Tandla karbeso k fo r barn med autism
|
|
- Johanna Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tandla karbeso k fo r barn med autism Många föräldrar till barn med autism erfar att tandvården idag inte är tillräckligt kunnig om funktionsnedsättningen och därmed inte heller förberedd för att ta emot barnen på deras villkor. Här följer några tips på hur man kan göra för att skapa förutsättningar för en så positiv upplevelse som möjligt för sitt barn. Vad är gott bemötande för barn med autism? - Alla har rätt till god vård, inklusive de som har en annorlunda kognition, kommunikation, perception osv. I annat fall är det diskriminering. - Ett gott bemötande innebär att det sker på barnens villkor, anpassat efter deras förmågor och sätt att fungera. Därför bör anpassningar göras på alla de områden där barnet har en funktionsnedsättning. - Att stor vikt läggs vid kommunikationen mellan vårdhavare och tandläkare är extra viktigt eftersom autism är en funktionsnedsättning med så individuella skillnader. En lösning kommer inte att passa hela gruppen. - Gott bemötande innebär också att det finns en tolerans och förståelse för att familjer med autism har andra förutsättningar och livsvillkor än andra familjer. Som förälder kan du ha upplevt att du ifrågasätts för att din uppfostran eller enskilda strategier kan uppfattas som annorlunda eller oansvariga. Exempelvis när det gäller att använda godis eller annat som belöningar och mutor är omgivningen ibland värderande. Då kan det vara viktigt att poängtera att man har andra ramar att förhålla sig till i en familj med autism, i det här fallet att belöningar ibland är enda möjligheten att motivera eller göra en situation positiv för barnet med autism. Varför behövs anpassningar? - I en anpassad miljö där hänsyn tagits till barnets ev. under- och överkänsligheter, sätt att tänka och fungera samt behov av alternativ kommunikation, finns det större möjligheter för barnet att få energi över som kan användas till att bemöta situationen. Då finns det större chans att besöket upplevs som positivt och att träningsbesök och behandling kan genomföras. - I ett längre perspektiv måste man tänka på att barnen kommer att behöva besöka tandvården genom hela livet. Hur man upplever besöken som barn påverkar mycket förutsättningarna att lyckas med tandvården som vuxen.
2 - Med de svårigheter barnet med autism har, kan det vara svårare att vända en negativ upplevelsen till något som känns bra. EN enda negativ upplevelse kan leda till en svår låsning som kan innebära t ex att man inte ens vill sätta sig i bilen när det är dags att åka till tandläkaren. Vad händer om vården inte upplevs som bra? Om vården inte är bra för barnet kan det få konsekvenser för barnets och familjens välmående och hälsa, vilket ofta är osynligt för vårdpersonal som man bara träffar vid enstaka tillfällen. Om ni är missnöjda med bemötandet eller vården, informera gärna om att vanliga följder kan vara problemskapande beteenden som självskadebeteende, utåtagerande mot andra, fler begränsande ritualer och mindre flexibilitet. Allt detta påverkar livskvaliteten och den psykiska hälsan. Strategimöte med information och upplägg för besöken Föreslå gärna ett första möte utan barn, om ni inte skulle bli erbjudna det av er tandläkare. Motivera med att det är svårt att vara närvarande med barnet (vilket är extra viktigt eftersom man vill att besöket ska upplevas som positivt) och samtidigt prata med personalen om hur ens barn fungerar. Dessutom kan personalen oftast räkna med att man som förälder till ett barn med autism är ganska belastad och trött när man kommer in. Kanske har man natt-aktiva barn, kanske har man redan fått kämpa för att få med barnet på något nytt och dessutom är man orolig eller spänd för hur besöket ska gå. Detta gör att ett strategimöte utan barn är att föredra, både före första besöket och sedan med jämna mellanrum fortsättningsvis. På ett strategimöte får man tillfälle att göra följande. 1. Ge och få viktig information. 2. Informera om vilket kommunikationssätt som fungerar bäst för barnet. Är det t ex digitalbilder, tecken som stöd, text, att tala långsamt, pictogram, demonstration eller en kombination? - Hur presenteras ev. alternativ kommunikation? o Remsa där man tar bort bild för bild alt. att bilderna sitter kvar? o Vem ska teckna, visa bilderna anhörig eller personal? o När behövs bilderna/tecknen? Hur många? Demonstration kan behövas för att vissa barn ska förstå vad som ska hända eller vad de ska göra. Det kan t ex vara att en förälder visar först, te x sätter sig i stolen och gapar. Det kan också vara ett rollspel av två i personalen. 4. Be om att få bilder på personalen, tandläkarstolen osv som kan användas hemma före och efter besöket.
