågor och svar i pictogrambilder, fotagrafier och uppläsningsmöjlighet. Har personen möjlighet att svara på t.ex. vem som bestämmer vad han eller hon ska göra på fritiden eller om man trivs på jobbet. Trippelkommunikation Är ett dataprogram för att visualisera känslor, kommunikation, sociala berättelser, metaforer m.m. Programmet har en stor bildbas med över 500 bilder som man kan kombinera med textrutor, prat- och tankebubblor. Man kan även använda egna digitalbilder när man gör berättelser. PECS Pictures Exchange Communication System PECS är en metod för att träna på socialt samspel och att ta initiativ genom att byta bilder mot föremål eller händelse. När man introducerar PECS de första gångerna låter man personen räcka fram en bild till läraren för att visa att man vill ha det som är på bilden. Föremålet på bilden måste vara motiverande och något som personen är ivrig till att få, t.ex. godis. När personen räcker fram bilden ger läraren godiset till personen. Längre fram i inlärningsstadiet låter man personen välja mellan två eller flera bilder. Det kan vara bra att ha en bild på något man vet är motiverande medans dom andra bilderna föreställer något personen absolut inte tycker om, för att lättare kunna välja. Personen får också träna på att fånga lärarens uppmärksamhet genom att läraren har blicken åt ett annat håll vissa gånger. I en PECS-pärm sitter bilder med exempel på aktiviteter eller mat som personen kan välja. Personen väljer en bild och flyttar bilden till jag vill ha Kommunikationsbok En bok med bilder på känslor, aktiviteter osv. anpassade efter personen som använder boken. Genom att peka på bilderna kan man kommunisera och få fram det man vill utan att använda talat språk. Dator-prat Att läsa skriven text kan ibland vara lättare att ta in än att få höra det. Man kan ha en dialog tillsammans framför datorn genom att skriva det kan vill säga, med ord eller bilder. Om man ska skriva en social berättelse kan man göra det tillsammans. Att chatta kan också vara ett bra alternativ om man har svårt med ögonkontakt och att tolka gester. 17

18 Familj och relationer Familjen är viktig och man får inte glömma att föräldrarna i normala fall är de som känner sitt barn bäst. Både i parrelationer och i kompisrelationen behöver man redskap och stöd för att veta hur man ska göra. Separationer Man kan med sociala berättelser förklara i text och bild vad som händer när någon dör. Det är viktigt att man förklarar så att personen förstår och att man inte använder uttryck som somnat in eftersom att då kanske man själv blir rädd för att man inte ska vakna när man går och lägger sig. Boken på bilden till höger heter En sista hälsning och förklarar momenten runt ett dödsfall och en begravning Författaren heter Margareta Lithén. Även separationer från personal som slutar eller kompisar som flyttar kan vara jobbigt. Här får man ge förslag på en lösning som passar bäst för personen, t.ex att förklara att man kan åka och hälsa på sin kompis när man är ledig, eller att man kan skriva brev. Kärlek och att vara ihop med någon Hur är det att vara kär? Hur känns det i kroppen? Hur flörtar man? Hon är kär i mig, är jag kär i henne då? Hur säger man nej? Såna här frågor är viktiga att prata om. Man kan inte alltid själv lista ut hur man beter sig, speciellt inte om det brister i den sociala förmågan. Genom att leka rollspel kan man öva på att bjuda ut någon och på vad man kan säga för att visa att man är intresserad av någon. Att ha en relation tillsammans med någon kan vara både lätt och svårt och man utsätts för den ena prövningen efter den andra. Många personer med funktionsnedsättningar längtar också efter någon att bli kär i och vill ha ett förhållande. När man har bristande förmåga till socialt samspel blir det lätt missförstånd och man kan såra någon utan att vara medveten om det, ligger man på olika utvecklingsnivåer kan det blir mer komplicerat. Fallbeskrivning: Julia är en 34 årig kvinna med Downs syndrom och Karsten, 40 år med diagnos utvecklingsstörning måttlig. Båda har autistiska drag. Julia ville bli ihop med Karsten så hon frågade om dom skulle bli det och Karsten sa ja. Karsten tycker om långt hår och brukar klappa och känna på andra personers hår. Julia tycker inte om när han håller på med andras hår, då känner hon sig bedragen och vill göra slut. Julia blir arg på Karsten och säger att hon ska hitta en ny pojkvän nu. Karsten förstår inte varför Julia blev arg och blir ledsen. På eftermiddagen kommer Julia och vill kramas och vara ihop igen. Karsten vill det. Karstens specialintresse är seriefigurer, han tycker speciellt om Batman. När Karsten är ute och handlar hittar han en Batmanklocka han tyckte var jätte fin, han tycker Julia ska få den. När Karsten slagit in paketet ger han det till Julia, som blir jätteglad. Hon vill ha en förlovningsring. 18