3 5. Tillsammans utforma en plan för hur man kan göra för att besöket ska upplevas så positivt som möjligt av barnet. Tänk på att det är mycket viktigt att låta barnet lyckas! Säg aldrig Det här går inte! framför barnet. 6. Göra en tydlig planering för besöket så att ni som föräldrar kan förbereda barnet hemma och dessutom vara ett bättre stöd under besöket. En planering kan t ex vara: I första hand vill vi räkna tänderna, om detta går bra vill vi försöka ta röntgenbilder. Om detta inte lyckas vill vi göra besöket så positivt som möjligt genom att barnet får titta på olika instrument, hälla vatten etc. 7. Prata om vilka styrkor barnet har och hur de kan användas konstruktivt i besöken? 8. Prata om vad som kan bli svårt i behandlingen, både ur tandläkarens erfarenheter och föräldrarnas erfarenheter av barnet. 9. Diskutera vilka eventuella perceptionsavvikelser barnet har. Känner man till att barnet har en annorlunda perception är det viktigt att hänsyn tas till detta för att barnet ska bli så samarbetsvilligt som möjligt. Barnet vara underkänslig eller överkänslig när det gäller syn, hörsel, smak, känsel, lukt, vestibulära sinnet (balans) och proprioceptiva sinnet (kroppsmedvetenhet). Man kan vara både över- och underkänslig inom samma sinne. Exempel på anpassningar: - Solglasögon - För barn som är överkänsliga i och runtom munnen kan försiktig berörig i form av exempelvis vibrerande pennor, eltandborstar eller ansiktsmassage göra att det är lättare att tolerera beröringen under behandlingen. Tala gärna med en logoped på habiliteringen om vad man kan göra. - Vilka lampor finns? Om barnet är känslig för ljusrör, be om att få ha dem släckta alternativt att man tänder andra lampor istället under besöket. - Är dofterna svåra att hantera? Fundera över om det finns möjlighet att byta ut det som luktar mot något annat, alternativt att maskera eller neutralisera någon doft med t ex aromaterapi. - Be att få använd röntgenhaklapp som tyngd även när den inte behövs, för barn som blir lugna av tryck mot kroppen alt ta med bolltäcket hemifrån. - Något att krama och sysselsätta händerna med typ stressbollar, slinky eller något med struktur, kan göra det lättare att sitta stilla. - Svårt att sitta stilla under en behandling? Prova lite gymnastik före eller i korta pauser under behandlingen? Skottkärra i korridoren, hoppa på liten studsmatta, springa fram och tillbaka i korridoren några gånger. 10. Diskutera vilka alternativ som finns inom ramarna för behandlingen. Föräldrarna känner barnets begränsningar bäst, och kan ofta förutsäga vad som förmodligen kommer att bli för svårt eller fungera. Genom en öppen kommunikation där föräldrarna får en chans att påverka kan man slippa onödiga omvägar och onödigt negativa upplevelser. 11. Berätta var gränsen för dig som förälder går. Många upplever att man ibland förväntas hålla fast sitt barn eller utsätta det för tvång eller annan kränkande behandling i vårdsituationer. Detta är inget personalen kan kräva av föräldrar. Fasthållning och tvång är olagligt.
4 Framhåll gärna att tvång inte är en strategi som fungerar i längden (barnet växer och blir starkare), därför är det viktigt att hitta fungerande strategier redan när barnet är litet. Att bli utsatt för kränkande behandling som barn gör det självklart inte lättare att klara av sjuk- eller tandvård som vuxen. 12. Fundera över om avledning kan hjälpa barnet att slappna av. Avledning kan t ex bestå av musik, TV eller DVD-film. Barnet kan kanske ta med sig sina favoriter. På ögonkliniken i Lund använder man sig av avledande ljud, detta har ökat andelen lyckade undersökningar med 30%. Avledningar för barn på lägre utvecklingsnivå skulle kunna bestå av att någon blåser såpbubblor, ballonger eller visar upp ett mjukisdjur som kan röra på sig, ex en hund som skäller och viftar på svansen. 13. Berätta om barnet brukar använda tidshjälpmedel som timglas, TimeTimer eller timstock, och i så fall hur man skulle kunna använda tidshjälpmedlet under besöket för att göra det mer förutsägbart för barnet. En annan variant är antalsräkning. Till exempel när barnet ska vänja sig vid något, säg att tandläkaren blåser i munnen, kan man ha bilder på blåsen som barnet kryssar av efter varje blås. Här är det mycket viktigt att aldrig lura barnet och blåsa en extra gång bara för att det gick så bra. 14. Tipsa om att man kan använda först sedan, och berätta i så fall om ni brukar använda bilder, text etc. Det kan t ex vara lättare att bryta beteenden hos barnet om barnet vet att han får göra det senare. Exempelvis om barnet har svårt att slita sig från att hälla upp vatten i mugg, använd FÖRST ska vi, SEN får du spola vatten. 15. Tala om vilka belöningar som fungerar bäst för ert barn och hur man kan använda belöningar för att göra besöken mer positiva för ert barn. Berätta att många barn behöver direkt återkoppling, annars förstår man inte varför, d v s orsak-verkan. direkt positiv upplevelse efter negativ för att helheten ska upplevas ok. Det fungerar inte att ge belöningen i bilen, då är man i en ny situation och det kan vara svårt att göra kopplingen till tandvården. 16. I lugn och ro diskutera vad det innebär att använda lugnande medel (sk pre-medicinering) och narkos för att kunna utföra behandling. När det gäller premedicineringen, vilket sätt passar er bäst (flytande eller supp)? Finns det något rum att vila på efteråt? (Jämför med barndagvården där premedicinering innebär att man får eget rum och ska vila 2h efter behandlingen.) 17. Tala om att det är viktigt att vara ärlig mot barnet, t ex inte säga det gör inte ont om det är något som kommer att göra ont. Då har man förbrukat förtroendet, barnet känner sig osäker i fortsättningen. 18. Berätta att även vid träningsbesök är det viktigt att upprätta en tydlighet för barnet med ett schema över vad som ska göras, för att skapa trygghet och förtroende inför behandlingsbesöken.
5 Förberedelser tillsammans med barnet Läsa böcker om att gå till tandläkaren. Visa bilder på hur ett tandläkarbesök kan gå till. Om man tror att själva stillasittandet kan bli jobbigt för barnet, gör någon aktivitet som innebär att barnet får röra mycket på sig precis före besöket. Övriga tips Kräv att barnet får gå på träningsbesök på samma ställe som det sedan ska få behandling, exempelvis inte träna på Folktandvården och sedan laga hål på Specialisttandvården. Den trygghet man bygger upp med samma tandläkarpersonal och miljö finns inte på ett nytt ställe. Ta med egen tandborste och tandkräm. Bara att få en annorlunda tandborste och tandkräm kan göra att barnet inte vill borsta tänderna. Borsta tänderna är en bra aktivitet att börja med hos tandläkaren, något man är van vid att göra hemma. Be tandvården upprätta en bildbank på sin hemsida där föräldrar kan ladda ner och skriva ut bilder inför besöken. Tipsa om att bildspel eller korta filmer om olika behandlingar, som man kan titta på tillsammans med sitt barn, skulle vara en bra hjälp inför besöken. Om man känner något annat barn som tycker att det går bra att gå till tandläkaren kan man be om att får följa med vid något tillfälle för att få en positiv bild av tandläkarbesök. För att slippa sitta onödigt länge i väntrummet kan man ringa och fråga om det är några förseningar. Upplever man att barnet kan fastna i något intresse för vatten eller annan utrustning i rummet kan man använda fixeringen som en motiverande aktivitet, t ex planera in spola vatten på schemat.