19 Men när Julia får se att det var en Batmanklocka och ingen förlovningsring blir hon jättearg och besviken. Karsten förstår inte varför Julia inte blir glad för klockan, det var det finaste han sett någon gång. Kompisrelationer Att umgås med kompisar kräver mycket socialt samspel, vilket kan ställa till det när den förmågan är nedsatt. Barn med såna svårigheter behöver hjälp av en vuxen när dom umgås med andra barn. Man vill ha kompisar men vet inte riktigt hur man gör. Raster i skolan och förskolan saknar ofta helt struktur och lekarna byter riktning många gånger under lekens gång, Fantasi är svårt för någon med autism. När man inte är medveten om att andra barn kan tycka något om hur man beter sig kan man göra saker som andra barn tycker är konstigt eller äckligt, t.ex. peta sig i näsan. För att inte utsätta barnet för kommentarer kan det vara schyst att förklara sociala koder och ge redskap. Om man umgås med samma kompis varje dag i skolan så blir det en trygg struktur, men om kompisen är hemma från skolan en dag rasar hela strukturen och man vet inte alls vad man ska göra. Då är det bra att i förväg ha andra valmöjligheter t.ex. en social berättelse som reservplan : När Julia är hemma från skolan tittar jag i böcker på rasten. Jag kan också leka med Frida eller vara med Fröken. När Julia kommer tillbaka kan vi leka igen. Önskan om ett eget barn Att bli förälder och ha ett intellektuellt funktionshinder är svårt. Det behövs ofta mycket stöd utifrån för att barnet ska få den omsorg den behöver. Att få höra att man inte är lämplig som förälder är inte kul att få höra, speciellt om ett barn är den största önskan man har. Men vet personen hur de är att vara förälder? Han eller hon kanske bara träffat barn som varit glada och har den bilden av barn att dom alltid är snälla och nöjda. Att förklara vad det innebär att ha ett barn är ärligt och respektfullt. Istället för att bara picka hål på en dröm ger man personen en chans att själv välja bort föräldraskapet när man förstått att det inte alltid är en dans på rosor. Man kan även ge andra alternativ. Man kanske kan få möjlighet att vara barnvakt ibland eller få ett djur att ta hand om. Det finns babysimulationer för att verkligen få en tydlig verklighetsuppfattning på hur det är att ha ett barn. Dockorna skriker alla tider på dygnet, behöver matas, få torr blöja, vaggas, lyftas rätt osv. När man tagit hand om en bebisdocka kan man få en detaljerad rapport på hur man skött bebisen. I rapporten står alla tider bebisen gråtit och hur länge. Det står om man tappat huvudet eller lyft fel. 19

20 Problemskapade beteende Självskadande beteende som slag, rivningar, bitningar och skallningar mot sig själv är ett annat sätt för personen att säga att något är fel. Tjat, återkommande frågor betyder brist på kontroll och information vilket orsakar stress och oro. Om personen tagit in och förstått det verbala svaret hon eller han fått skulle han inte fråga. Utåtagerande som slag och sparkar mot andra personer kan vara ett sätt att säga nej jag vill inte. Brist på kontroll, kommunikation, förståelse, aktivitet, tvång, rädsla m.m. är ofta grunden till varför personer har dessa beteenden som vi kallar problemskapande beteende. Beteende som skapar problem för omgivningen. I kravsituationer är det aldrig personens fel om hon reagerar problematiskt, eftersom att det är någon annan som ställer kravet. Problemskapande beteende minskar när personerna runt brukaren bemöter och arbetar på ett bra sätt som passar honom eller henne. Diskussion Det har varit väldigt intressant och givande att skriva om pedagogiska hjälpmedel och om hur man som personal kan hjälpa och vägleda i olika situationer. Det finns ett stort utbud av hjälpmedel och det kommer nya kontinuerligt. Jag valde ut de jag själv jobbat med och övriga som jag tycker verkar intressanta och som jag vill lyfta fram. En väl fungerande personalgrupp är väldigt viktigt. Det är viktigt att man får tid till att sitta ner och prata med varandra om saker som händer i arbetet. Om man har tillgång till handledning tycker jag man absolut ska ta den chansen. Jag vill poängtera att det är väldigt individuellt vilka hjälpmedel man behöver och vad som fungerar och inte. Det kan ta ett tag att hitta rätt och om det är något som inte fungerar är det bra att utvärdera varför det inte fungerade. I det sista kapitlet skrev jag några rader om problemskapande beteende eftersom avsaknaden av pedagogiskt arbetssätt ofta visar sig så. Jag hoppas att personal och anhöriga ska kunna ta del av det här arbetet och känna att det varit inspirerande. 20