6
Inskolning vid autism
Inskolning vid autism 1000 inlärning Flera delbesök på samma dag Pia Dornérus Koordinator/tandsköterska Individuellt anpassat Upphov Barntandvården Skövde Birgitta Andersson ViviAnn Olsson Anders Nordblom
Läs merFörutsättningar för samspel, lek och aktiviteter
FUNGERANDE VARDAG Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter Att ha trygga relationer Att få vara med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att upplevelsen delas Att ha tillräckliga
Läs mer1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården
1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården 1000-INLÄRNING, de 1000 gångernas pedagogik Metoden innebär att man avsätter längre behandlingstid under en och samma dag som innehåller flera korta
Läs merRJL 2015/524. Namn: Personnummer: Datum: individuell plan. Genomförandeplan. Min vilja
individuell plan Genomförandeplan Min vilja 1 lag LSS LSS ska stödja personer med funktionsnedsättning att leva som andra. Delaktighet och inflytande betyder att du kan vara med i planering runt dig och
Läs mer1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen.
1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen. 1000 inlärning är en inskolningsmetod som ökar möjligheten
Läs merATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA
ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget
Läs merMänniskor som kan uppföra sig gör det
Autism Bemötande och Kommunikation 30 nov 2018 Operation Hallands sjukhus Halmstad Människor som kan uppföra sig gör det Bo Hejlskov hämtat från Ross Greene Vad säger diagnosen? Kommunikation och samspel
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merGenomförandeplan. Min vilja
Genomförandeplan Min vilja 1 LSS LSS ska stödja personer med funktionsnedsättning att leva som andra. LSS ger rätt till stöd och service till personer med stora funktionsnedsättningar. Personer med funktionsnedsättning
Läs mer1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
Läs merFostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det
Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos
Läs merTips på kognitivt stöd för barn
Tips på kognitivt stöd för barn Tips på kognitivt stöd för barn Bildexemplen är hämtade ur Kappsäcken ett informationsmaterial om kognitivt stöd för barn. Kappsäcken har tagits fram av projektgruppen
Läs merMun-H-Center inlärning. - en inskolningsmetod i tandvården för personer med neuropsykiatrisk diagnos
Mun-H-Center 1000 inlärning - en inskolningsmetod i tandvården för personer med neuropsykiatrisk diagnos 1000 inlärning är en inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med neuropsykiatrisk diagnos
Läs merBotad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder
Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar
Läs mer1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål
Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merLek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar
FUNGERANDE VARDAG Lek Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar Innan det blir lek Att ha trygga relationer Att bli lekt med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att lekupplevelsen
Läs merTydlighet och struktur i skolmiljö
Tydlighet och struktur i skolmiljö Skoldagen 21 mars 2013 Evelyn Widenfalk Ehlin Leg. arbetsterapeut Jenny Rignell Leg. arbetsterapeut Definitioner Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk
Läs merTIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!
TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! Två gånger om dagen Bakterier i munnen kan orsaka både hål i tänderna och tandköttsinflammation. Det är därför bra att ta som vana att både som barn och vuxen borsta
Läs merJAG & du. En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande. Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT
JAG & du En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT www.addhjartat.se 2017-05-10 Om dokumentet Detta dokument skapades utifrån ett behov att
Läs merMin hälsa Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta
Läs merTill dig som just fått barn. När barnet skriker se
Till dig som just fått barn När barnet skriker 1177 1177.se Att hantera skrik Små barn skriker, vissa mer än andra. När barnet är litet har det inget annat sätt att uttrycka sig på. Skriket kan vara svårt
Läs merMänniskor som kan uppföra sig gör det
Autism Bemötande och Kommunikation 26 februari 2019 Anestesi, Trelleborgs lasarett Människor som kan uppföra sig gör det Bo Hejlskov hämtat från Ross Greene Vad säger diagnosen? Kommunikation och samspel
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merInspirationsmaterial till häftet
Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...
Läs merHur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person
Läs merAutismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merBarn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma
Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma 2008-2013 Barn och ungas inflytande och delaktighet Egen växtkraft: 2 projekt: Individuell delaktighet i frågor som är viktiga i det enskilda
Läs merRÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism
Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen
Läs merDu kan stötta ditt barn
Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Läs merLilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder
Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och
Läs merNamn: Födelsenummer: Datum: BOS. a) Är du intresserad av att umgås med andra människor, utöver dina närmaste?
Namn: Födelsenummer: Datum: BOS Denna självskattning berör tre olika områden, Personlighetsdrag, Livet till vardags och Psykisk hälsa. I BOS finns sammanlagt 29 frågor där du kan beskriva dig själv. Varje
Läs merSocialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.
Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten
Läs merInspiration till Bamses må bra tidning
Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och
Läs merÅngest/Oro Självskada
Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs
Läs merSinnesintryck. Informationsprocessen. Sinnesintryck perception. Utföra. Diagnos- och erfarenhetsgrupp Tillfälle 2. Minnas, bearbeta, planera
Sinnesintryck perception Diagnos- och erfarenhetsgrupp Tillfälle 2 Sinnesintryck Informationsprocessen Ta in information genom sinnena Minnas, bearbeta, planera Utföra Svårt att filtrera och sortera de
Läs merFöräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar som används på föräldramöten från förskola till åk9 FÖRSKOLEKLASS - ÅK6
siffra som motsvarar ditt svar framför dig (siffran dold). När alla valt vänds korten upp. Var och en får sedan berätta varför de valt som Följa med okänd familj Ditt barn säger att hon/han vill följa
Läs merMindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1
Mindfulness i harmoni med den sköna naturen Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen www.webbplats.org/mindfulness 2 Vad är
Läs merPedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon
Läs merFörberedelser och information till barn och föräldrar inför olika vårdprocedurer
Godkänt den: 2017-06-19 Ansvarig: Christophe Pedroletti Gäller för: Region Uppsala Förberedelser och information till barn och föräldrar inför olika vårdprocedurer Innehåll Inledning... 2 Barn och procedurer...
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merTandhälsa för små barn
Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få
Läs merHur ofta är du frånvarande från skolan?
Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merSpeciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom
Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom Lågaffektivt bemötande i det dagliga mötet med barnen gör skillnad för både stora och små Leg.psykolog Bo Hejlskov
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merA 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?
A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt
Läs merBarn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan
Barn som vi inte riktigt förstår oss på Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barnet, eleven, ungdomen Jag kommer i detta sammanhang att använda barnet för att underlätta i texten. Med barnet
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs merAtt leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
Läs merProblemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För
Läs merNamn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar
Läs merRåd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter
Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.
Läs merPersonspår. Enkla grunder av Mikael Wilmarsgård
Personspår Enkla grunder av Mikael Wilmarsgård Vad är personspåret för hunden? Innan vi tränat hunden till något så kan vi konstatera att hunden har ett välutvecklat luktsinne. Om hunden inte hittar ett
Läs merTräna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare
Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger Ett kunskapsmaterial för idrottsledare Vilka förväntningar har du på kursen? Har du specifika frågor du vill ha svar på? Målet med kursen Öka kunskapen
Läs merTill dig som förlorat di barn
Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merUppdragsföreläsningar
Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information
Läs merExample - not for use
Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det
Läs merVerktygslåda för mental träning
Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder
Läs merDagens schema. 18.00 19.15 Kort presentation. Genomgång om sinnena, prova på
Dagens schema 18.00 19.15 Kort presentation. Genomgång om sinnena, prova på 19.15-19.45 Fika 19.45 20.40 Sinnen och vad menas med avvikelser? (prova på) Aktivitets/vakenhetsnivå arousal 20.40 21.00 Sammanfatta
Läs merTeambuilding Innehåll: Det finns tre olika typer av teambuildingövningar:
Sida 1 av 6 Teambuilding Innehåll: Det finns tre olika typer av teambuildingövningar: Bryt isen Oväntad information Äta kolasnören Det stora trasslet Kom ihåg- leken Samarbeta Dvärg, jätte, trollkarl Amazonas
Läs merTrasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp
Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar
Läs merAtt vara anhörig i NPFfamiljen
Att vara anhörig i NPFfamiljen Föreläsare: Maria Hellsten 070-485 8802 maria.hellsten@telia.com Attforsokaforstadetsomintesyns Min historia Inledning Praktiskt Min berättelse turbulens Vägen till balans
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merMobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder
t e d a l Friskb Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder Hej! Du är en av alla kloka invånare som har valt Frisktandvården. Tillsammans är vi nu över 16 000 personer i Kalmar län mellan 20 och 85
Läs merMUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning
MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning Det kan vara svårt att borsta tänderna på någon annan. I det här avsnittet vill vi ge praktiska tips på hur tandborstningen kan underlättas och bli så effektiv som
Läs merFöräldrainformation om inskolning till förskola
Föräldrainformation om inskolning till förskola (Lokala avvikelser kan förekomma) VÄLKOMMEN Som förälder är man alltid angelägen att ens barn skall ha det så bra som möjligt. För att barnet skall få det
Läs merBarns rätt enligt FN:s Barnkonvention
Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merAtt möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal
Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR
Läs merMitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar
Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merHabiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland
Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt
Läs merAtt som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Läs merpedagogerna möta dig i olika situationer/uppgifter så att olika lärstilar får utrymme.