21 REFERENSER LITTERATUR Gerland Gunilla och Pavus utbildning (2011) Hjälpmedelsboken, Printon Printing House Estland Råberg Elisabeth (2008) Omsorg utan våld, konsten att möta människor med Autism. Hejlskov Jørgensen Bo (2009)Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder, Studentlitteratur AB MUNTLIGA KÄLLOR Maja Ryss, Pedagogiska hjälpmedel - Autismspektrum Mora Gunilla Gerland Arbeta med Aspergers syndrom hantverket och den profesionella rollen Mora Folkhögskola, Nåkkve Baldins föreläsning, Mora Folkhögskola INTERNET Tid och planering Timstocken Memoplanner Kvartur Timetimer Tidig Årskalender Memo talande klocka Veckoschema Bilder arbetsordning Paketbild Pictogram Hus Handi

22 MEMOdayplanner/ Att uppfatta tiden Multi comai Sigvarttavlan MEMO Memoplanner/ Hjälpmedel i vardagen Tvättettiketter C-status C-Status1/ Careousel Carousel/ Kläder efter väder - Termometer Tvätta fötterna Bestick Kniv Flexiboard fb html Disktrasor Fjärrkontroller Telefon Doro-telefon ont.jpg&box=800,600&output=jpg&jpegquality=97&fallback=/templates/public/images/graphics/no -product.png

23 Doro sakletare Flexiboard Stort tagentbord Matbild, bildfabriken Kommunikation Pic-O-stat Trippel-kommunikation Katkitt Samtalsmattan Pic-O-Stat Nilbilder Pcs Teckenspråk PECS Att leda samtalet med personer med aspergers syndrom aspergers/att_leda_samtalet/ Förbredelser, förklaringar och efterarbete = Bra förutsättningar Trollreda resurscenter Hygien bild Duscha själv En sista hälsning SPEL Bilder läkarbesök bilaga

24 ob0e92w /0A0C/05E8/E1D1/1800sweatshirt.jpg Familj och relationer Morfarbild Gravsten bild Baby simulator Perceptionsstörningar Perception liumhearing.ca/ Känsel Lukt Visuell perception Hörsel ÖVRIGT Omslagsbild ritad av: Emelie Liljedahl Foton bilaga förbredande aktivitet - Hälsa på hunden Buffen: Emelie Liljedahl 24

25 Bildtyper Några av de bildtyper man arbetar med när man gör tydliggörande pedagogik. Pictogram Teckenspråk Bliss Widgit PCS Nilbilder Fotografier Måla egna bilder 25

26 Morfar har dött, han var gammal. Han har levt klart sitt liv. När man är gammal är kroppen trött och slutar fungera. När man är död får kroppen ligga i en kista som grävs ner i jorden. På marken ovanför kistan står en gravsten med Morfars namn på. Jag kan lägga blommor till morfar där. När jag saknar Morfar kan jag titta på bilder och se film på Morfar. Jag har många minnen tillsammans med morfar, när jag tänker på dom minns jag hur morfar var. 26

27 Gå in till Göran Steg 1. Förbredande brev från läkare. Lämnas före det aktuella läkarbesöket Hej Sture Ta av tröja Lyssna på hjärtat Steg 2. Schema för att se vad som händer hos doktorn. Has med som bildstöd under läkarbesöket Jag heter Göran och är doktor. Idag ska du komma till mig på sjukhuset klockan 13:00 Jonas följer med dig. Jag ska kolla så att din kropp mår bra. Det ska bli roligt att träffa dig Hälsningar Göran Kolla blodtryck Titta i örat Steg 3 Brev från läkaren efter läkarbesöket, för att besvara frågor och lindra oro som kan uppstå Hej Sture Din hals var lite svullen Du ska äta en halstablett i 6 dagar. Sen är din hals bra igen. Vad duktig du var idag! Väga mig Hälsningar doktor Göran Ta på tröja Dagar kvar som jag ska ha äta halstablett Sen är min hals bra igen Paket Åka hem

28 Åka och hälsa på hunden Buffen Idag ska jag åka och hälsa på en hund som heter Buffen. Vi ska ha fika med oss. Vi ska åka min SAAB dit. Katarina kommer att köra bilen. Jag sitter fram och Jessica sitter i baksätet. Så här ser det ut där vi ska åka 28