Om lärstilstestet et syftar till att hjälpa dig att få insikt om de olika lärstilar som finns och dina egna styrkor och svagheter när gäller lärandet. Genom att medvetet arbeta med olika lärstilar kan
Läs merKarolinska Exhaustion Disorder Scale 9
KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret
Läs merProblemskapande beteende och låg affektivt bemötande
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ? Okunskap kring kognition och kognitiva nedsättningar Osynligt funktionshinder Ojämn profil & funktion Saknas ofta
Läs merStudiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register
Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även
Läs merTANDHÄLSOUNDERSÖKNING FÖR ASYLSÖKANDE/NYANLÄNDA INVANDRARBARN 0-19 ÅR
20110120/kp Sida 1 av 5 TANDHÄLSOUNDERSÖKNING FÖR ASYLSÖKANDE/NYANLÄNDA INVANDRARBARN 0-19 ÅR Barn har i enlighet med FN:s Barnkonvention 1989, Artikel 24, rätt till hälso -sjuk och tandvård. Barn med
Läs merAtt lyckas tillsammans inom vård och omsorg? ALLTID BÄSTA MÖJLIGA MÖTE
Att lyckas tillsammans inom vård och omsorg? ALLTID BÄSTA MÖJLIGA MÖTE Varför sitter ni där och jag står här? Människor efterfrågar ökat ansvar och handlingsfrihet, vilket också ställer nya krav på människors
Läs merLågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande Petter.marklund@magelungen.com www.magelungen.com/akademi En uppsättning metoder, teorier och förhållningssätt för att förebygga och hantera problemskapande beteenden Problemskapande
Läs merÄldre tänder behöver mer omsorg
Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer
Läs merPresentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?
Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Förstå Barnets diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Autism samt en beskrivning av
Läs merinformation till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad
information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad Förberedelser inför operation För information inför operation besök eller ring oss några
Läs merVad händer under besöket i RATSS- studien?
Vad händer under besöket i RATSS- studien? Information och samtycke När ni kommer för att besöka oss i RATSS- studien möts ni först av forskningssjuksköterskan som berättar för er vad som kommer att hända
Läs merStöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers
Läs merLättläst om Läkemedelsverket och läkemedel
Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast
Läs merFör dig som vill läsa vidare följer här några bok- och artikeltips:
VILA Intro Barn som utvecklas, växer och leker behöver också återhämtning och paus. Sömn, vila och nedvarvning har en stor betydelse för ett barns välmående. Läroplanen anger att förskolans verksamhet
Läs merDagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?
Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva
Läs merProjektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet
1 av 13 Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet Boken finns som pdf-fil: http://www.ungarorelsehindrade.se/images/stories/hemlighet/boken/boken.pdf Du kan fylla i och spara dina
Läs merBabybojen. Bad i hemmet för små barn
Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar
Läs merEN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
Läs merBarnombudsmannen Cecilia Sjölander
Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barn berättar Jag vet inte hur mycket jag orkar. Jag måste få prata med nån men jag tycker det är skämmigt och jag vill inte vara initiativtagare. Flicka 16 år Jag har
Läs merHantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merFRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA
FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA - Vad barn och ungdomar vill ha i kontakten med professionella Sandra Patel och Therese Eriksson www.maskrosbarn.org Maskrosbarns verksamhet Lägerverksamhet (sommar,
Läs mer